Teorierna har valt i syftet att synliggöra och skapa en förståelse för elevernas syn på egenmakt i idrottsundervisningen samt hur den vidare processen kan se ut för att skapa en mer jämställd idrottsundervisning. Kroppsperspektivet har som syfte att skapa en förståelse för hur flickans kropp kan ses som ett objekt eller subjekt beroende på vilken socialsituation kroppen hamnar i.
I nästa tema beskrivs genusteorin hur genusbegreppet blivit ett system med olika betydelser för samhället där Butlers syn på att kön och genus fokuseras. Dessa två första teoretiska teman bidrar med teoretisk förståelse kopplat till frågeställningen ”hur ser elever på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning?”
Säljö (2010) presenterar Vygotskijs tankar om den socialkulturella lärandeteorin. Denna bidrar med att skapa en förståelse för den sociala aspekten inom undervisningen i idrott och hälsa.
Meads (1913) ”I” and ”Me” och kroppen som ett socialt projekt bidrar med en förståelse för hur människor förstår sig själva. ”I” med den subjektiva inställningen hos flickor och ”Me” där jaget ses som ett objekt.
4.1 Kroppsperspektivet
Kroppsperspektivet bidrar med en kunskapssyn på kroppen som objekt eller subjekt. För att förstå flickorna i fokusintervjun behövs en förståelse för att den mänskliga kroppen är både ett subjekt och ett objekt inom idrottsrummet. Samhällsintresset för kroppen har skiftat över tid men vid aktiviteter med fokus på prestation kommer kroppen vara i fokus. Fagrell (2005) beskriver tre olika perspektiv på kroppen; det objektiva, det subjektiva och det socialt konstruerade. Det objektiva har en dualistisk människosyn där kroppen förstås som ett objekt, vilket också är den mest dominerande synen i samhället. Kroppen ses som en del av naturen och som följer lagarna som råder. Med detta förhållningssätt blir kroppen per automatik underordnad lagarna som råder.
Loland (2000) påpekar att i subjektperspektivet ses människan som en internationell varelse som skapar mening i relation till andra med gemenskap och empati. Kritik mot detta perspektiv är att det inte är idealiskt då det är svårt att uppnå de vetenskapliga forskningskraven. Inom det sociala konstruktionsperspektivet framställs omgivningens syn på kroppen och dess påverkan på samhället. Normer och värderingar har tvingat människan att förhålla sig till det sociala
18
rummets koder i olika typer av maktspel. Det är viktigt att motverka beteenden där kroppen förknippas som ett objekt och mer fokusera på rörelseglädje och aktiviteter som är meningsfulla där fokuset för att främja en allsidig rörelseförmåga.
Fagrell (2005) beskriver hur kroppsbilden alltid formas efter en specifik kropp utifrån vilket sammanhang den befinner sig i. Pojkar formar en självbild som fysiskt stark kropp som utstråla självförtroende. Flickan hamnar i ett dilemma då de inte anses som lika stark som pojkar.
Larneby (2020) återger att prestera är centralt för flickor såväl som pojkar även om den presterande kroppen tillskrivs pojkar. Elever i denna avhandling lyfter att de inte ser stora skillnader mellan flickor och pojkar utan uppskattar att lära sig flickor sätt att spela. Den stora skillnaden är inte om det är en maskulin eller feminin kropp utan hur kroppen används.
4.2 Genusteori
Larneby (2020) karakteriserar genus som en process med syfte att skapa sociala skillnader som konstruerar och definierar pojkar och flickor. Människan lär och gör vad som förväntas av oss, vilket gör att vi som individer och grupp bidrar till att upprätthålla genusordningen.
Stratifieringssystemet betyder att flickor ständigt måste bevisa att de är effektiva och trovärdiga.
Pojkar arbetar med att upprätthålla den normativa positionen som samhällets genusstruktur förväntar av dem. Genusteorin bidrar således till att analysera kvinnors underordningar samt förstå dessa.
Butlers (2005) genusteori bygger på två olika resonemang där det första är ett genealogiskt perspektiv på genus, som betyder att genus inte härleds till det naturliga. Det andra beskrivs som performativitet, där genus innebär det människan konkret gör. Det handlar inte om att vara man eller kvinna utan vad du gör som man eller kvinna. Butler (2005) är kritisk till uppdelningen mellan kön och genus och dessa fasta genuskategorier. Queerteorins bidrag är att människan kan röra sig fritt mellan sexuella kategorier och kulturella normer. Syftet med denna teori är att befria samhället från normer och skapa en värld utan förutfattade meningar om hur du ska bete dig som man eller kvinna.
