Vem får underhålla Sverige på bästa sändningstid?

Vem får underhålla Sverige på bästa sändningstid?

En kartläggning av alla medverkande gäster i Skavlan och Carina Bergfeldt mellan 2009–2021.

Av: Kristina Mattesson

Handledare: Lars Lundgren

Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp

Medie- och kommunikationsvetenskap | Höstterminen 2021 Medievetarprogrammet

Abstract

Syftet med denna uppsats är att genom kartläggning av alla gäster som medverkat i Skavlan och Carina Bergfeldt mellan år 2009–2021, undersöka hur väl SVT:s jämställdhetspolicy efterlevs och om kravet på jämställdhet som skrevs in i sändningstillståndet 2014 har

förändrat hur många män och kvinnor som gästar programmen. Vidare undersöks hur SVT:s mångfaldsarbete ”Sverigespeglingen” reflekteras i dessa talkshows, där teorier om

representation används för att kunna undersöka den implicita och explicita makt som gästernas representation kan innebära. Genom kvantitativ innehållsanalys har 1795 gäster i 310 avsnitt kodats där identitetsmarkörerna kön, yrke och ålder kartlagts för att kunna jämföras över tid.

Resultatet pekar på att män får synas i större utsträckning än kvinnor, en trend som från programmets start långsamt går mot en mer jämlik könsfördelning bortsett från år 2021.

Gästerna som besöker programmen representerar 42 olika yrkeskategorier, där den manliga representationen är större bland olika yrken samt internt i olika yrkeskategorier. Den mest frekvent förekommande gästen befinner sig i åldersspannet 35–44 därefter 25–34 och 45–54 år, vilket till viss del bekräftar tidigare forskning om den ålderism som återfinns i svensk media. Sammanfattningsvis indikerar resultaten på att det införda kravet om jämställdhet år 2014 långsamt påverkat det inommediala medieinnehållet i talkshowsuccén Skavlan och efterträdaren Carina Bergfeldt, samt påminner om att jämställdhetsarbete är ett fortsatt utvecklingsområde.

Titel: Vem får underhålla Sverige på bästa sändningstid?

En kartläggning av alla medverkande gäster i Skavlan och Carina Bergfeldt mellan 2009–

2021

Författare: Kristina Mattesson Handledare: Lars Lundgren Termin: HT2021

Nyckelord: Representation, Jämställdhetspolicy, Talkshows, Ålderism, Sverigespeglingen

Förord

Att få möjligheten att studera underhållning på det här sättet har varit oväntat på många vis, dels har jag insett hur många miljontals människor som varje fredag måste njutit av roliga program utan att ha funderat på vad gästernas inverkan kan ha haft på deras idéer kring makt (genom representation) man framförallt hur mycket glädje dessa program måste skänkt sina publiker. Fler än en gång har det hänt att jag varit tvungen att titta lite extra på några av intervjuerna som kodats, för att de har roat och rört mig om vartannat.

Vidare vill jag ta chansen att tacka, för den här uppsatsen hade nog inte gått att skriva utan lite hjälp på traven. Främst vill jag rikta tack till min handledare Lars Lundgren, för värdefull feedback, goda idéer och stöd på vägen. Därefter vill jag tacka mina vänner och min familj som peppat och hejat när det känts som en oändlighet av gäster att koda och när skrivkrampen varit ett faktum.

Stort tack!

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 2

1.1.1 Public Service ... 3

1.1.2 Talkshows på SVT1 ... 5

1.2 Forskningsöversikt ... 5

1.2.1 Talkshowens uppkomst och betydelse ... 5

1.2.2 Jämställdhet och mångfaldsstudier inom medierna ... 6

1.2.3 Ålderism ... 7

2. Syfte och frågeställningar ... 8

3. Teori ... 9

3.1 Representativet ... 9

3.2 Representation ... 9

4. Metod och material ... 11

4.1 Metod ... 11

4.2 Urval och avgränsningar ... 12

4.3 Variabler och kodning ... 13

4.4 Material ... 15

4.5 Metodreflektion ... 16

5. Resultat och diskussion ... 17

5.1 Män och kvinnors representation ... 18

5.2 Ålder ... 20

5.3 Yrken ... 23

5.4 Gästordning ... 24

5.5 Diskussion ... 28

6. Sammanfattning och slutsatser ... 31

6.1 Tidigare forskning ... 34

6.2 Framtida forskning ... 35

7. Referenslista ... 36

8. Appendix ... 38

Kodningsinstruktion ... 38

SSYK yrkestabell för förekommande yrken ... 39

1

1. Inledning

I en studio med en dekor som liknar ljudvågor har tittare vecka efter vecka i tolv år fått möta olika spännande gäster från sin soffa på fredagskvällar. Dessa gäster är män och kvinnor som får möjligheten att prata om sina karriärer, barndomsminnen och framtidsvisioner på bästa sändningstid. Gästerna är kända för sina yrken, framgångar eller för något de upplevt och gemensamt för alla programmen är att de intervjuas och blir (för det mesta) ännu mer

omtyckta. Det här framgångskonceptet känner tittarna på SVT1 som Skavlan, och under våren 2021 som Carina Bergfeldt.

Program som sänds på SVT har några olika förhållningsregler att ta hänsyn till, däribland public service avtalet, sändningstillståndet från regeringen samt interna policys. År 2014 skrevs kravet om jämställdhet och mångfald (§6) in i sändningstillståndet (Edström &

Jacobsson 2020, s. 45). Att sändningstillståndet förändrades gav inverkan genom införandet av SVT:s interna policy. SVT:s jämställdhetspolicy deklarerar att:

Sveriges Television AB, u.å.

Inom definitionen programkategori ryms mer än bara Skavlan och Carina Bergfeldt, bland annat sänder SVT talkshowen Babel och andra underhållningsprogram. Vidare är

programkontrakten inte offentliga handlingar, så de interna bestämmelserna går inte redovisa- men däremot kan de undersökas objektivt.

I public service redovisningen som kom 2015 skrevs om en uppdaterad mångfaldspolicy med långtgående mål som kallas för ”Sverigespeglingen”. Policyn innebär att följande perspektiv ska vara representerade och likabehandlade: kön/genus (jämställdhet), svensk/utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, nationella minoriteter, sociala aspekter, sexuell orientering, ålder och tro/livsåskådning (Sveriges Television AB 2016, s. 29). Två år senare (2017) deklarerades att policyn om mångfald ska efterföljas av varje enskild program - och redaktionschef (Sveriges Television AB 2017, s. 38). Det långsiktiga målet med

I varje programkategori ska andelen medverkande kvinnor och män vara lika eller ha en avvikelse på högst 10 procent jämnt fördelat över ett år. Vid utformningen av programkontrakt ska mål anges för jämställdhet både när det gäller andelen medverkande kvinnor och män samt deras roller i produktion och program.

2 mångfaldsarbetet är att vidareutveckla och ändra invanda (omedvetna) förväntningar

(Sveriges Television AB 2020, s. 41).

