3. Teori
3.2 Representation
Representation till skillnad från representativitet förhåller sig inte lika reflexivt till samhället utan är ett sätt att räkna på vad vi ser. Representation påverkar samhället på olika sätt,
exempelvis är vad vi ser representerat i medierna med och formar hur vi ser på andra och oss själva, vilket i förlängningen är med i vårt identitetsskapande (Edström 2006, s. 14).
Stuart Hall beskriver hur representation är med och formar hur vi skapar mening i vår vardag (Hall, Evans & Nixon 2013, s. 2). Dels berör representation språket, dels det som vi ser och kategoriserar- som konceptuella kartor (ibid, s. 5). I den här studien blir den konceptuella kartan som vi skapar gemensamt vår kultur, i det här fallet underhållningskulturen. Vilka som medverkar i dessa program sätter standard för det som vi anser passar in i underhållningen.
Stuart Hall lyfter fram Foucaults teori om diskurs och makt, och hur det som representeras är med och formar människors bild av sig själva i förhållande till kulturen, genom den diskurs
10 som presenteras för dem (ibid, s. 29). Diskurs refererar till viss del till språk som skapar mening men också till de praktiker som människor tar del av (ibid, s. 30). De vi ser på TV formar implicit diskursen för vilka som är viktiga att lyssna till, vilket leder vidare in till teorin om hegemoni.
Hegemoni beskrivs liknande som en ideologi, med skillnaden att hegemoni uppnås när marginaliserade grupper i samhället tar del av och delar uppfattningen med de som besitter makten, vilket i det här fallet blir massmedierna (ibid s. 345). Det publiken tar del av är med och reproducerar bilden av vilka som har makt, och de som representeras bekräftar
världsbilden. Sammanfattningsvis är representation en form av maktstruktur som påverkar oss explicit och implicit i vilka som syns och i vilken funktion de får synas.
En konsekvens av hur något representeras kan på lång sikt forma hur människor och företeelser stereotypiseras. Alla människor använder sig av generalisering för att kunna sortera och bearbeta alla sinnesintryck de ställs inför dagligen och en del av dessa
typologiseringar kan byggas ihop till en stereotyp bild av något. En stereotyp är oftast något negativt, exempelvis en fördom man inte ifrågasätter sanningshalten i (Edström 2006, s. 36).
Litteraturvetaren Mireille Rosello liknar stereotyper som vi tar del av från andra som en typ av gemenskap, vilket gör det svårt att tacka nej till- och ifrågasätta (ibid. s 37). Därför är det viktigt att utsättas för scenarion som ger flera perspektiv på hur verkligheten kan se ut, att samma budskap inte hela tiden upprepas. Detta är något som public service medierna stödjer eftersom de vill ändra invanda förväntningar genom att visa upp olika typer av människor (Sveriges Television AB 2020, s. 41). Om variationen bland gästerna är bred så minimeras risken för stereotypa idéer om exempelvis vilka typer av människor som passar för ett specifikt yrke.
De teorier kring representation som kommer bli aktuella vid analysen av materialet är i vilken mån olika gäster representeras, för att kunna titta på vad det har för implicita och explicita påföljder. Påföljder som exempelvis bekräftad hegemonisk struktur och bekräftade stereotypa roller.
11
4. Metod och material
4.1 Metod
För att kunna kartlägga de gäster som medverkat i Skavlan och Carina Bergfeldt har
programmen bearbetas med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att alla gäster kodats in som variabler i programmet SPSS (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 41).
Kvantitativ innehållsanalys är ett effektivt sätt att hantera ett stort material eftersom de operationaliserade kategorierna (i denna undersökning gästernas olika identitetsmarkörer) går att sammanställa för att sedan kunna se till deras förekomst och därmed passar
undersökningens syfte väl (Ekström & Larsson 2010, s. 123).
