Jag valt att dela upp mitt resultat av intervjun i de frågeställningar som jag har i kapitel 1.1 Syfte och frågeställningar.
6.1 Innehåll i kurserna historia
För att få en bakgrund till de båda skolornas lokala betygskriterier och ämnesmål redovisas här vad de har för kurser i historia, antalet timmar i SO, där historia ingår, och vilken litteratur skolorna använder i historia.
På Norrlyckeskolan börjar eleverna läsa om antiken och det gör man även på
Kunskapsskolan. Dock börjar eleverna på Norrlyckeskolan läsa kursen i sjuan medan eleverna på Kunskapsskolan börjar med kursen i sexan. Sedan gör de båda skolorna nedslag i historien vid viktiga händelser fram till och med modern historia. Sista trådkursen på Kunskapsskolan handlar om framtiden och där ska eleverna kunna se samband mellan dåtid – nutid – framtid och knyta ihop sina kunskaper som de fått från årskurs sex till årskurs nio. En motsvarande kurs som den finns inte på Norrlyckeskolan. De kurser båda skolorna har påminner i stora drag om varandra, åtminstone om man bara tittar på rubrikerna till kurserna, till exempel antiken och världskrigen. Givetvis skiljer sig kurserna åt men det tror jag att det gör på alla skolor i hela landet, mer eller mindre, oavsett om det är kommunala skolor eller fristående skolor. Även mellan till exempel två kommunala skolor skiljer sig kurserna åt så här är det svårt att egentligen dra några slutsatser.
På Norrlyckeskolan har man lektioner enligt schemat i SO där varje lärare själv får
bestämma när de ska undervisa i samhällskunskap, religion, historia och geografi. De har tre stycken en timmes lektioner i SO ämnena per vecka. Som fristående skola har
Kunskapsskolan däremot inte någon reglerad timplan. Direktiven uppifrån Kunskapsskolans ledning är att det ska vara ungefär hälften stegkurser och hälften trådkurser. Mest tid läggs på de obligatoriska ämnena. Sedan är det upp till varje lärare vad han/hon råder sina elever till. Därför kan en elev som ligger efter i till exempel svenska få mer tid en vecka till just det ämnet. Nästan alla trådkurser innehåller SO utom några enstaka. Om eleverna har en trådkurs utan SO läser de inte SO under just den veckan/veckorna. Sedan kan de läsa kurser som bara
innehåller SO och då får de många timmar i detta ämne under de veckorna. Detta kan medföra att elever på Kunskapsskolan får mycket mer, eller mindre, timmar i till exempel historia än eleverna på Norrlyckeskolan. Hur många timmar i veckan som eleverna har SO är därför inte lätt att jämföra.
På Norrlyckeskolan använder de boken Levande historia 7-9 men på Kunskapsskolan används mest deras egen hemsida: Portalen. Eleverna använder även andra Internet sidor när de söker efter information och material. Det händer att läraren väljer att använda litteratur i undervisningen men det finns bara en klassuppsättning av böckerna så det blir inte så ofta de används. Den bok som finns i historia på Kunskapsskolan är SO-direkt. Litteraturen skiljer sig alltså åt på de båda skolorna beroende på hur deras arbetssätt är. På den kommunala skolan använder man sig av traditionell undervisning med skolbok och i viss mängd även
katederundervisning. På den fristående skolan används det sällan skolbok, istället får eleverna själv söka den information de behöver. Detta gör att eleverna blir mer självständiga och lär sig att ta eget ansvar till skillnad från de andra eleverna som får mycket ”serverat”. Men man ska komma ihåg att den form av undervisning som finns på Kunskapsskolan inte passar alla elever, det finns de barn/ungdomar som behöver rutiner och vanlig klassrumsundervisning också. Därför är det bra att möjligheterna finns att själv välja vilken form av utbildning man vill ha och att man därigenom själv kan anpassa undervisningen till det som passar en.
6.2 Samverkan
På Norrlyckeskolan finns det lokala bedömningskriterier men man kan egentligen inte säga att det finns lokala bedömningskriterier på Kunskapsskolan i Landskrona, däremot har alla Kunskapsskolor i Sverige egna kriterier som de använder på alla Kunskapsskolor i hela Sverige. På båda skolorna är det lärare som skriver kriterierna. På Norrlyckeskolan är det ämneslaget, det vill säga alla SO lärarna på skolan, som har skrivit kriterierna tillsammans. När de har gjort detta har de utgått från boken ”Grundskolornas regelbok”. Lärarna på
Norrlyckeskolan samarbetar inte med andra skolor. Däremot har de utbyte med andra skolor i deras närområde i dessa frågor på vissa studiedagar. På Kunskapsskolan är det lärare runt om i landet som har skrivit kriterierna. På varje skola finns en lärare som är ansvarig för varje ämne. Ett par gånger om året träffas sedan de lärare som är ämnesansvariga, till exempel för SO ämnena, för att gå igenom kriterierna och kanske ändra eller revidera de som nu är
skrivna. Att lärarna på skolorna själv skriver sina lokala betygskriterier är bra men det kan vara svårt att hitta rätt grad av åskådlighet för de lokala betygskriterierna. Detta visar i alla fall Skolverkets kvalitetsgranskning av 20 kommuner.56 En liknande granskning på friskolor visar också att samverkan med andra skolor är ett eftersatt område, speciellt hos de fristående skolorna.57 Här tycker jag att Kunskapsskolan har kommit en bit på vägen då de samverkar med andra skolor men detta har att göra med att det idag finns så pass många Kunskapsskolor i Sverige. De samverkar inte med andra kommunala, eller fristående, skolor i sin närhet. Märkligt nog samverkar inte heller den kommunala skolan, i någon större utsträckning, med andra skolor. Detta trots att de borde ha större möjligheter än den fristående skolan till
samverkan. Detta resultat är alltså tvärtemot än vad forskningen visar. Där var det framförallt de fristående skolorna som hade problem med samverkan.
