5. RESULTAT OCH ANALYS
5.3 Relationen mellan programledare och deltagare
När intervjupersonerna ger sin bild av det sociala samspelet i respektive tv-program förekommer liknande intryck. Den generella bilden är att det sociala samspelet i Alla mot alla har en högre toleransnivå när det gäller relationen mellan programledare och deltagare. Man 1 säger:
“Det är mer stelt kallprat i På spåret. Inte så mycket skämt emellan sig. Dom pratar mer om frågorna och lite om det är nåt roligt svar. Det blir mer lite sådär gubbskämt då. Och i Alla mot alla så är det mer skämt. Skämtsam stämning och kanske lite delvis för att de gör narr av sig själva och de tävlande. Och dom tävlande tillåts också göra narr av domarna ska sägas. Det märker man inte så bra av i På spåret kan man väl säga.”
Den uppfattningen har också kvinna 5, som anser att programledarna Filip och Fredriks bekantskap med ett antal deltagare ger dem möjlighet att ha en intimare relation sinsemellan. Enligt intervjupersonen förekommer inte samma bekantskap mellan programledare och deltagare i På spåret. Personen säger:
“Filip och Fredrik känner hälften av alla deltagare privat eller i alla fall många privat. Dom säger saker som får tittarna att förstå hur dom tycker att deltagarna är. I På spåret är det en mer formell ton mellan programledare och deltagare.”
Kvinna 3 anser att tv-programmens paketering är en anledning till den varierande relationen mellan programledare och deltagare i respektive program.
”På spåret känns mer rakt, bara fokus på frågorna. Alla mot alla är mer underhållning, det känns mer fritt. Inte lika manusstyrt. Det är de stora skillnaderna. Och också hur de pratar till varandra.”
Kvinna 3 utvecklar sitt resonemang och menar att publikens snittålder för de båda tv-programmen kan vara en faktor.
”Medan På spåret känns mer inriktat på att få 50 plus-tittare att bli underhållna, känns det som att Alla mot alla har en yngre publik som ska tycka att det är kul. De gör det på ett annat sätt liksom.”
Vidare berättar föregående intervjuperson att det kan bli lite mycket av Filip och Fredrik, i form av munhugg och avbrutna samtal, men att det ändå är att föredra då det känns friare och mer tjafsigt. Kvinna 2 upplever också ett gränslöst språk och en annan slags attityd i Alla mot alla jämfört med På spåret.
”Dom svär mer mot varandra, det kan vara ganska otrevligt mellan burarna. Det är ju ingen jätteallvarlig ton. Men det är stor skillnad på tonen i programmen. Dom sa ju till Hanna Hellquist och Lars Lerin att dom har missbrukarproblem, det skulle dom aldrig säga i På spåret.”
Man 6 anser att deltagarna i Alla mot alla bidrar till den tolerantare jargongen som råder. I På spåret är deltagarna mer återhållsamma enligt intervjupersonen.
”Det är mycket mer skämt på deltagarnas bekostnad. Deltagarna bidrar också med underhållning i Alla mot alla, vilket ytterst sällan händer i På spåret. Där är det mer familjär underhållning, fredagsmys som sagt.”
Utifrån intervjupersonernas svar kan man dra paralleller till Su Holmes (2008) definition av game show och quiz show, vilket är hennes varianter av frågesportprogram. Respondenterna beskriver det sociala samspelet i Alla mot alla som lättsamt och humoristiskt. De anser också att det sociala samspelet är av stor vikt och även den främsta anledningen till att de kollar på
programmet. Enligt intervjupersonerna är tävlingsmomentet sekundärt, i stället är det samtalen
och allt runt omkring det som attraherar dem. Baserat på detta är Alla mot alla en game show.
Holmes (2008) menar att en game show är ett program som inte prioriterar frågorna och svaren, i
stället kan fokus riktas åt annat håll, exempelvis på humor och vardagliga konversationer mellan
programledare och deltagare. Respondenterna anser att det sociala samspelet i På spåret skiljer sig från Alla mot alla. I stället
för att lägga vikt på underhållningen runt omkring tävlingsmomentet, i form av vardagligt samtal
med inslag av humor, följer tv-programmet en tydlig mall där frågor och svar är av största vikt.
Trots att det kan förekomma skämt emellanåt upplever den unga vuxna publiken att På spåret har
en akademisk och allmänbildande struktur. Till skillnad från game show, beskriver Holmes (2008) en quiz show som ett program med emfas på frågor och svar. Frågesportprogram som
fokuserar på faktabaserad, akademisk kunskap eller allmänbildning är högst troligen quiz shows.
Med detta som utgångspunkt bör På spåret kategoriseras som en quiz show.
5.4 Public service kontra kommersiellt
På spåret verkar under public service-bolaget Sveriges Television AB, SVT, medan Alla mot alla återfinns hos det kommersiella bolaget Discovery Networks. Samtliga intervjupersoner tycker attdetta är något som märks av i tv-programmen. Man 1 påpekar att På spåret är noggranna med att
säga till att det finns andra företag ifall ett företagsnamn nämns. Däremot kan Alla mot alla använda företagsnamn utan några restriktioner, och har inget emot att involvera företag i frågor.
Men detta är inget som påverkar intervjupersonen. Man 6 lyfter hur man märker skillnaderna: “Ja verkligen, dels språkbruket, Alla mot allas språkbruk skulle aldrig public service tolerera. Sen känns det som att Alla mot alla verkligen försöker töja på gränserna och
verkligen ha så underhållande program som möjligt. Sen är det också grov jargong där. De driver på deltagarnas bekostnad. På spåret gör bara sin grej och det funkar.”
