Världen idag 44

Målsättning: Eleven ska känna till:

- Hur sättet att leva har förändrats under 1900-talet - Viktiga händelser i Sverige efter 1950.

Godkänd: Veta hur Sverige har förändrats från jordbrukssamhälle till informationssamhälle.

Väl godkänd: Veta varför Sverige har förändrats efter 1950. Veta hur internationella händelser har påverkat Sveriges utveckling. Mycket väl godkänd: Kunna jämföra händelser efter 1950 med tidigare händelser samt

Kunskapsskolan

Målsättning: Du kan reflektera över hur förändringar i världen under de senaste 50 åren har förändrat människors livsvillkor.

Blå pist: Du ger exempel på några uppfinningar/händelser som inträffat under de senaste femtio åren som förändrat människors sätt att leva

Röd pist: Du visar genom resonemang och egna slutsatser på vilket sätt dessa uppfinningar/händelser har förändrat människors sätt att leva.

Svart pist: Du identifierar och analyserar några viktiga händelser / trender i samhället och visar genom resonemang hur människors liv och levnadssätt kommit att förändras i och med dessa förändringar. Ditt resonemang visar också på konsekvenser för samhällets utveckling.

I denna kurs som Norrlyckeskolan kallar Världen idag finns det både skillnader och likheter mellan de båda skolorna. Målsättningarna för kursen på Norrlyckeskolan är att eleverna ska känna till hur sättet att leva har förändrats under 1900-talet och viktiga händelser i Sverige efter 1950, medan eleverna på Kunskapsskolan ska reflektera över hur förändringar i världen under de senaste femtio åren har förändrat människors livsvillkor. Här är målsättningarna ganska lika men med en stor skillnad. Medan eleverna på Norrlyckeskolan tittar på

förändringarna i Sverige tittar eleverna på Kunskapsskolan på förändringarna i världen. Dessa båda målsättningar kan jämföras med de mål i historia som eleverna, enligt styrdokumenten, ska ha uppnått i slutet av nionde skolåret. Där står det att ”eleven ska ha insikt i hur stora samhälleliga omvälvningar har förändrat människors livsvillkor”. Detta tycker jag att båda skolorna uppfyller i sina kriterier.

På nivån godkänd ska eleverna på Norrlyckeskolan veta hur Sverige har förändrats från jordbrukssamhälle till informationssamhälle medan eleverna på Kunskapsskolan på denna nivå ska ge exempel på uppfinningar/händelser som inträffat under de senaste femtio åren som förändrat människors sätt att leva. Dessa kriterier är på ett sätt lika varandra då båda skolorna anser att eleverna på något sätt ska kunna se förändringar som har skett. Skillnaderna är att på Norrlyckeskolan preciserar man att eleverna ska veta hur Sverige har förändrats medan Kunskapsskolans elever ska titta på förändringarna globalt.

På nästa nivå, väl godkänd, ska eleverna på Norrlyckeskolan veta varför Sverige har

förändrats efter 1950 samt veta hur internationella händelser har påverkat Sveriges utveckling. På Kunskapsskolan ska eleverna däremot kunna visa genom resonemang och egna slutsatser på vilket sätt uppfinningar/händelser har förändrat människors sätt att leva. Här knyter alltså Kunskapsskolan ihop sina två första kriterier, skillnaderna är att eleverna först ska ge exempel och sedan resonera och dra slutsatser. Även Norrlyckeskolan knyter ihop de båda första kriterierna. Här är skillnaderna att eleverna först ska veta hur och sedan veta varför. Även om eleverna på Norrlyckeskolan här ska titta på internationella händelser är fokusen fortfarande på Sverige medan fokusen på Kunskapsskolans kriterier är hela världen.

På sista nivån, mycket väl godkänd, så ska eleverna på Norrlyckeskolan kunna knyta ihop händelserna efter 1950 med tidigare händelser samt kunna se likheter och skillnader av utvecklingen. Eleverna på Kunskapsskolan ska kunna identifiera och analysera viktiga händelser i samhället, och visa genom resonemang hur människors liv och levnadssätt har förändrats i och med dessa förändringar. Resonemanget ska visa på konsekvenserna för samhällets utveckling. Här ska alltså eleverna på de båda skolorna visa på förändringar i händelser. Men medan eleverna på Norrlyckeskolan ska titta bakåt och jämföra med tidigare händelser ska eleverna på Kunskapsskolan titta framåt och visa på konsekvenser för

8. Avslutning

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå. Jag har också granskat de lokala betygskriterierna och ämnesmålen och gjort en jämförande analys mellan två skolor, en kommunal och en fristående, för att på så sätt se om, och i så fall hur, dessa kriterier skiljer sig åt mellan respektive skola. Jag har dessutom gjort intervjuer med lärare på varje skola för att på så sätt få en djupare förståelse till hur de arbetar med sina lokala kriterier.

