Kollektivavtal mellan Sveriges Byggindustrier och
SEKO
AVTAL
FÖR
VÄG & BAN
1 april 2002–31 mars 2003
Sid
1 Gemensamma utgångspunkter och mål ... 5
2 Lokala parter ... 5
3 Samverkan och medbestämmande i företagen ... 7
3.1 Former för samverkan och medbestämmande ... 7
3.2 Personalutveckling ... 7
3.3 Utveckling av arbetsorganisationen ... 8
3.4 Arbetsmiljö ... 8
4 Överenskommelse om lönebildning i företagen... 9
4.1 Grundläggande principer för lönebildning i företagen ... 9
4.2 Lönesättning ... 10
4.3 Former för lönesystem... 10
4.4 Förhandlingsordning – intressetvister... 11
4.5 Nämnden för lönefrågor... 12
5 Allmänna anställningsvillkor ... 13
5.1 Arbetsplatsanmälan ... 13
5.2 Arbetstid ... 14
1 Arbetstidsavtalets omfattning ... 14
2 Genomsnittlig veckoarbetstid ... 14
3 Arbetstidens längd ovan jord ... 14
4 Arbetstidens längd i bergrum... 17
5 Förskjuten arbetstid ... 18
6 Besked om förläggning av ordinarie arbetstid... 18
7 Nattvila... 18
8 Raster m m ... 19
9 Veckovila ... 19
10 Beredskapstjänst... 20
Sid
11 Övertidsarbete ... 20
12 Anteckningar om övertid... 22
13 Förhandlingsordning ... 22
14 Övergångsregel för pågående arbeten m.m... 22
15 Rätt till ledighet och permission ... 23
5.3 Lönebestämmelser ... 25
a Löneform ... 25
b Tidlön... 25
c Ackordslön ... 30
d Resultatlön ... 30
e Permittering och permitteringslön... 31
f Sjuklön ... 33
g Särskilda lönetillägg ... 35
h Utbetalning av lön ... 40
i Helglön ... 41
5.4 Reseersättning och traktamente ... 42
a Reskostnadsersättning vid dagliga resor ... 42
b Traktamente ... 42
c Gemensamma bestämmelser... 45
d Överenskommelse om användande av egen bil i tjänsten ... 48
5.5 Allmänna förhållningsregler ... 50
a Allmänna förhållningsregler... 50
b Kontroll och rättelse ... 50
c Personlig skyddsutrustning, arbetskläder m m... 50
d Ersättning för bortkomna eller skadade verktyg ... 51
5.6 Förhandlingsordning ... 53
a Förhandling – rättstvister ... 53
Sid
b Lokal förhandling ... 54
c Central förhandling ... 55
d Arbetsdomstolen ... 56
e Preskription ... 57
f Förhandling – MB... 57
Särskilda överenskommelser 59 5.7 Avtal om anställningsskydd... 61
5.8 AFA-Försäkringar... 88
5.9 Överenskommelse om in- och utlåning av arbetskraft... 89
5.10 Semesteravtal ... 91
5.11 UE-överenskommelsen – MBL 38–40 §§... 95
5.12 Förtroendemannaöverenskommelsen ... 99
5.13 Arbetsmiljö ... 104
5.14 Yrkesutbildningsavtal ... 111
5.15 Granskning och mätning... 123
6 Avtalets omfattning m m... 124
6.1 Avtalets omfattning ... 124
6.2 Giltighetstid (1 april 2002–31 mars 2003)... 125
Bilaga Arbete i bergrum ... 126
7 Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket ... 130
1 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL
Sveriges Byggindustrier och SEKOs gemensamma syfte med detta avtal är att utifrån en helhetssyn på relationerna mel- lan arbetsgivare (i fortsättningen benämnd företag) och dess medarbetare medverka till att utveckla och effektivisera före- taget mot ökad produktivitet och lönsamhet till gagn för så- väl företaget som medarbetare. Därigenom skapas förutsätt- ningar för nyrekrytering, trygghet och utveckling i arbetet jämte en positiv löneutveckling för medarbetarna.
Denna målsättning förutsätter att medarbetarna ges möjlig- het att aktivt delta och engageras i företagets verksamhet och särskilt i det egna arbetet. Detta sker lämpligen genom fördjupad samverkan och medbestämmande, ökade möjlig- heter till kompetensutveckling, god arbetsmiljö, personlig lö- nesättning samt enkla, klara och trygga arbets- och anställ- ningsvillkor.
Förläggningen av arbetstider är av väsentlig betydelse såväl för en anpassning av företagets verksamhet till beställarens (kundens) intressen och för ett effektivt utnyttjande av ma- skiner och resurser som för ett tillgodoseende av medarbe- tarnas önskemål. Ökad användning av flera och flexiblare arbetstidsformer ger större möjlighet att anpassa arbetstider till både arbetsplatsens och medarbetarens intressen.
2 LOKALA PARTER
Lokala parter enligt detta avtal är arbetsgivare (företag) och lokal facklig organisation. Med lokal facklig organisation av- ses, om annat inte särskilt anges, i prioritetsordning följan- de: fackklubb, MB-grupp eller facklig förtroendeman i före- taget – som utses av SEKO – eller, om sådan saknas, lokal- avdelning inom SEKO.
Protokollsanteckning
Vid rättstvister är SEKOs lokalavdelning lokal arbetstagar- part.
Anmärkning
Definitionen av begreppet lokala parter enligt ovan i mellanvarande kollektivavtal skall ses som en praktisk beskrivning av hur lokalpartsbegreppet skall tillämpas.
3 SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE I FÖRETAGEN
3.1 FORMER FÖR SAMVERKAN OCH MEDBESTÄMMANDE Grunden för effektiv samverkan och medbestämmande är öppna och goda kontakter mellan företaget, dess medarbeta- re och den fackliga organisationen. Detta är en förutsättning för att alla skall känna sig engagerade och delaktiga i verk- samheten. Det är viktigt att företaget strävar efter att ut- veckla och fördjupa olika former av samverkan och medbe- stämmande. Fördjupande samverkans- och medbestäm- mandeformer utgår från att den fackliga organisationen in- rättar fackklubbar eller motsvarande i företagen.
3.2 PERSONALUTVECKLING
Företaget ansvarar för och skall aktivt medverka till att med- arbetarna ges möjlighet till utveckling i arbetet. Den enskil- de medarbetaren skall med hänsyn till personliga förutsätt- ningar aktivt medverka i personalutvecklingsarbetet.
Regelbundna utvecklingssamtal, upprättande och avstäm- ning av utvecklingsplaner för medarbetarna är ett lämpligt förfaringssätt för att klarlägga önskemål och möjligheter till förändrade arbetsuppgifter och ökat ansvarstagande. Där- igenom skapas förutsättningar för personlig lönesättning.
Utvecklingssamtal kan ske både individuellt och i grupp.
Det är väsentligt att företaget i samverkan med medarbetar- na klarlägger behov av och former för kompetensutveckling.
Kompetensutveckling är betydelsefull och kan bestå i en överföring av kunskap mellan individ och grupper, mellan erfarna och oerfarna, mellan nyutbildade och de med äldre utbildning. Medlen för sådan överföring kan vara arbetsrota-
tion, fort- och vidareutbildning, informations- och erfaren- hetsutbyte.
3.3 UTVECKLING AV ARBETSORGANISATIONEN
Arbetsorganisationen måste fortlöpande utvecklas för att öka företagets konkurrenskraft och kompetens. Företaget ansvarar för att frågor om förändring av arbetsorganisatio- nen vid behov upptas till samverkan. Utvecklingen av ar- betsorganisationen är nära förknippad med den personalut- veckling medarbetaren erhåller. Förändring av arbetsorga- nisationen mot decentraliserade och målstyrda former ska- par också möjligheter att bättre tillvarata medarbetarnas er- farenheter och kunskaper.
Former för samverkan kan exempelvis vara:
att lagbas, klubbstyrelseledamot, MB-ledamot, skyddsom- bud eller annan medarbetare, som är eller skall vara verksam på arbetsplatsen, aktivt medverkar i planerings- arbetet,
att medarbetarna ges möjlighet att medverka i planering av det egna arbetet genom att fortlöpande delta i produk- tionsplanering, samordning och arbetsberedning samt att medarbetarna fortlöpande får information om förhållan-
den på arbetsplatsen som påverkar den egna arbetssi- tuationen samt översiktlig information om företaget och dess verksamhet.
