§ 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Semester utgår enligt semesterlagen med nedan angivna till-lägg och undantag.
§ 2 SEMESTERLEDIGHET
Semester utgår enligt semesterlagen.
Kollektivavtalets semesterbestämmelser utgör ej hinder att lokalt träffa kollektiva eller individuella överenskommelser i sådana fall, där semesterlagen förutsätter att sådana över-enskommelser skall kunna träffas.
§ 3 FÖRLÄGGNING AV DEN I 12 § SEMESTERLAGEN ANGIVNA S K HUVUDSEMESTERN
Beträffande förläggning av den i 12 § semesterlagen angivna s k huvudsemestern gäller följande:
Företagets primära förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL anses uppfylld i följande fall:
1 Om företaget tillmötesgår den enskilde medarbetarens önskemål om förläggning.
2 Om huvudsemestern utläggs sammanhängande under ti-den början av vecka 25–vecka 32 slut.
Vid annan förläggning skall företaget iaktta sin primära för-handlingsskyldighet mot respektive facklig organisation in-nan beslut meddelas om semesterns förläggning. Nås ej överenskommelse skall företaget underrätta medarbetaren om sitt beslut i enlighet med semesterlagens regler. Informa-tion om semesterns förläggning skall lämnas till berörd med-arbetare, om möjligt senast 8 veckor före semesterns början.
Beträffande övrig semester skall semesterlagens regler om samråd gälla.
§ 4 FÖRLÄGGNING AV SEMESTERDAGAR UTÖVER HUVUDSEMESTERN
För förläggning av semesterdagar utöver huvudsemestern skall samråd ske med varje enskild medarbetare i så god tid att denne har skäligt rådrum för att kunna delge företaget si-na personliga önskemål.
Samråd bör ske så snart klarhet vunnits om den enskilde medarbetarens rätt till semesterledighet m m.
§ 5 FÖRLÄGGNING AV HUVUDSEMESTER OCH BERÄKNING AV SEMESTERLEDIGHET
Medarbetare, som på företagets initiativ får hela eller delar av huvudsemestern förlagd till perioden 1 oktober – 31 mars, har rätt till semestertillägg om 350 kr/kvarvarande se-mesterdag som förskjuts.
§ 6 SEMESTERLÖN OCH SEMESTERERSÄTTNING
För tim- och ackordsavlönade gäller att semesterlön och semesterersättning skall utgöra 12,8 procent av semester-löneunderlaget. Semesterlöneunderlaget utgörs av medarbe-tarens under intjänandeåret förfallna lön under anställning-en. I semesterlöneunderlaget skall ej inräknas:
– annan semesterlön än sådan som avser sparad semester – permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för
samtidig semester – kostnadsersättningar – sjuklön
– semestertillägg
Härutöver skall semesterlöneunderlaget för varje semester-lönegrundad frånvarotimme ökas med ett belopp motsvaran-de motsvaran-den genomsnittliga inkomst som utgivits för varje timme i anställningen under intjänandeåret.
Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt reg-lerna för semesterlön för ordinarie semester.
För månadsavlönade utgörs semesterlönen av den vid mesterledigheten belöpande aktuella månadslönen jämte se-mestertillägg samt med 12,8 procent på eventuella övertids-och andra rörliga lönetillägg.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör 0,8 pro-cent av den vid semestertillfället aktuella månadslönen.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant må-nadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
Vid anställningens upphörande beräknas semesterersätt-ning för månadsavlönade som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen semesterdag jämte semestertill-lägg samt med 12,8 procent på eventuella övertids- och andra rörliga lönetillägg. Semesterersättningen för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
För obetalda semesterdagar görs avdrag från den aktuella månadslönen med 4,6 procent av månadslönen.
Om annan sysselsättningsgrad förekommit under intjä-nandeåret än vid semesteråret, skall den vid semestertill-fället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under in-tjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägan-de antalet kalenövervägan-derdagar av månaövervägan-den.
Vid utbetalning av semesterlön skall semestertillägget ut-betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de spa-rats.
Protokollsanteckning
För månadsavlönade säsonganställda medarbetare gäller att semesterlön och semesterersättning beräknas till 12,8 procent av semesterlöneunderlaget, såvida inte administrativa hinder föreligger.