Både Skavlan och Carina Bergfeldt har sedan start haft höga tittarsiffror, något som

Mediamätning i Skandinavien (MMS) veckovisa rapporter speglar. Båda programmen har ofta legat i topp på SVT, vad beträffar hur många tittare som tagit del av programmen. Genom ett nedslag vecka 8 varje år mellan 2017 och 2021 redovisas att programmen genomsnittligen har setts av 1,6 miljoner tittare (MMS 2017; 2018; 2019; 2020; 2021, s. 2). MMS undersöker dock enbart hur många som sett programmet linjärt - ett fenomen som enligt Internetstiftelsen minskar. Samtidigt ökar det streamade tittandet i alla åldersgrupper, vilket indikerar stor variation bland de som väljer att ta del av dessa talkshows (Internetstiftelsen 2020, s. 78).

Med en sådan ihållande talkshowsuccé som fredagsunderhållning och framför allt med många tittare finns det anledning att undersöka vilka som får medverka i dessa program.

Detta eftersom representationen (alltså de gäster vi ser) är med och formar våra kulturella kartor som i förlängningen skapar idéer kring auktoritet och vem som besitter makt (Hall, Evans & Nixon 2013, s. 28). Samtidigt är mediernas roll avgörande i det offentliga samtalet när det kommer till opinion och åsiktsbildning (Jönsson 2004, s. 39). Lyckas programmen med ”Sverigespeglingen” eller är det liknande gäster som får upprätthålla koncensus om vilka som ska synas (och få auktoritet)? Män och kvinnor bör synas i samma utsträckning, men vilka män och kvinnor- är de liknande ålder eller medverkar de i funktion av liknande yrkesroller? Genom en kvantitativ innehållsanalys kan gästernas identitetsmarkörer (kön, ålder, yrke) kartläggas för att sedan redogöra hur väl mångfaldsarbetet (Sverigespeglingen) och jämställdhetspolicyn efterlevs.

Denna studie ämnar bringa ny kunskap inom underhållningsgenren talkshow på SVT1, genom en total studie av två framgångsrika talkshows som är med och reproducerar bilden av vilka som är viktiga att visa upp och lyssna till. Studien avgränsas till dessa två program för att ge möjligheten att studera alla år (2009–2021) i sin helhet vad beträffar fredagsunderhållningens talkshows på SVT1, samt ha möjligheten att se ifall sändningstillståndets tillägg om

jämställdhet och mångfald år 2014 har påverkat hur många kvinnor och män som representeras i programmen.

3

1.1 Bakgrund

1.1.1 Public Service

Som introducerat kommer denna studie att rikta in sig på två program som sänds på SVT1, en kanal som behöver förhålla sig till public serviceuppdraget. Public servicekanalerna kan beskrivas som radio- och tv i allmänhetens tjänst, där målsättningen är att erbjuda ett stort programutbud som reflekterar Sveriges mångfald genom program som är allsidiga, relevanta och av god kvalitet. Kortfattat omfattar uppdraget som faller på SVT att allt material som sänds måste vara opartiskt och sakligt, för att upprätthålla demokratin i samhället och samtidigt engagera medborgarna genom att delge viktig information till samhället (Myndigheten för press, radio & TV u.å.).

De som arbetar under public serviceavtalet är Sveriges Television (SVT), Utbildningsradion (UR) och Sveriges radio (SR). Dessa tre styrs av Förvaltningsstiftelsen, där alla riksdagens partier har representanter (som inte får vara aktiva rådsledamöter). Regeringen upprättar vart sjätte år ett nytt sändningstillstånd som sätter ramarna för vad bolagen ska göra för att

uppfylla sina medlemsvillkor och därmed få del av den avsatta finansieringen. Det nuvarande sändningstillståndet är giltigt från 1 januari 2020 till 31 december 2025 (Myndigheten för press, radio & TV u.å.).

Sedan 1920-talet är Sveriges medborgare med och finansierar public service genom en årlig avgift som ligger separat i Sveriges stadsbudget (som hanteras av Kammarkollegiet). Fram till 2019 var det upp till varje individ att redovisa om de hade en TV och/eller radio och därefter betala, en avgift som idag debiteras alla svenska medborgare. Avgiften uppgår till max 1300 kronor per år men reduceras vid en lägre inkomst än 13 600 kronor per månad

(Regeringskansliet 2018). För att kunna redovisa vilket arbete som gjorts under det föregående året släpps varje år en rapport där det även sammanställs i vilken utsträckning tittarna upplever att bland annat ”Sverigespeglingen” är framgångsrik.

På nästa sida följer 2020 års sammanställning av hur publiken de senaste tre åren uppfattat mångfaldsarbetet hos SVT som helhet. Den genomgående trenden är en alltmer nöjd publik, med några få undantag där det som sticker ut i förhållande till denna studie är andelen tittare som upplever att SVT speglar mångfalden i svenska samhället minskat till år 2020 och ligger på 59 procent.

4 (Sveriges Television AB, 2021, s. 75)

Inledningsvis i radio och TV:s historia hade svenska staten monopol (public service uppdraget) på allt som sändes, som sedan upplöstes sent under 1980-talet (Bolin 2004, s.

281). När marknaden öppnades upp blev diskussionen om vilken funktion public service kanalerna skulle fylla större än den varit tidigare (ibid, s. 277). De som förde diskussionen framåt kan delas in i tre olika aktörer: dels lyssnare och tittare som ovan nämnt finansierade kanalerna, dels de politiker som var med och formade sändningstillståndet och slutligen de som arbetade inom organisationerna, som var med och formade innehållet och dess

plattformar. Alla dessa aktörer ville vara med och forma vad public service skulle innebära och innehålla (ibid, s. 278). Detta eftersom monopolets avreglering till viss del innebar att den ursprungliga definitionen av public service försvann och lämnade möjlighet till ny innebörd.

Den här tolkningsmöjligheten finns idag fortfarande hos alla tre aktörer- vilket, enligt Göran Bolin leder till att konceptet ”public service” kommer finnas kvar så länge det finns idéer om vad det ska innebära - likt ett retoriskt riktmärke för hur medierna bör vara (ibid, s. 285).

Då monopolet avreglerades och kommersiella kanaler etablerades förändrades strukturen inom produktionen för programmen som exempelvis sänds på SVT, då det blev vanligt att anställa externa produktionsbolag för produktioner (ibid, s 282). Ett exempel på detta är de undersökta programmen Skavlan och Carina Bergfeldt, som produceras av Monkberry AB, ett produktionsbolag som ägs av bland annat är Fredrik Skavlan (Skavlan u.å.). Under nästa rubrik följer en sammanfattning av dessa två program.

5 1.1.2 Talkshows på SVT1

Sedan 2009 har SVT1 bjudit på talkshowunderhållning på fredagskvällar. Programmet Skavlan som programleddes av Fredrik Skavlan har sänt två säsonger per år fram till sin tjugofjärde säsong (hösten 2020) då ett kortare uppehåll togs med anledning av

programledarens föräldraledighet. I tio veckor tog Carina Bergfeldt då över (våren 2021) för att underhålla tv-tittarna. I skrivande stund har Skavlan precis avslutat sin tjugofemte säsong, som även blir programmets sista, samtidigt som Carina Bergfeldt annonserat att det blir en andra säsong med start 2022 (SVT play u.å. A).

Programkonceptet går ut på att värdarna för programmen under en timme bjuder in till

”intressanta samtal med några av världens största politiker, idrottsmän, filosofer och artister”

(SVT play u.å. B), ofta med ett framträdande av musiker som antingen deltagit eller som kommer utöver de intervjuade gästerna. Programmen spelas in i en studio framför publik, detta förändrades dock under pandemin då några gäster deltog via länk och studion hade minskad eller ingen publik. Vid några tillfällen har Skavlan spelats in i BBC:s lokaler i London.