6.3 Underlag
På Norrlyckeskolan har man oftast skriftliga prov som underlag till betygen. Beroende på klass och situation bestäms det många gånger i samråd med eleverna vilken typ av
redovisning de ska ha. Det förekommer också muntlig redovisning i grupp eller enskilt och enskilda inlämningsuppgifter. Ibland samarbetar de också mellan olika ämnen. På
Kunskapsskolan börjar en trådkurs med att läraren berättar vad kursen ska handla om och vad eleverna ska lära sig. Därefter samlar eleven in information om det som de ska lära sig utifrån vilken ”pist” de väljer. Sedan får eleven sammanställa denna information i ett häfte. Efter det får de ett skriftligt prov på den information som de samlat in. Under kursens gång kan det förekomma debatter, seminarier och andra uppgifter som ska lösas. När sedan kursen är klar kan den redovisas med rollspel, PowerPoint presentation, en pjäs, eller på annat lämpligt sätt. Det förekommer både enskilt arbete och grupparbete beroende på vilken kurs eleven läser. Eleven får ett samlat betyg på hela kursen som de läst där alltså både skriftliga prov, och andra typer av redovisningar vägs in. En trådkurs kan vara i olika antal veckor och innehålla bara SO ämnen eller fler ämnen.
Vid vilken typ av underlag som lärarna har för betygssättning kan man tydligt se de olika skolornas inriktning. På Kunskapsskolan är det utifrån elevens egen kunskap provet utformas och inte som på Norrlyckeskolan där provet utformas utifrån lärarens lektioner. Dessutom
56
Skolverket 2000b
57
undervisas eleverna på den kommunala skolan i historia, samhällskunskap, geografi och religion var för sig och utan några direkta samband. På den fristående skolan har
”trådkurserna” nästan alltid ett samband mellan de olika ämnena och man läser de olika ämnena integrerat.
Det är viktigt att lärare använder varierade bedömningsmetoder som passar för att utvärdera och främja lärande av olika slag inom olika områden.58 Detta skriver Korp (2003) i sin bok. Här diskuterar hon också vilka konsekvenser valet av bedömningsform får för lärandet och vilka slags kunskaper som olika prov och andra slags bedömningar vill komma åt. I
Skolverkets kvalitetsgranskning av kommunala skolor från 2000 kan man läsa att bland elever och föräldrar förekommer det ofta krav om så långtgående konkretisering att kriterierna i så fall skulle reduceras till checklistor där eleven kan pricka av momenten på väg till det önskade betyget.59 Detta är något som Kunskapsskolan gör. Här anger eleven, när terminen och kursen börjar, vilket betyg de vill ha när terminen och kursen är slut. De väljer olika ”pister” samt olika ”steg” beroende på vilket betyg de i slutändan vill få.
6.4 Information till elever och föräldrar
På Norrlyckeskolan berättade läraren att eleverna inför varje ny kurs får ett papper med målsättningen för kursen och betygskriterierna. Dessa papper kan sedan elev välja att ta med hem och visa för sina föräldrar. Det har dessutom delats ut en broschyr, både till elever samt deras föräldrar, från Myndigheten för skolutveckling, om vad som gäller vid betygssättning. Läraren på Kunskapsskolan berättade att föräldrarna till deras elever får en skriftlig
utvärdering hur deras barn ligger till halvvägs in i terminen. Dessutom finns det
utvecklingssamtal i början av varje termin. Varje vecka har också varje elev samtal med sin handledare där handledaren går igenom vad eleven har gjort och ska göra för att nå sina utsatta mål (betyg). Inför varje kurs får eleverna veta vad som krävs för att nå ett visst betyg, sedan väljer eleverna vilken väg (pist) de ska gå för att nå detta betyg.
Hur eleverna informeras om grunderna för betygssättning skiljer sig väsentligt åt mellan skolorna. Även här är det de olika inriktningarna som spelar en avgörande roll anser jag. Eleverna på Norrlyckeskolan kanske inte vet och har förståelse för varför de läser det de gör medan eleverna på Kunskapsskolan hela tiden vet varför de läser det de gör och ser målet
58
Korp, s. 101
59
(betyget) framför sig. När det gäller informationen till föräldrarna angående grunderna för betygssättning så kan eleverna på Norrlyckeskolan välja att ta hem och visa det papper de får med mål och kriterier för sina föräldrar. Frågan är bara om någon faktiskt gör det? Dessutom har det skickats hem en broschyr till föräldrarna från Myndigheten för skolutveckling, där de informeras om vad som gäller vid betygssättning. På Kunskapsskolan väljer man istället att skicka hem en skriftlig utvärdering till föräldrarna om hur deras barn ligger till ungefär
halvvägs in i varje termin. I Viveca Lindbergs undersökning bekräftas mina resultat genom att hon skriver att lärarna uppger att de på ett annat sätt än tidigare diskuterar och motiverar betygen med och för elever och föräldrar. I de allra flesta fall handlar det dock snarare om att förklara de existerande kriterierna än att inbjuda elever och föräldrar till att medverka i
utformandet av dem.60 Men Skolverkets kvalitetsgranskning visar tvärtemot dessa resultat. De skriver att många lärare tycks ha lämnat de skrivna dokumenten och hänvisar till att de
använder ”inre mallar” när de sätter betyget, något som gör det nästan omöjligt för eleverna att få tillgång till grunderna för bedömningen.61Samma slutsats drar Tholin i sin studie där lärarna använder ”inre koder” när de sätter betyg.62
60 Lindberg 61 Skolverket 2000b 62 Tholin