Genus som begrepp är ett verktyg som ska försöka komma bort ifrån den traditionella uppdelningen mellan manligt och kvinnligt. Genus ses som en uppfinning av människan med budskapet att sudda ut den hårda uppdelningen mellan könen, för att finna en förståelse för den dualistiska uppdelningen mellan flickor och pojkar. Genus behövs för att kunna beskriva hur
19
människor talar om kön, där genusordningen i undervisningen är ständigt närvarande och alla människor, kvinnor som män, skapar denna. Olika förhållningssätt om vad som anses som normalt präglas i samhället. Det manliga könet värderas högre i samhället generellt, även om det finns kvinnor med hög status. Uttryck som ”pojkflicka” är generellt en föreställning som är vanligt förekommande i idrottens värld och som påtalar att det manliga könet värderas högre än det kvinnliga (Hirdman, 2003).
4.3 Socialkonstruktionism
Kommunikation och sociala situationer har stor betydelse inom socialkonstruktionismen och har en inverkan på hur verkligheten konstrueras. De sociala situationerna är det primära vilket är relevant när flickors erfarenheter kring egenmakt och jämställdhet ska undersökas inom ämnet idrott och hälsa.
Socialkonstruktionismen bidrar med en förståelse för hur flickor och pojkar socialt konstrueras i samspel med varandra. Det som kännetecknar denna teori är att den fokusera på vad som uppfattas som naturligt och självklart. Det socialkonstruktivistiska perspektivet är viktig för att skapa en förståelse för varför vissa handlingar förväntas utföras av vissa aktörer samt ses som objektivt och givet (Larneby, 2020).
Säljös (2010) framställning av Vygotskijs versioner uppfattas som kritik av den traditionella undervisningen och språket som en resurs. Barnet föds in i ett socialt förutbestämt liv där samspel med andra människor blir viktigt i utvecklingen av det inre tänkandet. Lärandet i undervisningen sker i samspel med andra personer, lärare och elever eller mellan eleverna via språket. Språket används för att skapa kunskap som förs vidare mellan människor. Det är med hjälp av språket som flickor kan förstå omvärlden. Igenom interaktion med varandra samt med kommunikation och sociala situationer mellan eleverna har stor betydelse för hur verkligheten ska konstrueras. Synen på lärande inom socialkonstruktionismen förstås som ett socialt fenomen som är föränderligt.
Säljö (2010) menar på att det som idrottslärare bör förhålla sig till inom detta perspektiv är att införa ett tillgängligt klimat där samtal är disponibelt för alla elever, oavsett vilka färdighet de besitter. Flickor lär sig inte spontant utan lär sig integrera med personer, föremål och symboler i de aktiviteter de deltar i. Eleverna lär sig genom att efterlikna förebilder och att eleverna hela tiden är inkluderande i sitt eget lärande, vilket leder till att eleverna kan reflektera själva och ta ansvar för sitt eget lärande inom idrott och hälsa. Idrottsundervisningen är ett rum där eleverna
20
tillsammans kan utveckla och kommunicera idéer med varandra. Eleverna bör i denna lärandeform arbeta i par eller i grupper där läraren formar grupperingar utifrån olika utvecklingszoner.
Den proximala utvecklingszonen beskriver vilken potential en individ har att lära sig om individen får rätt stöd. Utvecklingszonen blir en zon där individen får utveckla de kroppsliga förmågorna för att slutligen blir självständiga. Säljö (2010) beskriver vikten av att ge individerna rätt hjälp vilket kan vara hjälpa av kamrater, lärare eller lärandemiljöer. Didaktiska hjälpmedel kan vara handledning och efterliknade av rörelser. Den närmaste zonen beskriver avståndet hos eleven från att vara självständig i sitt agerande och den potentiella nivån med kvalificerad ledning.
4.4 Mead
Meads (1913) bidrar med att synliggöra hur jaget skapas av flera delar. Den biologiska del som kopplas till själ och den social delen som är mer analysbar. Den sociala delen är det som är kopplingsbart till flickors egenmakt och en mer jämställd idrottsundervisning.