1.2 Forskningsöversikt

I följande del presenteras tidigare forskning som berör talkshowens historia och och dess betydelse för samhället samt jämställdhet- och mångfaldsforskning. För att

vidareutveckla återkommande mönster i vilka som utesluts ur medierna belyses ålderism och avslutningsvis sammanfattas hur studien syftar till att vidareutveckla den redan existerande forskningen.

1.2.1 Talkshowens uppkomst och betydelse

Fenomenet talkshow har funnits sedan slutet av 1800-talet, inledningsvis i radioformat som sedan utvecklats till olika typer av program som idag även sänds på TV (Gill 2007, s. 142).

Genom att kategorisera till tre olika typer av talkshows synliggörs hur de kan antingen lyfta diskussion, vara terapeutiska eller av mer konfrontativ natur (ibid, s. 144–145). Gemensamt för alla dessa genrer är att de fyller en funktion i samhället, något som kallas den nya publika sfären där medborgare tar del av den kollektiva konversationen som sedan är med och formar samhällets diskurs och riktning (ibid, s. 149). Gränsen mellan det som förr var publikt eller privat suddas ut när publiken får ta del av svåra ämnen som skilsmässor, död och tragedier

6 (ibid, s. 152). Gill pekar också på hur talkshows har möjlighet att visa upp minoriteter i

samhället och därmed synliggöra de som sällan får ta plats samt att talkshows överlag är den genre som i störst utsträckning bryter standarden av den homogena vita medelklassen som ofta visas upp på TV (ibid, s. 155). Av de tre olika kategorier som Gill delar upp talkshows i ligger diskussionsgenren närmast Skavlan och Carina Bergfeldt.

1.2.2 Jämställdhet och mångfaldsstudier inom medierna

Att studera representation i förhållande till jämställdhet är inte ett nytt fenomen, det släpps kontinuerligt nya rapporter som statistiskt redovisar hur fördelningar mellan olika kön, ålder och ursprung har sett ut inom olika mediala kanaler. Ett exempel på en omfattande studie är Global Media Monitoring Project (GMMP) som sedan år 1995 släppt rapporter vart femte år som undersöker i vilken utsträckning kvinnor medverkar i medier, främst relaterat till

nyhetsmedier. I den senaste rapporten, släppt år 2020, påpekas att utvecklingen i Sverige går framåt eftersom 38 % (31 % år 2015) av de som syns i nyhetssammanhang är kvinnor (Edström & Jacobsson 2020, s. 7). I rapporten finns ett avsnitt som bekräftar att Public servicekanalerna bär ett särskilt ansvar att upprätta jämställdheten, ett uppdrag som de klarar (ibid s. 45), bland annat genom att vinna pris för mest jämställda sportrapportering (ibid s.

49). Både Skavlan och Carina Bergfeldt ska enligt SVT:s jämställdhetspolicy visa på jämn fördelning mellan män och kvinnor, som i viss mån även ringas in i kanalens

mångfaldspolicy. Mångfaldsstudier kan dock ge en fördjupad kunskap kring vilka män och kvinnor som figurerar.

Begreppet mångfald förekommer ofta då en variation skall redovisas, och ordet i sig har flera olika betydelser. I Anna Maria Jönssons avhandling Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i svenska Tv-nyheter definieras mångfald vetenskapligt som en mängd objekt där objekten är olika eller av olika karaktär (Jönsson 2004, s. 35). Mångfald ligger nära

pluralismen, där innebörden av att visa upp många olika åsikter och kulturriktningar anses värdefullt (ibid, s. 36). Vidare poängteras att mångfald är beroende av det sammanhang det sätts i, inom de studier Jönsson genomfört har syftet varit att titta på geografisk-, ämnes- och aktörsmångfald inom nyhetsrapporteringen (ibid, s. 49–50). Dessa tre områden är viktiga att undersöka eftersom nyhetsmedierna är en pelare i att upprätthålla demokratin i samhället och de som får uttala sig (och synliggöras) där sätter agendan. Aktörsmångfald är den del av Jönssons studier som den här undersökningen ligger närmst relaterad till, och de aspekter som

7 studerades var de medverkandes könstillhörighet, ålder, etnicitet samt vilken samhällsgrupp de kom från (ibid, s. 50).

I kategorin aktörsmångfald undersöker Jönsson dels den mellanmediala mångfalden vilket innebär att olika nyhetsprogram har jämförts, dels den inommediala mångfalden som speglar hur varje program för sig representerar vissa intressen och aktörer (ibid, s. 165).

Mellanmedialt visar studien på att programmen inte skiljer sig avsevärt i sin

mångfaldsrepresentation men att public service kanalernas nyheter Rapport och Aktuellt har fler politiker representerade än Kanal 4:s Nyheterna, samtidigt som Nyheternas mångfald breddas av den större procent kändisar och kulturpersonligheter som medverkar (ibid, s. 168–

169). Inom den inommediala kategorien visar Rapport på störst aktörsmångfald mellan år 1991 och 1998, samt att Rapport och Aktuellt (båda public service program) gemensamt är de som överlag har störst bredd i aktörsmångfald under 90-talets slut (ibid, s. 171).

Mångfalden studeras också i mått som undersöker vilka personer som syns i nyheterna mellan år 1980–2000 och relationen mellan deras kön, ämne och yrkesgrupp. Tre utav fyra

intervjuade personer som syns i nyheterna är män, och i sakfrågor finns ofta ett representerat kön som framträder. I frågor kring omsorg, vård och skola hörs kvinnor och när det handlar om kommunikationer, rättsväsende eller kriminalvård för männen talan - även inom frågor som rör ekonomi är män mer frekvent framträdande (ibid, s. 179). Ett genomgående mönster som påvisas är att medborgare över 65 år inte representeras inom nyhetsmedierna samt att medborgare med invandrarbakgrund knappt medverkar, en trend som varit ihållande från 80- talet fram till 00-talets start (ibid, s. 182). Sammantaget visar Jönssons forskning på att aktörsbredden under 1900-talets slut långsamt ökade, framför allt mellanmedialt, vilket

styrker vikten av att alla program uppvisar pluralism beträffande vilka aktörer som medverkar.

1.2.3 Ålderism

Den ovan nämnda forskningen visar på att äldre medborgare slutar synas vid 65 års ålder, något som även forskaren Maria Edström, som är med och sammanställer GMMP, visar på.

Studien Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: A study of the representation of gender and age over three decades baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier från år 1994 fram till 2014 som visar att män och kvinnor drastiskt slutar synas från att de fyller 60 år (Edström 2018, s. 85). Kvinnor representeras främst mellan 15–29 år samtidigt som män syns mer när de är mellan 30–44 år gamla (ibid. s, 86). Både Jönsson och Edström pekar på

8 att det finns en tydlig ålderism inom svensk media, både inom nyhetsrapportering och

underhållning, en trend som pågått (dokumenterat) sedan 1980-talet.

Sammanfattningsvis pekar denna forskningsöversikt på att talkshowgenren är ett forum där möjligheten finns att visa upp en stor variation av gäster. Samtidigt är jämställdhetsfrågan ständigt aktuell och utöver att räkna män och kvinnor går den att vidareutveckla och specificera. Exempelvis genom att se till vilka åldrar män och kvinnor är då de medverkar, samt i vilken funktion (Edström 2018; Gill 2007; Jönsson 2004). Vidare är nyhetsmedierna de mest representativt undersökta, detta eftersom dessa är centrala i att upprätthålla demokratin och informera alla medborgare.

