I detta kapitel kommer analysen och resultatet från intervjuerna att presenteras utifrån olika teman med koppling till studiens syfte och frågeställning. Resonemang och intryck kommer att lyftas i form av ett citat per gruppintervju och tema. Syftet är att synliggöra en koppling mellan teori och empiri. Resultatet presenteras med hjälp av fyra olika teman:
1. Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning 2. Elevernas egenmakt
3. Tävlingslogikens påverkan 4. Den optimala framtiden
6.1 Elevernas syn på en jämställd idrottsundervisning
I detta tema kommer citat och resonemang från de tre olika gruppintervjuerna att lyftas med koppling till elevernas upplevelse av en jämställd idrottsundervisning.
I frågeställningen om hur respondenterna såg flickor som ett subjekt eller objekt framkom det att möjligheten att påverka lektionsklimatet. Detta fick konsekvensen av att deltagarna i gruppintervju ett ansåg sig som ett objekt och inte hade möjligheten att utveckla egenmakt. Här nedan har vi ett gemensamt citat från intervjutillfället:
Idrott har skapat en ojämställdhet mellan könen vilket vi har märkt från våra tidigare erfarenheter. Vi har inte fått bestämma någonting, aktivitet eller lagindelning. Killarna tog över helt. Vi fick inga passningar när det var bollspel och läraren agerade inte alls. Kompisar blev mobbade och läraren tycker att den mobbade skulle skärpa till sig och blir bättre på idrott istället (Gruppintervju 1).
Den andra gruppintervjun leder diskussion snabbt in på hur könets roll spelade in på hur de blev bemötta av idrottsläraren. Beteende var mer acceptabla om det utfördes av killar än om tjejerna bröt mot reglerna eller normerna i idrottsundervisningen. Nedan presenteras ett sammanhängande resonemang om vad jämställd idrottsundervisning är:
28
Vi märkte att våra idrottslärare i årskurs sju till nio behandlade oss olika beroende på vilket kön vi hade.
Det var mycket mer förstående för beteende hos killarna som verkligen inte var okej. Killarna fick stå och skrika på oss, behövde aldrig sitta ner som vi tjejer och springa utan tröja på lektionen. Vi tjejer skulle sitta ner fint och vänta och fick inte springa runt i sport bh, för att inte göra killarna upphetsade (Gruppintervju 2).
Den sista gruppintervjun med temat en jämställd idrottsundervisning framställs kroppsideal och hur aktiviteter skapar en norm om vad som anses som manligt och kvinnligt.
Gruppintervju tre erfarenheter med koppling till en jämställd idrottsundervisning var följande:
Fotboll är bara till för killar. När vi spelade hockey i skolan skrattade killar åt oss för att vi såg roliga ut.
Våra föräldrar ifrågasatte varför vi skulle lära oss spela hockey, det gör ju killar. Vi tycker att det är svårare för en kille som bryter mot könsmönster än för mig som tjej då de ska vara maskulina för att får tillhöra gruppen. Pojkar ska inte hålla på med gymnastik eftersom de är till för oss tjejer som var små och smala. I Gymnastiken blev vi nekade att deltaga i tävlingar om vi hade mix lag vilket är helt sjukt.
Detta är ett samhällsproblem som politikerna måste ta på allvar (Gruppintervju 3).
Tjejerna utrycker en syn på idrottsundervisningen som ojämnställd där pojkar oftast tar över och beter sig olämpligt. Flickornas berättelser kopplas till Lolands (2000) beskrivning av att det är viktigt att motverka beteenden där kroppen förknippas som ett objekt och att fokus ska riktas mot rörelseglädje. Detta är något som saknas i samtliga citat där elever istället blir passiva. Eleverna beskriver att eleverna som blev mobbade skulle anpassa sig till mobbarna enligt läraren. Detta gör att eleverna förknippas som ett objekt. I gruppintervju 3 lyfts olika förväntningar på pojkar och flickor hos idrottsläraren. Flickorna beskriver att pojkar inte ska hålla på med gymnastik då det tillfaller flickor. Detta gör det Butler (2005) poängterar som den performativa genusteorin är högst levande i flickornas berättelser. Idrottslärare behandlar eleverna olika vilket gör att flickor ständigt behöver utmana genusordningen för att en
förändring ska ske. Hirdmans (2003) beskriver att det manliga könet värderas högre vilket framförallt märks i gruppintervju 2 där killarna får stå och skrika på flickorna utan några konsekvenser. Uttrycket pojkflicka beskrivs i gruppintervju 3 där pojkar inte ska hålla på med gymnastik utan det tillhör flickor.
