Redovisning av intervjuer

5.3.1 Skolutveckling

Skolutveckling kan kortfattat sägas är ”en skola i tiden” anser grundskolechefen. Med det menar han att skolan och dess personal alltid har eleven i fokus samt följer med i skolutvecklingen genom att hitta nya lösningar och anamma nya sätt för att nå skolans mål. Rektor 1 betonar att skolutveckling är att följa stat och kommun och utföra det uppdrag som de ger oss. Utöver detta menar han att vi måste se till skolans möjligheter. Han betonar att skolan i högre utsträckning bör arbeta tillsammans med samhället. Han har en idé om att använda sig av olika yrkeskategorier i skolan, förslagsvis socialtjänstemän, poliser samt pensionerade yrkesmän. Han berättar vidare om vikten av att vara en skola i tiden och att vi hänger med i utvecklingen av ny teknik, miljö och klimat både inom Sveriges gränser men även internationellt. Pedagogerna menar rektor 1 är ”kittet”, dvs. de som håller ihop skolan. Att pedagogerna mår bra och gör ett bra arbete är därför en förutsättning för att lyckas menar han. Former anser han är viktiga men är inget självändamål och avser med detta att den viktiga frågan är varför våra barn går i skolan och att betyg och omsorg är delmål men att det stora målet menar han är att barnen kan använda kunskaperna i verkligheten. Rektor 2 framställer skolutveckling som aktuell forskning, systematiskt kvalitetsarbete och fortbildning. Hon skildrar sin vision om att skolutveckling går hand i hand med det systematiska kvalitetsarbetet. Med det menar hon att i strävan efter att erbjuda varje barn den bästa utbildningen, där man ser till varje barns behov är det ett måste att man kontinuerligt

31

kvalitetssäkrar sin verksamhet. I det systematiska kvalitetsarbetet beskriver hon att skolan arbetar med att undersöka, mäta, utvärdera, analysera och förändra/förbättra verksamheten. På så vis driver skolan en skolutveckling som är kopplad till skolans specifika behov. En annan betydande skolutvecklingsaspekt är den aktuella forskningen menar rektor 2 och beskriver att det är just forskningen som ska ligga som en av grunderna för skolans utveckling.

Att möta varje elev på dennes nivå på bästa tänkbara sätt är vinsten med skolutveckling menar specialpedagog 1. Hon trycker på att skolan i sig är en väg ut i samhället och att eleverna är i skolan för att ”lära för livet”. Hon uttalar att: ”samhället

förändras, så också vi och våra elever, därför måste vår skola förändras i samma takt. För

att lyckas med detta menar hon att skolan måste präglas av framåtanda och kompetens. Specialpedagog 2 anser att skolutveckling är när man identifierar olika saker i en organisation som inte fungerar tillfredsställande och sedan ser till att dessa utvecklas samt att alla inom skolan driver frågor åt samma håll. Hon jämställer skolutveckling och förbättring tillsammans med ökad måluppfyllelse för eleverna.

5.3.2 Kompetensutveckling

Grundskolechefen menar att kompetensutveckling för rektorer bör grunda sig på tre ben, vilka han menar är; ledarskapsutbildning, pedagogisk utbildning samt utbildning i avseende av det statliga uppdraget. Han anser att rätt utbildning i form av den statliga rektorsutbildningen tillsammans med en levande och lärande rektorsgrupp med samsyn är grundstenarna i detta. Grundskolechefen ser rektorerna som nyckelpersoner och som de allra viktigaste personerna för att få fram bäst kompetensutveckling. Han anser att rektor ska följa kompetensutvecklingen tillsammans med sin personal och gärna utforskat området innan den genomförs. Det är rektors ansvar att se och lokalisera förbättringsområden samt ha en ständig strävan mot förbättring menar han. Viktiga verktyg i detta arbete menar grundskolechefen är; omvärlden, att se sig själv och andra samt att våga sig ut på oprövad mark, kollegial feedback, forskning och samtal. Han menar att en viktig aspekt är just att ha mod och att våga och ibland förändra. Rektor 1 menar att kompetensutvecklingen ska kopplas till vart skolan och omvärlden är på väg. Han beskriver helhetslösningar över tid, något som gör skillnad i längden Han tycker att det är betydelsefullt att matcha medarbetarens önskan med verksamhetens krav. Samtidigt är det betydelsefullt menar rektor 1 att pedagogerna utmanar sin egen kompetens och han ser detta till stor del som rektors ansvar. Rektor 1 skildrar sin teori om att människor fungerar bättre om de vet vart de är på väg. Att det är viktigt att utveckla en ”vikänsla”, samsyn och helhetssyn hos personalen. Samtidigt uttrycker han att