§ 7 UTBETALNING AV SEMESTERLÖN
Semesterlönen utbetalas till medarbetaren i samband med semestern. Detta innebär att semesterlönen utbetalas i sam-ma ordning som ordinarie lön och på ordinarie utbetalnings-dagar.
Protokollsanteckning
I stället för att utbetala semesterersättning i samband med att säsonganställningen upphör, äger arbetsgivaren rätt att efter samråd med företrädesrättsberättigad arbetstagare, träffa lo-kal överenskommelse i denna fråga.
§ 8 SJUKDOM MM UNDER SEMESTERLEDIGHET
Medarbetare är skyldig att, om företaget så påfordrar, genom intyg av läkare eller uppgift från allmän försäkringskassa, styrka att han på grund av sjukdom varit oförmögen till ar-bete.
§ 9 TVISTERS HANDLÄGGNING
Uppkommer tvist mellan företag och medarbetare eller deras organisationer rörande tolkning eller tillämpning av detta av-tal regleras denna enligt förhandlingsordningen i VÄG &
BAN-avtalet.
5.11 TILLÄMPNINGSREGLER RÖRANDE 38-40 §§ MBL VID ARBETEN INOM VÄG & BAN-AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE ATT GÄLLA MEDLEMS-FÖRETAG I SVERIGES BYGGINDUSTRIER
GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Parterna är överens om vikten av
att på olika sätt främja seriöst företagande,
att en rättvis och sund konkurrens mellan företagen i bran-schen är en förutsättning för att uppnå ett seriöst företa-gande, och
att samtliga parter inom byggindustrin aktivt verkar för att företag inom VÄG & BAN-avtalets tillämpningsområde bedriver sin verksamhet så att det inte innebär åsidosät-tande av lag och kollektivavtal eller vedertagen bransch-praxis.
A PRIMÄR FÖRHANDLING GENOM KONTROLL OCH FÖRTECKNING
Företagets skyldighet att primärförhandla enligt 38 § första stycket MBL vid utlämnande av arbete inom VÄG & BAN-av-talets tillämpningsområde är fullgjort när förutsättningarna enligt §§ 1-3 nedan är uppfyllda.
§ 1 Kontroll och förteckning a Kontroll av UE
Företag skall kontrollera att underentreprenörer som anlitas uppfyller följande villkor:
a F-skattebevis
b Momsregistreringsbevis
c Registreringsbevis
d Kollektivavtal för ifrågavarande arbete. Detta villkor gäller dock inte för s k ”enmansföretag”.
Härutöver gäller vid anlitande av entreprenadmaskinföretag respektive när sådana företag förmedlas av maskin-/lastbil-central eller s k förmedlingsföretag.
e Maskiner och utrustning uppfyller vad som anges i gäl-lande lagar och förordningar
f Företagsförsäkring innehållande ansvarsförsäkring
g Att förare av maskin innehar yrkesbevis/utbildningsbok för ifrågavarande maskin
b UE-förteckning
Företaget skall till berörd branschavdelning lämna informa-tion, då underentreprenören första gången anlitas. Sådan information skall innehålla följande uppgifter:
a Organisationsnummer
b Fullständigt namn och adress
c Telefonnummer, eventuellt faxnummer
d Tillämpligt kollektivavtal (verksamhetsområde) Protokollsanteckning till § 1 b
Vid nästa tillfälle ifrågavarande underentreprenör anlitas av företaget föreligger inte någon informationsskyldighet.
c Revidering av UE-förteckning
Revidering av UE-förteckning skall ske en gång per år på sätt som bestäms mellan arbetsgivaren och berörd lokalav-delning. Anser lokalavdelningen att vetorättssituation kan föreligga avseende viss på förteckningen upptagen underent-reprenör, har lokalavdelning rätt att få kopia av handlingar enligt a ovan.
Protokollsanteckning till § 1
Underentreprenör, som är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver inte tas upp på UE-förteckningen. Sveriges
Byggin-dustriers kontroll av medlemsföretag skall omfatta samma villkor som angivits enligt ovan.