Att undersöka underhållningsgenren känns därför relevant, då det saknas kunskap kring ett program som ses av fler än en miljon per avsnitt. Skavlan och Carina Bergfeldt sänds på en kanal som går under public serviceavtalet, där det ständigt finns en strävan att uppdatera tekniken för att nå fram, exempelvis genom att uppdatera playtjänsterna men också se till vilket innehållsmässigt material som efterfrågas för att kunna konkurrera om publiken

(Regeringskansliet 2018a, s. 48). Att genomföra en kvantitativ innehållsanalys av vilka gäster som syns på bästa sändningstid ger möjligheten att vidare undersöka hur Monkberry AB och i förlängningen SVT har valt att reproducera vad de tror att publiken vill se samt samla

kunskap kring programmens aktörsbredd.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka huruvida identitetsmarkörerna kön, ålder och yrke hos de medverkande gästerna i Skavlan och Carina Bergfeldt reflekterar SVT:s mångfaldsarbete

”Sverigespeglingen” samt hur programmen lever upp till SVT:s jämställdhetspolicy. Genom att undersöka alla sända avsnitt finns även möjligheten att se om jämställdhetstillägget i 2014 års sändningstillstånd har förändrat hur många kvinnor och män som gästar programmen. För att besvara syftet formuleras följande två forskningsfrågor till materialet:

F1: Vad är den procentuella representationen av respektive identitetsmarkör hos gästerna i Skavlan och Carina Bergfeldt?

F2: Hur ser skillnaden ut från programmens start till slut vad beträffar gästerna som medverkar?

9

3. Teori

Det teoretiska ramverket som studien utgår ifrån berör representation eftersom syftet med studien är att genom kvantitativ innehållsanalys redovisa vilka som får synas

.

3.1 Representativitet

Att SVT har som uppdrag att representera och likabehandla olika människor är inte likställt med att de undersökta programmen kommer vara representativa för Sverige. Detta eftersom program som Skavlan och Carina Bergfeldt har (till allra största del) gäster som redan är kända för tittarna, antagligen för att kändisar engagerar medborgare av olika klass och åldrar i samhället (Johansson 2015, s. 65). Vad dessa redan kända personer arbetar med kommer eventuellt inte vara representativt för hur många svenskar som arbetar med samma typ av jobb, tillika kommer gästerna antagligen inte stämma skalenligt med demografin i samhället.

Däremot bör programmen (enligt Sverigespeglingen) visa upp en variation gäster som kan spegla samhället - där genomsnittssvensken lever till 80,6 (män) och 84,3 (kvinnor) (SCB 2021) och ha jämlik fördelning mellan män och kvinnor- eftersom det troligen finns kända män och kvinnor i alla åldrar.

3.2 Representation

Representation till skillnad från representativitet förhåller sig inte lika reflexivt till samhället utan är ett sätt att räkna på vad vi ser. Representation påverkar samhället på olika sätt,

exempelvis är vad vi ser representerat i medierna med och formar hur vi ser på andra och oss själva, vilket i förlängningen är med i vårt identitetsskapande (Edström 2006, s. 14).

Stuart Hall beskriver hur representation är med och formar hur vi skapar mening i vår vardag (Hall, Evans & Nixon 2013, s. 2). Dels berör representation språket, dels det som vi ser och kategoriserar- som konceptuella kartor (ibid, s. 5). I den här studien blir den konceptuella kartan som vi skapar gemensamt vår kultur, i det här fallet underhållningskulturen. Vilka som medverkar i dessa program sätter standard för det som vi anser passar in i underhållningen.

Stuart Hall lyfter fram Foucaults teori om diskurs och makt, och hur det som representeras är med och formar människors bild av sig själva i förhållande till kulturen, genom den diskurs

10 som presenteras för dem (ibid, s. 29). Diskurs refererar till viss del till språk som skapar mening men också till de praktiker som människor tar del av (ibid, s. 30). De vi ser på TV formar implicit diskursen för vilka som är viktiga att lyssna till, vilket leder vidare in till teorin om hegemoni.

Hegemoni beskrivs liknande som en ideologi, med skillnaden att hegemoni uppnås när marginaliserade grupper i samhället tar del av och delar uppfattningen med de som besitter makten, vilket i det här fallet blir massmedierna (ibid s. 345). Det publiken tar del av är med och reproducerar bilden av vilka som har makt, och de som representeras bekräftar

världsbilden. Sammanfattningsvis är representation en form av maktstruktur som påverkar oss explicit och implicit i vilka som syns och i vilken funktion de får synas.

En konsekvens av hur något representeras kan på lång sikt forma hur människor och företeelser stereotypiseras. Alla människor använder sig av generalisering för att kunna sortera och bearbeta alla sinnesintryck de ställs inför dagligen och en del av dessa

typologiseringar kan byggas ihop till en stereotyp bild av något. En stereotyp är oftast något negativt, exempelvis en fördom man inte ifrågasätter sanningshalten i (Edström 2006, s. 36).

Litteraturvetaren Mireille Rosello liknar stereotyper som vi tar del av från andra som en typ av gemenskap, vilket gör det svårt att tacka nej till- och ifrågasätta (ibid. s 37). Därför är det viktigt att utsättas för scenarion som ger flera perspektiv på hur verkligheten kan se ut, att samma budskap inte hela tiden upprepas. Detta är något som public service medierna stödjer eftersom de vill ändra invanda förväntningar genom att visa upp olika typer av människor (Sveriges Television AB 2020, s. 41). Om variationen bland gästerna är bred så minimeras risken för stereotypa idéer om exempelvis vilka typer av människor som passar för ett specifikt yrke.

De teorier kring representation som kommer bli aktuella vid analysen av materialet är i vilken mån olika gäster representeras, för att kunna titta på vad det har för implicita och explicita påföljder. Påföljder som exempelvis bekräftad hegemonisk struktur och bekräftade stereotypa roller.

11

4. Metod och material

4.1 Metod

För att kunna kartlägga de gäster som medverkat i Skavlan och Carina Bergfeldt har

programmen bearbetas med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att alla gäster kodats in som variabler i programmet SPSS (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 41).

Kvantitativ innehållsanalys är ett effektivt sätt att hantera ett stort material eftersom de operationaliserade kategorierna (i denna undersökning gästernas olika identitetsmarkörer) går att sammanställa för att sedan kunna se till deras förekomst och därmed passar

undersökningens syfte väl (Ekström & Larsson 2010, s. 123).

Att kvantifiera medieinnehåll på det här sättet brukar vanligtvis ha två skilda syften, antingen används det för att undersöka hur underliggande strukturer (som SVT:s jämställdhetspolicy) eventuellt påverkar innehållet, alltså gästerna vi ser eller så undersöks medieinnehållet för att kunna se på dess eventuella genomslagskraft att påverka attityder eller beteenden i samhället (ibid, s 124). I den här studien blir båda dessa användningsområden intressanta, eftersom gästernas medverkan kan visa på hur krav om jämställdhet och mångfald efterföljs och med hjälp av teoriavsnittet kan gästernas fördelning också peka på hur representationen kan påverka samhället implicit och explicit. Däremot är studiens syfte riktat mot att kunna se hur gästernas representation speglar underliggande policys så vad representationen kan ha för effekter är ett resultat som kan tillkomma utöver det ursprungliga syftet.

