Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver reliabilitet som en viktig del i forskning om hur tillförlitlig och granskad studiens data är, vad det är för data som används hur den har samlats in och bearbetats. I denna studie har alla faser noga beskrivits under avsnittet 4.4 databearbetning om hur vi har gått till väga med analys av data som samlats in, hur materialet har behandlats, på vilket sätt vi har samlat in data och hur den är bearbetad. Författarna beskriver olika sätt att testa studiens reliabilitet och ger exempel på andra forskare som kan låtas undersöka samma fenomen, alternativt låta samma forskare genomföra samma undersökning med samma informanter med några veckors mellanrum. I denna studie handlar det inte om att andra forskare ska få samma resultat som i denna studie, då studien bygger på kvalitativa metoder baserat på förskollärares kun-skaper och erfarenheter i användandet med digitala verktyg, är chansen att andra förskollärare skulle få exakt samma resultat mycket liten. I och med att förskollärarna har olika kunskaper och erfarenheter samt olika tillgång till di-gitala verktyg i verksamheten. Om ytterligare en undersökning hade genom-förts med samma informanter från denna studie, hade resultatet troligen inte visat detsamma. Detta på grund av att informanterna efter sitt deltagande i denna studie kan utveckla sina kunskaper och erfarenheter ytterligare. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver validitet som en viktig del inom forskningen där man tittar på vad det är forskaren undersöker. Validitet kan innebära olika former. Begreppsvaliditet är en av dem och som handlar om relationen mellan det som undersöks och den insamlade data. Begreppsvalidi-tet är en typ av mätning, vilket innebär huruvida det råder överenstämmelse
25
mellan det som undersöks i studien och mätningen (Christoffersen och Johnessen, 2015). I denna studie har citat från förskollärarna som medverkat an-vänts för att resultatet ska få hög validitet. I studiens resultat förekommer det ett flertal citat för att påvisa förskollärarnas olika utsagor gällande deras kun-skaper och erfarenheter i användandet av digitala verktyg som framkommit i analysen av studien. Då svaren inte är baserade på vårt tycke, utan på förskol-lärarnas svar ger det studien validitet.
Enligt Bryman (2018) är tillförlitligheten i en forskning viktig där resultatet ska ge svar på undersökningens syfte och frågeställning. I början av analysar-betet har förskollärarna varit en del av processen och på så vis fått tagit del av studiens inledning, något som vi forskare ser som positivt. I studien har vi på olika sätt studerat undersökningens syfte och frågeställning i form av intervjuer och observationer. Trots få informanter och på grund av Covid-19 har vi fått fram ett bra underlag att bearbeta och analysera i studiens fortsatta arbete. Stu-dien har även baserats på ljud och videoinspelning under intervjuer och obser-vationer vilket har gjort att den insamlade data har blivit så tillförlitlig som möjligt. Under arbetets gång har vi varaktigt tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) etiska principer, och där med har det stärkt studiens tillförlitlighet yt-terligare.
26
5 RESULTAT
Syftet med den här studien är att bidra till mer kunskap om förskollärarens planerande, genomförande och reflekterande arbete i undervisningen innehål-lande teknik och digitala verktyg. Resultatet som presenteras i detta avsnitt bygger på analyser av intervjuerna med förskollärarna och observationer av deras undervisning. Följt av en sammanfattning av resultatet där informanter-nas svar satts i förhållande till varandra.
I tabell 2 presenteras informanternas ålder, yrkesbefattning samt eventuell spe-cifik utbildning inom yrket och hur många år dem varit verksamma inom för-skolans verksamhet.
Tabell 2. Sammanställning av studiens informanter.
Informanter Ålder Yrkesbefatt-ning/utbildning
Antal år inom yrket
Informant 1 50 år Förskollärare 25 år barnskötare 6 år förskollärare Informant 2 32 år Förskollärare 7 år förskollärare Informant 3 30 år Förskollärare
och IKT peda-gog
27
I tabell 3 presenteras vilka digitala verktyg som förskollärarna har tillgång till att arbeta med i undervisningen. X står för de digitala verktyg som förskollä-rarna nämner och som finns att använda i deras verksamheter.
