Representation av musikaliskt lärande

Även om det är i fysik, historia, religion och svenska som eleverna ska exa-mineras representeras dock ungdomarnas musikaliska kunskaper och utveck-ling ur olika perspektiv.

I sina val av den musik ungdomarna spelar i redovisningarna visar de nå-gon form av medvetenhet om vad de har valt och hur vill framföra den. Nå-gon form av medvetenhet syftar på att ungdomarna i viss utsträckning kan verbalisera vad de menar men att de i sitt musicerande visar musikalisk medvetenhet som inte alla har ett verbalt språk för. Därtill visar de med-vetenhet om musikaliska konventioner om hur musik skapar olika stämning-ar och till vilka känslor och stämningstämning-ar de refererstämning-ar till i exempelvis film, reklam och spel (jfr. Wingstedt, 2008). Materialet tyder på att det vanligaste är att ungdomarna visar både medvetenhet i handling och i viss mån när de reflekterar över vad de har gjort och verbaliserar sina val och handlingar.

Här skiljer det sig också mellan deltagarna i olika redovisningar. I högre utsträckning är det eleverna i musikinriktningen, än eleverna i teaterinrikt-ningen, som har tillägnat sig termer för att språkligt begreppsliggöra sitt kunnande ju äldre de är.

När de berättar om sina musikaliska val, förefaller det som om de två gi-tarristerna, Måns och Olle, har valt musik de själva tycker om och kan spela sedan tidigare. De spelar delar av låtars ackompanjemang, riff eller melodis-ka teman. De har förhållit sig till situationen, spelat något de melodis-kan och anpas-sat och anpas-satt ihop olika riff, ackompanjemang och melodier till nya former.

De uttrycker sig dock ganska obestämt om vad de spelade. Måns säger att han improviserade och spelade ”nåt som passade bara” och Olle att de skrev texten ”och så spelade jag bara”. Olle byggde sitt spel på ”Wonderboy” av Tenacious D. Valet berodde troligen inte bara på att Olle tyckte om och var välbekant med gruppens musik. Tenacious D framför ofta sin musik till-sammans med någon liten scen eller som en saga, berättelse och skojar med olika genrer och stilar i musik, film och annan media.

Måns säger sig inte alls komma ihåg vad han spelade men Josefin säger att Måns spelade så att det skulle bli en ”mysig stämning” och att ” det var så

där soft melodi”. Både Josefin och Lärare 2 berättar hur Måns spelade ”lite läskig musik” när det var lite otäckt och att det han spelade hela tiden ”pas-sade väldigt bra”. Josefin är också noga med att påpeka att Måns inte spelade det bästa han kunde, underförstått virtuost och starkt, och Måns kommente-rar försiktigt: ”Nej, jag tror inte det skulle blivit intressant om jag satt och typ solade liksom”. Måns och Josefin berättar att Lärare 2 hade frågat dem varför de inte spelade något grekiskt men det var inte deras avsikt. Måns skulle spela så att det skulle bli ”som ett barnprogram liksom”.

I redovisningarna i svenska har ungdomarna medvetet valt kända svenska låtar som kan sägas vara folkkära men som ungdomarna själva tycker mindre bra om, eftersom det då enligt dem går att skoja och driva med dem. Pojkar-na, som travesterade Fångad av en stormvind, säger sig ha gjort valet för att låten och artisten är så hemsk och att det blir extra kul att göra något (som de uttrycker sig) ”sjukt” på den.²¹

Valet av musik till fysikredovisningen skiljer sig från de andra. Pojkarna har improviserat fram musiken tillsammans och den refererar inte till vad som brukar förknippas som ”rymdmusik” och särskilt då musik i filmer vilka handlar om rymdvarelser eller liknande.²² Pojkarna menar att frågan huruvi-da det finns liv i rymden inte har något definitivt svar, den omständigheten öppnade upp för att göra vilken musik som helst: ”Utomjordingar det är lik-som såhär ganska abstrakt ämne så man ändå kan göra nåt så här”. Uppgiften gav dem inspiration att ”jamma” och ”improvisera” fram musiken tillsam-mans. Pojkarna provade sig fram med olika instrument och försökte använda en didgeridoo men vilket visade sig vara för svårt. De menar att när de väl kommit igång, med djembetrummorna och Jonas improviserade fram melo-dier på saxofonen, gav sig resten. De planerade att fortsätta bygga ut musi-ken och spela upp den på någon konsert framöver.