Analysen som används för att kunna besvara frågeställningarna är i första ledet univariat, vilket innebär att det som eftersökts är variablernas (i detta fall gästernas) fördelning, centraltendens och spridning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 39). Då forskningsfrågorna är deskriptiva passar univariat analys väl för att besvara studiens

frågeställningar (Barmark & Djurfeldt 2020, s. 30). För att kunna se om kravet på mångfald och jämställdhet som tecknades i sändningstillståndet 2014 har påverkat vilka gäster som medverkat, och därmed också besvara den andra forskningsfrågan, behöver några av resultaten även jämföras över tid. Detta gör delar av analysen bivariat, eftersom

gästfördelningen analyseras upp över tid. Den oberoende faktorn är gästerna och beroende faktorn är året för sändningen (Barmark & Djurfeldt 2015, s. 38).

12 För att säkerställa studiens validitet är det nödvändigt att objektivt avgränsa och definiera de variabler som kodas. Detta innebär att studien skall kunna upprepas med samma resultat utav en annan forskare, vilket också indikerar hög intersubjektivitet (Barmark & Djurfeldt 2020, s.

46). För att säkerställa variablerna som kodades genomfördes en pilotstudie där variablerna utvärderades och utökades för högre reliabilitet (ibid, s. 47, 49). Pilotstudien diskuteras under rubriken metodreflektion.

4.2 Urval och avgränsningar

Urvalet i studien består av alla de gäster som namngivits i alla sända program, dels av

programledarna Fredrik Skavlan och Carina Bergfeldt, dels i eftertexterna. Det här ger studien ett totalurval i den utsträckning det varit möjligt, alla som intervjuats är namngivna och kodade med undantag för de musiker som framträtt men inte namngivits. Valet att analysera första säsongen av Carina Bergfeldt beror på att undersökningen ska spegla om

jämställdhetspolicyn levts upp till inom år 2021. Vidare ger det möjlighet att se ifall eventuella gästmönster som funnits i Skavlan återfinns i Carina Bergfeldt.

Selektivt har några moment avgränsats i studien, däribland de program som kallas

”nyårsspecial”. Dessa program är tillbakablickar från säsongen som varit, och därmed redan kodade gäster. Givetvis kan det argumenteras för att dessa gäster bör kodas igen eftersom de bekräftar bilden av vilka som har rätt att synas men detta är ett val som gjorts för att dessa

”nyårsspecialer” inte har följt kontinuerligt under alla år. Vidare har även programmet Skavlan ett segment med en flygande reporter som heter Niklas, vars programtid går ut på att

slumpmässiga personer ”på stan” intervjuas i frågor som berör antigen ämnet eller gästen som ska dyka upp i soffan härnäst. Dessa inslag har heller inte kodats eftersom det helt enkelt varit allt för svårt att dokumentera de medverkandes ålder, yrke och i vissa fall kön- eftersom de inte är offentliga på samma sätt som gästerna i programmet.

Att studien baseras på ett totalurval innebär att resultaten kommer visa på hur dessa två program bokat gäster och hur dessa reflekterar SVT:s jämställdhetspolicy och

mångfaldsarbete. Urvalet blir alltså inte representativt för en större population och resultaten går därmed inte att generalisera till andra program eller SVT i stort. Däremot kan resultaten peka mot den diskurs och hegemoni som programmen bidrar till (Ekström & Johansson 2019, s. 17).

13 4.3 Variabler och kodning

Tabellen nedan visar hur variablerna för kodningen definierats, för att ta del av

undersökningens fullständiga kodningsinstruktion var god se första artikeln i uppsatsens appendix. För att ge en tydlig bakgrund till de kodade variablerna kommer de nu diskuteras i kronologisk ordning.

År programmet sänds Ex. 2009–2021

Gästens (vid sändningsåret) ålder Ex. 56

Ålderskategorier 1= 10–24

2=25–34 3=35–44 4=45–54 5=55–64 6=65–74 7=75–84 8=85–94 9=95–104 10=105–114

Kön 0 = man/ 1= kvinna

SSYK kod Enligt SCB

Gästens namn För och Efternamn

Ordning 1/2/3/4/5/6/10

Internationell gäst 0 = nej / 1= ja

Program Skavlan =1 /Carina Bergfeldt= 2

Övrigt Här noteras information som förklarar något

relevant om gästen, exempelvis varför det inte varit möjligt att koda ett yrke.

Inledningsvis noteras vilket år programmet sänds, detta för att kunna titta på gästfördelningen år för år. Nästa variabel är gästernas ålder, där de kodats enligt hur gamla de var vid

programmets inspelning. Ålder är en nominell kategori, tillika de allra flesta kategorier i denna kodning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018, s. 42). Gästernas ålder uttalas inte alltid i programmen, i dessa fall har födelseåret sökts efter separat. Detta innebär en risk för mätfel, ifall informationen saknas eller är felaktigt inrapporterad via internet. Födelseåret i sig är ett mycket precist värde, och med det stora undersökta materialet var det mer överskådligt att dela in åldrarna i 10 års intervall. Detta för att tydligt kunna undersöka om ålderismen som Maria Ekström (2018) funnit i svensk media även återfinns i denna programkategori.

För att kunna se till SVT:s jämställdhetspolicy har gästerna kategoriserats som man eller kvinna. Den här typen av kategorisering är också nominell och tar hänsyn till det biologiska

14 könet. Däremot finns det idag män och kvinnor som inte upplever att de tillhör sitt biologiska kön, utan betraktar sitt juridiska kön, det vill säga det kön man står skriven som i

folkbokföringen (Regeringskansliet 2015). Genomgående i undersökningen har kön kodas efter antingen uttalat kön eller antaget kön. Detta har medfört risk för mätfel ifall det antagna könet inte stämt överens med gästens juridiska kön men utan att tillfråga gästerna går mätfelet inte att utesluta. Av alla undersökta gäster uttalades det en gång att gästens föredragna

pronomen var they, i detta fall kodades inte könet in.

Vidare till kategorisering av yrke kommer dessa definieras med hjälp utav Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) som tillhandahålls av statistikmyndigheten SCB. Detta för att undvika systematiskt mätfel genom att utesluta funderingar eller definitioner kring vilka som ingår en yrkeskategori. Sökfunktionen för yrke innebär att yrkesgrupper definieras baserat på arbetsuppgifter och därefter tilldelas en fyrsiffrig kod (SCB u.å.). För att ta del av de

yrkeskategorierna som kodats, var god se till andra artikeln i uppsatsens appendix.

I kodningen av yrke finns det några aspekter som har krävt ställningstagande i kodningen, bland annat ”mångsysslare” som har fler än ett yrke som i dessa fall har kodats i funktion av deras där primära yrke eller alternativt det ämne som gästen intervjuas om. Exempelvis är många författare också journalister men om deras ”syfte” i intervjusoffan är att tala om sin nysläppta bok har dessa kodats som författare. Detsamma gäller med skådespelare som även arbetar som regissörer eller musikartister- där intervjuämnet har fått definiera deras SSYK- kod i kodningen. Vidare har inte heller alla gäster som deltagit i programmen haft uttalade yrken, bland annat Marianne Behn (modern till avlidne Ari Behn) som gästar Skavlans tjugofemte säsong med syftet att prata om sin sons bortgång. I fall som detta har yrket inte kodats. Sådana gäster har dock kunnat bidra med ålder och kön till statistiken för att se till jämställdhetsavatalet.