29
6.2 Elevernas egenmakt
Nästa tema som berörs är elevernas egenmakt och hur de har upplevt egenmakt i idrottsundervisningen.
Det som lyfts upp i gruppdiskussionen i gruppintervju ett med koppling till elevernas egenmakt är lärarens maktposition och hur eleverna blev behandlade om de bröt mot de bestämda normerna i idrottsrummet. Detta framkom under intervjun:
Den manliga läraren har en maktposition så det kan blir svårt och säga till. Gick vi emot läraren blev tillsagda och bestraffade i form av springa eller göra några kroppsövningar. Detta ledde till att vi ofta kom med bortförklaringar för att undvika idrotten. Att gå emot idrottsläraren riskerade också att vårt betyg försämrades vilket vi inte ville. Vi ville säga till men vågade inte (Gruppintervju 1).
Gruppintervju två berör stora delar i likhet med vad gruppintervju ett diskuterade men
framställde ett intressant exempel där en tjej utmanade den mansdominerade idrotten och sen vad de tycker måste förbättras. Detta framkom:
I högstadiet sprang vi beeptestet och det var mest killar som sprang medan vi andra satt bredvid eftersom vi glömt kläder. En tjej i klassen utmanade killarna och tillslut vann vilket blev en chock hos idrottsläraren och även hos de andra eleverna. Tjejerna blev stolta medan killarna retade den som brukade vara bäst i allt. Detta blev en stor snackis i hela skolan. Vi tror det är en normalitet att killar förväntas vara bättre än tjejer och på vis kategorisera sig som självklart fysisk starkare än flickor (Gruppintervju, 2).
Det som framkommer i den tredje gruppintervjun är att eleverna upplever att könsuppdelad undervisning är okej i vissa sammanhang och vikten av att uppmuntra lärare som säger till killarna. Ett utdrag av respondenternas diskussion:
Vi måste stå upp för varandra och även hylla någon som vågar gå emot och säga till någon som
uttrycker sig fel. Även lärare som säger emot killarna bör lyftas. Detta är jätteviktigt. Valet av att simma bara tjejer och det var ju väldigt många som gick ihop och bara så vi vill verkligen detta för att vi tycker det är obehagligt att simma med killarna. I situationer som i simhallen är det vanligt att kommentarer
30
som vad snygg du är och slår en på rumpan förekommer. Detta är obehagligt och läraren säger sällan till. Därför tycker vi att ibland är det okej med uppdelad undervisning (Gruppintervju 3).
Maktposition är det första som berörs inom detta tema i gruppintervju 1. Flickorna beskriver att de inte vågar utöva egenmakt med bakgrund i bestraffning från den manliga idrottsläraren.
Eleverna vågade inte kommunicera vilket är en viktig aspekt för ett fungerande sociokulturellt lärande. Lärandet i undervisning sker enligt Säljö (2010) i samspel men andra elever och lärare med hjälp av språket. Detta har inte fungerat enligt flickorna. Vidare beskriver Säljö (2010) vikten av ett tillgängligt klimat oavsett de färdigheter som eleverna besitter. Detta saknas i flickornas berättelser. En förklaring kan vara att elever lär sig av att efterlikna förebilder och erbjuder inte idrottsläraren ett utvecklande klimat blir det enkelt för flickor att istället komma på ursäkter för att avstå.
I gruppintervju 2 beskrivs exemplet med flickan som utmanar killarna i beeptest. Detta leder till en chock hos idrottsläraren och killen blir mobbad av kompisarna. Fagrell (2005) beskriver att formandet av kroppsbilden sker efter en specifik kropp utifrån vilket sammanhang den befinner sig i. Pojkarna formar en självbild som fysiskt starkare än flickor i detta exempel.
Flickan utmanar nu genusordningen och pojkens kropp går från subjekt till ett objekt.
Queerteorin kan bidra med att människor vågar röra sig fritt mellan sexuella kategorier och befria samhället från förutfattade meningar om pojkar och flickor.
Gruppintervju 3 redogör för en känsla av obehag när de vistas i simhallen tillsammans med pojkar. Det som tydligt framgår är att kroppens utsätts som ett objekt i form av kommentarer av pojkarna. Det centrala problemet är att flickors prestation påverkas i och pojkens performativa könshandlingar gör att kroppen hamnar i fokus (Fagrell, 2005). Meads (1913) begrepp det sociala jaget kan kopplas till denna situation. Yttre faktorer som språk påverkar elevernas ”I” och den subjektiva inställning då flickornas ”Me” ses som ett objekt. Det sociala jaget kan inte utvecklas i samspel med andra människor när kommunikationen och språkprocessen inte samverkar.