Vi hade ju nån tanke alltså om vi skulle köra det längre fram bara så här för det var ett ganska skönt jam som vi höll på med så att man skulle uppträda med det alltså på nånting. (Leo)

Resultaten visar att ungdomarnas förmåga att använda musikaliska paramet-rar som dynamik, frasering, tempo och artikulation gör avtryck i deras hand-lingar. Liksom förhållandet med timing är det handlingar som enligt eleverna sker intuitivt. De säger att de vet hur det ska vara, det är inget de funderar över, ungdomarna har övat så mycket under musiktimmarna i skolan, sina instrumentallektioner och på fritiden. De menar att hur de fraserar, gör cre-scendon, diminuendon och accentuerar beror på både träning och musikalis-ka konventioner. Flera av ungdomarna uttrycker att de i arbetet med redo-visningarna har jobbat med dynamik. Fysikredovisningens deltagare säger

21 en travesti brukar normalt inte göra sig rolig eller driva med den eller det travesteras men så noga höll sig inte pojkarna till formen som framförallt parodierade Carola Häggkvist.

22 Som soundtracket till ET, Star Wars etc. eller artificiella syntljud utan beat.

att de repeterade mycket med crescendon och diminuendon samt att spela med lagom ljudnivå, när det samtidigt talades. De använder dock en annan vokabulär och berättar ivrigt i mun på varandra hur de tränade på att markera hur de ”skulle tona upp och ner” och att de tränade ”väldans mycket” på dynamik. När Jonas och Leo nästan två år senare kommenterar sitt arbete med travestin, Stockholm ger mig smärta, använder de korrekta musikaliska benämningar. De har tillgodogjort sig musikaliska språkliga termer under den tid som har förflutit sedan intervjun angående fysikredovisningen.

Ungdomarna återkommer ofta till att det viktigaste i arbetet är timing och några av dem att de i arbetet med redovisningarna tränar på samspel och att samarbeta. Timing är något man känner i kroppen menar Leo och Jonas och när de förklarar vad det innebär visar de med kropparna en gemensam puls.

”Man känner in varandras takt” säger Jonas. Begreppet timing tycks för de flesta deltagare innebära att komma in rätt, hitta ett gemensamt sväng men också att vara lyhörd och att anpassa sitt spel efter situationen. Måns uttryck-te det så att det inuttryck-te hade fungerat om han bara ”satt och solade”. Det är framförallt fysikredovisningens deltagare som diskuterar vad de har tränat på och hur de förhåller sig till varandra samt till det andra ämnet. För att sam-spelet ska fungera är det viktigt att vara lyhörd, ge varandra utrymme men också själv få ta plats och att de kan lita på varandras skicklighet.

Axel: Det man mest lär sig är väl samarbete, samspel och liksom såna grejer.

Och sen så att Jonas liksom bara, det är liksom en självklarhet för du är lik-som så duktig så du kan bara köra nånting.

Jonas: Hur läckert det kan va, asså det är så enkelt men ändå så häftigt.

Flera av ungdomarna diskuterar hur musiken skapar stämningar och effekter men också hur viktigt det är att det är enkelt och inte för komplicerat när musik används på det här sättet.

Axel: Ja men det hade varit väldigt dåligt om jag hade tagit för svårt för då kan man inte hålla det så här som vi gjorde.

Leo: Det var väldigt bra tempo […] Om vi hade gjort sådär sambasession så hade det blivit…

Axel: helt galet!

Ungdomarna visar således att de har förmåga att anpassa sina musikaliska kunskaper till ett sammanhang där ett annat skolämne än musik är i fokus.

De har därtill använt sina kunskaper i ett nytt sammanhang vilket i sin tur generar ny musikalisk kunskap.