Två yrkeskategorier som inte återfinns i SSYK-katalogen är alla typer av monarkiska yrken, samt schackspelare- eftersom det enligt idrottsförbundet inte är en sport (och därmed bör kodas som idrottsman) eller återfinns som fristående yrke enligt SCB har dessa fått kodas som

”övrigt”. Eftersom studiens syfte är att titta på gästernas variation har inte programledaren kodats in i kodschemat. Detta på grund av att programstrukturen hänger på att Skavlan eller Bergfeldt medverkar.

15 Nästföljande variabel som registrerats för varje gäst är både för och efternamn. Med stor mängd data har denna variabel förenklat i arbetet genom att ge möjligheten att kunna söka efter gäster, för att se vad de hade för yrkeskategori senast och ge möjligheten att snabbt komma in i datasetet följande dag. Detta är alltså en kategori som inte används för att sammanställa resultat- utan för att underlätta arbetet.

Efter gästernas namn noteras i vilken ordning de har klivit in i studion. Detta eftersom den första gästen ofta får en ensam, längre intervju. Första gästen noteras med en etta, andra får en tvåa och så vidare. Ifall två gäster anländer samtidigt tilldelas de samma siffra. Musikanter som spelar i programmets sista del har kodats separat ifall de inte fått någon tid i

intervjusoffan, dessa har fått värde 10. En del av de musikanter som ackompanjerar

huvudakten har kodats ifall de omnämnts i eftertexterna, men deras ålder tillika ålderskategori har då inte varit möjlig att notera eftersom de ofta står långt bak i bild eller inte är möjlig att söka i efterhand. Om de inte efternämnts i eftertexterna har de utelämnats.

Nästa variabel har döpts till ”internationell”- som registrerar om gästerna intervjuas på engelska. Skavlan har vid tillfällen spelats in i London och då har den övervägande delen gäster som deltagit varit internationellt världskända. Samtidigt finns det skandinaviska gäster som föredrar engelska som intervjuspråk eftersom de har svårigheter att förstå det norska språket eller skandinaviska gäster som intervjuats på engelska för att den gästen som sitter intill dem i intervjun är internationell, dessa har då kodats som skandinaver. Variabeln

”program” har endast under år 2021 erhållit variation, då denna variabel finns för att kunna undersöka om Skavlan (1) och Carina Bergfeldt (2) har liknande gästmönster. Den sista variabeln övrigt har använts för att notera eventuella mätfel eller annat som varit

anmärkningsvärt.

4.4 Material

Det materialet som behandlats genom ovan sammanfattande kodning innefattar säsong 1–25 utav Skavlan som sänts på SVT1 mellan år 2009 och 2021 samt första säsongen av Carina Bergfeldt som sänds på samma kanal under 2021 då Skavlan hade uppehåll. Totalt har 310 avsnitt kodats in med 1795 medverkande gäster. Programmen har tillhandahållits av Svensk Mediedatabas som via upprättat forskningsmedlemskap setts på Kungliga biblioteket i

Stockholm. På nästa sida följer en tabell som redovisar det material som undersökts.

16 År Program/ säsong Antal avsnitt Totalt antal kodade gäster per år

2009 Skavlan säsong 1 8 206

Skavlan säsong 2 12

2010 Skavlan säsong 3 11 154

Skavlan säsong 4 12

2011 Skavlan säsong 5 12 130

Skavlan säsong 6 12

2012 Skavlan säsong 7 11 133

Skavlan säsong 8 12

2013 Skavlan säsong 9 12 137

Skavlan säsong 10 12

2014 Skavlan säsong 11 12 144

Skavlan säsong 12 12

2015 Skavlan säsong 13 12 153

Skavlan säsong 14 13

2016 Skavlan säsong 15 11 113

Skavlan säsong 16 12

2017 Skavlan säsong 17 13 131

Skavlan säsong 18 12

2018 Skavlan säsong 19 11 119

Skavlan säsong 20 12

2019 Skavlan säsong 21 13 135

Skavlan säsong 22 12

2020 Skavlan säsong 23 13 129

Skavlan säsong 24 12

2021 Carina Bergfeldt säsong 1 10 112

Skavlan säsong 25 12

4.5 Metodreflektion

Att studien undersöker kön, ålder samt yrke och inte gästernas ursprung är ett medvetet val, på grund av fler anledningar. Det hade varit möjligt att koda enligt födelseland, en kategori som dock inte säger något om vilken kultur eller bakgrund någon anser sig tillhöra. Tillika är det inte vetenskapligt försvarbart att titta på en gästs hudfärg och avgöra om eller på vilket sätt den representerar en viss bakgrund eller minoritet, eftersom det hade krävts en tydlig skala för vilka olika hudnyanser som skulle tolkas till vilket ursprung för att göra studien upprepningsbar, då även färgåtergivningen i den skärm materialet ses på måste vara den samma. En kvantitativ studie som skattar hudfärg riskerar också att bli rasbiologisk och därmed diskriminerade utan att detta är intentionen. En studie som undersöker ursprung hade varit relevant, men det är snarare en kvalitativ undersökning där intervjuformat hade passat bättre (Ahrne & Svensson 2015, s. 34).

17 Undersökningen inleddes med en pilotkodning, för att säkerställa att materialet skulle

bearbetas på ett korrekt vis. Pilotkodningen bestod av att 10 program av Skavlan kodades, för variationens skull valdes det första programmet ur tio säsonger. Den initiala idén kring kodningen var att enbart observera programmets eftertexter för att få reda på vilka som medverkat i programmet men säsong 4–15 av Skavlan inkluderade inte gästernas namn i eftertexterna. När eftertexterna inte presenterade gästerna från säsong 4 och framåt togs därför beslutet att alla avsnitt skulle kodas likadant, nämligen att programmen behövde ses i större detalj. Därav tog kodningsarbetet väsentligt längre tid eftersom det krävde mer observerande av innehållet i programmen. Vid denna insikt gavs dock möjligheten att notera i vilken ordning gästerna klev in i programmen, något som också skedde genomgående i hela undersökningen.

Musiker som ackompanjerar den musikartist som antingen intervjuas i soffan eller enbart avslutar programmen har i den mån det funnits namn i eftertexterna kodats in, där de döpts till

”10” i ordningen för att ge möjligheten att skåda dessa separat. Det finns genomgående i alla avsnitt dock inte noterat namn på musikerna vilket i sig gör att de osynliggörs, eftersom de ofta står bakom artisterna i mörker. I resultatdelen kommer några resultat att redovisas med musiker inräknat, och ett diagram utan. Detta eftersom variationen av musiker i eftertexterna skilt sig år mycket mellan säsongerna, vilket kan bidra till en snedvridning av resultaten, se exempelvis den första säsongens stora antal gäster, detta berodde på kompletta eftertexter.

Slutligen finns det en aspekt av ålderskategorierna som gör att alla inte ser likadana ut. Alla ålderskategorier är representerade i 10 års intervall bortsett från den yngsta åldern där intervallet är aningen större för att det deltog 12 gäster under 15 år som dök upp efter pilotkodningen, därav ser denna kategori annorlunda ut, resterande kategorier stämmer skalenligt.