Tabell 3. Sammanställning av informanternas digitala verktyg i undervis-ningen.
Informant 1 Informant 2 Informant 3 Green Screen X X X QR-koder X X X Microskåpägg X X Ipad/Lärplatta X X X Dator X X Blue-Bot X X X Bee-Bot X X X Sphero X X Polyglutt X X Makey Makey X X X Projektor X X X VR- glasögon X AR- appar X Smartboard X Antalet digitala verktyg 11 8 13
I (Bilaga 6) följer en beskrivning av de digitala verktyg som respektive infor-mant använder i sin undervisning.
28
5.1 Informant 1
I analysen av intervjun med informant 1 framkommer det i kategorin, insatta i läroplanen om digitalisering där hon och hennes kollegor utgår från förskolans läroplan (2018) för att barnen ska bli medvetna om och få en digital kompetens. Informant 1 ger ett exempel där barn och pedagog använder lärplattan tillsam-mans för att skapa en lärandesituation och att barnen då själva får testa att ex-empelvis söka efter bilder. I intervjun berättar informant 1 att hon känner en viss osäkerhet och att hon inte är lika så påläst när det gäller den nya läroplanen och dess nya riktlinjer gällande digitaliseringen som numera ska inkluderas i förskolans undervisning, jämfört med de andra strävansmålen i läroplanen (Skolverket, 2018).
Egentligen skulle jag vara lite påläst där nu då med läroplanen och så inom digitaliseringen. (Informant 1)
Informant 1 tänkte tillbaka på den gamla läroplanen och jämför med nya revi-derade läroplanen (Skolverket, 2018).
Och sen får jag återkomma om det här som står i den nya läroplanen om det digitala, för det vet jag ju det ska jag ju veta men den är ju så ny så jag får ju skylla på det nu då att läroplanen när jag studerade för sex år sen så hade jag en annan läroplan. (Informant 1)
När det kommer till kategorin användandet av digitala verktyg i undervis-ningen innehållande teknik, beskriver informant 1 att de digitala verktyg på hennes avdelning finns tillgängligt för barnen och ger exempel på lärplattan som de använder dagligen.
Lärplattan är ett hjälpmedel för att förstärka barnens intressen genom att söka efter bilder och filmer som pedagog och barn kollar och söker på tillsammans för att skapa en lärandesituation. (Informant 1)
Hon nämner också Bee-Bot och Blue-Bot och att dessa verktyg ska finnas na-turligt på avdelningen och att man inte ska behöva plocka fram de vid speciella tillfällen. Informant 1 beskriver att datorn finns tillgänglig som barnen spon-tant kan använda för att programmera på avdelningen.
Informant 1 berättar att de utgår från teman när de undervisar med digitala verktyg och ger exempel på temat ljud som de arbetat med en längre tid. För att skapa ljuden berättar informant 1 att de har Makey Makey till hjälp. Hon fortsätter och påpekar att hon gärna vill fortsätta arbeta med Makey Makey som de gör idag och samtidigt utveckla arbetet för att både hon och barnen ska utveckla kunskaper inom Makey Makey för att kunna skapa egna ljud. Bero-ende på vilket tema de har på avdelningen nämner informant 1 att de anpassar materialet utefter det. Hon nämner även att hon undervisar med digital teknik och ger exempel där hon berättar att barnen ska själva få prova att använda de digitala verktygen eftersom det är då barnens intresse fångas bäst. I intervjun
29
framkommer det att informant 1 inte använder sig av några speciella undervis-ningsmetoder när hon undervisar med digital teknik, mer än att barnen ska få utforska och prova själv. Detta menar hon för att de ska tycka det är kul och bli medvetna om vad de gör med de digitala verktygen.
När det kommer till kategorin förskollärarens erfarenheter berättar informant 1 om sina erfarenheter av digitala verktyg och teknik, från när hon var under utbildning på förskollärarprogrammet för sex år sedan och där naturvetenskap var en stor del av utbildningen. Informant 1 tänkte tillbaka när hon var under sin förskollärarutbildning och vilka digitala verktyg som ingick då och jäm-förde med hur det ser ut idag.