Att kvantifiera medieinnehåll på det här sättet brukar vanligtvis ha två skilda syften, antingen används det för att undersöka hur underliggande strukturer (som SVT:s jämställdhetspolicy) eventuellt påverkar innehållet, alltså gästerna vi ser eller så undersöks medieinnehållet för att kunna se på dess eventuella genomslagskraft att påverka attityder eller beteenden i samhället (ibid, s 124). I den här studien blir båda dessa användningsområden intressanta, eftersom gästernas medverkan kan visa på hur krav om jämställdhet och mångfald efterföljs och med hjälp av teoriavsnittet kan gästernas fördelning också peka på hur representationen kan påverka samhället implicit och explicit. Däremot är studiens syfte riktat mot att kunna se hur gästernas representation speglar underliggande policys så vad representationen kan ha för effekter är ett resultat som kan tillkomma utöver det ursprungliga syftet.
Analysen som används för att kunna besvara frågeställningarna är i första ledet univariat, vilket innebär att det som eftersökts är variablernas (i detta fall gästernas) fördelning, centraltendens och spridning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 39). Då forskningsfrågorna är deskriptiva passar univariat analys väl för att besvara studiens
frågeställningar (Barmark & Djurfeldt 2020, s. 30). För att kunna se om kravet på mångfald och jämställdhet som tecknades i sändningstillståndet 2014 har påverkat vilka gäster som medverkat, och därmed också besvara den andra forskningsfrågan, behöver några av resultaten även jämföras över tid. Detta gör delar av analysen bivariat, eftersom
gästfördelningen analyseras upp över tid. Den oberoende faktorn är gästerna och beroende faktorn är året för sändningen (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 38).
12 För att säkerställa studiens validitet är det nödvändigt att objektivt avgränsa och definiera de variabler som kodas. Detta innebär att studien skall kunna upprepas med samma resultat utav en annan forskare, vilket också indikerar hög intersubjektivitet (Barmark & Djurfeldt 2020, s.
46). För att säkerställa variablerna som kodades genomfördes en pilotstudie där variablerna utvärderades och utökades för högre reliabilitet (ibid, s. 47, 49). Pilotstudien diskuteras under rubriken metodreflektion.
4.2 Urval och avgränsningar
Urvalet i studien består av alla de gäster som namngivits i alla sända program, dels av
programledarna Fredrik Skavlan och Carina Bergfeldt, dels i eftertexterna. Det här ger studien ett totalurval i den utsträckning det varit möjligt, alla som intervjuats är namngivna och kodade med undantag för de musiker som framträtt men inte namngivits. Valet att analysera första säsongen av Carina Bergfeldt beror på att undersökningen ska spegla om
jämställdhetspolicyn levts upp till inom år 2021. Vidare ger det möjlighet att se ifall eventuella gästmönster som funnits i Skavlan återfinns i Carina Bergfeldt.
Selektivt har några moment avgränsats i studien, däribland de program som kallas
”nyårsspecial”. Dessa program är tillbakablickar från säsongen som varit, och därmed redan kodade gäster. Givetvis kan det argumenteras för att dessa gäster bör kodas igen eftersom de bekräftar bilden av vilka som har rätt att synas men detta är ett val som gjorts för att dessa
”nyårsspecialer” inte har följt kontinuerligt under alla år. Vidare har även programmet Skavlan ett segment med en flygande reporter som heter Niklas, vars programtid går ut på att
slumpmässiga personer ”på stan” intervjuas i frågor som berör antigen ämnet eller gästen som ska dyka upp i soffan härnäst. Dessa inslag har heller inte kodats eftersom det helt enkelt varit allt för svårt att dokumentera de medverkandes ålder, yrke och i vissa fall kön- eftersom de inte är offentliga på samma sätt som gästerna i programmet.
Att studien baseras på ett totalurval innebär att resultaten kommer visa på hur dessa två program bokat gäster och hur dessa reflekterar SVT:s jämställdhetspolicy och
mångfaldsarbete. Urvalet blir alltså inte representativt för en större population och resultaten går därmed inte att generalisera till andra program eller SVT i stort. Däremot kan resultaten peka mot den diskurs och hegemoni som programmen bidrar till (Ekström & Johansson 2019, s. 17).