5. Resultat och diskussion

I följande del kommer undersökningens resultat att redovisas med hjälp av diagram och tabeller för tydlig överblick av de gäster som medverkat. Siffrorna i diagrammen redovisas genomgående i procentsatser där decimalerna hålls nere genom att avrundas till närmaste hela siffra. Inledningsvis redovisas de olika identitetsmarkörerna som gästerna har; kön, yrke och ålder. Därefter granskas programmens gästordning och avslutningsvis diskuteras resultaten med hjälp av undersökningens teorikapitel.

18 Tabell 1.

Redovisat i procent (%) 5.1 Män och kvinnors representation

Diagram 1 nedan visar fördelningen mellan män och kvinnor som medverkat i Skavlan och Carina Bergfelt på årsbasis. För tydlighetens skull visar den streckade linjen

jämställdhetsavtalets yttre gräns (alltså avvikelse på max 10 procent), allt inom

mittcentreringen klarar kraven. De år som hamnar utanför jämställdhetsavtalet är 2009, 2010, 2012, 2014 och 2015 vilket bortsett från det sista året inte är märkligt eftersom

jämnställdhetsavtalet tecknades 2014. År 2011, 2017 och 2021 ligger precis på gränsen eftersom avtalet deklarerar att det ska vara en avvikelse på max 10 procent mellan män och kvinnor. Det år då programmen hade mest jämn gästfördelning var 2020, följt av 2016 och 2019.

Diagram 1

Varför fördelningen ser ut så här beror till stor del på att en stor del av de musiker som uppträder i slutet av programmen är män. På nästa sida följer därför ett kompletterande diagram där dessa musiker (som inte fått någon intervju i soffan) räknats bort. Diagram 2 visar på att fördelningen mellan de gäster som intervjuats är mer jämlikt fördelad mellan män och kvinnor.

År Män Kvinnor

2009 69 31

2010 64 36

2011 60 40

2012 61 39

2013 58 42

2014 61 39

2015 62 38

2016 57 43

2017 60 40

2018 58 42

2019 57 43

2020 55 45

2021 60 40

19 Diagram 2

År 2010 och 2011 ligger utanför gränsen (2012 precis på gränsen) för hur könsfördelningen bör se ut enligt jämställdhetsavtalet, vilket återigen inte är anmärkningsvärt med tanke på att det skrevs in i sändningstillståndet 2014. Allra bäst gästfördelning ser vi år 2019 och 2020, följt av 2009, 2015 och 2016.

År 2021 skiljer sig åt från resterande på grund av att första halvan representeras utav Carina Bergfeldt och den andra av Skavlan. Dessa två program är dock mycket snarlika i hur deras gästers könsfördelning ser ut. Hos Skavlan är 61 % män och 39 % kvinnor (om alla program slås samman) och hos Carina Bergfeldt är 59 % män och 41 % kvinnor. Detta är med musiker inkluderat och resterande del av resultaten kommer redovisas på samma vis, eftersom de är med och skapar bilden av vilka som får synas. Näst i jämställdhetsredovisningen är

fördelningen mellan de internationella gästerna (som intervjuats på engelska) och de skandinaviska gästerna som medverkar. Se diagrammet nedan.

Diagram 3

60 62

40 38

0 20 40 60 80

Skandinaviska gäster Internationella gäster Män Kvinnor

57

61 63

60 58 58 58 57 57 58

54 54

58

43

39 37 40 42 42 42 43 43 42

46 46

42

0 10 20 30 40 50 60 70

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Män Kvinnor

20 Bland internationella och skandinaviska gäster återfinns ett liknande mönster som skådat i gästfördelningen överlag, alltså större andel män än kvinnor. De internationella gästerna medverkade endast i Skavlan, alltså talade alla gäster i Carina Bergfeldt svenska. Gissningsvis beror det på att pandemin under 2021 hindrat gäster från att flyga in och medverka i

programmet, alternativt har produktionen bestämt att de enbart vill ha svenska gäster.

Sammanfattningsvis visar statistiken ovan att representationen av män och kvinnor aldrig varit fördelad på ett helt jämlikt vis, utan att männen finns representerade i större utsträckning i alla diagram. Vad beträffar gästfördelningen över tid finns det inte en markant skillnad i gästernas fördelning, utan snarare en långsam utveckling mot en jämn fördelning, bortsett från år 2021. Att jämställdhetskravet skrevs till 2014 syns inte märkbart, utan verkar snarare ha influerat programmen att fortsätta sitt jämställdhetsarbete.

5.2 Ålder

Nästa identitetsmarkör är gästernas ålder. Den här kategorin har större mätfel än resterande kategorier vilket till stor del beror på att musikernas ålder är svårdefinierad, de som inte har gått att ta reda på har därför lämnats utan ålder.

Diagram 4

Resultatmässigt visar diagram 4 på att gäster mellan 35–44 år är vanligast förekommande, därefter 45–54 samt 25–34 år. På varsin sida om dessa vanligast förekommande åldrar faller

7,2

16

21,6

20,2

13,8

8,3

3,3

0,5 0,05 0,05

8,5

0 5 10 15 20 25

10-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85-94 år 95-104 år 105-114 år

Omätbar Procentandel gäster

21 deltagandet, alltså ju yngre eller äldre gästerna är minskar deras närvaro. Näst i undersökandet av gästernas ålder fördelas ålderskategorierna baserat på om det än män eller kvinnor som gästat.

I diagram 5 nedan redovisas fördelningen mellan män och kvinnor, där störst skillnad syns i ålderskategorin 10–24 samt 25–34 år, där flest kvinnor gästar programmen. Därefter i ålderskategori 35–44 samt 45–54 år är deltagandet snarlikt för att sedan gå över till att fler män gästar tills skiftet vid ålder 75–114 där kvinnor, än med låg procentuell fördel gästar vid fler tillfällen.

Diagram 5

I tabell 2 på nästa sida redovisas den procentuella andelen av vardera representerad

åldersgrupp per sändningsår. Kolumnen till vänster anger sändningsår och den översta raden indikerar åldersintervall för gästerna. För att lättare visualisera har den ålderskategori med flest gäster markerats blå, därefter kommer den ålderskategori som är näst mest

förekommande i grönt. Ofta är den tredje mest förekommande ålderskategorin nära i procentuell representation och för tydlighetens skull markeras den i gul.

4,8

11,8

22,8

19,5

15,5

9,7

3,2

0,4 10,8 11,9

22,5

19,6 21,2

11,4

6,2

3,5

0,7 0,1 0,1

3,4

0 5 10 15 20 25

10-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 85-94 år 95-104 år 105-114 år

Omätbara gäster

Ålderskategorier fördelade mellan män och kvinnor(%)

Män Kvinnor

Kvinnor

22 Tabell 2

Tabell 2 ger en överblick på hur gästfördelningen varierat och den genomgående trenden i gästfördelningen är att större delen gäster varierar i åldersgrupp mellan 45–54 och 35–44. De närliggande åldersintervallerna 25–34 och 55–64 har vissa år också en stor mängd

representerade gäster. Något som däremot är intressant är att äldre gäster, 85 år och uppåt några sändningsår inte representerats alls, med en förändring efter år 2016 (undantaget 2011 och 2013), med avvikelse år 2021 där fördelningen är mer centrerad åt de yngre gästerna.