Mead (1913) har bidragit med en förståelse kring tänkandet och upplevelse av jaget och medvetande. De grundläggande för den sociala tillvaron är kommunikation och språkprocessen.
Individens identitet formas av efter de olika erfarenheter som upplevs. Meads tankar kring det sociala jaget bidrar med en förståelse för hur yttre faktorer tillsammans med den egna kroppen forma individen som person. Kroppen skapas som ett objekt redan när barnet föds. ”I” är det sociala jaget, vilket ses som ett socialt objekt av hur barnet upplever sin kropp. Jaget är alla samlade erfarenheter av när individen tänker eller säger något under reaktion. Det sociala jaget uppstår via sociala interaktioner där människan behöver skapa en självförverkande bild om vem hen är. ”Me” beskrivs mer som den som det reflekterande jaget, en självvärdering av en utförd handling. ”Me” blir att flickor ser sig själva som ett objekt medan ”I” blir en mer subjekt inställning. Elever i interaktiva situationer använder sig av kroppsliga- och verbala gester för att utveckla ett gemensamt handlande. Det sociala jaget utvecklas i samspel med andra människor.
Att lära av varandra i naturliga situationer är något som Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015) beskriver som viktigt. Det handlar om att skapa situationer där lärandet sker utifrån de bästa möjliga förutsättningarna. Eleverna lär sig simma bäst i en sjö eller i en simbassäng. Att
21
arbeta tillsammans under en längre tid leder till att eleverna utvecklar ”I” and ”Me” vilket får den positiva effekten av utvecklandet av strategier inom samtal och ett utvecklande av den kroppsliga förmågan.
Epistemiska ekologier preciserar hur kunskap fördelas inom en grupp och vilket värde rörelsen har för olika elever. Inom epistemiska ekologier är det av vikt att upprätthålla och veta hur agerandet ska ske i olika sociala situationer. När en förståelse för värdet av olika aktiviteter och veta hur agerandet ska ske kan arbetet mot att utveckla den kroppsliga förmågan hos varje individ ske. Positionerna inom den aktuella aktiviteten är föränderliga och påverkas av hur lång tid eleverna får arbeta med aktiviteten. Ekologi beskriver kortfattat hur kunskap fördelas och hur människan kan positionera sig i olika sociala situationer (Barkers, Quennerstedts &
Annerstedts, 2015).
22
5.1 Metod
5.1 Kvalitativ forskning
Bryman (2018) beskriver att kvalitativ forskning har ett stort fokus på ord istället för siffror.
Det som skiljer kvalitativ forskning mot kvantitativ forskning är att forskaren rör sig i förhållandet mellan teori och praktik, vilket beskrivs som induktiv syn. Denna studie kommer det abduktiva tänkandet vara mer aktuellt. Forskare som använder sig av abduktion skapar en teoretisk förståelse av de kontexter och den världsbild hos de människor som studeras. Det avgörande steget är att forskaren beskriver och förstår verkligheten utifrån deltagarnas perspektiv. Vid formuleringen av den vetenskapliga beskrivningen är det av vikt att hålla kontakten med deltagarna för att presentera rätt data. Abduktion förlitar sig till förklaring och förståelse för deltagarnas perspektiv.
Bryman (2018) beskriver kunskapsteoretisk ståndpunkt med att presentera en tolkningsinriktad förståelse av hur individen tolkar sin verklighet. av grundval hur deltagarna bete sig i en viss miljö och hur de tolkar verklighet. En annan ståndpunkt som gör den kvalitativa forskningen unik är att sociala egenskaper är ett resultat av ett samspel mellan individer, detta benämns som en ontologisk ståndpunkt. Alvehus (2013) beskriver att det som utmärker den kvalitativa metoden är intresset för meningar och innebörden av det aktuella ämnet, i detta fall könsmönster i idrott och hälsa. Fokus under den kvalitativa processen är att tolka respondenternas svar vilket bidrar till en mer generell förståelse av fenomenet. Med detta som bakgrund lämpar sig den kvalitativa forskningsmetoden bäst i förhållande till studiens syfte.