13 4.3 Variabler och kodning
Tabellen nedan visar hur variablerna för kodningen definierats, för att ta del av
undersökningens fullständiga kodningsinstruktion var god se första artikeln i uppsatsens appendix. För att ge en tydlig bakgrund till de kodade variablerna kommer de nu diskuteras i kronologisk ordning.
År programmet sänds Ex. 2009–2021
Gästens (vid sändningsåret) ålder Ex. 56
Ålderskategorier 1= 10–24
2=25–34 3=35–44 4=45–54 5=55–64 6=65–74 7=75–84 8=85–94 9=95–104 10=105–114
Kön 0 = man/ 1= kvinna
SSYK kod Enligt SCB
Gästens namn För och Efternamn
Ordning 1/2/3/4/5/6/10
Internationell gäst 0 = nej / 1= ja
Program Skavlan =1 /Carina Bergfeldt= 2
Övrigt Här noteras information som förklarar något
relevant om gästen, exempelvis varför det inte varit möjligt att koda ett yrke.
Inledningsvis noteras vilket år programmet sänds, detta för att kunna titta på gästfördelningen år för år. Nästa variabel är gästernas ålder, där de kodats enligt hur gamla de var vid
programmets inspelning. Ålder är en nominell kategori, tillika de allra flesta kategorier i denna kodning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 42). Gästernas ålder uttalas inte alltid i programmen, i dessa fall har födelseåret sökts efter separat. Detta innebär en risk för mätfel, ifall informationen saknas eller är felaktigt inrapporterad via internet. Födelseåret i sig är ett mycket precist värde, och med det stora undersökta materialet var det mer överskådligt att dela in åldrarna i 10 års intervall. Detta för att tydligt kunna undersöka om ålderismen som Maria Ekström (2018) funnit i svensk media även återfinns i denna programkategori.
För att kunna se till SVT:s jämställdhetspolicy har gästerna kategoriserats som man eller kvinna. Den här typen av kategorisering är också nominell och tar hänsyn till det biologiska
14 könet. Däremot finns det idag män och kvinnor som inte upplever att de tillhör sitt biologiska kön, utan betraktar sitt juridiska kön, det vill säga det kön man står skriven som i
folkbokföringen (Regeringskansliet 2015). Genomgående i undersökningen har kön kodas efter antingen uttalat kön eller antaget kön. Detta har medfört risk för mätfel ifall det antagna könet inte stämt överens med gästens juridiska kön men utan att tillfråga gästerna går mätfelet inte att utesluta. Av alla undersökta gäster uttalades det en gång att gästens föredragna
pronomen var they, i detta fall kodades inte könet in.
Vidare till kategorisering av yrke kommer dessa definieras med hjälp utav Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) som tillhandahålls av statistikmyndigheten SCB. Detta för att undvika systematiskt mätfel genom att utesluta funderingar eller definitioner kring vilka som ingår en yrkeskategori. Sökfunktionen för yrke innebär att yrkesgrupper definieras baserat på arbetsuppgifter och därefter tilldelas en fyrsiffrig kod (SCB u.å.). För att ta del av de
yrkeskategorierna som kodats, var god se till andra artikeln i uppsatsens appendix.
I kodningen av yrke finns det några aspekter som har krävt ställningstagande i kodningen, bland annat ”mångsysslare” som har fler än ett yrke som i dessa fall har kodats i funktion av deras där primära yrke eller alternativt det ämne som gästen intervjuas om. Exempelvis är många författare också journalister men om deras ”syfte” i intervjusoffan är att tala om sin nysläppta bok har dessa kodats som författare. Detsamma gäller med skådespelare som även arbetar som regissörer eller musikartister- där intervjuämnet har fått definiera deras SSYK-kod i SSYK-kodningen. Vidare har inte heller alla gäster som deltagit i programmen haft uttalade yrken, bland annat Marianne Behn (modern till avlidne Ari Behn) som gästar Skavlans tjugofemte säsong med syftet att prata om sin sons bortgång. I fall som detta har yrket inte kodats. Sådana gäster har dock kunnat bidra med ålder och kön till statistiken för att se till jämställdhetsavatalet.