Asså lite var det så där Ipad och så dära då på den tiden, men det var liksom inget mer än det, inte som man nu tänker på de senaste åren så har det ju varit liksom att det kommer mer och mer verktyg då om man säger. Men Ipad och så var man i kontakt med. (Informant 1)
Informant 1 tänkte även tillbaka på tekniken och hur den såg ut under hennes förskollärarutbildning.
Ja asså vi hade ju workshops och fick pröva på och göra olika saker man kunde använda sig av med barna och så där. Exakt grejer och så där kan jag inte komma på men det var ju några tillfällen som man hade liksom teknik på workshops. Det var ju dom här ämnena kemi, teknik, fysik och biologi och då ingick den biten där men det var ju mest praktiskt mest som jag kommer ihåg och som jag har med mig i behållning och så. (Informant 1)
När det kommer till kategorin förutsättningar för att undervisa med digitala verktyg berättar informant 1 att det finns olika digitala verktyg såsom Ipad med olika program i, datorn och att de har Blue-Bot och Bee-Bot att arbeta med. Informant 1 berättar att det finns ytterligare verktyg att ta till sig i undervis-ningen så som Green-Screen och Sphero.
Sen är det ju som jag inte liksom har jobbat med så mycket jag är inte så bekväm med det än då ju som Green-Screen och den hära det finns ju den här Sphero den här bollen som man kan styra med Ipaden finns ju också. (Infor-mant 1)
Informant 1 berättar att det finns projektor att använda för att skapa olika lärmiljöer och ger exempel på att det fördjupar barnens lek. Microskåpägget nämner även informant 1 som de brukar ta med ut i skogen, men ger inget exempel på vad de använder det till.
30
5.1.1 Observation av undervisningsaktivitet 1
Informant 1 började sin aktivitet med Makey Makey genom att lägga fram allt material på bordet som behövdes för att genomföra aktiviteten så som dator, kretskort, USB-kabel, krokodilklämmor och frukt. För att kunna påbörja akti-viteten med Makey Makey förklarade hon allt material för barnen som de be-hövde känna till för att utföra aktiviteten. Efter att hon förklarat materialet gav hon barnen möjlighet att utforska materialet på egen hand genom att barnen kände och studerade materialet. När barnen kände sig klara med att studera materialet gav informant 1 instruktioner hur krokodilklämmorna skulle kopp-las till kretskortet och frukterna. Återigen fick barnen själva prova sig fram att koppla krokodilklämmorna till frukterna. Under tiden barnen studerade materi-alet hjälpte hon de barn som behövde hjälp att komma vidare i aktiviteten. Efter en stund förberedde hon programmet på datorn för att barnen skulle kunna pro-grammera och skapa en sluten krets. I detta skede av aktiviteten hade samtliga barn kopplat krokodilklämmorna, kretskortet, USB-kabel och frukterna rätt, för att det i sin tur skulle bilda en sluten krets. Genom att barnen hade kopplat rätt kunde barnen använda och tryckta på frukterna och där de skapade olika ljud, exempelvis som ett piano.
Under observationen kunde vi se att informant 1 tog rollen som stöttande och vägledande i sitt genomförande av aktiviteten med Makey Makey. Hon var också lyhörd inför barnens tankar och funderingar vilket uppmärksammades genom att hon ställde drivande frågor till barnen medan de utforskade materi-alet för att stärka deras delaktighet i undervisningen. Det som lockade barnen mest var programmerandet.
Vid reflektion efter genomförd aktivitet beskriver informant 1 att aktiviteten blev som tänkt. Hon kunde tydligt se att barnen tog hjälp av varandra utifrån barnens ålder där de äldre hjälpte och visade de yngre, exempelvis var de skulle koppla krokodilklämmorna. I reflektionen framgick det även att hon såg att barnen var mer aktiva och medvetna kring arbetet med Makey Makey jämfört med tidigare gånger. Informant 1 uttalar sig om att valet av Makey Makey lämpade sig därför bra inför aktiviteten som observerades. En reflektion som hon gör är kring den egna digitala kompetensen. Hon anser sig själv behöva vara mer genomtänkt inför planeringen för att ytterligare kunna använda olika nyckelord med barnen, och även utveckla sina kunskaper kring Makey Makey. Detta för att locka barnen att använda det för att få fördjupade kunskaper, samt att väcka lusten hos barnen att lära mer.
