Världskrigens tid

Målsättning: ”Imperialismen och första världskriget”.

- orsakerna till kriget – imperialismen, världshandel, nationalism - i stort kunna redogöra för krigets skede

- kunna redogöra för freden och nya stater, från Finland i norr till Jugoslavien i söder

”Mellankrigstiden och andra världskriget”

- förstå orsakerna till nazismens framgångar samt det lidande den förorsakade

- ta avstånd från diktatur och inse att demokrati inte är självklart utan att den kräver engagerade medborgare som försvarar demokratins fri och rättigheter

- i stort redogöra för krigets orsaker, utveckling och följder Godkänd: ”Imperialismen och första världskriget” Känna till några orsaker

till kriget, skyttegravskriget på västfronten samt hur freden blir för Tyskland. Känna till vilka nya stater som bildades.

”Mellankrigstiden och andra världskriget” Att i stort kunna redogöra för krigets orsaker, utveckling och följder. Veta vad nazismen och koncentrationsläger/förintelsen var.

Väl godkänd: ”Imperialismen och första världskriget” Kunna redogöra för orsakerna till kriget. Veta hur kriget gick på både öst- och

västfronten och hur freden påverkade både vinnare och förlorare. ”Mellankrigstiden och andra världskriget” Se sambandet mellan ekonomisk depression och diktaturens framväxt. Kunna redogöra för hur kriget byggs upp och hur det utvecklas i Norden, övriga Europa och Asien.

Mycket väl godkänd: ”Imperialismen och första världskriget” Kunna göra en jämförelse mellan Europa före och efter kriget.

”Mellankrigstiden och andra världskriget” Kunna förklara andra världskrigets bakgrund, utveckling och följder. Kunna jämföra andra världskriget med olika historiska skeende.

Kunskapsskolan

Målsättning: Du har kunskaper om betydelsefulla personer, idéer och händelser under Världskrigens tid.

Blå pist: Du beskriver viktiga händelseförlopp under perioden. Du ger exempel på betydelsefulla historiska personer och kan placera dem i ett historiskt sammanhang. Du berättar om de politiska ideologier som var aktuella under perioden. (Nazism, fascism och

kommunism)

Röd pist: Du väljer själv ut och värderar historiska händelser, idéer och personer som påverkade utvecklingen i världen under perioden.

Svart pist: Du ger en helhetsbild av tidsperioden genom att du själv väljer ut och redogör för historiska händelser, idéer och personer som påverkade utvecklingen under världskrigens tid. Du diskuterar bakgrund, orsaker och utlösande faktorer och drar slutsatser om varför det blev som det blev. Du förklarar hur historien kunde ändrats om förutsättningarna varit annorlunda eller vissa händelser aldrig hade inträffat.

Här var det lite svårare att jämföra rakt av då Kunskapsskolan har en trådkurs om

världskrigens tid och Norrlyckeskolan har en kurs om Imperialismen och första världskriget samt en kurs om mellankrigstiden och andra världskriget som jag har fått slå ihop för att kunna göra analysen. Målsättningen i SO hos Kunskapsskolan i denna kurs lyder ”du har kunskaper om betydelsefulla personer, idéer och händelser under Världskrigens tid”. En ganska så vid och öppen målsättning, anser jag. Man kan jämföra denna målsättning med mål att sträva mot i styrdokumenten i historia där det står att ”eleven ska tillägna sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker”, vilket då Kunskapsskolan försöker få sina elever att göra. Målsättningen på Norrlyckeskolan är, precis som i ”Antiken” mer preciserat. Här ska eleverna bland annat lära sig orsakerna till första världskriget,

redogöra för krigets skede och för freden. De ska förstå orsakerna till nazismens framgångar och kunna redogöra för andra världskrigets orsaker, utveckling och följder.

