Studiens huvudfråga: Om det fanns fler kvinnor på höga positioner inom
systemutveckling, hur skulle det kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetet med systemutveckling?
Respondenternas funderingar kring om fler kvinnor vore involverade i utvecklingen av arbetet med systemutveckling varierar. Generellt menar samtliga att det är viktigt att det finns en blandning av olika personligheter med olika bakgrund i en grupp.
Samtliga respondenter är överens om att utformningen av systemutvecklingen skulle te sig annorlunda om fler kvinnor vore inblandade, åsikterna går dock isär gällande vad konsekvensen skulle bli. En aspekt på hur utformningen skulle te sig annorlunda är att arbetsklimatet skulle bli bättre vilket i sin tur kan resultera i att fokus läggs på arbetsuppgifterna. Övergripande ansågs att fler kvinnor i arbetet med systemutveckling skulle innebära mer struktur och att metoder skulle användas i större utsträckning. Som en följd av detta menar de att kvalitén på produkten skulle bli bättre samt att onödigt arbete skulle undvikas. Egenskaper som lyfts fram för att främja analysdelen i arbetet med systemutveckling är att kvinnor är mer kommunikativa, smidigare och bättre på att tolka.
6 Komparativ analys teori – empiri
Vad har utmärkt en kvinnas väg till en hög position inom systemutveckling?
Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och män när det gäller karriärsutveckling. Resultatet av den empiriska studien visar att respondenternas
Yrkesmässigt har respondenterna skilda sätt att ta sig till nuvarande position. Gemensamt menar de att slumpen har haft stor inverkan på vilken inriktning deras yrkeskarriär har tagit.
En påverkansfaktor på karriärsutveckling menas i studien är genusperspektiv. Teorin visar att ett genusperspektiv kan användas i många olika sammanhang, det är dock inte alltid praktiskt möjligt att använda sig av resultatet. Den empiriska undersökningen visar att de personliga egenskaper respondenterna lagt fram som främjat deras karriär tyder på att deras personligheter liknar varandra. Ett gemensamt drag för alla respondenter är att de är analytiska till sin läggning.
Finns det skillnader mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling, i så fall vilka?
Det har gjorts studier på att det finns rena fysiologiska könsskillnader gällande hur en mans och en kvinnas hjärna fungerar. Studien av genusperspektivet har tydligt visat att kvinnor och män har olika sätt att agera och att de har olika utmärkande förmågor.
Studien av teorin har även visat att genom att tydliggöra dessa könsförhållanden kan förhållningssätt och beteendemönster förändras. Studien av teorin saknar dock kopplingen att resultatet inte använts praktiskt i arbetet med utformning av systemutveckling.
Respondenternas funderingar kring om fler kvinnor vore involverade i utvecklingen av arbetet med systemutveckling varierar. Generellt menar samtliga att det är viktigt att det finns en blandning av olika personligheter med olika bakgrund i en grupp. Två av respondenterna är ytterst övertygade om att utformningen skulle te sig annorlunda om fler kvinnor vore involverade i arbetet med systemutveckling.
Vilka effekter får de eventuella skillnaderna mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling på det färdiga systemet?
I studien av teori har vi tittat på flertalet metoder för att utröna var i utvecklingsprocessen eventuella skillnader mellan män och kvinnors sätt att arbeta kan påverka. Studien av teorin visar att oavsett metod krävs det i det inledande skedet av processen en god förmåga att förstå och tolka. Empirin visar att kvinnor är mer kommunikativa, smidigare och bättre på att tolka. Ett sätt att ta till vara på dessa förmågor har studien av teorin inte kunnat framvisa. Oavsett om Vattenfallsmodellen, RUP, SCRUM eller annan metod används kan kvinnliga förmågor vara positiva för utvecklingsarbetet. Studien av teorin har inte visat någon klar lösning, snarare visas att problemet gömts undan och ignorerats.
De erfarenheter och egna tankar respondenterna har gör att de anser att fler kvinnor skulle innebära mer struktur och att metoder skulle användas i större utsträckning. En
konsekvens av detta menar de skulle vara att kvalitén på produkten skulle bli bättre. En annan konsekvens som den empiriska undersökningen visar är att användningen av mer metoder resulterar i att onödigt arbete undviks.
Att undvika onödigt arbete innebär i sin tur att kostnaden för systemutvecklingen
minskar. En av respondenterna menar att företagen skulle ha att vinna på att använda sig av metoder.
Genom att ha genusperspektiv som påverkansfaktor på systemutveckling, IT och informationssystem har studien belyst att man kan se på systemutveckling, IT och informationssystem ur olika synvinklar. Studien av teorin visat att en mängd forskning på alla dessa områden gjorts. Trots all denna forskning kommer det dock inte fram hur resultaten av dessa kan sammankopplas för att förbättra utformningen av systemutveckling.
Två av respondenterna har liten erfarenhet av att arbeta tillsammans med kvinnor, de ser inte könet som en avgörande faktor. En av de dessa två respondenter menar att utvecklingen skulle te sig annorlunda, men detta genom att arbetsklimatet skulle bli bättre. Hon ser inte att själva systemutvecklingsprocessen skulle skilja sig åt beroende på om det var fler kvinnor inblandade utan att det är mer personligheterna som styr. Den andra av dessa två respondenter menar att män generellt är bättre på att jobba i grupp medan kvinnor är mer kommunikativa, smidigare och bättre på att tolka. Hon ser ingen tydlig skillnad på om kvinnor vore involverade.
Studien av teorin visar att IT har en stor betydelse för samhället, både positiva och negativa konsekvenser har påvisats. Teknikskiftet gällande IT har skett oerhört snabbt.
Vad studien av teorin även visar är att tekniken inte alltid är så stabil och tillgänglighet och att användbarhet inte alltid är så stor. Teorin visar på studier som gjorts att största andelen av IT-projekt fallerar, att mjukvaruutvecklingen är i kaos och åtgärder krävs. På frågan gällande önskan om hur utvecklingen av arbetet med systemutveckling i framtiden skall se ut svarar samtliga bland annat att det är av stor vikt att man arbetar i väl sammansatta team. Respondenterna vill även att framtidens projekt blir mer uppdelade, gärna i små iterativa delar som kan testas av. Respondenternas syn på systemutveckling idag är att metoder inte används i tillräcklig utsträckning och att det branschmässigt skiljer sig åt i hur stor utsträckning metoder används.
Teorin säger att ett sätt att häva en negativ utveckling är att införa användbarhet i systemutvecklingen. Vad studien av teorin saknar gällande dessa delar är att lägga till ett genusperspektiv. Empirin visar att två av respondenterna är ytterst övertygade om att utformningen skulle te sig annorlunda om fler kvinnor vore involverade i utvecklingen av arbetet med systemutveckling. Studien av teorin visar att det inte bara är organisationen som får högre kostnader om användbarhet inte står i fokus, även samhälliga konsekvenser uppstår såsom exempelvis sjukskrivningar. Användbarheten framhölls även som viktig för respondenterna. Det som alla respondenterna framhöll som allra viktigast gällande framtiden var att de eftersöker en mer nära relation till kund/användare ifrån projektets uppstart. Orsaken till att de framhåller detta som viktigast är att de genom detta täta samarbete slipper utveckla något som kunden inte vill ha. Respondenterna tillägger att detta extra arbete kostar både tid och pengar.