Intervjupersonerna är tudelade i frågan huruvida På spåret skulle kunna verka under ett kommersiellt bolag. Intervjupersonerna upplever att På spåret potentiellt skulle kunna byta distributör till en kommersiell kanal. Men inte om det skulle vara ett nystartat program med På spårets premisser. Intervjuperson 2, 4, 5 och 6 motsätter sig helt att det skulle gå. Kvinna 2 säger:
“Det skulle vara svårt att nå ut kommersiellt. Det skulle vara för torrt tror jag. Alla mot alla har fått mycket publik för att det är så djärvt. Så det skulle vara svårare.”
Kvinna 5 upplever att det är bäst så som det är nu:
“Jag tror att många skulle bli upprörda av det jidder som Alla mot alla har om det skulle sändas på ettan. Sen är Filip och Fredrik såna profiler på femman så det faller i sakens natur att det är så, det programmet. Annars kan jag inte säga annat än att tonen i På spåret rimmar väldigt bra med tonen som public service ska ha och vice versa om Alla mot alla och femman.”
Man 1 och 3 ser inga hinder för att På spåret skulle verka under ett kommersiellt bolag. Däremot att Alla mot alla skulle verka under public service, där är samtliga intervjupersoner av samma åsikt. Om det skulle ske så anser intervjupersonerna att programmet skulle behöva genomgå större förändringar, och samtidigt tappa sin charm. Språkbruket med svordomar, jargongen och reklamen i frågorna är saker som intervjupersonerna säger att skulle behöva ändras. Kvinna 2:
“Om de styr om frågorna mer till På spåret, men det måste ändå bli ett helt annat upplägg. De skulle kunna göra ett program som liknar På spåret, men då skulle inte all reklam funka. Och programledarna skulle inte kunna ha den attityden som Filip och Fredrik har.”
Intervjupersonerna märker tydligt vilket bolag som programmen verkar under. Det är mycket med anledning av jargongen i Alla mot alla som gör att det upplevs som ett kommersiellt bolags
produkt. Språkbruket med svordomar och de facto att Filip Hammar har en tendens att reta deltagarna med spydiga kommentarer. Utöver detta är det varumärkesnamnen som förekommer i Alla mot alla som gör att intervjupersonerna reagerar på att programmet verkar kommersiellt.
På spåret är enligt den unga vuxna publiken ett public service-program i mångt och mycket, ett folkbildande program som både lär och underhåller. Jargongen upplevs som stel och vuxen, vilket intervjupersonerna tror beror på den breda målgruppen. På spåret själva anser att de motsvarar vad public service är till hög grad.
“Om du tänker hela public service grejen och kokar ner det till en buljongtärning så är den ganska lik På Spåret. Det täcker så jävla mycket av vad PBS har att göra.” (C. von Sydow och C. Franz, personlig kommunikation, 5 februari, 2020)
Intervjupersonerna tror inte att SVT:s På spåret skulle kunna sändas på en kommersiell kanal om det vore ett helt nytt program. De ser inte att programmet skulle vara tillräckligt vinstdrivande inom det kommersiella. Till största delen eftersom programmet upplevs, som tidigare nämnts, torrt och kunskapsdominerat. Med anledning av programmets dignitet och status tror dock den unga vuxna publiken att programmet möjligtvis skulle kunna byta distributör.
Intervjupersonerna anser inte att Alla mot alla skulle kunna byta utgivare till sin motpol public service. Om det skulle ske så tror intervjupersonerna att tv-programmet skulle behöva genomgå förödande förändringar som skulle förstöra dels programkonceptet, och dels det som är underhållande i programmet. Språket, frågorna och jargongen skulle ändras. Det nuvarande upplägget skulle inte uppskattas på public service.
Den unga vuxna publiken upplever att public service riktlinjer inte alltid leder till något positivt, utan att det i stället kan begränsa program och dess underhållning. Det i sin tur kan leda till att man i stället dras till det kommersiella för dess gränslösa underhållning. I detta fall Alla mot alla. Den unga vuxna publiken attraheras av det fria, avslappnade och mer vardagliga som det
kommersiella produktionerna erbjuder. Det höjer igenkänningsfaktorn hos den unga vuxna publiken, i och med det relaterbara språkbruket som råder i Alla mot alla. Frågorna är mer tilltalande eftersom de är baserade på aktualiteter, och de kända profilerna som medverkar i programmet är både mer anpassade och attraktiva för den yngre publiken. Programledarna Filip och Fredrik är också en dragningskraft i sig, i och med deras tidigare alster som är välbekant hos den yngre publiken. De unga vuxna vet vad de kan förvänta sig av duon, och i vissa fall kan programledarna vara den enda anledningen till varför man väljer att ta del av deras tv-program. Produktionen i sig spelar alltså mindre roll, i dessa fall.
På spåret verkar under SVT som har sina riktlinjer som säger att deras program ska präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och det ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund (Sveriges Television, 2020). Detta blir tydligt för den unga vuxna publiken i SVT:s produkt På spåret. Programmet är folkbildande med stort fokus på information och kunskap. Programmet upplevs akademiskt och korrekt. Språkbruket i programmet är rent och ordentligt, och programmet ska inte innehålla något som någon ska kunna uppleva som kränkande. Det ska vara anpassat för alla som tar del av det. Det som tilltalar den unga vuxna publiken i På spåret är den allmänbildning som programmet erbjuder, de faktum att det är en tradition samt delvis musiken som finns i programmet.