Anmärkning
SEKO informerar företaget om den branschavdelning som skall handlägga tillämpningen av denna överenskommelse.
§ 2 Avförande av UE från företagsförteckning
Om det finns skäl ifrågasätta vetorätt enligt 39 § MBL avse-ende viss underentreprenör på förteckningen, äger bransch-avdelning rätt att kräva att företaget avför underentreprenö-ren från förteckningen. Avdelningen skall härvid skriftligen informera företaget och samtidigt ange skälen för åtgärden.
Kopia av denna skrivelse skall samtidigt tillställas Sveriges Byggindustrier på orten och den berörda underentreprenö-ren.
Om entreprenadavtal ingåtts, då branschavdelning kräver att underentreprenör avförs, skall företaget eller Sveriges Byggindustrier på orten snarast begära förhandling med be-rörd avdelning. I sådana fall har avdelning rätt att uppställa villkor för att godta ifrågavarande underentreprenör.
Protokollsanteckning till § 2
Till grund för bedömningen om en underentreprenör är seriös eller inte gäller vad som anges i 39 § MBL jämte dess förar-beten och rättspraxis.
Anmärkning
Förfarandet rörande ifrågasatt vetorätt enligt 39 § MBL avseende företag som är medlem i Sveriges Byggindustrier regleras i särskild överenskommelse.
§ 3 Entreprenadkedjor
Företag utfäster sig att förplikta att underentreprenör iakttar föreskrifterna enligt § 1 ovan, om denna för genomförande av underentreprenaden eller del därav i sin tur anlitar under-entreprenörer.
B PRIMÄR FÖRHANDLING I ÖVRIGA FALL
Om företag avser att anlita underentreprenör utan att upp-fylla förutsättningarna under A ovan, har företaget eller del därav att i varje särskilt fall primärförhandla med berörd branschavdelning enligt 38 § första stycket MBL, dock med undantag för i 38 § andra stycket MBL angivna fall.
Tillämpningen av UE-överenskommelsen vid förmedling av maskinföretag via maskin-/lastbilcentral resp s k förmed-lingsföretag (MC)
MC som önskar att branschöverenskommelsen om under-entreprenader skall tillämpas vid förmedling av maskinent-reprenörer och som träffat särskilt avtal med berörd branschavdelning. MC, som träffat sådant avtal, skall be-handlas som underentreprenör enligt branschöverenskom-melsen.
MC skall till branschavdelningen lämna förteckning över an-slutna medlemmar och övriga maskinentreprenörer som den avser att förmedla. Det åligger MC att tillse att villkoren en-ligt § 1 i branschöverenskommelsen om underentreprenörer 38–40 §§ MBL, är uppfyllda.
MC skall kvartalsvis översända till berörd avdelning förteck-ning över föregående kvartal förmedlade företag och deras timmar.
5.12 ÖVERENSKOMMELSE OM TILLÄMPNING AV LAGEN OM FACKLIG FÖRTROENDEMANS STÄLLNING PÅ ARBETSPLATSEN (FMÖ)
a FACKLIG FÖRTROENDEMAN VERKSAM HOS HUVUDENTREPRENÖR – FML 1 § ANDRA STYCKET
Facklig förtroendeman, utsedd hos huvudentreprenör på ny-byggnadsarbetsplats eller motsvarande, bör, med avseende på löpande fackliga arbetsuppgifter enligt d 1 utöva sin fack-liga funktion på arbetsplatsen i förhållande även till arbets-tagare hos underentreprenör, som tillämpar mellan de av-talsslutande parterna träffat kollektivavtal.
b BEGREPPET ”ARBETSPLATSEN”– FML 1 § ANDRA STYCKET I företag, vars verksamhet kännetecknas av många kortvari-ga arbetsplatser, bör överenskommelse om innebörden av begreppet ”arbetsplatsen” träffas mellan företaget och lokal-avdelningen. Härvid bör främst överenskomna turordnings-områden enligt ”Avtal om anställningsskydd” vara vägledan-de, därest inte annat föranleds av företagets organisatoriska uppbyggnad.
c TILLGÅNG TILL UTRYMME M M – FML 3 §
Förtroendeman skall enligt FML 3 § beredas möjlighet att förvara för det fackliga uppdraget erforderliga handlingar i lämpligt låsbart utrymme. Om det med hänsyn till företagets storlek och det fackliga uppdragets art och omfattning er-fordras, bör den facklige förtroendemannen även beredas tillgång till lämplig lokal, där sammanträden eller samtal kan äga rum.
