Transkription och analys

En forskningsprocess är inte linjär och under tiden för insamlandet av data påbörjades sålunda transkriptionsarbete, analys och tolkningsprocess. De båda begreppen, analys och tolkning används här även om de kan associeras till olika forskningsinriktningar, den logisk/rationella respektive hermeneu-tiska humanishermeneu-tiska traditionen (Gummesson, 2004), då jag menar att de inte är helt enkla skilja åt. Analys får i det här sammanhanget beteckna hur mate-rialet har sorterats och systematiserats; i analysprocessen sker det även en tolkning då materialet inte skulle kunna systematiseras utan tolkning och förståelse. Avsnittet inleds med en beskrivning av transkriptionsarbetet och följs av analys- och tolkningsprocessen.

4.2.1 Musikaliska partitur

En transkription utgör alltid en reducerad bild av den observerade verklighe-ten, där vissa detaljer av olika orsaker placeras i förgrunden (Jewitt, 2009).

På vilket sätt ett material transkriberas som ska ligga till grund för analys, inverkar på resultatet. Oavsett transkriptionsmodell kan och bör inte allt som

sker verkligen noteras. Forskaren skall vara medveten om hur urvalet görs och på vilka grunder, vilket innebär att transkriptionssättet är avhängigt forskningsfrågorna (Jewitt, 2006, 2009). I den socialsemiotiska och multi-modala traditionen används en mängd olika metoder som exempelvis någon form av system eller manus, där aktörers handlingar i olika uttrycksformer (eng. modes) registreras samt att det visas hur de hänger ihop i tid och rum (för exempel se Flewitt, Hampel, Hauck & Lancaster, 2009).

Intervjuerna i studien är transkriberade ord för ord inklusive upprepning-ar, stakningupprepning-ar, talspråk och pauser samt är därefter sammanfattade. Gester, kroppsspråk, röstkaraktär, betoningar, rytm och tempo är noterade med för-kortningar i transkriptionerna.¹¹ För att i föreliggande studie kunna möjliggö-ra en detaljemöjliggö-rad musikalisk tmöjliggö-ranskribering som del av den multimodala ana-lysen är delar av eller hela filmade skolredovisningar transkriberade i form av musikpartitur. Partiturens utformning syftar särskilt till att studera ung-domarnas interaktion och redovisningarnas förlopp samt att synliggöra mu-sikens funktioner, därtill hur de olika semiotiska resurser ungdomarna an-vänder förhåller sig till varandra.

Transkriptioner i form av partitur påbörjades i ett tidigt skede men även andra modeller har prövats, eftersom jag upplevde svårigheter med hur parti-turen skulle utformas. Efter försök med transkriptioner i löpande text, ljud och bildmanus samt andra former av system och flödesscheman, återgick jag till den ursprungliga idén med partitur. De övriga prövade transkriptionssät-ten slukade alltför mycket text, fångade inte musiken och framförallt inte förloppet i redovisningarna. Dessutom tillförde de obetydlig information som skulle kunna bidra till att svara på forskningsfrågorna utöver det som redan framgick av filmerna.

Transkriptioner i form av partitur har tidigare nyttjats i forskningssam-manhang. Sandberg (1995) noterade klassrumsaktiviteter under musiklektio-ner i form av för ändamålet särskilt designade partitur. Likaså används parti-tur i en avhandling rörande kreativa processer i grupp hos bland annat jazz-musiker (Olsson, 2008).¹² Dessutom har notation på annat sätt använts i mu-sikpedagogisk forskning. Hultberg (2000) har noterat pianisters interpretationer då de spelat efter en föredragslös notbild. Mitt val har varit att notera två hela redovisningar samt utvalda delar av de andra så detaljerat som möjligt, och till skillnad från de två första nämnda exemplen ovan note-ra den klingande musiken. De detaljenote-rade utsnitten har fungenote-rat som hjälp-medel för att få svar på specifika frågor, som har uppkommit i vissa partier.

Förutom att notera de klingande och rytmiska aktiviteterna, som sker med instrument eller sång, har jag även använt musikaliska symboler som

11 Den intervju som genomfördes utan videokamera är inte transkriberad eftersom direktnoter-ingar fördes vid tillfället vilket har inneburit ett underlag som inte räckt till en detaljerad transkription.