Den kvalitativa processen startar genom att formulera en forskningsfråga som är tydlig och med koppling till relevant litteratur. Vid ett tidigt skede formulerades ett missiv (Se bilaga 1) som skickades ut som en första kontakt till rektorer och lärare för att får tillträde till olika skolor. I missiven presenterades en bakgrund till studiens syfte samt en presentation av de forskningsetiska principerna (Andersson, 2014).
5.2 Intervjuguide
Intervjuguide (Se bilaga 2) inom semistrukturerade intervjuer är mindre specifik än vid en strukturerad intervjuguide. Intervjuguidens frågor bearbetades för att få fram väsentlig information med koppling till syftet, frågeställningen samt tidigare forskning. Egenmakt och
23
genus är svårdiskuterade begrepp vilket gjorde att inledning av gruppintervjun bestod av en diskussion av begreppen. Öppna frågor konstruerades för att inte påverka respondenternas svar och får intervjuer med hög kvalité. Val av intervjuguide är nödvändig för att intervjuerna ska uppfylla kraven för vetenskaplig forskning. Intervjuguide användes som en minneslista över vad som ska täckas under gruppintervjun. Strukturen är uppbyggd med frågor i ordningsföljd som gör det möjligt att få information om hur deltagarna upplever könsmönster och vad de konkret kan göra för att flickor ska ses som subjekt i stället för objekt. Frågorna har formulerats för att undvika alternativa idéer eller synsätt där det inte finns något givet svar. Språket i intervjuguiden har varit på en nivå som undviker felformuleringar eller feltolkningar av frågorna. Utöver detta har gruppintervjuerna bedrivits i en trygg miljö där respondenterna hela tiden ser varandra och materialet som spelar in intervjun (Bryman, 2018).
5.3 Urval
Alvehus (2013) beskriver bekvämlighetsurvalet som utgår från att urval baseras på vilken typ av deltagare som finns tillgängliga. Flickorna var tillgängliga och intervjuerna har kunnat anpassas med hjälp av tidigare kollegor. Fokusgruppsintervjuer har använts i syfte att låta tjejer i samtal formulera och uttrycka sig mot bakgrund av gemensamma erfarenheter av undervisning. Fördelen med denna metod är enkelheten att göra direkta jämförelser mellan flickorna i grupp. Det intressanta med fokusgrupper var hur attityder formas. Denna metod gör det möjligt att studera hur tjejerna upplever och pratar om fenomenet egenmakt och hur arbetet mot en jämställd idrottsundervisning bör formas. Problemet kan vara att det riskerar att spegla en viss grupp snarare än ett bredare fenomen. Ett annat problem med fokusintervjuer är att det finns risk att individuella åsikter inte kommer till fram lika tydligt, utan att i det här fallet tjejerna skapar en gemensam erfarenhet. Men, till viss del har det varit avsiktligt att skapa den gemensamma erfarenheten, då tjejernas röst och narrativ då kan få en mer framskjuten position.
Vidare definierades en given målgrupp, vilket i detta fall var flickor. Eleverna som ingår i undersökningen är enbart flickor som går på en privat gymnasieskola med 300 elever. Flickorna gick i samma klass och årgång. Tre olika gruppintervjuer genomfördes med 4-6 deltagare där samtliga elever var flickor. Eleverna fick själva välja vilken gruppintervju de skulle ingå i för att skapa ett klimat där alla vågade komma till tals. Bryman (2018) beskriver att större grupper löper en risk för att deltagarna blir passiva och grupper med mindre antal leder till ett större engagemang hos deltagarna.
24
Pilotstudie användes för att testa inspelningsmaterialet samt att testa frågornas funktion. De som deltog i pilotstudien inkluderades inte i själva huvudundersökningen. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att kvalitativa intervjuer är mer flexibla och tillåter en högre grad av anpassning i interaktionen mellan forskare och deltagare. Förberedandet inför gruppintervjuerna bestod av att bearbeta insamlat material för att utöka kunskapen inom ämnet.
Syftet bearbetades för att synliggöra vad som ville uppnås med undersökningen.
Gruppintervju användes för att låta många flickor diskutera olika frågeställningar där växlande perspektiv kan fångas. Bryman (2018) argumentera för att gruppintervjuer är tidseffektivt.
Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har en intervjuguide (Se bilaga 2) som ska täcka intervjun. Frågorna ställs på ett informellt sätt där stor vikt lagts på att formulera relevanta frågor i rätt ordningsföljd. Fokusgrupper bidrar med realistiska beskrivningar om vad människor tycker och tänker.