Två yrkeskategorier som inte återfinns i SSYK-katalogen är alla typer av monarkiska yrken, samt schackspelare- eftersom det enligt idrottsförbundet inte är en sport (och därmed bör kodas som idrottsman) eller återfinns som fristående yrke enligt SCB har dessa fått kodas som
”övrigt”. Eftersom studiens syfte är att titta på gästernas variation har inte programledaren kodats in i kodschemat. Detta på grund av att programstrukturen hänger på att Skavlan eller Bergfeldt medverkar.
15 Nästföljande variabel som registrerats för varje gäst är både för och efternamn. Med stor mängd data har denna variabel förenklat i arbetet genom att ge möjligheten att kunna söka efter gäster, för att se vad de hade för yrkeskategori senast och ge möjligheten att snabbt komma in i datasetet följande dag. Detta är alltså en kategori som inte används för att sammanställa resultat- utan för att underlätta arbetet.
Efter gästernas namn noteras i vilken ordning de har klivit in i studion. Detta eftersom den första gästen ofta får en ensam, längre intervju. Första gästen noteras med en etta, andra får en tvåa och så vidare. Ifall två gäster anländer samtidigt tilldelas de samma siffra. Musikanter som spelar i programmets sista del har kodats separat ifall de inte fått någon tid i
intervjusoffan, dessa har fått värde 10. En del av de musikanter som ackompanjerar
huvudakten har kodats ifall de omnämnts i eftertexterna, men deras ålder tillika ålderskategori har då inte varit möjlig att notera eftersom de ofta står långt bak i bild eller inte är möjlig att söka i efterhand. Om de inte efternämnts i eftertexterna har de utelämnats.
Nästa variabel har döpts till ”internationell”- som registrerar om gästerna intervjuas på engelska. Skavlan har vid tillfällen spelats in i London och då har den övervägande delen gäster som deltagit varit internationellt världskända. Samtidigt finns det skandinaviska gäster som föredrar engelska som intervjuspråk eftersom de har svårigheter att förstå det norska språket eller skandinaviska gäster som intervjuats på engelska för att den gästen som sitter intill dem i intervjun är internationell, dessa har då kodats som skandinaver. Variabeln
”program” har endast under år 2021 erhållit variation, då denna variabel finns för att kunna undersöka om Skavlan (1) och Carina Bergfeldt (2) har liknande gästmönster. Den sista variabeln övrigt har använts för att notera eventuella mätfel eller annat som varit
anmärkningsvärt.
4.4 Material
Det materialet som behandlats genom ovan sammanfattande kodning innefattar säsong 1–25 utav Skavlan som sänts på SVT1 mellan år 2009 och 2021 samt första säsongen av Carina Bergfeldt som sänds på samma kanal under 2021 då Skavlan hade uppehåll. Totalt har 310 avsnitt kodats in med 1795 medverkande gäster. Programmen har tillhandahållits av Svensk Mediedatabas som via upprättat forskningsmedlemskap setts på Kungliga biblioteket i
Stockholm. På nästa sida följer en tabell som redovisar det material som undersökts.