6.3 Tävlingslogikens påverkan
Tävlingslogiken har framkommit i samtliga diskussioner och alla som deltog i
gruppintervjuerna har erfarenhet av att tävlingsmoment tar över idrottsundervisningen. Detta
31
tema kommer att framställa respondenternas tankar kring hur tävlingsmoment har påverkat deras idrottsundervisning. Intervjuernas citat kommer publiceras efter varandra då samtliga gruppintervjuer är samstämmiga i sina resonemang. Detta framkom i de olika
gruppintervjuerna:
Mycket av lektionerna var baserade på aktiviteter som många gick på utanför skolan. Kändes som vi tävlade på varje lektion. Föreningsidrotten var hela tiden det primära och aktiviteterna anpassades efter elevers önskemål. Idrottsläraren var fotbollstränare och vi hade många fotbollsspelare i klassen så det blev att vi spelade mycket fotboll under lektionerna. Vi tjejer fick dansa eller ha redskapsgymnastik.
Känslan var att du var tvungen att gå på idrotten för att får ett högt betyg i idrott och hälsa (Gruppintervju 1).
Tävlingsmoment var ju ständigt närvarande i vår undervisning. Vi sprang cooperstest på tid och idrottsläraren ropade upp våra tider vilket var känsligt. Det uppstod mobbning, framförallt bland killarna när de jämförde sina resultat. Flickorna hade alltid två minuter mer på sig för att får högt betyg, vi tycker det var konstigt men tänkte inte jättemycket på det. Hur som helst många av lektionerna var det tydligt att vi tävlade om betyg (Gruppintervju 2).
Vi tycker att killarna alltid tagit för sig när det är aktiviteter som gynnar de, när de är gymnastik förstör de oftast och då får de fotboll för att de ska blir lugna. En annan sak är när läraren säger att killarna alltid ska passa till tjejerna. Det slutar med att de står och skäller och ingen tjej vågar ta emot en passning. Vi tycker det är fel att tävla och hålla på i idrottsundervisningen (Gruppintervju 3)
En tolkning från citaten i detta tema är att tävlingsmoment har dominerat idrottsundervisningen.
Utifrån socialkonstruktionismens perspektiv kan eleverna lära sig i samspel med varandra och mellan eleverna med hjälp av språket. Det kräver en lång tid för att eleverna ska reflektera och ta ansvar över sitt eget lärande. Eleverna uttrycker att hjälpen de har fått är olika didaktiska val som att passa tjejerna. Dessa hjälpmedel gör att den proximala utvecklingszonen är svår att uppnå och flickorna kan inte uppnå sin fulla potential. Problematiken här är att rätt hjälp inte erbjöds utan den närmaste zonen för att eleven ska vara självständig i sitt agerande var för stor (Säljö, 2010).
Eleverna behöver tid för att utveckla det sociala jaget och ”I”. Detta är viktigt för att våga utöva egenmakt och ta ansvar för sitt lärande. Lära av varandra beskriver Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015) som viktigt. Arbetet behöver bedrivas under en längre tid för att eleverna ska utveckla strategier som utvecklar ”I” and ”Me”. Flickorna uttrycker att tävlingsmoment begränsar utvecklingen av det sociala jaget. Kunskapen fördelas utifrån de som är aktiva inom
32
föreningsidrotten vilket gör att den epidemiska ekologin försvagas. Eleverna som är aktiva har rörelsen ett större värde för än hos dessa flickor.
Ur ett kroppsperspektiv beskriver Larneby (2020) att det är centralt för flickor och pojkar att den presterande kroppen tillskrivs pojkar. Det är tydligt i flickornas redogörelse att bollspel och tävlingsmoment tillskrivs den manliga kroppen. Lära av varandra och hur kropparna används bör synliggöras i undervisningen. Larnebys (2020) framställning av stratifieringssystemet ur ett genusperspektiv betyder att flickor ständig måste bevisa en effektivitet och trovärdighet. Detta synliggörs i elevernas berättelse angående tävlingsmoment.