32

skolans pedagoger är dåliga på att vara varandras skolutveckling. Genom samtal och bildande av gemensamma plattformar kan vi stärka varandra och vår skola menar han. Kompetensutvecklingen bör grunda sig i var skolan eller pedagogen sig befinner sig just nu menar rektor 2. När hon beskriver sin egen verksamhet framhäver hon det pedagogiska ledarskapet samt undervisning av svA-elever som två exempel. I det pedagogiska ledarskapet avser hon utvecklingen av den enskilda lärarens ledarroll i klassrummet, frågor som; hur bemöter läraren eleverna, råder det studiero, kan läraren se eleven på individnivå och samtidigt anpassa undervisningen efter samtliga elever är centrala på hennes skola just nu.

Våra elever som läser enligt svA kursplan. Här har jag som rektor tagit beslut att eleverna ska läsa enligt annan kursplan i ämnet svenska pga. elevens bristande kunskap i ämnet. Men hur ser det ut i övriga ämnen? Gör vi anpassningar? Här förväntas de oftast prestera enligt sina kamrater och blir bedömda efter samma kriterier som övriga. Likvärdig skola? Här har vår skola ett stort utvecklingsområde. Kan vi utveckla vår verksamhet så att vi bättre möter dessa elever så kommer måluppfyllelsen för dessa elever att höjas (Rektor 2).

Rektor 2 beskriver vidare att hon tror att mycket kan stärkas genom att vi för diskussioner kring hur vi kan bli bättre pedagogiska ledare. Att diskutera vad det innebär att vara ledaren i klassrummet samt att våga släppa in varandra och hjälpa varandra. På rektor 2´s skola har de startat med ”learning studies” i matematiken och planerar att även starta med detta i övriga ämnen. Learning studies går ut på att pedagogerna lär av varandra och just för diskussioner kring hur man kan förändra och förbättra. Rektor 2 framhäver kollektiv kunskap och att lära av varandra i form av t.ex. ”learning studies”, studiebesök (att titta på hur andra skolor gör), studiecirklar samt att koppla detta till forskningen.

Specialpedagog 1 poängterar att vikten av kompetensutveckling är att den är

gemensam. Hon anser att den ska utveckla en samsyn, gemenskap och trivsel, som i sin tur

gynnar samarbete och gör pedagogerna till bättre förebilder.

Rektor ska se till att vi i personalgruppen fungerar som grupp, att vi har tydliga konkreta höga mål och att vi driver åt samma håll. Här kan specialpedagogen vara en stor resurs. Detta kan stärkas genom föreläsningar, litteraturdiskussioner, handledning, klassrumsobservationer av elever, lärare som observerar varandra för att ge feedback (Specialpedagog 1).

Specialpedagog 2 menar att kompetensutveckling är till för att förändra/förbättra organisationens undervisning så att det blir bättre för den enskilda eleven, t.ex. genom genrepedagogik. Hon menar att arbetet med elevhälsa är prioriterat och att kompetensutvecklingen bör bidra till att det blir en samsyn kring begreppet så att alla i hela

33

kommunen/ledet arbetar mot samma mål. Hon understryker vikten av samtal och tid att diskutera tillsammans men även handledning och klassrumsbesök.