31
5.2 Informant 2
När det kommer till kategorin insatta i läroplanen om digitalisering berättar informant 2 att de utgår från förskolans läroplan (2018) i undervisningen.
Målet är att ge barnen lust att lära, få stimulans i sin utveckling och göra för-skolan rolig och lärorik. (Informant 2)
Informant 2 nämner även att de utgår från läroplanen för förskolan (2018) ef-tersom utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt från barnens intresse och vad som fångar dem. Informant 2 berättar att de noga planerar aktiviteter utifrån förskolans läroplan (2018) och tar hjälp av digitala verktyg för att varje enskilt barn ska få möjligheten att utveckla sin digitala kompetens.
I analysen av intervjun med informant 2 framkommer det inom kategorin an-vändandet av digitala verktyg innehållande teknik där hon beskriver undervis-ningen, och att de använder digitala verktyg vid olika tillfällen beroende på vad de har för tema och vad de vill få fram med hjälp av digitala verktygen. Informant 2 berättar att de dagligen tar hjälp av någon form av digitala verktyg. Informant 2 ger dock inga exempel på vad för teman eller aktiviteter innehål-lande teknik som de inkluderar med de digitala verktygen. Däremot nämner informant 2 att de utgår från barnens intressen när de väljer att undervisa med de digitala verktygen.
Barnen är ofta intresserade av teknik och det gör dem ännu mer nyfikna och sugna på att lära sig nya saker med hjälp av digitala verktyg. (Informant 2)
Utifrån citatet ovan beskriver informant 2 vidare att de dagligen försöker ta hjälp av digitala verktyg för att förstärka undervisningen utifrån de tema de arbetar med. För att göra barnen medvetna om vad som är på riktigt eller inte på riktigt på nätet använder de sig av Green-Screen teknik. Informant 2 nämner att hon undervisar både om och med digital teknik, men mestadels med hjälp av digital teknik. Det här framkommer när hon beskriver att inkludera digitala verktyg i olika teman i undervisningen. I intervjun med informant 2 framkom-mer det att hon anser sig inte använda några speciella metoder när hon under-visar med digitala verktyg. Informant 2 nämner ändå att hon använder sig av en metod och ger exempel, att tillsammans lära med barnen där de prövar sig fram med saker som de är osäkra på.
Det kan inte bli annat än fel och då lär man sig av det också. (Informant 2)
När det kommer till kategorin förskollärarens erfarenheter beskriver infor-mant 2 att det ingick teknik i hennes förskollärarutbildning till en viss del, men inte så mycket som hon hade önskat. Informant 2 ger dock inget exempel på vad för teknik som ingick i utbildningen eller vad för teknik som hon hade önskat få mer erfarenheter och kunskaper om. Informant 2 nämner även att
32
digitala verktyg ingick i hennes förskollärarutbildning men i mycket låg ut-sträckning. Informant 2 ger inga exempel på vad för digitala verktyg som ingick i hennes förskollärarutbildning.
När det kommer till kategorin förutsättningar för att undervisa med digitala verktyg berättar informant 2 att det finns olika digitala verktyg på förskolan att undervisa med och ger exempel på Green-Screen, Blue-Bot, Makey Makey, projektor, programmering, microskåpägg och smartboard. Informant 2 ger inga exempel på vad de brukar göra för aktiviteter med ovannämnda digitala verktyg.
För att få rätt förutsättningar för att undervisa med digitala verktyg lyfter in-formant 2 att planering och tid är två faktorer som är orsaken till att undervis-ningen med digitala verktyg blir sårbar.