12 I Sandberg och Olssons partitur är inte den klingande musiken noterad i traditionell not-skrift.

tecknar register, dynamik, tempo, takt, frasering, artikulation och i viss mån klang för det som talas. Därtill är talets rytm och ungefärliga tonhöjd note-rad. Blickar, ansiktsuttryck, gester samt kroppsposition ochåskådarnas ljud bildar dessutom i partituren egna ”stämmor”. Leenden, gester, kroppshåll-ning och blickar beskrivs med förkortkroppshåll-ningar eller ord. Olika skeenden som varit särskilt intressanta att studera beskrivs med färgade symboler och pilar.

Musikens förlopp fungerar som en tidtagare för det som sker istället för att ange klocktid.

Partituren har gjort det möjligt att studera interaktionen mellan deltagarna förhållandevis ingående och dessutom synliggjort samspelet mellan delta-garna. Transkriptionerna både bekräftar och motsäger det första intrycket av vad jag ser och hör i filmerna samt det informanterna säger i intervjuerna, eller säger sig inte kunna förklara. De menar till exempel att mycket av sam-spelet sker intuitivt och inte kan verbaliseras. Även interaktion som jag inte har möjlighet att registrera i filmerna blottläggs genom partituren i viss ut-sträckning. Vidare har förloppet tydligare synliggjorts då partituren läses som musikaliska verk. De klingar medan analysarbetet pågår vilket medför att kontakten med helheten inte går förlorad under arbetet.

Figur 1. Bilden visar ett exempel ur en redovisning där varje deltagare har en notlin-je för ansiktsuttryck, blickar och rörelser och stämmor för musik eller tal. Publikens ljud är noterat i ytterligare en stämma. Talet är noterat i noter för att fånga den unge-färliga språkmelodin. Förkortningar används för blickriktningar och kroppsrörelser exempelvis: B för blick, V: vänster, L: lutar sig, M: mot. N: ner.

Partiturexemplet på föregående sida och de utdrag som finns i resultatkapit-let, innehåller dock vissa brister i formgivningen, som exempelvis att före-dragsbeteckningar kan krocka. Det väsentliga har varit att utforma ett an-vändbart verktyg, inte en layoutmässig perfekt notbild. Exemplen i resultat-kapitlet syftar till att visualisera skeenden och synliggöra hur elevernas mu-sik förhåller sig till olika aspekter av det multimodala sammanhanget.

4.2.2 Musik som utgångspunkt vid analys av redovisningarna som multimodala händelser

Analys och tolkning av data innebär en mängd olika val och ställningstagan-den. I och med studiens syfte, teoretiska utgångspunkter samt musikpedago-giska inriktning har fokus riktats mot vad eleverna gör med musik i en mul-timodal representation. En betydligt mer noggrann analys av hur ungdomar-na använder musikaliska semiotiska resurser har genomförts jämfört exem-pelvis med hur de använder semiotiska resurser som möjliggör kroppsliga kommunikativa uttryck. Genom att granska och särskilt välja ut en eller flera uttrycksformer i en kommunikativ händelse riskeras fragmentering, men här har såväl partitur som metafunktioner bidragit till att sätta musiken i sitt mul-timodala sammanhang i relation till elevernas agerande. En multimodal ana-lys kan således innebära att ”bryta upp” (eng. prise open) en uttrycksform som sätts i förgrunden i studien och undersöka den i förhållande till andra uttrycksformer (Jewitt, 2006, s. 40). Musiken som utgångspunkt får således konsekvenser för såväl analys som resultat. Med andra utgångspunkter hade resultaten blivit annorlunda (Larsson, 1993) exempelvis om ungdomarnas texter, relationer eller resultatet av det andra ämnet varit i fokus. Det är in-tressanta områden, men står i bakgrunden i föreliggande studie.

Med tanke på analysens utgångspunkter är de metaforer som gärna an-vänds för att beskriva multimodala händelser träffande som: ”orchestration of meaning” (Kress et al., 2001, s. 25) ”ensembles of modes” och ”mul-timodal orchestration” (Kress, 2010, s. 159). När det gäller ungdomarnas redovisningar kan de sägas vara ensembler av semiotiska resurser instrumen-terade av eleverna. Det handlar om nedskriven text, tal, sång, instrumental-spel med olika karaktär. I dessa ensembler framkommer även semiotiska resurser som ansiktsuttryck, blickriktningar, gester och placering i rummet.