I den mån det behövs för det fackliga uppdraget bör den facklige förtroendemannen få begagna tillgänglig telefon.
d OMFATTNINGEN OCH FÖRLÄGGNINGEN AV DEN FACKLIGA FÖRTROENDEMANNENS LEDIGHET FÖR DET FACKLIGA UPPDRAGET SAMT ERSÄTTNING FÖR DETTA
– FML 6 OCH 7 §§
d 1 Normtid för löpande fackliga uppgifter
För löpande fackliga uppgifter gäller nedan angivna normtid per vecka, beroende på antalet hos företaget anställda med-arbetare på arbetsplatsen, om annan överenskommelse ej träffas.
Antal medarbetare Normtid
5– 10 1,0 tim
11– 20 2,0 tim
21– 30 2,5 tim
31– 40 3,0 tim
41– 50 4,0 tim
51– 75 4,5 tim
76–100 5,5 tim
Vid mindre och större arbetsplatser, liksom vid arbetsplatser av stor geografisk utsträckning (oberoende av antalet an-ställda) förutsätts att överenskommelse träffas.
Vid tillämpning av a i överenskommelsen skall vid normtids-beräkningen hos underentreprenör inom avtalsområdet an-ställda medarbetare på arbetsplatsen inräknas i arbetsstyr-kan till halva sitt antal.
Med löpande arbeten avses främst sådan upplysnings- och rådgivningsverksamhet i sådana fackliga frågor, som kan ut-föras under korta avbrott i arbetet eller liknande och som enligt FML berättigar till betald ledighet.
Ersättning för normtiden utges per löneperiod utan beak-tande av den faktiska tidåtgången för sådana uppgifter. Den facklige förtroendemannen äger – under hänsynstagande till kravet om ostörd produktion – själv avgöra när här avsedda fackliga uppgifter praktiskt och lämpligen skall utföras.
Utför facklig förtroendeman löpande fackligt arbete under rast äger han i motsvarande mån förskjuta rasttiden.
Vill facklig förtroendeman förlägga viss del av det löpande fackliga arbetet utom ordinarie arbetstid, skall omfattningen härav anmälas till företaget. Sådan tid avräknas från norm-tiden och ersätts utan övertidstillägg enligt d 4 andra och tredje styckena. Träffas överenskommelse om sådan förlägg-ning på uttrycklig begäran av företaget, utges övertidstillägg enligt 5.3 g i allmänna anställningsvillkor.
d 2 Annan ledighet
Omfattningen och förläggningen av annan ledighet än som anges i d 1 ovan bestäms efter överenskommelse mellan fö-retaget och den facklige förtroendemannen eller – vid bris-tande enighet – efter överläggningar mellan företaget och av-talsslutande parts lokalavdelning.
d 3 Om deltagande i fackliga kurser
Från en arbetsplats bör samtidigt till en och samma fackliga kurs icke kallas mer än en facklig förtroendeman, såvida det ej med hänsyn till arbetsplatsens storlek är uppenbart, att detta kan ske utan risk för störning i produktionen.
Begäran om ledighet för facklig kurs skall göras minst 14 dagar före kursens början.
Då ersättning begärs för här avsedd kurs, skall bevis om ge-nomgången kurs inlämnas till företaget. Av beviset skall framgå hur många närvarotimmar vederbörande förtroende-man har vid sådana undervisningstimmar som berättigar till ersättning.
d 4 Ersättning enligt FML för facklig förtroendeman
För ersättningsgrundande tid enligt FML utges ersättning enligt följande.
Medarbetare, som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individu-ellt samtidigt som ackordet regleras.
Medarbetare, som ej ingår i ackordslag och ej heller ensam har ackord, åtnjuter utgående lön enligt för honom gällande regler.