3.4 ARBETSMILJÖ
Syftet med arbetsmiljöarbetet är att utifrån en helhetssyn på arbetsmiljön medverka till att minska sjukfrånvaro, arbets- olyckor och arbetsrelaterade förtidspensioneringar genom att arbetsmiljöarbetet inordnas i företagens ordinarie verk- samhet. Arbetsmiljöfrågorna bör följaktligen ingå som en na- turlig del i den löpande verksamheten, som inkluderar såväl teknik-, personal-, ekonomi- som organisationsfrågor.
Det är således av vikt att samarbetet mellan företaget och dess medarbetare utvecklas och förstärks.
4 ÖVERENSKOMMELSE OM LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN
4.1 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN
Lönesättningen skall vara en del av en produktivitets- och intäktsskapande process och stimulera till ökade insatser och arbetsglädje.
Lönen bestäms med hänsyn till ansvar och svårighetsgrad i arbetsuppgifter och medarbetarens sätt att uppfylla dessa i förhållande till företagets produktion, mål och verksamhets- inriktning.
Yrkesskicklighet, branscherfarenhet och kompetens, initia- tivförmåga, idérikedom, innovationskraft och samarbetsför- måga inom arbetsgruppen samt ekonomiskt och personligt ansvar är betydelsefulla bedömningsgrunder vid den person- liga lönesättningen. Till grund för bedömningen kan också gälla tid i yrke, bransch eller i företaget. Lönesättningen måste utformas så att den accepteras och uppfattas som rättvis av medarbetarna. Samma principer för lönesättning skall gälla för män och kvinnor.
För att skapa dessa förutsättningar för lönebildningen skall företagen arbeta med en positiv syn på personalutveckling och skapa förutsättningar för en utvecklande arbetsorgani- sation som ger utrymme för ökat ansvar och större befogen- heter. Den enskilde medarbetaren skall med hänsyn till per- sonliga förutsättningar aktivt medverka i personalutveck- lingsarbetet.
4.2 LÖNESÄTTNING
En översyn av varje medarbetares utgående lön skall göras med utgångspunkt från riktlinjerna i 4.1. Översynen skall ske snarast möjligt och i enlighet med den avtalsuppgörelse som träffats mellan de centrala parterna.
Lönen kan utges som tidlön, ackord eller resultatlön.
Utgående lön får inte underskrida i VÄG & BAN-avtalet angi- ven grundlön.
De lokala parterna har ansvaret för lönebildningen. De skall genom ömsesidigt hänsynstagande i samförstånd medverka till en väl avvägd lönebildning.
Principerna för lönebildningen enligt denna överenskommel- se förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam ge- nomgång av avtalets intentioner och tillämpning på företaget och blir överens härom.
De centrala parternas (Sveriges Byggindustrier resp SEKO) uppgift är att ge stöd och råd vad gäller principerna för löne- bildningen.
4.3 FORMER FÖR LÖNESYSTEM
Lönesystemet skall tillvarata den enskilde medarbetarens utveckling i arbetet och möjliggöra en arbetsorganisation med ökat ansvar och större befogenheter.
En medarbetares lön kan byggas upp med hjälp av olika lö- nekomponenter som tar hänsyn till arbetsuppgifternas svå- righetsgrad och innehåll, yrkesskicklighet etc.
Grundlön är lägsta lön enligt detta avtal som medarbetaren alltid är garanterad. Grundlönenivån för respektive yrkeska- tegori framgår av 5.3 b.
Lönesystemet kan bestå av följande komponenter som sam- mantagna inte får understiga medarbetarens garanterade grundlön.
• Yrkeslön
Yrkeslön baseras på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och innehåll i förhållande till företagets produktions- och verksamhetsinriktning. Denna lönedel förändras genom personlig utveckling och ökat ansvar i verksamheten.
• Personlig lönedel
Personlig lönedel (utöver yrkeslönen) utgår ifrån den en- skilde medarbetarens förmåga och skicklighet att utföra sina arbetsuppgifter. Till grund för bedömningen gäller vad som anges under 4.1.
• Resultatlönedel
Resultatlönedel kan baseras på hela eller delar av företa- gets resultat.
• Ackordslönedel
Löneformen kan också innehålla ackord. Löneformerna jämte övriga lönebestämmelser kommenteras närmare under 5.3.
4.4 FÖRHANDLINGSORDNING – INTRESSETVISTER
4.4.1 Företaget skall förhandla om löner enligt denna överens- kommelse och överlämna löneförslag i den ordning som de lokala parterna överenskommer.
Vid oenighet bör organisationerna konsulteras beträffande tillämpningen av avtalet innan den lokala förhandlingen av- slutas.
Framställan om central förhandling skall göras skyndsamt och senast inom 15 kalenderdagar efter det att den lokala förhandlingen avslutats.
4.4.2 Om parterna ej enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor för utlåtande. Detta skall i så fall ske senast inom 15 kalenderdagar efter det att den centrala förhandlingen avslutats. Nämnden har att inom två månader avge utlåtande i tvistefrågor som uppkommit inom ramen för detta avtal, såvida annat ej överenskommes.
Part, som inte iakttar de tidsfrister som anges ovan, förlorar rätten att föra frågan vidare och företaget äger rätt att fast- ställa lönerna.
Protokollsanteckning
Central arbetsgivarpart vid löneförhandling är Sveriges Bygg- industriers lokalkontor på orten.
4.5 NÄMNDEN FÖR LÖNEFRÅGOR
Lönenämnden består av fyra ledamöter. Sveriges Byggindu- strier och SEKO utser två ledamöter vardera. Om nämnden är ense kan den fungera som skiljenämnd med en av nämn- den utsedd opartisk ordförande.
5 ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
De lokala parterna har rätt att överenskomma om avvikelse från avtalsbestämmelserna om allmänna anställningsvillkor.
Sådan överenskommelse skall vara skriftlig och får ej strida mot lag eller god sed på arbetsmarknaden. Om överenskom- melse härvid inte kan uppnås gäller vad som anges i mot- svarande centrala avtalsbestämmelse.
5.1 ARBETSPLATSANMÄLAN
Det åligger företaget att skriftligen anmäla ny arbetsplats.
Företag som är medlem i Sveriges Byggindustrier insänder anmälan till Sveriges Byggindustriers lokalkontor, vilken vi- darebefordrar anmälan till SEKOs lokalavdelning.
Protokollsanteckningar
1 Genom Sveriges Byggindustriers lokalkontors försorg sänds arbetsplatsanmälan till såväl Byggnads som SEKOs lokal- avdelning.
2 På arbetsplatsanmälan anges förekommande trädgårds–
anläggningsarbeten och uppgift om arbetets omfattning.
3 Om det i samband med mark- och grundarbeten förekom- mer rörläggning innanför grundmur eller i respektive under grundplatta är VVS-installationsavtalet mellan VVS-Instal- latörerna och Byggnads tillämpligt. Om det anses erforder- ligt att sådana rördragningsarbeten utförs av företagets eg- na rörläggare efter samma avtal som för övriga markarbeten, måste särskild överenskommelse träffas. I sådant fall skall arbetet anges på arbetsplatsanmälan.
5.2 ARBETSTID
1 ARBETSTIDSAVTALETS OMFATTNING
Arbetstidsavtalet ersätter arbetstidslagen (1982:673) i dess helhet.
Avtalet utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens allmänna skyddsbestämmelser avseende förläggning av arbetstid och särskilda bestämmelser om arbetstid för minderåriga.
2 GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID
Den genomsnittliga veckoarbetstiden inklusive övertid får vid heltidsarbete uppgå till högst 48 timmar under 6 måna- der. Denna tid kan utökas till högst 12 månader genom lokal överenskommelse mellan företaget och lokal facklig organi- sation.
3 ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING OVAN JORD OCH VID ANNAT ARBETE ÄN ”BERGARBETE” I BERGRUM Mom 1
Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning, som kan variera under olika delar av året, fastställs per dag, vecka, år eller annan tidsperiod genom lokal överenskommelse mellan företag och lokal facklig organisation. Sådan överenskom- melse bör träffas i god tid före arbetets påbörjande.