Kanske beror detta på att år 2021 färgades av pandemin där äldre medborgare

rekommenderades vara försiktiga med vilka personer de umgicks med, detta stämmer dock inte överens med år 2020 som hade liknande rekommendationer.

Den stora andelen omätbara gäster beror på att musiker till stor del inte namnges eller var synliga då de spelade i slutakten av programmen. Se exempelvis år 2009 där mängden omätbara var 30,7 procent, detta på grund av alla musiker namngavs i eftertexterna men tyvärr inte gick att bedöma en ålder på. Mätfelet som dessa musiker utgör gör till viss del att åldersundersökningen blir otillförlitlig när den ska kunna uttala något om eventuell ålderism i programmen. Eftersom syftet är att se till alla medverkande gäster går det att argumentera för att den här identitetsmarkören inte ger lika tydligt resultat som de föregående och kommande kategorierna.

Ålderskategori 10-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85-94 95-104 105-114 Omätbara Sändningsår

2009 2,0 10,2 28,3 15,1 6,3 6,3 1,0 30,7

2010 3,2 16,2 22,1 18,2 14,3 12,3 2,6 11,0

2011 6,2 20,0 18,5 25,4 17,7 10,0 1,5 0,8

2012 9,1 17,4 18,9 28,0 16,7 7,6 0,8 1,5

2013 7,3 20,4 24,8 16,1 12,4 13,1 4,4 1,5

2014 9,0 10,4 23,6 22,2 17,4 8,3 6,9 2,1

2015 9,2 14,4 19,6 24,8 11,8 7,2 4,6 8,5

2016 8,0 14,2 18,6 24,8 13,3 9,7 3,5 0,9 7,1

2017 8,4 10,7 18,3 20,6 18,3 8,4 4,6 1,5 9,2

2018 10,1 22,7 25,2 19,3 12,6 3,4 5,0 0,8 0,8

2019 8,9 15,6 23,0 14,8 16,3 5,9 3,7 1,5 0,7 9,6

2020 7,8 15,5 15,5 20,2 13,2 11,6 2,3 1,6 12,4

2021 9,1 27,3 20,9 16,4 13,6 4,5 3,6 4,5

23 5.3 Yrken

I följande del redovisas gästernas yrken. Genom alla 26 säsonger av Skavlan och Carina Bergfeldt har 42 olika yrken noterats, där vissa företrätts av enbart män eller kvinnor, dessa går att utläsa i tabell nedan. För att ge perspektiv på hur många av respektive yrke som representerats av män eller kvinnor noteras antalet inom parentes i tabell 3. I somliga fall är representationen av ett yrke samma person som återkommit en eller flera gånger.

Genomgående är det ofta fåtalet gånger ett yrke som enbart representeras av ett kön, med undantaget för kategorin eventsäljare, modell, bloggare med flera, som representeras av kvinnor vid 14 tillfällen.

Män Kvinnor

Hovmästare och servitörer (1 tillfälle) IT-säkerhetsspecialister (1 tillfälle) Fysiker och astronauter (1 tillfälle) Grundskolelärare (1 tillfälle) Bibliotekarier och arkivarier (1 tillfälle) Domare (2 tillfällen)

Fastighetsmäklare (2 tillfällen) Eventsäljare och butiksdemonstratör, modell, bloggare med flera (14 tillfällen) Poliser (2 tillfällen)

Diplomat (3 tillfällen)

Växt samt djurbiologer (4 tillfällen) Tabell 3

I diagram 6 på följande sida är alla yrken som representerats av både män och kvinnor redovisade, samt i vilken procentuell utsträckning. Tillika i tabell 2 anger parentesen i diagram 6 hur många gäster som representerade detta yrke. Allra mest likaställt mellan vilka yrken som representeras av både män och kvinnor är chefstjänstemän i intresseorganisationer (2), politiker (104), brandmän (2), designer och formgivare (2), författare (177), pastorer (8), piloter (6), planerare och utredare (2), skådespelare (208), skönhet och kroppsterapeuter (2).

Yrkeskategorierna med fler representerade gäster, exempelvis författare, politiker och

skådespelare kan argumenteras vara av tyngre vikt eftersom det på ett sätt blir ”representativt”

för yrket i större utsträckning, men samtidigt är det positivt att de yrkesgrupper som

representeras av 2 gäster har varit en man och en kvinna, exempelvis brandmän. Att fler män gästar programmet syns även i att fler män representerar andelen (och variationen) yrken i programmen.

24 Diagram 6

5.4 Gästordning

Som resultaten än så länge visat dominerar männen i många av de undersökta kategorierna, så även i denna. Gästerna anländer i olika delar av programmen, där den första tenderar att komma in ensam och sedan få en längre intervju i jämförelse med resterande gäster. När kvällens andra gäst anländer tenderar de att komma i par med någon annan. De kommer ofta i funktion av samma yrke eller för att de har någon typ av relation med varandra. Kvällens tredje och fjärde gäst kommer ofta ensamma in i studion, därefter kommer en eventuell femte eller sjätte gäst in för att prata kort om sitt framträdande eftersom den sista tenderar att vara en musikartist av något slag. Alternativt kliver kvällens artist rakt upp på scen utan intervjutid och avslutar programmet. Härnäst följer fem olika diagram som visar på i vilken ordning män och kvinnor anländer i programmen. Avslutningsvis redovisas fördelningen mellan manliga

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Jägare och yrkesjägare (4 ) Gäster som inte representerar ett yrke (69) Politiker (104) Brandmän (2) Chefstjänstemän i intresseorganisationer (2) Designer och Formgivare (2) Författare (177) Pastor m.fl. (8) Piloter m.fl (6) Planerare och utredare m.fl (2) Skådespelare (208) Skönhet och kroppsterapeuter (2) Psykolog (15) Advokater (9) Professionella idrottsutövare (122) Journalister m.fl (69) Läkare (21) Professorer (55) Musiker, sångare och kompositörer (620) Finansanalytiker och investeringsrådgivare m.fl (6) Komiker (111) Regissörer (34) Fotograf (9) Arkitekter m.fl (5) Konstnär (111) Koreografer och dansare (5) Militär (5) Verkställande direktörer m.fl (26) Arkeologer/specialister inom humaniora m.m. (10) Köksmästare & souschef (11) Idrottstränare och instruktörer m.fl (20)

Män Kvinnor

25 och kvinnliga musiker, sångare och kompositörer i programmet, detta eftersom det är den största yrkesgruppen med 620 representerade gäster.

Som utläses i diagram 7 nedan är kvällens första gäst som får längst intervju oftast man, med undantag för år 2011, 2013 och 2018 då är någorlunda jämnt fördelat mellan män och

kvinnor.

Diagram 7

Diagram 8

74,5

63,2 63,7

59,8 59,5 66,3

61 50,5

62,1

52,7 55,6 54,4 62,5

25,5

36,8 36,3 40,2 40,5 33,7

39

49,5 37,9

47,3 44,4 45,6 37,5

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Andra gästen i programmet

Män Kvinnor 70,4

64,5 54,3

62,5

55,4 59,2 62,9 61,3

58,4 55,5

61,6 60,7 60,7

29,5 35,4

45,6 37,5

44,5 40,7

37 38,6 41,5 44,4

38,3 39,2 39,2

0 10 20 30 40 50 60 70 80

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

Första gästen i programmen

Män Kvinnor