Ersättning för facklig förtroendeman för tid, som avser ackordsförhandling och förberedelse för denna, skall om den facklige förtroendemannen är medlem i berört ackordslag, inräknas i ackordsöverenskommelsen och ersättas som ackordstid. Tidsåtgången för detta arbete skall dock specifi-ceras på ackordsöverenskommelsen.
Deltar facklig förtroendeman i ackordsförhandling eller för-beredelse för sådan, bestäms ersättningen enligt andra och tredje stycken ovan.
d 5 Restid och reskostnader
Har företaget och förtroendemannen överenskommit, att den facklige förtroendemannen skall företa resa på grund av så-dant fackligt arbete, som enligt FML berättigar till betald ledighet, ersätts förlorad arbetsförtjänst under ordinarie ar-betstid enligt d 4, andra och tredje styckena ovan samt fak-tisk reskostnad. Därvid kan för resa med egen bil överens-kommelse träffas enligt rekommendation i 5.4 d i allmänna anställningsvillkor.
e ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE M M – FML 5 OCH 8 §§
Då fråga uppkommer om att den facklige förtroendeman-nens anställning skall upphöra efter uppsägning eller un-derrättelse från företagets sida, skall företaget skriftligen upplysa avtalsslutande parts lokalavdelning om detta. Så-dan upplysning behöver dock ej lämnas vid underrättelse in-om 8 veckor före avtalat arbetes beräknade slutförande in-om avsteg ej görs från turordning enligt Avtal om anställ-ningsskydd § 21 såvitt avser förtroendemannen.
Företaget skall även lämna skriftlig upplysning till lokalav-delningen om fråga uppkommer om ändring av facklig för-troendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor,
såvida ej ändringen utgör ett normalt led i förtroendeman-nens arbete.
Därest lokalavdelningen önskar påkalla förhandling i frågan, skall begäran härom framställas inom en vecka efter det att upplysning enligt föregående stycken lämnats till lokalavdel-ningen.
I övrigt skall frågor rörande anställnings upphörande hand-läggas enligt reglerna i Avtal om anställningsskydd.
f TOLKNINGSFÖRETRÄDE – FML 9 §
Tolkningsföreträde enligt 9 § första stycket FML skall till-komma avtalsslutande parts centrala organisation eller efter dess beslut i visst fall dess lokalavdelning.
Protokollsanteckning
Då avtalsslutande parts centrala organisation i visst fall be-slutat delegera tolkningsföreträde till lokalavdelning, skall skriftligt meddelande härom tillställas Sveriges Byggindu-strier.
5.13 ARBETSMILJÖ
§ 1 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER, MÅL OCH INRIKTNING Byggindustrins företag har många gemensamma arbetsmil-jöfrågor beroende på bland annat produktionsteknik, ar-betsorganisation och skiftande arbetsplatser. Olika yrkes-grupper samt flera företag är ofta verksamma på arbets-platserna, vilket leder till samordningsproblem. Teknisk ut-veckling inom byggindustrin med nya maskiner, ny utrust-ning, nya metoder, nya material och nya konstruktioner in-nebär ständigt nya arbetsmiljöförutsättningar.
Parternas gemensamma syfte med detta avtal är att, utifrån en helhetssyn på arbetsmiljön, medverka till att minska sjukfrånvaron, arbetsolyckor, arbetssjukdomsfall och ar-betsrelaterade förtidspensioneringar genom en tydlig inte-grering av arbetsmiljöfrågorna i företagens produktion.
Ansvaret för att systematiskt planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet i det enskilda företaget åvilar företaget en-ligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Parterna är genom detta avtal överens om att samarbetet i företagen mellan företaget och de anställda skall utvecklas och stärkas.
§ 2 SAMVERKAN MELLAN FÖRBUNDSPARTERNA
Ovanstående utgångspunkter utgör motiv för att parterna inrättar ett centralt Arbetsmiljöråd på förbundsplanet.
För speciella projekt med fastslagen genomförandetid kan särskilda partsgemensamma arbetsgrupper tillsättas.
Arbetsmiljörådets huvuduppgifter är att handlägga arbets-miljöfrågor av branschgemensam övergripande natur an-given i särskild överenskommelse mellan parterna.