Ordinarie arbetstid skall ej utläggas på påsk-, pingst-, mid- sommar-, jul- och nyårsaftnar som är fridagar.
Efter lokal överenskommelse kan arbete pågå även under ovan angivna helger.
Mom 2 Dagarbetstid
Om ej annan överenskommelse träffas enligt mom 1 gäller följande:
Ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar per helgfri vecka (exkl raster). Arbetstiden utläggs med 8 timmar per dag på veckans fem första dagar med början tidigast kl 06.00 och slut senast 17.30. Ordinarie arbetstid som för- läggs utanför dessa tider betraktas som obekväm arbetstid och ersättning utges enligt 5.3 g 1.
Protokollsanteckning till mom 1 och 2 Städpersonal
För städpersonal får utan hinder av bestämmelserna i mo- ment 1 och 2 mellan företaget och vederbörande medarbetare träffas annan överenskommelse om den ordinarie arbetsti- dens längd och förläggning. Sådan överenskommelse skall vara skriftlig.
Mom 3 Skiftarbetstid
Skiftarbete i annan form
Lokal överenskommelse om annan skiftform och annan be- gränsningsperiod än nedanstående skiftformer kan träffas mellan företaget och lokal facklig organisation.
Arbetsgivare har rätt att anordna arbetet i 2- eller 3-skift en- ligt nedan.
1. 2-skiftgång
Vid 2-skiftgång, som beräknas pågå längre tid än en vecka, skall den ordinarie arbetstiden (exkl raster) för vartdera skif- tet vara i genomsnitt 38 timmar per vecka. Såvida icke annat överenskommes skall arbetstiden vara högst 8 timmar per dag under veckans fem första dagar. Första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00. Andra skiftet för- läggs så att arbetstiden slutar senast kl 24.00.
2. 3-skiftgång
Vid intermittent 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 36 timmar per vecka (exklusive raster). Såvida ej annat överenskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 7,5 arbetstimmar per skift på veckans fem första dagar jämte natt till lördag.
Vid kontinuerlig 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 35 timmar per vecka (exklusive raster).
Anmärkningar
1 Med intermittent 3-skiftgång menas skiftarbete, som avbryts över sön- och helgdagar.
2 Beträffande ob-tillägg och tillägg för övertid se 5.3 g 1.
3 Beträffande skifttillägg för punkt 1 och 2 ovan se punkt 5.3 g 1.
Protokollsanteckning
Om annat ej överenskommes skall skiftväxling ske mellan ar- betslagen vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början.
Protokollsanteckningar till 3 och 4
1 Vid intermittent skiftarbete skall på grund av att den ordi- narie arbetstiden beräknas per helgfri vecka övertidstillägg utbetalas, om uppehåll ej görs i samband med helgdagar under minst två skift vid 2-skiftsarbete och minst tre skift vid 3-skiftsarbete eller enligt 3 mom 1 angivna fridagar ef- ter kl 05.00 (vid 3-skiftsarbete efter ordinarie nattskiftets slut på morgonen).
2 Vid förkortad arbetstid uppräknas lönen enligt 5.3 g 4.
3 En arbetsperiod kan omfatta högst 13 timmars egentlig ar- betstid exklusive raster.
4 Viloperiod mellan arbetsperioderna skall vara minst 11 tim- mar.
4 ARBETSTIDENS LÄNGD OCH FÖRLÄGGNING VID
”BERGARBETE” I BERGRUM Mom 1
Reglerna i 3 mom 1 tillämpas även här.
Mom 2 Dagarbetstid
Om ej annan överenskommelse träffas enligt mom 1 gäller följande:
Vid ”bergarbete” i bergrum är den ordinarie arbetstiden 36 timmar per helgfri vecka (exklusive raster). Arbetstiden ut- läggs med högst 8 arbetstimmar per dag under veckans 5 första dagar med början tidigast kl 06.00 och slut senast kl 17.30.
Mom 3 Skiftarbetstid
Arbetsgivare har rätt att anordna arbetet i två- eller treskift enligt nedan.
.1. Ordinarie arbetstid vid 2-skiftgång
Vid bergarbete i bergrum i 2-skiftgång är den ordinarie ar- betstiden per 2-veckorsperiod i genomsnitt 36 timmar per vecka (exklusive raster).
Såvida ej annat överenskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 8 arbetstimmar per skift under veckans 5 första dagar och första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar ti- digast kl 05.00 samt andra skiftet förläggs så att arbetstiden slutar senast kl 24.00.
.2. Ordinarie arbetstid vid intermittent 3-skiftgång
Vid bergarbete i bergrum i intermittent 3-skiftgång är den ordinarie arbetstiden per 3-veckorsperiod i genomsnitt 34 timmar per vecka (exklusive raster). Såvida ej annat över- enskommes, skall arbetstiden utläggas med högst 7,5 tim- mar per skift under veckans 5 första dagar jämte natt till lör- dag.
Protokollsanteckning
Om annat ej överenskommes, skall skiftväxling ske mellan ar- betslagen vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början.
Anmärkningar
1 Med intermittent 3-skiftgång avses skiftarbete som avbryts över sön- och helg- dagar.
2 Beträffande OB-tillägg och tillägg för övertid se 5.3 g 1.
3 Lokal överenskommelse om annan skiftform och annan begränsningsperiod kan träffas mellan företaget och lokal facklig organisation.
4 Övriga regler om arbete i bergrum redovisas i särskild överenskommelse, som redovisas i bilaga till detta avtal.
5 Beträffande skifttillägg för punkt 1 och 2 ovan se punkt 5.3 g 1.
5 FÖRSKJUTEN ARBETSTID
I de fall, där arbetet så kräver, äger arbetsledningen rätt att för särskilda medarbetare eller arbeten vidta förskjutning i den ordinarie arbetstiden, dock med högst 2 timmar i ena el- ler andra riktningen. Meddelande om sådan förskjutning lämnas vederbörande medarbetare om möjligt senast dagen före.
Anmärkning
Beträffande tillägg för förskjuten arbetstid se 5.3 g 1.
6 BESKED OM FÖRLÄGGNING AV ORDINARIE ARBETSTID Vid ändring av den ordinarie arbetstidens förläggning skall berörd medarbetare lämnas besked därom minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller händelser, som inte har kunnat förutses, ger anledning till det.
7 NATTVILA
Alla medarbetare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan kl 24.00 och kl 05.00.
Avvikelse från första stycket kan göras med stöd av lokal överenskommelse mellan företag och lokal facklig organisa- tion.
Planering, listläggning av arbetstiden bör ske i god tid före arbetets påbörjande. Detta skall ske i samråd med berörda arbetstagare.
Nattarbete omfattar tidsperioden kl 24.00–05.00.
8 RASTER, MÅLTIDSUPPEHÅLL, PAUSER
Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka medarbetarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället. Raster inräknas inte i den ordinarie arbets- tiden.
Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfreds- ställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Rasterna skall förläggas så, att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Efter samråd på arbetsplatsen utläggs två måltidsraster samt en kafferast om annat ej överenskom- mes.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltids- uppehåll räknas in i arbetstiden men utgör ej övertid enligt 11 mom 3.
9 VECKOVILA
Om de lokala parterna inte enas om annat skall medarbeta- re ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Varje period om sju dagar omfat- tar kalendervecka om lokal överenskommelse ej träffas om annat.
Veckovilan för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden för-
läggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I så- dana fall skall den sammanhängande ledigheten uppgå till minst 72 timmar.
Till veckovilan räknas inte beredskapstid då medarbetare får uppehålla sig utanför arbetsstället, men skall stå till arbets- givarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkom- mer.
Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut, eller efter överenskommelse till annan dag. Vid veckovila förlagd på ordinarie arbetstid utges bibehållen lön.
Den som har arbetat på helgdag kompenseras genom mot- svarande ledighet vid senare tillfälle genom överenskommel- se med arbetsgivaren.