Eftersom de båda skolorna inte läser exakt samma kurser är det svårt att dra några exakta slutsatser i de lokala kriterierna. Att förmedla hur någon tolkar styrdokumenten, på det sättet som jag har valt att göra, blir en subjektiv åsikt i detta begränsade arbete. Men jag har trots detta granskat de lokala betygskriterierna och ämnesmålen och kommit fram till både skillnader och likheter.

Är det då någon skillnad på de lokala betygskriterierna och ämnesmålen mellan en kommunal skola och en fristående skola? Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högre betygsnivåerna. Detta kan bero delvis på vilka elever som går på respektive skola, ibland kan det vara lättare att förstå vad lärarna på Norrlyckeskolan vill att deras elever ska kunna medan kriterierna på Kunskapsskolan kan vara lite svävande och svårare att förstå. Samtidigt kan det också bli för lätta kriterier på Norrlyckeskolan och för svåra på Kunskapsskolan om man jämför de värdeladdade orden som är skrivna i kriterierna.

På min andra fråga om det finns skillnader i innehållet i kurserna historia mellan fristående och kommunala skolor kom jag fram till att eleverna på de båda skolorna läser ungefär samma kurser men att innehållet i kurserna skiljer sig åt. Litteraturen skiljer sig också åt på de båda skolorna beroende på hur deras arbetssätt är. På den kommunala skolan använder man sig av traditionell undervisning med skolbok och i viss mängd även katederundervisning. På den fristående skolan används det sällan skolbok, istället får eleverna själv söka den information de behöver.

Att det finns skillnader i samverkan, underlag och information till elever och föräldrar mellan fristående och kommunala skolor tycker jag att jag har kunnat påvisa i min

undersökning. När det gäller samverkan mellan skolorna visade det sig att den fristående skolan hade ett bra samarbete med andra skolor, även om de skolorna också är

Kunskapsskolor, medan den kommunala skolan inte hade någon direkt samverkan med andra skolor, varken kommunala eller fristående. Detta är tvärtemot vad tidigare forskning visar då de kommunala skolorna hade ett bättre samarbete än de fristående. Underlagen som de två skolorna arbetar med varierar mellan skriftliga prov till redovisningar i grupp. De båda skolorna kan ha samma underlag men medan den kommunala skolan mest använder skriftliga prov, använder den fristående skolan en stor variation i sitt underlag.

När det gäller frågan om lärarna diskuterar betygen med elever och föräldrar kom jag också fram till några intressanta resultat. Här visar det sig att tidigare forskning har två olika svar på den frågan. I Viveca Lindbergs undersökning skriver hon att lärarna uppger att de på ett annat sätt än tidigare diskuterar och motiverar betygen med och för elever och föräldrar. Men Skolverkets kvalitetsgranskning visar tvärtemot dessa resultat. De skriver att många lärare tycks ha lämnat de skrivna dokumenten och hänvisar till att de använder ”inre mallar” när de sätter betyget, något som gör det nästan omöjligt för eleverna att få tillgång till grunderna för bedömningen. Även Jörgen Tholins studie visar att lärarna använder ”inre koder” när de sätter betyg. Mina egna resultat visar att lärarna diskuterar grunderna för betygssättning med både elever och föräldrar på de båda skolorna. Dock är det skillnad i hur de lämnar ut

informationen.

De resultat som jag har kommit fram till gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och

fristående skolor, det är mitt underlag för litet för.

Till sist vill jag citera vad Skolverket skriver i Grundskola för bildning:

Genom att lärare och elever gemensamt relaterar kriterierna till den undervisning som

genomförs och till de vägval som görs när det gäller stoff, metod och utvärderingsformer får de en innebörd och blir begripliga för eleverna och kan ge information om vad som förväntas för ett visst betyg. Genom delaktighet i en sådan process kan eleverna utveckla förmågan att sätta egna mål för sitt lärande och bedöma sina egna resultat.63

Detta är ett mål som Kunskapsskolan enligt min mening är på god väg att uppfylla medan Norrlyckeskolan fortfarande jobbar med det. Det är dock ett viktigt mål som alla skolor borde arbeta med.

63