16 År Program/ säsong Antal avsnitt Totalt antal kodade gäster per år
2009 Skavlan säsong 1 8 206
Skavlan säsong 2 12
2010 Skavlan säsong 3 11 154
Skavlan säsong 4 12
2011 Skavlan säsong 5 12 130
Skavlan säsong 6 12
2012 Skavlan säsong 7 11 133
Skavlan säsong 8 12
2013 Skavlan säsong 9 12 137
Skavlan säsong 10 12
2014 Skavlan säsong 11 12 144
Skavlan säsong 12 12
2015 Skavlan säsong 13 12 153
Skavlan säsong 14 13
2016 Skavlan säsong 15 11 113
Skavlan säsong 16 12
2017 Skavlan säsong 17 13 131
Skavlan säsong 18 12
2018 Skavlan säsong 19 11 119
Skavlan säsong 20 12
2019 Skavlan säsong 21 13 135
Skavlan säsong 22 12
2020 Skavlan säsong 23 13 129
Skavlan säsong 24 12
2021 Carina Bergfeldt säsong 1 10 112
Skavlan säsong 25 12
4.5 Metodreflektion
Att studien undersöker kön, ålder samt yrke och inte gästernas ursprung är ett medvetet val, på grund av fler anledningar. Det hade varit möjligt att koda enligt födelseland, en kategori som dock inte säger något om vilken kultur eller bakgrund någon anser sig tillhöra. Tillika är det inte vetenskapligt försvarbart att titta på en gästs hudfärg och avgöra om eller på vilket sätt den representerar en viss bakgrund eller minoritet, eftersom det hade krävts en tydlig skala för vilka olika hudnyanser som skulle tolkas till vilket ursprung för att göra studien upprepningsbar, då även färgåtergivningen i den skärm materialet ses på måste vara den samma. En kvantitativ studie som skattar hudfärg riskerar också att bli rasbiologisk och därmed diskriminerade utan att detta är intentionen. En studie som undersöker ursprung hade varit relevant, men det är snarare en kvalitativ undersökning där intervjuformat hade passat bättre (Ahrne & Svensson 2015, s. 34).
17 Undersökningen inleddes med en pilotkodning, för att säkerställa att materialet skulle
bearbetas på ett korrekt vis. Pilotkodningen bestod av att 10 program av Skavlan kodades, för variationens skull valdes det första programmet ur tio säsonger. Den initiala idén kring kodningen var att enbart observera programmets eftertexter för att få reda på vilka som medverkat i programmet men säsong 4–15 av Skavlan inkluderade inte gästernas namn i eftertexterna. När eftertexterna inte presenterade gästerna från säsong 4 och framåt togs därför beslutet att alla avsnitt skulle kodas likadant, nämligen att programmen behövde ses i större detalj. Därav tog kodningsarbetet väsentligt längre tid eftersom det krävde mer observerande av innehållet i programmen. Vid denna insikt gavs dock möjligheten att notera i vilken ordning gästerna klev in i programmen, något som också skedde genomgående i hela undersökningen.
Musiker som ackompanjerar den musikartist som antingen intervjuas i soffan eller enbart avslutar programmen har i den mån det funnits namn i eftertexterna kodats in, där de döpts till
”10” i ordningen för att ge möjligheten att skåda dessa separat. Det finns genomgående i alla avsnitt dock inte noterat namn på musikerna vilket i sig gör att de osynliggörs, eftersom de ofta står bakom artisterna i mörker. I resultatdelen kommer några resultat att redovisas med musiker inräknat, och ett diagram utan. Detta eftersom variationen av musiker i eftertexterna skilt sig år mycket mellan säsongerna, vilket kan bidra till en snedvridning av resultaten, se exempelvis den första säsongens stora antal gäster, detta berodde på kompletta eftertexter.
Slutligen finns det en aspekt av ålderskategorierna som gör att alla inte ser likadana ut. Alla ålderskategorier är representerade i 10 års intervall bortsett från den yngsta åldern där intervallet är aningen större för att det deltog 12 gäster under 15 år som dök upp efter pilotkodningen, därav ser denna kategori annorlunda ut, resterande kategorier stämmer skalenligt.
5. Resultat och diskussion
I följande del kommer undersökningens resultat att redovisas med hjälp av diagram och tabeller för tydlig överblick av de gäster som medverkat. Siffrorna i diagrammen redovisas genomgående i procentsatser där decimalerna hålls nere genom att avrundas till närmaste hela siffra. Inledningsvis redovisas de olika identitetsmarkörerna som gästerna har; kön, yrke och ålder. Därefter granskas programmens gästordning och avslutningsvis diskuteras resultaten med hjälp av undersökningens teorikapitel.