5.4 Genomförande och bearbetning av data
Semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur flickor har kunnat utveckla egenmakt samt vad de tyckte behöver förändrats i undervisningen ett bättre lektionsklimat (Christoffersen & Johannessen, 2015).
Alvehus (2013) redogör för svårigheten att skriva ner exakt vad deltagarna säger, samt att veta vem som säger vad, därför spelades gruppintervjuerna in med hjälp av en videokamera samt ljudupptagning i mobiltelefonen. Mobiltelefonen användes som en backup och raderades direkt när data var på videokameran. Inspelandet med videokamera motiveras i form av att kunna gå tillbaka och se vilken deltagare som sa vad samt om någon tog extra mycket plats och dominerade diskussionen. Det som är extra intressant under intervjuerna är vad som sägs men också hur det sägs. Nackdelen med att spela in intervjuerna kan vara att det uppfattas som störande och kan begränsa deltagarna.
Tematisk analys användes i denna studie vilket har syftet att analysera och beskriva olika teman i det insamlade materialet. Transkribering blev nästa steg i processen när intervjuerna genomfördes vilket är första steget i analysen. Transkriberingen var noggrann men små korrigeringar genomfördes för att göra språket mer formellt. Vidare har den nedskrivna texten sorterats i olika teman med koppling till frågeställningarna och syftet. Kodning har varit en central process där data har brutits ner och kopplats ihop med annan relevant data. Data
25
analysen handlade till stor del om att reducera den stora mängd data som erhölls, det beskrevs som reduktion av data (Bryman, 2018).
Transkribering av intervjuinnehåll är en svår och tidskrävande process, där Bryman (2018) bland annat beskrev vikten av att behålla intervjupersonernas ordalag och uttrycksätt. För att undvika misstag och slarv genomfördes analysen av det insamlade materialet dagen efter för att materialet ska hålla en hög kvalité. Respondenternas namn togs bort under transkriberingen av etiska skäl.
5.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är kriterier för bedömningen av vilken kvalité som studien uppvisar.
Reliabilitet avser huruvida forskningsresultatet är upprepningsbart, förenklat hur noggrant undersökningen är genomförd. Validitet beskriver forskningens giltighet, undersöks det som ska undersökas. Dessa begrepp är relevanta för att bedöma undersökningens tillförlitlighet och dess brister (Bryman, 2018).
Frågorna har bearbetats och konstruerats för att undvika feltolkningar. Under analysen och transkriberingen har texterna skickats tillbaka till respondenterna för att minimera feltolkning av data och minska risken för låg reliabilitet och öka autenticiteten i arbetet. Autenticitet handlar om att göra bedömningar inom analysen och skrivprocessen, där målet är att läsaren känner igen sig själv i beskrivningarna. Transparens beskriver hur studiens undersökning av undersökningsdata och resonemang redovisats. Det är problematiskt att redovisa all data från de tre gruppintervjuerna, vilket har gjort att enbart det med bäst kvalité har redovisats. Att med öppenhet dela forskningen med respondenterna ökar transparensen i forskningen. För att nå kvalitet i forskningen har sambandet mellan empirin och teorin utformats mot att uppnå korrespondens, en samstämmighet (Alvehus, 2013).
5.6 Forskningsetiska principer
Denna undersökning har grundat sig i Vetenskapsrådets (2002) etiska principer. Det första är informationskravet där eleverna informerades i ett missiv (se bilaga 1) och en muntlig presentation av studiens syfte. Utöver detta informerades deltagarna om att det var frivilligt och att de kunde avbryta sitt deltagande närsomhelst under intervjutillfället. Elever som var under
26
18 år vid tillfället behövde ett godkännande från målsman, där en samtyckesblankett (Se bilaga 3) skickades med eleverna. När eleverna deltog samt att samtyckesblankett var inlämnade uppfylldes det andra kriteriet som är samtyckeskravet. Studien redovisar inga personuppgifter och alla deltagare är anonyma vilket gör att konfidentialitetskravet uppfylls i studien. Det insamlade materialet förvarades på Malmö universitets databaser och används enbart i denna studie. Materialet har varit otillgängligt för allmänheten och ljudfilerna raderades direkt när transkriberingen var färdig, vilket får innebörden att nyttjandekravet slutligen också uppfylls.
27