6.4 Den optimala framtiden
Den sista del av resultatet skifta fokus vad flickor kan göra för att faktiskt bidra till en jämställd idrottsundervisningen och utveckla sin egenmakt. I den första gruppintervjun lyfts bland annat idéer till Socialkonstruktionism och Meads (1913) tankar. Nedan följer ett resonemang som sammanfattar gruppintervjun:
Det vi kan göra det är ju att säga till om man ser eller hör något samt delvis alltså fråga varför det beteendet användes. Våga stå upp mot läraren om det är läraren som lägger en kommentar. Vi tycker att det bör läggas längre tid på moment istället för att stressa sig igenom eller bara köra bollsporter. Ska det tvunget vara fotboll, låt oss spela fotboll en tid så vi lär oss isfall av varandra. Som vi redan har sagt att stå upp för de värderingar vi står för och säg till om någon, lärare som elev bryter mot de. Lärare borde vara snälla och gå in med en positiv inställning liksom ge tips istället för att klanka ner på någon. Sen alltså bara för schyssta mot alla liksom och ha en god ton (Gruppintervju 1).
Respondenterna i den andra gruppintervjun har samma spår på sina diskussioner med att komma med en positiv inställning och att lära varandra i idrott och hälsa. Det som är unikt i denna intervju är att det är killarna som behöver steppa upp för en jämställd
idrottsundervisning. Följande lyftes i diskussionen:
Vi tycker att man ska komma in på idrotten med positiv inställning och jag tycker det är jätteviktigt att man inte dömer någon oavsett kön. Vi vill gärna vara med och bestämma mer då kan vi kanske får mer och säga till om. Är man kille ska man inte bedöma en annan kille heller om man ska döma någon tjej och samma sak tjejer om du ser att någon kanske är lite sämre på det man gör just den dagen så ska man
33
inte kommentera det utan istället kanske lägga till en komplimang eller hur man kan förbättra rörelsen.
Vi tycker också att vi alla behöver blir bättre på att säga till om någon bete sig illa, lärare som elev. Men framförallt är det dags för killarna att steppa upp och ta tag i problemet. Sluta vara egoistiska djur och bjud in till dans! Detta måste förbättras för en jämställd idrott (Gruppintervju 2).
Den sista gruppintervjun lyfte könsnormer som ett samhällsproblem går obemärkt genom skolans yngre åldrar. Det primära som lyfts i diskussionen är att hjälpa och lära av varandra i idrottsundervisningen och att idrotten på fritiden har ett stort ansvar. Ett citat från
gruppdiskussionen var:
Vi tänker att idrotten måste mer fokusera på att hjälpa varandra än att förstöra eller tävla mot varandra.
Lärare måste förstå att idrotten i skolan skiljer sig från föreningsidrotten. Idrotten måste omstruktureras inom skolan men framförallt i föreningsidrotten. Idrotten borde fokusera mer på att lära av varandra istället för tävlingshetsen. Idrotten på fritiden borde fokusera på att hitta mer jämlika idrotter, varför ska inte en kvinna som är lika bra som en man får tävla tillsammans. Varför ska det heta Allsvenskan för herrar men Damallsvenskan för kvinnor? Nej det är dags att starta om idrotten och konstruera nya idrotter där alla behandlas lika (Gruppintervju 3).
I den optimala framtiden beskriver flickorna hur arbetet kan fortgå mot en mer jämställd idrottsundervisning. I gruppintervju 1 beskriver flickorna vikten av att spendera längre tid på aktiviteterna och inte stressa fram. Detta kopplas ihop med det Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015) som återger vikten av att låta eleverna utvecklas under tid. Detta får effekterna av en utveckling av det sociala jaget samt att eleverna blir inkluderade i sitt eget lärande. Alla tre gruppintervjuer lyfter hur viktigt det är att vara en förebild och hjälpa varandra, elev som lärare. Säljö (2010) beskriver att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv lär sig eleverna genom att efterlikna förebilder. Detta leder till att eleverna får ta ansvar över sitt eget lärande vilket även utvecklar reflektionsförmågan som är en viktig del i Meads (1913) begrepp det sociala jaget.
Flickorna beskriver också att det är viktigt att utmana normer och värderingar om hur människan ska förhålla sig till olika sociala rum. Redan i en tidig ålder bör eleverna
inkluderas för att tjejerna ska får möjlighet att ta del av undervisningen utan att positioneras på det sättet som de upplever. Det ligger ett stort ansvar på pojkarna att motverka
konstruktionerna om vad som definierar pojkar och flickor i samhället (Larneby, 2020).
34