5.3.3 Samverkan

Grundskolechefen belyser att han i sin position är beroende av rektorerna och att de tillsammans är en samverkande grupp. Han ser rektorerna som nyckelpersoner för att föra ut budskap som berör hela kommunen. För att lyckas med detta krävs det att rektorsgruppen är en levande, lärande och tillåtande grupp menar grundskolechefen. Rektor 1 har såsom åsikt att det är viktigt att man som rektor har ett öppet sinne och verkligen tar tillvara på de kompetenser personalen har. På hans skola är det framförallt rektor och specialpedagog som samverkar i skolutvecklingsfrågorna tillsammans med arbetslagsledare i ledningsgruppen. Rektor 1 använder sig även i viss mån av speciallärare och fackliga förtroendevalda samt enskilda pedagoger för att hitta de ”rätta” skolutvecklingsformerna. Han önskar ha fler grupper som arbetar parallellt med skolutveckling, såsom ämnesgrupper, temagrupper, projektgrupper. Han understryker även att i de bästa av världar samverkar all personal och visar på att det är det målet vi strävar emot. På rektor 2´s skola samverkar all personal berättar rektor 2. Hon menar att de utvärderar ständigt arbetet och försöker klargöra hur vi kan förändra och förbättra. Hon beskriver att de i detta arbete använder olika verktyg, men påstår att ingen står utanför detta samtidigt som hon beskriver att i en grupp tar alla olika roller och en del är mer drivande än andra.

Specialpedagog 1 och specialpedagog 2 beskriver båda hur de tillsammans med rektor samarbetar tillsammans med rektor i skolutvecklingsfrågor. Specialpedagog 1 har en mer framträdande roll eftersom hon även är delaktig i ledningsrådet. Medan specialpedagog 2 beskriver att hon driver en del frågor tillsammans med rektor som rektor sedan själv ”bollar” med arbetslagsledarna i ledningsrådet.

5.3.4 Framgångsfaktorer

Tydligt ledarskap, engagemang och höga förväntningar är förutsättningar till framgång menar grundskolechefen. Han anser att man ska behandla alla som att alla kan men alltid utgå utifrån individen och då ha eleven i fokus. Grundskolechefen har såsom åsikt att det som rektor är betydelsefullt att arbeta med klimatet på skolan så att det finns en öppenhet i personalgruppen och samtidigt en hög ansvarskänsla.

Rektor 1 tror att det som gör en skola framgångsrik är tydliga och bedömbara mål. Att pedagogerna fokuserar på att lyckas och ser till elevens behov och förutsättningar. Rektor 1

34

belyser även vikten av att skolan/pedagogerna/eleverna ser att de verkligen lyckas, inte att de gör så gott de kan. Rektor 1 menar att den kommunala skolan behöver bli bättre på att visa vad de kan, något som han menar att friskolorna har lyckats med. Rektor 2 ser en framgångsrik skola som en skola där alla tror på samma mål och har samma fokus. En betydande faktor menar hon är att pedagogerna inte ”spretar” åt olika håll, utan att de samarbetar bra på alla plan. En annan faktor som är viktig menar rektor 2 är att alla på skolan känner att de är lika viktiga för att vi ska nå bra resultat.

Specialpedagog 1 beskriver en framgångsrik skola som en skola med en klar vision och utarbetad framtidsplan som är förankrad hos all personal. För att uppnå detta krävs det ett tydligt ledarskap, tydliga mål, höga krav, gemenskap, trygghet poängterar hon. Specialpedagog 2 har en liknande bild och beskriver en framgångsrik skola med en gemensam syn på hur skolan ska utvecklas med regelbundna samtal/info om var vi är och vart vi är på väg (tydliga mål), samt återkoppling/tillbakablick kring vad vi gjorde och hur det gick (analys).

5.3.5 Specialpedagogens uppdrag

Grundskolechefen beskriver specialpedagogens roll utifrån tre huvudområden, vilka han menar är skolutveckling, ledarskap och elevfokus (individualisering). Grundskolechefen menar att en specialpedagog ofta balanserar på en tunn lina, där specialpedagogen ser vad som ska göras men inte har mandaten att utföra förändringarna. Han uttrycker; ”en

specialpedagog måste vara strategisk, arbeta med höga förväntningar samt bygga upp förtroende och status samtidigt som de brottas med fördomar.” Han beskriver därför vikten

av att ha en samsyn med rektor. ”Specialpedagog och rektor ska helst ha en gemensam