10 BEREDSKAPSTJÄNST
Överenskommelse om de allmänna förutsättningarna för be- redskapstjänst skall träffas i så god tid som möjligt innan sådan blir aktuell mellan företag och lokal facklig organisa- tion. Med beredskapstjänst avses tid under vilken medar- betaren skall vara anträffbar i bostaden eller på annan till arbetsgivaren anmäld plats, där medarbetaren kan nås per telefon och varifrån medarbetaren, inom föreskriven tid, kan nå arbetsplatsen för att utföra arbete.
Anmärkning till 10
1 För beredskapstjänst utges ersättning vid beredskapstjänst enligt 5.3 g 5.
2 Beredskapstjänst utgör ej arbetstid enligt detta avtal.
11 ÖVERTIDSARBETE Mom 1
När arbetet av särskilda skäl så kräver, kan arbete utföras utöver den ordinarie arbetstiden.
Innan sådant övertidsarbete utförs skall överenskommelse härom träffas mellan arbetsledning och vederbörande med- arbetare. Kortvarigt övertidsarbete av tillfällig natur kan dock utföras utan sådan överenskommelse.
Övertidsarbete får ej vägras, där eljest fara skulle hota till person eller egendom.
Mom 2
Med övertid enligt 3 mom 2 förstås sådan arbetstid som – under avtalad begränsningsperiod – överstiger den för med- arbetaren dagliga arbetstiden.
Med övertid enligt 3 mom 1 förstås sådan arbetstid som överstiger den totala ordinarie arbetstiden, beräknad för medarbetaren under avtalad begränsningsperiod.
Tid som åtgår för att utföra förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten, betraktas ej som övertidsarbete enligt mom 3.
Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till medarbetarens ordinarie ar- betstid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid.
Mom 3
Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår.
När övertidsarbete kompenseras i form av ledig tid, kompen- sationsledighet, tillförs övertidsutrymmet de övertidstimmar som har kompenserats genom ledigheten.
Avvikelse från första stycket mom 3 får göras genom över- enskommelse mellan företag och lokal facklig organisation.
Mom 4
Har natur- eller annan olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses av arbetsgi- varen, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhäng- ande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2.
Arbetsgivaren skall snarast underrätta lokal facklig organi- sation om nödfallsövertidsarbete.
Anmärkningar till 11
1 Beträffande tillägg för övertid se 5.3 g 1.
2 Uttag av övertid och nödfallsövertid får ej överstiga reglerna enligt 2.
3 Vid överenskommelse om arbetstidens längd och förläggning enligt 3 mom 1 skall samtidigt lokal överenskommelse träffas om avstämningsperiod för över- tidsersättningen.
12 ANTECKNINGAR OM ÖVERTID
Arbetsgivaren skall föra anteckningar om övertid enligt 11.
Medarbetaren och facklig företrädare har rätt att ta del av dessa anteckningar.
Anteckningar skall ske enligt Arbetarskyddsstyrelsens före- skrifter.
13 FÖRHANDLINGSORDNING
Vid tvist om tolkning eller tillämpning av detta avtal gäller reglerna i 5.6 med följande tillägg:
Om de lokala parterna inte kan enas vid tvisteförhandlingen, skall de centrala parterna konsulteras innan den lokala för- handlingen avslutats.
Kan enighet inte uppnås vid central tvisteförhandling kan, om berörda parter är ense därom, tvisten hänskjutas till Ar- betstidsnämnden i stället för arbetsdomstolen för slutligt av- görande.
Protokollsanteckning till 13
Parterna utser vardera en ledamot i Arbetstidsnämnden. Om nämnden skall fungera som skiljenämnd utser parterna ge- mensamt en tredje ledamot, som skall vara opartisk ordförande.
Nämndens beslut är bindande.
14 ÖVERGÅNGSREGEL FÖR PÅGÅENDE ARBETEN M M
Arbetstidsavtalet skall inte tillämpas under avtalsperioden för entreprenader som pågår vid avtalets ikraftträdande.
Motsvarande gäller för entreprenader där företaget före nämnda tidpunkt lämnat anbud på arbete.
Företaget kan dock välja att tillämpa arbetstidsavtalet.
15 RÄTT TILL LEDIGHET OCH PERMISSION 1 Ledighet för uppdrag
Medarbetare äger rätt att för deltagande i politiska och kom- munala val samt för förrättande av kommunala eller offent- liga uppdrag eller uppdrag för sin organisation efter dagen före gjord anmälan erhålla erforderlig ledighet.
2 Permission
Med permission förstås kort ledighet, som ersätts med lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9 under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permission dock även omfatta nöd- vändiga (högst 2) resdagar.
Permission kan beviljas i följande fall:
– Eget bröllop – Egen 50-årsdag
– Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall
– Besök vid sjukvårdsinrättning eller företagshälsovård- central efter remiss av företagsläkare
– Nära anhörigs frånfälle – Nära anhörigs begravning
– Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära an- hörig.
Som nära anhörig räknas make/maka, sammanboende, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar samt mor- och far- föräldrar.
Om en medarbetare arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen under resten av arbetsdagen på grund av arbetsskada, skall han erhålla permission för den tiden.
En förutsättning för rätt till lön enligt 5.3 b 8 2 respektive b 9 2 är att arbetsskadan inte föranleder sjukskrivning för längre tid än 14 dagar räknat från och med insjuknandeda- gen enligt lagen om allmän försäkring.
Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt.
Orsaken till permissionen skall på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.
Anmärkningar
1. Med företagsläkare avses läkare i företagshälsovården eller annan företagsläka- re.
2. Rätt till permission föreligger ej vid plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmabo- ende nära anhörig då arbetaren har rätt till tillfällig föräldrapenning.
3 Hälsoundersökning
Medarbetare äger rätt till erforderlig ledighet för hälsounder- sökning hos företagshälsovården efter kallelse därifrån. För sådan tid utges lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9.
4 Information anordnad av företagshälsovården
I de fall, då företaget medgivit förläggning på arbetstid av in- formation – anordnad av företagshälsovården – angående risker för olycksfall och ohälsa, utges för denna tid lön enligt 5.3 b 8 respektive b 9.
5.3 LÖNEBESTÄMMELSER
a LÖNEFORM
Lön utges som tidlön, ackord eller resultatlön.
Utgående lön får ej understiga grundlön. Grundlön är lägsta lön enligt detta avtal.
b TIDLÖN
De lokala parterna förhandlar om yrkeslön och personliga lönedelar utifrån riktlinjerna i 4.1. Den därefter fastställda lönen benämns utgående lön.
b 1 Yrkesarbetare
Till fullt yrkeskunnig medarbetare, som normalt utför träar- bete, armering, betonggjutning, cementslipning, murning, bergarbete, injektering, betongsprutning, rör- och kabel- blockläggning, stenarbete, beläggningsarbete, spårlägg- ningsarbete, pålnings- och stålspontningsarbete, verkstads-, smides- och reparationsarbete, elarbete, körning och skötsel av vältar, sopmaskiner, utläggningsmaskiner, krossverk, asfaltverk, kompressorer, större spel och kranar, lok och mo- torbåtar samt till expeditions- och förrådsarbetare, utges grundlön enligt följande:
Timlön Månadslön 103:00 17 922:–
b 2 Maskinförare
Till fullt yrkeskunnig förare, som innehar yrkesbevis enligt yrkesutbildningsavtalet § 6 c, vid förande av maskin inom nedan angiven maskinfamilj
– Jordförflyttningsmaskiner: Lastmaskin, grävmaskin, pål- maskin, grävlastare, bandschaktare, motorschaktvagn, väghyvel och teleskoptruck
– Kranar: Mobilkran, tornkran och betongpump utges grundlön enligt följande:
b 3 Bilförare m fl
Till förare av bil och traktor samt truck och dumper avsedda för berg- och jordtransport utges grundlön enligt följande:
b 4 Övriga medarbetare som fyllt 19 år
Till övriga medarbetare som fyllt 19 år utges grundlön enligt följande:
b 5 Övriga medarbetare som ej fyllt 19 år
Till övriga medarbetare under 19 år som ej genomgår utbild- ning utges grundlön enligt följande:
Timlön Månadslön Den som fyllt 18 år men ej 19 år 77:25 13 442:–
Den som fyllt 17 år men ej 18 år 61:80 10 753:–
Den som ej fyllt 17 år 51:50 8 961:–
Timlön Månadslön 103:00 17 922:–
Timlön Månadslön 97:85 17 026:–
Timlön Månadslön 90:64 15 771:–
b 6 Medarbetare under utbildning
Till medarbetare som genomgår ungdoms- eller vuxenutbild- ning till yrkesarbetare enligt reglerna i yrkesutbildningsav- talet utges grundlön enligt 5.14.
b 7 Omräkning till månadslön
Månadslön tillämpas om de lokala parterna är ense därom.