18 Tabell 1.
Redovisat i procent (%) 5.1 Män och kvinnors representation
Diagram 1 nedan visar fördelningen mellan män och kvinnor som medverkat i Skavlan och Carina Bergfelt på årsbasis. För tydlighetens skull visar den streckade linjen
jämställdhetsavtalets yttre gräns (alltså avvikelse på max 10 procent), allt inom
mittcentreringen klarar kraven. De år som hamnar utanför jämställdhetsavtalet är 2009, 2010, 2012, 2014 och 2015 vilket bortsett från det sista året inte är märkligt eftersom
jämnställdhetsavtalet tecknades 2014. År 2011, 2017 och 2021 ligger precis på gränsen eftersom avtalet deklarerar att det ska vara en avvikelse på max 10 procent mellan män och kvinnor. Det år då programmen hade mest jämn gästfördelning var 2020, följt av 2016 och 2019.
Diagram 1
Varför fördelningen ser ut så här beror till stor del på att en stor del av de musiker som uppträder i slutet av programmen är män. På nästa sida följer därför ett kompletterande diagram där dessa musiker (som inte fått någon intervju i soffan) räknats bort. Diagram 2 visar på att fördelningen mellan de gäster som intervjuats är mer jämlikt fördelad mellan män och kvinnor.
År Män Kvinnor
2009 69 31
2010 64 36
2011 60 40
2012 61 39
2013 58 42
2014 61 39
2015 62 38
2016 57 43
2017 60 40
2018 58 42
2019 57 43
2020 55 45
2021 60 40
19 Diagram 2
År 2010 och 2011 ligger utanför gränsen (2012 precis på gränsen) för hur könsfördelningen bör se ut enligt jämställdhetsavtalet, vilket återigen inte är anmärkningsvärt med tanke på att det skrevs in i sändningstillståndet 2014. Allra bäst gästfördelning ser vi år 2019 och 2020, följt av 2009, 2015 och 2016.
År 2021 skiljer sig åt från resterande på grund av att första halvan representeras utav Carina Bergfeldt och den andra av Skavlan. Dessa två program är dock mycket snarlika i hur deras gästers könsfördelning ser ut. Hos Skavlan är 61 % män och 39 % kvinnor (om alla program slås samman) och hos Carina Bergfeldt är 59 % män och 41 % kvinnor. Detta är med musiker inkluderat och resterande del av resultaten kommer redovisas på samma vis, eftersom de är med och skapar bilden av vilka som får synas. Näst i jämställdhetsredovisningen är
fördelningen mellan de internationella gästerna (som intervjuats på engelska) och de skandinaviska gästerna som medverkar. Se diagrammet nedan.
Diagram 3
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Män Kvinnor
20 Bland internationella och skandinaviska gäster återfinns ett liknande mönster som skådat i gästfördelningen överlag, alltså större andel män än kvinnor. De internationella gästerna medverkade endast i Skavlan, alltså talade alla gäster i Carina Bergfeldt svenska. Gissningsvis beror det på att pandemin under 2021 hindrat gäster från att flyga in och medverka i
programmet, alternativt har produktionen bestämt att de enbart vill ha svenska gäster.
Sammanfattningsvis visar statistiken ovan att representationen av män och kvinnor aldrig varit fördelad på ett helt jämlikt vis, utan att männen finns representerade i större utsträckning i alla diagram. Vad beträffar gästfördelningen över tid finns det inte en markant skillnad i gästernas fördelning, utan snarare en långsam utveckling mot en jämn fördelning, bortsett från år 2021. Att jämställdhetskravet skrevs till 2014 syns inte märkbart, utan verkar snarare ha influerat programmen att fortsätta sitt jämställdhetsarbete.
5.2 Ålder
Nästa identitetsmarkör är gästernas ålder. Den här kategorin har större mätfel än resterande kategorier vilket till stor del beror på att musikernas ålder är svårdefinierad, de som inte har gått att ta reda på har därför lämnats utan ålder.
Diagram 4
Resultatmässigt visar diagram 4 på att gäster mellan 35–44 år är vanligast förekommande, därefter 45–54 samt 25–34 år. På varsin sida om dessa vanligast förekommande åldrar faller
Resultatmässigt visar diagram 4 på att gäster mellan 35–44 år är vanligast förekommande, därefter 45–54 samt 25–34 år. På varsin sida om dessa vanligast förekommande åldrar faller