elevsyn och samhällssyn samt inplanerade samtal tillsammans. En specialpedagog ska arbeta nära pedagogerna. De ska bidra med nya synsätt och se helheter. Specialpedagoger ska ha kunskap om barn i behov av stöd, hitta kompetensutveckling och föreläsningar, säger

grundskolechefen. Specialpedagogen ska sitta med i elevhälsoteamet, vara ambassadör i sitt arbetslag, handleda pedagoger men framförallt värna om den enskilde individen menar grundskolechefen. Han beskriver specialpedagogens arbete på organisations-, grupp-, och som en trappa, där arbete på alla nivåer påverkar vartannat men understryker att arbetet för den enskilda individen är viktigast. En svårighet med specialpedagogyrket menar grundskolechefen är att skolor idag inte alltid har råd med deras kompetens fullt ut, istället arbetar specialpedagoger till viss del mer som speciallärare. Samtidigt finns det en okunskap för specialpedagogrollen som behöver förtydligas menar grundskolechefen.

35

Rektor 1 menar att specialpedagogen ska ha en rådgivande och utvecklande roll gentemot skola, pedagoger och elever. Han anser att det är en självklarhet att specialpedagogen finns med i skolutvecklingsfrågor både på det strukturella och på det formativa planet. Han anser sig ha en klar bild av specialpedagogens roll och beskriver att specialläraren verkar mer på individnivån medan specialpedagogen verkar mer på organisationsnivån. Och att dessa sedan möts upp på gruppnivån. Rektor 1 menar att det är verksamheten som avgör på vilket plan (individ-, grupp-, och organisationsnivå) specialpedagogen bör verka för stunden och att det därför krävs att specialpedagogen har ”rätt fokus”. Rektor 1 menar att specialpedagoger i en stor kommun kan verka som en expertenhet medan specialpedagoger i en mindre kommun verkar med större fördel ute på skolorna. Rektor 1 anser att specialpedagogen ska användas för att ge råd, dåd och tips i likhet med hur psykologer och kuratorer används. Han lyfter även fram specialpedagogens kompetens i de strukturella frågorna såsom gällande åtgärdsprogram, iup och olika utredningar. Rektor 2 menar att specialpedagogens roll handlar om handledning av pedagoger, dokumentation samt stöd till elever. Hon menar även att specialpedagogen ska besitta en kunskap i hur skolan och dess pedagoger kan/ska/bör bemöta elever som är i behov av särskilt stöd. Hon anser att specialpedagogens arbete på organisations-, grupp och individnivå är lika viktiga och menar att det inte går eller är svårt att göra något som inte påverkar alla tre nivåerna. Rektor 2 tror att hur specialpedagogens roll på skolan utformas är beroende på personens egna unika kompetens. Rektor 2 anser att det finns en vinst med specialpedagoger som extern resurs, t.ex. mobilt resursteam. Men att detta ska vara ett komplement till specialpedagogerna ute på skolorna.

Specialpedagog 1 anser att en specialpedagog verkar utifrån ett helhetsperspektiv på skolan. Därför menar hon att en specialpedagog bör inverka på alla tre nivåerna (organisations-, grupp-, och individnivå). Hon uttrycker att alla nivåer påverkar varandra och att specialpedagogen måste lägga fokus på det som skolan behöver just för tillfället. Det viktiga är att hitta en balans i sitt arbete och att arbeta lösningsfokuserat menar specialpedagog 1. Specialpedagog 1 och 2 formulerar arbetsuppgifter såsom handledning, utredning, samverkan, undervisning som betydelsefulla. Specialpedagog 1 och 2 ser sig själva som ”spindeln i nätet” som har en helhetsbild av skolan och pedagogerna/eleverna tillsammans med rektor. Specialpedagog 2 beskriver att hennes arbetsuppgifter hela tiden pendlar mellan arbete på individnivå och organisationsnivå. ”Jag identifierar individens

36

rektor” säger specialpedagog 2 och uttrycker att specialpedagogens arbete är ”ett

svårdefinierbart arbete”.