För timavlönade görs omräkning till månadslön genom att timlönen multipliceras med 174,0.
b 8 Särskild ersättning för timavlönade 1 Sjuklön
Sjuklön t o m 14:e kalenderdagen beräknas med hjälp av ut- gående lön enligt följande (Se även 5.3 f.):
Dag 1 (karensdag) ingen sjuklön
Dag 2–14 80%
Fr o m 15:e kalenderdagen utbetalas ingen sjuklön.
2 Lön vid permission, hälsoundersökning, information av företagshälsovården, permittering, väntetid och restid inom och utom arbetstid.
För varje ersättningsberättigad timme utges grundlön.
3 Semester
För varje uttagen obetald semesterdag utges ingen se- mesterlön.
b 9 Särskild ersättning för månadsavlönade 1 Sjuklön
Sjuklön t o m 14:e kalenderdagen beräknas genom att av- drag görs från utgående lön. (Se även 5.3 f.) För varje från- varotimme görs avdrag per timme enligt följande:
Dag 1 (karensdagen) månadslönen ×12 52 ×veckoarbetstiden Dag 2–14 20 % × månadslönen ×12
52 ×veckoarbetstiden
Sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen beräknas genom att av- drag görs från utgående lön för varje sjukdag (även ar- betsfria vardagar samt sön- och helgdagar) enligt följande:
Fr o m dag 15 månadslönen ×12 365
Sjuklöneavdrag för hel kalendermånad görs med utgående månadslön.
2 Lön vid permission, hälsoundersökning, information av företagshälsovården, permittering, väntetid och restid inom arbetstid.
Ersättningen beräknas genom att avdrag görs från må- nadslönen med
20 % × månadslönen ×12
per timme 52 ×veckoarbetstiden
Ersättning per timme får dock ej understiga grundlön.
Anmärkning till b 9 2
Till månadsavlönade utges ersättning enligt 5.4 b 5 för restid utanför ordinarie ar- betstid.
3 Semester
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 procent av den aktuella utgående månadslönen.
4 Övrig frånvaro
För frånvaro, som enligt lag eller avtal inte medför rätt till lön, görs avdrag enligt följande:
a) För frånvaro under del av dag skall avdrag göras med månadslönen ×12
per frånvarotimme 52 ×veckoarbetstiden
För frånvaro under en period om högst fem arbetsdagar skall avdrag göras med
1 ×månadslönen per frånvarodag 21
b) För frånvaro under en period om mer än 5 arbetsdagar görs avdrag per frånvarodag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) med utgående dagslön.
Dagslön = månadslönen ×12 365
Avdrag skall dock inte göras för arbetsfria dagar som inle- der och avslutar frånvaroperioden.
Anmärkning
Med arbetsfri dag avses i detta sammanhang fridagar och helgdagar som infaller under måndag-fredag.
c) För deltidsanställd som arbetar vissa av veckans dagar skall frånvaroavdrag göras för varje ordinarie arbetsdag enligt följande:
Månadslönen dividerad med
(antalet arbetsdagar per vecka ×21) 5
d) Frånvaroavdrag för hel kalendermånad görs med utgåen- de månadslön.
b 10 Förberedelse- och avslutningsarbeten
Medarbetare enligt 5.3 b 2-3 (maskinförare och bilförare), som beordras utföra service på maskiner (exempelvis smörj- ning, varmkörning, tankning) utanför ordinarie arbetstid, er- håller för sådant arbete individuell ersättning enligt överens- kommelse som träffas mellan företaget och medarbetaren.
Sådan arbetstid är ej att betrakta som övertid enligt arbets- tidslagen. Bestämmelsen avser ej rena reparations- och un- derhållsarbeten.
c ACKORDSLÖN
c 1 Överenskommelse om ackord
Överenskommelse om och tillämpning av ackord och ack- ordsförskott träffas mellan företag och arbetslag. Företaget kan begära biträde av Sveriges Byggindustriers lokalkontor och arbetslaget kan begära biträde av den lokala fackliga or- ganisationen.
Ackordsöverenskommelse skall vara skriftlig.
Har förhandling om ackord upptagits och överenskommelse ej kunnat träffas, är medarbetarna skyldiga att utföra arbe- tet mot tidlön. I sådant fall kan på endera partens begäran, förhandling upptas mellan Sveriges Byggindustriers lokal- kontor och SEKOs lokalavdelning.
c 2 Uppmätning av ackord
Fortlöpande ackordsarbete uppmäts – såvida icke annat överenskommes – en gång varannan månad. Ackordsmät- ning utförs genom företagets försorg under medverkan av fö- reträdare från arbetslaget. Företaget upprättar på denna grund ackordsräkning.
c 3 Meningsskiljaktighet
Föreligger meningsskiljaktighet rörande ackordsräknings be- lopp ankommer det på arbetslaget att överlämna specifice- rad uppgift över det tvistiga beloppet till arbetsledningen se- nast i samband med att det ostridiga överskottet utbetalas.
Med sådan tvist förfars därefter på samma sätt som före- skrivits i förhandlingsordningen 5.6.
d RESULTATLÖN
Överenskommelse och tillämpning av resultatlön sker mel- lan de lokala parterna.
e PERMITTERING OCH PERMITTERINGSLÖN e 1 Permittering
Då företaget, utan att anställningen upphör, på grund av ar- betsbrist, driftsstörning eller annan sådan omständighet in- te tillhandahåller medarbetaren något arbete samt befriar medarbetaren från närvaroskyldighet.
e 2 Väntetid
Då företaget, på grund av arbetsbrist, driftsstörning eller an- nan sådan omständighet inte tillhandahåller medarbetaren något arbete och inte befriar medarbetaren från närvaro- skyldighet.
e 3 Avbrytande av arbete
Vid för arbetets utförande otjänlig väderlek bör företaget, oavsett om medarbetarna därom gör framställning eller ej, avstanna arbetet. Medarbetare, som vid otjänlig väderlek el- ler annat hinder, själv vill avstanna arbetet, skall anmäla detta till företaget eller dennes ombud. Denne avgör om ar- betet skall avbrytas eller ej och om annat arbete skall anvi- sas.
Medarbetare skall kvarstanna på arbetsplatsen såvida han inte fått besked från företaget att lämna arbetsplatsen. Läm- nar medarbetare arbetsplatsen utan tillstånd utges ej lön.
e 4 Erbjudande av annat arbete
Om företaget i en permitterings- eller väntetidssituation er- bjuder medarbetare annat arbete är medarbetaren skyldig att anta erbjudandet. Medarbetare som är anställd för visst arbete är inte skyldig anta sådant erbjudande, men förlorar sin rätt till ersättning om han avböjer arbete på samma ort.
e 5 Förhandling och återgång i arbete
Vid permittering hel dag eller mer skall i förekommande fall förhandlingsskyldighet iakttas enligt Avtal om anställnings- skydd § 27. Parterna är ense om att förhandlingsskyldighet
enligt lag och avtal inte föreligger vid permittering på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott.
Inför beslut om permittering hel dag eller mer på grund av otjänlig väderlek eller annat oförutsett driftsavbrott, skall fö- retaget meddela medarbetaren orsaken till permittering och om möjligt den beräknade längden på permitteringen samt hur återgång i arbete skall ske. Företaget skall lämna mot- svarande information till fackklubb, MB-grupp eller facklig förtroendeman bland de anställda på arbetsplatsen.
Medarbetaren är skyldig att inom skälig tid återgå i arbete när det hinder, som föranledde permitteringen, upphört.