Planering är något som tyvärr förskollärare har alldeles för lite av. Skulle man få mer tid till det skulle kvaliteten i förskolan stiga ännu mer. (Informant 2)
Med hänsyn till informant 2 svar framkommer det att tid till planering är av-görande för vilken kvalitet som undervisningen får i verksamheten.
Har man förberett sig och tänkt igenom hur man ska framföra aktiviteten för barnen och vad man har för syfte så blir det lättare att hålla den röda tråden. Sist men inte minst, man kan alltid göra något som är bättre till nästa gång. Man behöver ständigt utveckla för att komma vidare och upptäcka nya saker. (Informant 2)
Kopplat till informant 2 svar kan man sammanfatta det som att de krävs en genomtänkt planering för att genomföra aktiviteterna för att sen kunna reflek-tera över det och för att utvecklas och komma vidare i sin profession som för-skollärare. Informant 2 avslutar intervjun med att säga, för att kunna utvecklas vidare krävs förkunskap, material och planering.
5.2.1 Observation av undervisningsaktivitet 2
Informant 2 startade upp sin aktivitet genom att samla barnen framför smart-boarden där de fick sitta på en varsin stol med den gröna Green Screen duken under sig, för att skapa de olika bakgrunderna. Genom appen Green-Screen by Do Ink som fanns nerladdad på lärplattan fick barnen ta del av en visuell bak-grund som projicerades upp på smartboarden. I detta skede av aktiviteten bör-jade hon att ställa frågan vem som brukar komma till barnen på julafton som en inledning på aktiviteten och temat jul. Hon tog vara på barnens tankar uti-från frågan och fortsatte i aktiviteten att berätta att de skulle få göra egna digi-tala julkort. Informant 2 visade upp bilder på smartboarden som ett exempel på vad för bakgrunder barnen kunde välja till sitt digitala julkort. Efter att in-formant 2 visat bilderna fick barnen vid denna tidpunkt i aktiviteten själva välja
33
vilken bakgrund och vilken musik de ville ha till sitt digitala julkort. När bar-nen hade bestämt sig för bakgrund och musik påbörjades skapandet av de di-gitala julkorten och som resulterade i ett digitalt julkort där exempelvis två av barnen gömde sig under en gran med tillhörande julmusik som spelades upp. Under observationen kunde vi se att förskolläraren tog rollen som vägledande och stöttande samt att hon var uppmärksam och öppen inför barnens tankar och intressen under hela aktivitetens gång.
I reflektion efter den genomförda aktiviteten beskriver informant 2 att antalet barn för den tänkta aktiviteten var för många samt att hon startade smartboar-den innan vilket hon inte skulle gjort. Detta medförde att barnen tappade fokus och blev mer fokuserade på skärmen än att lyssna på vad aktiviteten skulle handla om. Informant 2 är ärlig med att aktiviteten för den här gången inte var ordentligt planerad på grund av tidsbrist, därför fick hon improvisera.
5.3 Informant 3
I analysen efter intervjun med informant 3 framkommer det i kategorin insatta i läroplanen om digitalisering att informant 3 är medveten om förskolans nya reviderade läroplan (2018) kring digitalisering. Informant 3 nämner att digita-lisering inte funnits med lika länge i läroplanen, och framför sin tolkning att det därför kan bero på att man är olika insatta i läroplanen kring digitaliserings nya mål och intentioner.
Tidigare fanns det ju inte läroplanen så då när jag gick så fanns det ju inte med mer än att använda sig av olika typer av medier som barnen ska få möta och olika typer av multimodala arbetssätt med olika bilder, texter och medier. (Informant 3)
Informant 3 nämner också att det nu finns mer forskning kring varför man ska använda sig av digitala verktyg och att man nu vet vilka verktyg som finns tillgängliga och därför ska det ses som en naturlig del i verksamheten.
Digitala verktyg används ju främst för att barnet ska få en förståelse för det digitaliserade samhället vi lever i, ha en kunskap innan man kommer upp i skolans värld och användandet av de digitala verktygen men också få ett käll-kritiskt förhållningssätt till medier och de du möter idag. Det är ett ganska stort uppdrag vi har med digitala verktyg och det är verkligen viktigt i dagens