§ 3 SAMVERKAN I FÖRETAGEN
Behov av arbetsmiljö- och rehabiliteringsverksamhet skiftar mellan företagen beroende på storlek, slag av verksamhet och organisation.
Det övergripande ansvaret för arbetsmiljö-, anpassnings-och rehabiliteringsfrågor ligger på företagsledningsnivå. Ut-gångspunkt för samverkan är fackklubbsverksamheten i fö-retaget respektive MB-överenskommelsen enligt bilaga 1 A.
Protokollsanteckning till § 3
I § 3 avses den samverkan som skall ske i övergripande arbetsmiljö-, anpassnings- och rehabiliteringsfrågor enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljö-arbete.
Denna samverkan enligt 4 § i föreskriften (AFS 2001:1) full-görs i företag som saknar fackklubb respektive MB-grupp i samarbete direkt med de anställda.
§ 4 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD
Företagshälsovården skall bygga på en helhetssyn av arbets-miljöverksamheten och omfatta frågor om arbetsmiljö, arbetsorganisation och arbetslivsrehabilitering. Företagshäl-sovården skall i allt väsentligt arbeta förebyggande och ut-göra en expertfunktion inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Företagshälsovården skall vara efterfrågestyrd.
Företag skall teckna avtal med en företagshälsa eller ha in-byggd företagshälsovård där regelbundna hälso- och arbets-miljöundersökningar för personal inklusive individuell åt-gärdsplan ingår minst en gång vart tredje år. För nyanställda bör en hälsoundersökning genomföras inom sex månader
från anställningens början om inte en hälsoundersökning har förevarit inom en treårsperiod. Återföring till företaget av resultat från hälsoundersökningarna och eventuella åt-gärdsförslag skall ingå.
Protokollsanteckning till § 4 Med företagshälsovård menas:
– att verksamheten bedrivs inom områdena arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering
– att företagshälsan är en oberoende och efterfrågestyrd re-surs
– att erbjuda kompetens att identifiera och beskriva samban-den mellan arbetsmiljö, produktivitet, hälsa och ekonomi – att med en helhetssyn aktivt medverka vid genomförande
av åtgärder som främjar hälsoprofilen.
Anmärkning 1
Med inbyggd företagshälsovård menas en expertfunktion inom områdena arbets-miljö och arbetslivsinriktad rehabilitering som finns organiserad i företaget. Ett avtal med en företagshälsa kan utgöra ett komplement till en delvis inbyggd företagshäl-sovård.
Anmärkning 2
I begreppen hälso- och arbetsmiljöundersökningar innefattas till exempel upprät-tande av hälsoprofil med konditionstest. Med hälsoundersökning i ovanstående be-stämmelser avses också sådan hälsoundersökning som skett inför en anställning innan anställningsavtal ingåtts.
Anmärkning 3
För sådana forskningsinsatser, kartläggningar m m som de centrala parterna be-slutat om, förutsätts att det centrala Arbetsmiljörådet får möjlighet att ta del av re-sultat från hälsoundersökningar m m.
Anmärkning 4
I begreppet personal innefattas också tillsvidareanställd med säsongbetonat arbe-te och säsonganställd med företrädesrätt.
§ 5 UTBILDNING a Grundutbildning
Grundutbildning är avsedd för personal i arbetsledande ställning, skyddsombud och ledamöter i skyddskommittéer.
All sådan personal är berättigad att genomgå sådan grund-utbildning.
Utbildningen har till syfte att ge deltagarna kompetens att initiera och genomföra förbättringsåtgärder inom arbetsmil-jöområdet.
Utbildningens innehåll och omfattning fastställs av det cen-trala Arbetsmiljörådet.
b Påbyggnadsutbildning
Påbyggnadsutbildning är avsedd i första hand för ovan-nämnda personal och skall ge speciell kompetens inom ar-betsmiljöområdet. Utbildningen skall vara behovsprövad och ha till syfte att skapa förutsättningar för den enskilde med-arbetaren att möta de arbetsmiljökrav som gäller för befatt-ningen.
I påbyggnadsutbildningen ingår också särskild utbildning i
I påbyggnadsutbildningen ingår också särskild utbildning i