Protokollsanteckning
I förekommande fall klarläggs hur företaget och permitterad medarbetare skall komma i kontakt för eventuell ändring av tidigare meddelat permitteringsbeslut.
e 6 Turordning
Permittering kan vidtas oavsett regler om turordning.
e 7 Lönebestämmelser A Permitteringslön
Vid väder- och annan permittering utges lön enligt 5.3 b 8 2 respektive b 9 2.
Permitteringslönen beräknas med hänsyn till det antal tim- mar på medarbetarens ordinarie arbetstid, varunder han el- jest skulle ha arbetat.
Undantag
Permitteringslön utges inte vid permittering som föranleds av – medarbetarens eget vållande
– olovlig konflikt inom LOs område
– offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med.
Anmärkningar
1 Beträffande säsongbetonat arbete m m, se Avtal om Anställningsskydd § 20.
2 Permittering som föranleds av semesterstängning i samband med huvudsemes- ter ger – under de första 10 permitteringsdagarna – rätt till permitteringslön en- bart i följande fall.
Permitteringslön under de första 10 permitteringsdagarna utges endast till med- arbetare som – oavsett arbetsgivare – under närmast föregående intjänandeår in- te har tjänat in semesterlön/semesterersättning motsvarande mellan noll till tio betalda semesterdagar.
B Väntetidsersättning
För väntetid på arbetsplatsen utges lön enligt 5.3 b 8 2 re- spektive b 9 2.
f SJUKLÖN
f 1 Sjuklönens storlek – lagen om sjuklön 6 och 7 §§
Sjuklöneperioden omfattar den första dag medarbetarens förmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå föl- jande 13 kalenderdagarna. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som samma sjuklöneperiod som den tidigare.
Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna ej er- hållit sjuklön för dag 1 för sammanlagt 10 dagar, utgör sjuklönen 80 procent för dag 1.
Sjuklönen utgör nedan angiven del av utgående lön som medarbetaren gått miste om till följd av nedsättningen i ar- betsförmågan under sjuklöneperioden.
Dag 1 (karensdag): Sjuklön utges inte för den första da- gen i sjuklöneperioden
Dag 2–14: Sjuklön utges med 80% för tid medar- betaren skulle ha utfört arbete under sjuklöneperioden
Med utgående lön enligt ovan avses följande:
Medarbetare, som ingår i ackordslag eller ensam har ackord, behåller gällande lönevillkor. Betalningen regleras individu- ellt samtidigt som ackordet regleras.
Medarbetare, som ej ingår i ackordslag och ej heller ensam
har ackord, åtnjuter utgående lön enligt för honom gällande regler.
I sjuklöneunderlaget skall ingå, förutom utgående lön, även ersättning för inplanerad, förutsägbar och återkommande övertid.
Anmärkning
Beträffande löneavdrag i samband med sjuklön, se 5.3.b 8-9.
f 2 Sjukanmälan m m – lagen om sjuklön 8 och 9 §§
1 Sjukanmälan
Medarbetaren har ej rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till företaget. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, skall anmälan ske så fort hindret upphört.
2 Intyg m m
Företaget är skyldig att utge sjuklön under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan en- dast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsför- mågan och sjukperiodens längd under denna tid genom in- tyg av läkare eller tandläkare. Om särskilda skäl föreligger kan företaget begära att medarbetaren skall styrka nedsätt- ningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag.
Företaget har rätt att anvisa läkare. Kostnader som är för- enade med intyget som företaget begärt betalas av företaget.
3 Försäkran
Medarbetaren skall efter anmälan lämna företaget en skrift- lig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfatt- ning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran skall lämnas till företaget på sätt fö- retaget begär. Företaget är inte skyldig att betala ut sjuk- lönen innan medarbetaren har lämnat försäkran.
f 3 Havandeskapslön
En kvinnlig medarbetare, som är tjänstledig på grund av ha- vandeskap eller barnsbörd, har rätt till havandeskapslön från företaget om
– hon har varit anställd hos företaget under minst ett år i följd, samt
– hennes anställning fortsätter under minst tre månader ef- ter tjänstledigheten.
Havandeskapslön utges
– under en månad om medarbetaren har varit anställd un- der ett men ej två år i följd och
– under två månader om medarbetaren har varit anställd i två år i följd eller mer.
Om havandeskapsledigheten skulle bli kortare än en respek- tive två månader, utges havandeskapslön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Havandeskapslön utges med 10 procent av utgående lön.
Havandeskapslön utbetalas med halva beloppet när tjänstle- digheten börjar och resterande hälft efter det att medarbeta- ren har återgått i arbetet i tre månader efter tjänstledigheten.
Havandeskapslön utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall havandeskapslönen redu- ceras i motsvarande grad.
g SÄRSKILDA LÖNETILLÄGG
g 1 Tillägg för övertid, skift- och förskjuten arbetstid samt obe- kväm arbetstid
Övertidsarbete kompenseras antingen med pengar (övertids- ersättning) eller – om medarbetaren så önskar och företaget efter samråd med medarbetaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget – med ledig tid (kompensationsledighet).
Tillägg för övertid, skift- och förskjuten arbetstid samt obe- kväm arbetstid (OB-tid) för tim- respektive månadsavlönade utges med följande procenttillägg av individuell utgående lön.
Tillägg för övertid
1 För övertidsarbete från helgfri måndag kl 06.00 till helgfri lördag kl 06.00 utges ett tillägg per timme med *:
45% ×timlönen respektive 45% ×månadslönen 174,0 2 För övertidsarbete på
Lördag och söndag
– från kl 06.00 på lördag till kl 06.00 på måndag eller Helgdag och i 5.2 angiven fridag
– från kl 17.30 dagen före helgdag eller ovan angiven fri- dag till kl 06.00 påföljande vardag utges ett tillägg per timme med:
100% ×timlönen respektive 100% ×månadslönen 174,0 Tillägg för skiftarbetstid
3 För skiftarbetstid förlagd till annan tid än kl 06.00–17.30 helgfri måndag–helgfri fredag utges ett tillägg per timme med *:
a) Måndag–fredag kl 17.30–22.00 samt måndag–fredag kl 05.00–06.00
25% ×timlönen respektive 25% ×månadslönen 174,0 b) Måndag–fredag kl 22.00 till påföljande dag kl 05.00
samt lördag kl 05.00–06.00
55% ×timlönen respektive 55% ×månadslönen 174,0 c) Lördag och söndag
– från kl 06.00 på lördag till kl 05.00 på måndag eller
* För städpersonal gäller speciella arbetstidsregler, se 5.2.
Helgdag och i 5.2 angiven fridag
– från ordinarie dagarbetstidens slut till kl 05.00 påföl- jande vardag
100% ×timlönen respektive 100% ×månadslönen 174,0 Tillägg för förskjuten arbetstid
4 För arbeten utanför ordinarie dagarbetstid från helgfri måndag–helgfri fredag utges ett tillägg per timme med *:
25% ×timlönen respektive 25% ×månadslönen 174,0 Tillägg för obekväm arbetstid
5 För ordinarie arbetstid förlagd till annan tid än kl 06.00–
17.30 helgfri måndag–helgfri fredag utges OB-ersättning per timme med *:
a) Måndag–fredag kl 17.30–22.00 samt måndag–fredag kl 05.00–06.00
25% ×timlönen respektive 25% ×månadslönen 174,0 b) Måndag–fredag kl 22.00 till påföljande dag kl 05.00
samt lördag kl 05.00–06.00
55% ×timlönen respektive 55% ×månadslönen 174,0 c) Lördag och söndag
– från kl 06.00 på lördag till kl 05.00 på måndag eller Helgdag och i 5.2 angiven fridag
– från ordinarie dagarbetstidens slut till kl 05.00 påföl- jande vardag
100% ×timlönen respektive 100% ×månadslönen 174,0
* För städpersonal gäller speciella arbetstidsregler, se 5.2.
Protokollsanteckning till g 1
Vid överenskommelse enligt 5.2 3 mom 1 träffas lokal över- enskommelse om utläggning av kompensationsledighet mel- lan företag och berörda medarbetare.
Anmärkning till g 1
Tilläggen enligt punkterna 1–5 kan ej kombineras.
g 2 Kompensationsledighet för övertidsarbete
Om medarbetaren önskar och företaget finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten kan övertidsarbete kompenseras med kompensationsledighet.