Hur resurserna hänger ihop som kommunikativa tecken har under analyspro-cessen försökts lokaliseras och beskrivas.

En stor del av analysarbetet med redovisningarna har skett under arbetet med partituren i växelverkan med filmerna och även med hjälp av utsagorna, främst rörande det som sägs om kommunikation och hur eleverna har gått tillväga. I och med att musicerande, tal och övriga uttrycksformer har note-rats i olika stämmor har varje stämma varit möjlig att undersöka gentemot andra stämmor samtidigt som helheten varit lättöverskådlig. Analysen av

redovisningarna kan sägas ha skett i tre steg: under transkriberingen, med utvalda detaljerade delar och med metafunktionerna.

Under det första steget noterades redovisningarna, varvid det blev någor-lunda överskådligt hur musikens form, frasering, melodik, tempo, dynamik med mera fungerade i förhållande till text, tal, blickar, mimik och gestik. Ett försök att pröva och organisera olika musikaliska semiotiska resursers bety-delse under metafunktionerna gjordes. Resultatet blev dock otydligt då ex-empelvis dynamik hamnade under samtliga metafunktioner och jag fann det svårt att på ett strukturerat sätt beskriva skillnaderna (jfr. van Leeuwen, 1999). Resultaten organiserades ånyo men under tre övergripande rubriker:

musikens struktur, musikens relation till texten och musikalisk kunskap.

Under nästa steg valdes delar ut som förbryllade mig eller som syntes vara självklara, det sistnämnda för att undersöka om det förhöll sig så. Bland annat detaljgranskades partier rörande elevernas kommunikation. Partituren som noterats i Finale flyttades till Pages och inför presentationer även till Keynote, för att kunna visualisera elevernas kommunikation med hjälp av figurer och animeringar.¹³ Arbetet med animeringarna visade sig fruktbart.

Genom att försöka konstruera pedagogiska presentationer av skeenden ökade min egen förståelse. På liknande sätt fortsatte arbetet utifrån olika frågeställ-ningar som: hur förhåller sig blickar gentemot textinnehåll och frasering, den språkliga melodin och rytmen emot musiken, reaktioner på publikljud, ges-tik, blickar mot musikalisk frasering. Resultaten som framkom presenterades vid ett delseminarium och därefter inleddes tredje analyssteget.

En inledningsvis summarisk beskrivning av redovisningarna blev i detta senare steg av analysprocessen betydligt mer utvecklad, vilket medförde nya upptäckter som delvis förändrade resultaten. Därefter användes metafunktio-nerna ånyo men denna gång mer medvetet för att förstå och beskriva olika aspekter av musikens meningsskapande funktioner i förhållande till andra uttrycksformer. Metafunktionerna har använts där de har tyckts tillföra något utöver vad som redan framkommit i tidigare resultat. I övrigt har den centra-la frågan till materialet varit: Vad gör eleverna med musikaliska semiotiska resurser i processen och hur blir resultatet (jfr. van Leeuwen, 1999)?

Även i intervjumaterialet har utgångspunkten i samtalen utgjorts av ung-domarnas musicerande under redovisningarna, också där samtalen rör sig på en övergripande nivå och om utommusikaliska frågor. En första systematise-ring gjordes av resultaten i samband med transkriptionen av intervjuerna.

Frågeställningarna som berördes under intervjuerna fick fungera som rubri-ker och resultaten placerades därunder (frågeställningar se 4.1.4.2). Därefter spårades vilka teman som konstituerats i samtalen och en ytterligare

13 Finale är ett notationsprogram för musik. Pages är ett layoutprogram och Keynote ett pre-sentationsprogram.

ing genomfördes utifrån dessa teman.¹⁴ När samtliga intervjuer genomförts skedde ännu en systematisering. Det var då nödvändigt att arbeta med hela materialet i växelverkan, det vill säga filmer av intervjuer och redovisningar samt transkriptioner, för att kunna göra rimliga tolkningar av informanternas utsagor samt gruppera dem under teman, relevanta gentemot studiens syfte.

Min avsikt har varit att så långt som möjligt låta utsagorna hålla sig på en beskrivande nivå där informanternas röster hörs.