5.3.6 Specialpedagogens arenor och framgångsfaktorer

Att som specialpedagog verka på den egna skolan är absolut viktigast menar grundskolechefen. Han anser inte att specialpedagogerna ska sitta centralt som en expertenhet men tycker att de ska vara omvärldsbejakande. För att lyckas i sitt uppdrag som specialpedagog menar grundskolechefen att en samsyn med rektor är A och O. ”En

specialpedagog arbetar på rektors uppdrag, han/hon behöver en tydlighet från rektor i detta uppdrag samt samtalsmöjligheter med den samme”, uttrycker grundskolechefen.

Grundskolechefen anser inte att specialpedagogen är en självklar deltagare i ledningsrådet utan menar att specialpedagogen kan verka utanför denna arena och att det är individuellt om en specialpedagog ”platsar” i detta forum. Rektor 1 tycker det är viktigt att specialpedagogen är med på alla nivåer i skolan, såsom; skolnivå, arbetslagsnivå och individnivå. Han anser att specialpedagogen ska vara med i ledningsgruppen när det gäller de pedagogiska frågorna t.ex. skolutvecklingsfrågor och elevhälsofrågor. Rektor 1 anser att det är viktigt att specialpedagogen har förståelse för den situation som pedagogerna är i samt att de har förtroende från pedagogerna. För att detta ska lyckas menar rektor 1 att skolan är tydlig med vad specialpedagogens uppdrag är samt att personalen innehar systemkompetens. Rektor 2 anser att specialpedagogen ska verka i elevhälsoteamet, pedagogiska konferenser samt ha den drivande rollen vid konferenser och diskussioner. Rektor 2 anser även att specialpedagogen ska hålla i studiecirklar på den egna skolan såväl som att uppdatera personalen om aktuell forskning. Det viktigaste för att en specialpedagog ska kunna fullfölja sitt uppdrag menar hon är att det finns tid för eftertanke, analys och diskussioner samt att specialpedagogen har mandat av rektor och personal. För att lyckas som specialpedagog krävs det att det finns ett förtroende från ledning och pedagoger menar specialpedagog 1.

…att man känner att ledningen alltid finns i ryggen som stöttar upp och skyddar. Som specialpedagog sitter man i en annorlunda sits, än som pedagog. En specialpedagog tillhör inte personalgruppen fullt ut och inte heller ledningen fullt ut, detta gör att man som specialpedagog blir ganska ensam. Därför tror jag på att det är betydelsefullt med någon ”kanal” där specialpedagogen kan ventilera sina tankar och känslor. Rektorerna har en rektorsgrupp de kan använda vid sådana här tillfällen och jag menar att det är lika viktigt att specialpedagogerna har en liknande grupp (Specialpedagog 1).

37

Specialpedagog 1 framhäver även samverkan med rektor och att specialpedagog och rektor är samspelta gentemot personalen. Samtidigt menar hon att det krävs frihet under ansvar, ett luftigt schema och möjlighet till flexibilitet för att lyckas med sitt uppdrag. Hon anser att specialpedagogen ska vara delaktig i elevhälsoteamet, driva det pedagogiska ledarskapet, se alla unika elever och vara deras ”advokat”, vara som en fluga på väggen vid observation för att sedan kunna ge handledning till pedagogerna. Specialpedagogens arenor menar både specialpedagog 1 och 2 är elevhälsoteamet, ledningsgruppen, arbetslagen. De saknar även båda någon koppling till kommunledning. Specialpedagog 2 anser att en specialpedagog ska vara verksam överallt på skolan. Hon uttrycker att om specialpedagogen inte har inblick i allt så kan denne inte heller hitta ev. brister i organisationen, undervisningen eller planeringen. Specialpedagog 2 menar att det är en självklar förutsättning att specialpedagogen har en övergripande med tydlig samverkan med rektor samt kompetens att finna alt. vägar/verktyg för eleverna. En annan förutsättning menar specialpedagog 2 är att specialundervisningen har en egen central budget så att enskilda skolors budget inte belastas av enskilda elevers specifika behov. Hon beskriver; ”Om en elev har ett behov av vissa program/alternativa

verktyg ska dessa kunna användas. Då ska inte skolans egen budget vara slut. Specialpedagog

2 menar att en specialpedagog inte ska sitta med enskilda elever och undervisa så som en speciallärare gör, utan se till så att eleven kan utvecklas med andra vägar i klassen

tillsammans med kamraterna.