Norrlyckeskolan använder ord som känna till och redogöra på godkändnivån.

finns bara på Kunskapsskolans nivå godkänd och inte alls på Norrlyckeskolan, detta ord finns också med i styrdokumentens betygskriterier men då på nivån för väl godkänd. På väl

godkändnivån har Norrlyckeskolan ord som redogöra och se samband medan Kunskapsskolan har ordet värderar. Ordet värdera finns också i styrdokumentens

betygskriterier men då på nivån mycket väl godkänd. På mycket väl godkändnivån använder Norrlyckeskolan orden jämföra och förklara. Här använder istället Kunskapsskolan orden redogör, diskuterar, drar slutsatser och förklarar. Ordet förklarar använder båda skolorna på mycket väl godkändnivån och detta ord finns också med i styrdokumentens betygskriterier på denna nivå. Om man jämför Kunskapsskolans betygskriterier med styrdokumenten så ligger Kunskapsskolan ofta en nivå högre än vad styrdokumenten gör. I alla fall om man bara tittar på vilka värdeladdade ord de använder i sina kriterier.

På godkändnivån är skillnaderna mellan känna till och redogöra samt beskriva och berätta inte så stora. Redogöra och beskriva är synonymer och i mitt tycke lika värdeladdade ord. Däremot skiljer sig kriterierna åt på denna nivå. På Norrlyckeskolan ska eleverna bland annat känna till orsakerna till första världskriget, vilka nya stater som bildades och redogöra för andra världskrigets orsaker, utveckling och följder samt veta vad nazismen och

koncentrationsläger/förintelsen var. På Kunskapsskolan ska eleverna bland annat beskriva viktiga händelseförlopp under perioden, ge exempel på betydelsefulla historiska personer och berätta om de politiska ideologier som var aktuella under perioden. Eleverna som uppnår denna nivå får alltså lite olika kunskaper med sig om detta ämne från de olika skolorna. På nästa nivå, väl godkänd, är skillnaderna mellan att redogöra/se samband och värderar rätt stora anser jag. Speciellt när man ser i texterna vad eleven ska uppnå. På Norrlyckeskolan ska eleverna bland annat kunna redogöra för första världskrigets orsaker, hur freden påverkade både vinnare och förlorare, se sambandet mellan ekonomisk depression och diktaturens framväxt samt kunna redogöra för hur andra världskriget byggdes upp. På Kunskapsskolan får eleverna själva välja ut och värdera historiska händelser, idéer och personer som påverkade utvecklingen i världen under perioden. Här anser jag att Norrlyckeskolan begränsar

kunskaperna mer än vad Kunskapsskolan gör. Eleverna får större frihet samtidigt som de ska göra mer med kunskaperna på Kunskapsskolan. Att välja ut och värdera historiska händelser är svårare för eleverna än att redogöra och se samband mellan händelser menar jag. Även Blooms taxonomi stöder mitt resonemang då han har värdering högre upp på sin skala medan att se samband ligger längre ner och alltså är lättare och det som eleverna lär sig innan de lär sig att värdera händelser. Dock borde ordet värdera ligga på mycket väl godkänd nivå om man

följer taxonomin då detta som sagt ligger högre upp på skalan än de ord som finns på mycket väl godkänd nivån.

På mycket väl godkändnivån finns det också skillnader mellan de båda skolorna. Medan eleverna på Norrlyckeskolan ska kunna göra en jämförelse mellan Europa före och efter första världskriget, förklara andra världskrigets bakgrund, utveckling och följder samt kunna

jämföra andra världskriget med andra historiska skeende ska eleverna på Kunskapsskolan ge en helhetsbild av tidsperioden genom att redogöra för historiska händelser, idéer och personer som påverkade utvecklingen under perioden. De ska dessutom diskutera bakgrund, orsaker och utlösande faktorer och dra slutsatser varför det blev som det blev och förklara hur historien kunde ha ändrats om förutsättningarna varit annorlunda eller vissa händelser aldrig hade inträffat. Jag anser att kraven för Kunskapsskolans elever är något högre även på denna nivå. Likheter mellan skolorna finns, till exempel: ”förklara andra världskrigets bakgrund, utveckling och följder” och: ”diskutera bakgrund, orsaker och utlösande faktorer och dra slutsatser varför det blev som det blev” påminner om varandra men nivån är något högre på det andra kriteriet anser jag. Jag tycker också att sista punkten på Kunskapsskolans kriterier, där eleverna ska förklara hur historien hade kunnat ändras, borde vara lite svårtolkad för läraren då det torde vara godtyckligt eftersom det inte finns några rätta svar på denna punkt.

7.3 Världen idag