Sådan ledighet utgör
– för övertid på vardag 1,5 ×antalet övertidstimmar – för övertid på sön- och
helgdag samt i 5.2
angiven fridag 2,0 ×antalet övertidstimmar Vid beläggningsarbete, då den säsonganställde medarbeta- ren och företaget träffar överenskommelse om att förlägga kompensationsledighet i direkt anslutning till säsongavslut- ning eller annan tidsperiod under ordinarie säsonguppehåll, är multiplikatorn för övertid på vardagar 1,7.
Vid kompensationsledighet erhåller timavlönade sin utgåen- de lön. För månadsavlönade görs inget löneavdrag vid kom- pensationsledighet.
g 3 Tillägg för arbete i bergrum
1 Vid bergarbete i bergrum utgår ett särskilt tillägg med 6:07 kronor per timme.
2 Vid kontrollskrotning och bergsförstärkningsarbete i tidi- gare färdigställda och i bruk tagna bergrum utgår ett särskilt tillägg med 5:14 kronor per timme.
3 Vid inrednings- och installationsarbete i bergrum utgår ett särskilt tillägg med 4:21 kronor per timme.
Ovanstående nivåer gäller för yrkesarbetare och övriga ar-
betstagare som fyllt 19 år. Tillägg för övriga arbetstagare som fyllt 18 men ej 19 år, som fyllt 17 men ej 18 år respekti- ve ej fyllt 17 år utges med 75, 60 respektive 50 procent av ovanstående belopp.
För lärlingar utges tilläggen med ovanstående belopp multi- plicerat med fördelningstalet i respektive utbildningssteg.
g 4 Kompensation för arbetstidsförkortning 1 2-skiftarbete ovan jord
Vid 2-skiftarbete ovan jord ökas utgående timlöner enligt 5.3 med 5,26 procent
2 Intermittent 3-skiftarbete ovan jord samt dagarbete och 2- skiftarbete i bergrum
Vid intermittent 3-skiftarbete ovan jord ökas utgående timlöner enligt 5.3 med 11,0 procent.
3 Kontinuerligt 3-skiftarbete ovan jord
Vid kontinuerligt 3-skiftarbete ovan jord ökas utgående timlöner enligt 5.3 med 14,3 procent.
4 Intermittent 3-skiftarbete under jord
Vid intermittent 3-skiftarbete under jord ökas utgående timlöner enligt 5.3 med 17,5 procent.
5 Månadslön
Vid arbetstidsförkortning utges oförändrad månadslön.
g 5 Ersättning vid beredskapstjänst 1 Vardagar
Vardagsnätter från ordinarie arbetstidens slut till ordina- rie arbetstidens början respektive till kl 06.30 på lördag:
137 kronor per natt.
2 Lördag och söndag
Från kl 06.30 till kl 06.30 påföljande dag respektive ordi- narie arbetstidens början på måndag:
233 kronor per dygn.
3 Helgdag och fridag
Helgdag och i 5.2 angiven fridag samt lördag och söndag i anslutning härtill från kl 06.30 till kl 06.30 påföljande dag respektive ordinarie arbetstids början påföljande arbets- dag:
372 kronor per dygn.
Protokollsanteckningar till g 5
1 När arbete utförs under beredskapstid ersätts detta på av- talsenligt sätt.
2 Medarbetare skall enligt arbetstidslagen beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall så långt möjligt förläggas till veckoslut eller, efter överenskommelse, annan dag. Vid veckovila förlagd till ordinarie arbetstid utges utgående lön.
3 Företag och enskild medarbetare får träffa överenskommel- se om att veckovila inte skall utläggas. Härvid utges även övertidsersättning.
h UTBETALNING AV LÖN
Lön utbetalas vid ett tillfälle under varje intjänandemånad enligt följande:
– vid ackord och resultatlön utbetalas överenskommen för- skottslön.
– vid tidlön utbetalas överenskommen lön.
Övriga ersättningar utbetalas månaden efter intjänande- månaden.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om andra löneutbetalningsrutiner.
i HELGLÖN .1. Timavlönade
För nyårsdagen, trettondagen, långfredag, annandag påsk, 1 maj, Kristi Himmelfärds dag, annandag pingst, midsom- marafton, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton, som infaller på en vardag (måndag–fredag), utges helglön.
Helglönen är 8 timmar x grundlön enligt 5.3 b 1-5. Om den ordinarie arbetstiden avviker från 8 timmar justeras timfak- torn i motsvarande grad.
Helglön utges under förutsättning att den anställde för ar- betsgivarens räkning arbetat för honom gällande full arbets- tid närmast före och efter helgdagen.
Med arbetad tid jämställs:
• Sjukdom under arbetsgivarperioden
• Uttryckligen beviljad ledighet
• Överenskommen inarbetad tid
• Semester
• Permittering under de fyra första veckorna av permitter- ingstiden
.2. Månadsavlönade
Helglön ingår i månadslönen.
5.4 RESEERSÄTTNING OCH TRAKTAMENTE
a RESKOSTNADSERSÄTTNING VID DAGLIGA RESOR
Vid dagliga resor mellan medarbetarens fasta bostad och ar- betsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden om 5 km enkel resväg.
Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå enligt b 2.
Reskostnadsersättning utges enligt följande:
1 Vid körning med egen bil 1:60 kr/km resväg 2 Vid resa med annat färdmedel än egen bil
Ersättning för styrkta kostnader upp till
ett högsta belopp om 1:60 kr/km resväg Protokollsanteckning
För resväg där företaget tillhandahåller färdmedel eller om reskostnaden ersätts av företaget på annat sätt, utges ingen ersättning. Reskostnadsersättning utges enligt a för resväg tur och retur mellan bostaden och den plats där det av företa- get tillhandahållna fordonet avhämtar medarbetaren. Den i a angivna undre kvalifikationsgränsen för rätt till reskost- nadsersättning gäller inte i detta fall.
b TRAKTAMENTE b 1 Rätt till traktamente
Rätt till traktamente enligt b och c tillkommer medarbetare vid arbete på ort – förrättningsort – belägen minst 70 km en- kel resväg från bostaden under förutsättning att övernatt- ning skett på förrättningsorten.
b 2 Traktamentsersättning
Traktamente inkluderande kost och logi utges – under de i b angivna förutsättningarna – med 300 kr per dag då över- nattning skett på förrättningsorten.
Anmärkning
Beträffande traktamente vid påbörjande och avslutande av förrättning se b 5.
Protokollsanteckning till b 1 och b 2
Om, vid arbete utanför hemorten, medarbetare eller företag ej kan ordna logi inom en radie av 10 km från arbetsplatsen, jämställs tillfällig bostad med i a omnämnd fast bostad.
b 3 Tidsbegränsning
Medarbetare äger rätt att uppbära traktamente vid arbete på en och samma förrättningsort under en sammanhängande period av högst två år.
Efter utgången av ovanstående tvåårsperiod kan arbetsgiva- re och medarbetare vid fortsatt förrättning på samma ort träffa överenskommelse om förlängning av rätten till trakta- mente. En sådan överenskommelse skall vara skriftlig och avse en tidsbestämd period.
Vid ett bestämt projekt som varar längre än en tvåårsperiod skall dock medarbetaren uppbära traktamente tills projektet är slutfört.
Med förrättningsort avses enligt avtalet ett geografiskt områ- de inom en radie av 3,5 mil med utgångspunkt från första arbetsplatsen förenad med rätt till traktamente.
Byte av ”förrättningsort” sker då medarbetaren under minst fyra veckor övergår till arbete på ny arbetsplats utanför en radie av 3,5 mil räknad från närmast föregående ”radiear- betsplats”.
b 4 Fri kost och logi
Om överenskommelse träffas mellan företag och medarbeta- re om att företaget tillhandahåller fri kost respektive fritt lo- gi reduceras traktamentet med 55 respektive 35 procent.
b 5 Påbörjande och avslutande av förrättning
För resor i samband med första inställelse vid och avflytt- ning från förrättningsorten utges reskostnadsersättning be- räknad enligt a. Ersättning utges i dessa fall för faktisk res- väg utan begränsning. Därjämte utges ersättning under resdag enligt nedan för den tid, som erfordras för resan, dock högst för så många timmar, som motsvarar den ordina- rie arbetstiden för resdagen jämte ytterligare 4 timmar – i fö- rekommande fall minskat med samma dag arbetade timmar.
Vid resa på sön- och helgdagar samt fridagar utges ersätt- ning för högst 12 timmars resa per dygn.
Påbörjas vid första inställelse resa till förrättningsorten se- nare än kl 12 eller avslutas hemresa vid avflyttning från för- rättningsorten före kl 19, utges halvt traktamente för den dagen.
1 Timavlönade
– för restid under och utanför ordinarie arbetstid utges er- sättning med lön enligt 5.3 b 8 2.
2 Månadsavlönade
– för restid under ordinarie arbetstid utges ersättning med lön enligt 5.3 b 9 2.
– för restid utanför ordinarie arbetstid utges ersättning med
Ersättningen får dock ej understiga grundlön.
b 6 Förrättning under helg, söndag eller fridag
Under pågående förrättning erhåller traktamentsberättigad medarbetare som ersättning för mellanliggande helg, söndag eller fridag ett traktamente per dag, dock högst två trakta- menten under en sammanhängande ledighet.
80 % av månadslönen ×12
52 ×veckoarbetstiden per timme
b 7 Traktamente vid olycksfall och sjukdom
Medarbetaren är berättigad till traktamente även för dag, då han på grund av olycksfall eller sjukdom är oförmögen att arbeta; dock utgår traktamente under högst 30 dagar. Om sjukdomen inte förhindrat hemresa och företaget beordrat hemresa, kan företaget i stället för traktamente utge ersätt- ning för hemresa enligt b 5.
Medarbetaren är skyldig att inom två dagar anmäla inträffad arbetsoförmåga. Sker ej sådan anmälan och företes ej läkar- intyg på företagets begäran, äger medarbetaren ej rätt till i föregående stycke omnämnda förmåner.
c GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
c 1 Reskostnadsersättning då medarbetare flyttar sin fasta bostad
Då tillsvidareanställd medarbetare flyttar sin fasta bostad bör företaget och medarbetaren träffa skriftlig överenskom- melse om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelserna om reskostnadsersättning enligt 5.4 a.
Om sådan överenskommelse inte kunnat träffas gäller föl- jande:
Medarbetare, som flyttar sin fasta bostad inom det för med- arbetaren i företaget fastställda turordningsområdet, blir be- rättigad till reskostnadsersättning enligt i a angivna förut- sättningar, med utgångspunkt från nya fasta bostaden, efter slutförandet av det byggprojekt som pågick vid flyttningen och där den anställde arbetar, dock tidigast tre månader ef- ter flyttningen.
Medarbetare som flyttar utanför det för medarbetaren i före- taget fastställda turordningsområdet och därmed får en längre resväg, blir endast berättigad till högre ersättning ef- ter särskild överenskommelse med företaget.
Om medarbetare, som uppbär reskostnadsersättning enligt
a, flyttar sin bostad närmare arbetsplatsen erhåller han det lägre beloppet från och med den dag, då flyttningen skedde.
Vad ovan sagts gäller ej medarbetare för vilken tillfällig bostad fastställts vid nyanställning eller vid varaktig ompla- cering enligt Avtal om anställningsskydd § 9.
Anmärkning
Medarbetare är aldrig berättigad till högre ersättning än för faktisk resväg.
c 2 Traktamente då medarbetare flyttar sin fasta bostad
Om medarbetare, som uppbär traktamente enligt b, flyttar sin fasta bostad närmare förrättningsorten och avståndet därvid blir kortare än 70 km enkel färdväg, upphör rätten till traktamente från och med den dag då flyttningen skedde.
Därefter utges reskostnadsersättning enligt a.
c 3 Flyttning av fast bostad
Medarbetare är skyldig att omgående till företaget skriftligen anmäla flyttning av sin fasta bostad.
c 4 Beräkning av kostnadsersättning
Vid olovlig frånvaro utges ersättningar enligt a och b i pro- portion till den arbetade tiden för den dagen.
c 5 Resväg
Med resväg avses kortast farbara väg mellan bostad och ar- betsplats.
c 6 Central anläggning
Till medarbetare, vilka anställts så att fast tjänsteställe, t ex företagets verkstad eller förråd utgör den naturliga basen, från vilken medarbetaren beordras till olika företags ar- betsplatser, utges icke förmåner enligt denna paragraf.
För ovannämnda medarbetare, som företar resor direkt mel- lan bostad och arbetsplats gäller huvudregeln i 5.4 a eller b.
Protokollsanteckning
Fast tjänsteställe är en arbetsplats där medarbetare någor- lunda regelmässigt infinner sig för att t ex hämta och lämna arbetsmaterial eller ta emot arbetsorder o dyl.
c 7 Anställnings ingående
Vid nyanställning, då medarbetarens fasta bostad ligger utanför överenskommet turordningsområde, eller är så belä- gen att daglig hemresa ej kan ske, skall – om ej annat över- enskommes – företaget och medarbetaren fastställa tillfällig bostad (adress) på den främmande orten. Den tillfälliga bostaden är därefter att betrakta som medarbetarens fasta bostad vid tillämpningen av allmänna bestämmelser 5.4.
Vid arbete på den ort där medarbetaren har sin fasta bostad tillämpas huvudregeln i allmänna bestämmelser 5.4 beträf- fande reskostnadsersättning och traktamente.
Protokollsanteckning
Bestämmelsen gäller ej säsonganställd medarbetare, som va- rit anställd hos samma företag minst fyra säsonger i följd.
c 8 Erbjudande av nytt arbete vid driftsinskränkning
Beträffande reskostnadsersättning och traktamente hänvi- sas till Avtal om anställningsskydd § 9 protokollsanteckning 2.
c 9 Underlag för kostnadsersättningar
Medarbetare är skyldig att – som en förutsättning för erhål- lande av kostnadsersättningar – på företagets begäran fylla i och underteckna en av företaget tillhandahållen blankett.
Om ej annat sägs skall sådan blankett jämte erforderliga ve- rifikationer lämnas till företaget för varje löneperiod eller an- nan fastställd period.
d ÖVERENSKOMMELSE OM ANVÄNDANDE AV EGEN BIL I TJÄNSTEN
Företaget har ej rätt att fordra att hos honom anställd med- arbetare använder egen bil i tjänsten.
Medarbetare har ej heller rätt att fordra att få begagna egen bil i tjänsten.
Föreligger ett ömsesidigt intresse mellan företaget och med- arbetaren gäller följande regler då dessa parter träffar över- enskommelse om att medarbetaren skall använda egen bil i tjänsten.
d 1 Tillämpningsområde
En förutsättning för tillämpning av reglerna om bilersättning enligt d 2 är att medarbetaren använder egen bil i tjänsten under arbetstiden enligt generella eller i det enskilda fallet lämnade anvisningar.
Om medarbetare använder egen bil i tjänsten under arbets- tiden kan företag och medarbetare även träffa överenskom- melse om att sådan bilersättning skall utges vid dagliga re- sor utom arbetstiden mellan bostaden och arbetsplatsen i stället för reskostnadsersättning enligt a.
Om medarbetare använder egen bil i tjänsten kan överens- kommelse träffas om att bilersättning enligt d 2 skall utges vid första inställelse och avflyttning från arbetsplats på för- rättningsort.
d 2 Bilersättning
Om arbetsgivaren och medarbetaren är överens om att med- arbetaren skall använda egen bil i tjänsten enligt i d 1 angiv- na förutsättningar utges särskild bilersättning enligt nedan:
–1 000 mils körning i tjänsten per kalenderår 27 kr/mil 1 001–2 000 mils körning i tjänsten per kalenderår 24 kr/mil 2001– mils körning i tjänsten per kalenderår 22 kr/mil
Utöver ovanstående ersättningar kan överenskommelse en- dast träffas om släpvagnstillägg samt ersättning för installa- tion och demontering av kommunikationsradio.
Anmärkning till 5.4
SÄRSKILDA RESEBESTÄMMELSER FÖR STOCKHOLM
För Stockholm gäller särskilda resebestämmelser. Dessa tillhandahålls av de lokala organisationerna i Stockholm.
