Vi vill här belysa vad kvinnor eventuellt kan ha för påverkan på utvecklingen av arbetet med systemutvecklingen i framtiden. Nedan följer en generell indelning av systemutvecklingsprocessen i tre delar, analys, design och implementation. I dessa tre delar kommer respondenternas tankar och förslag att placera in. Vi vill här göra en återkoppling till studiens teoretiska referensram, 3.5 Systemutveckling. Oavsett vilken metod som används kan resultatet av vår studie användas, som exempel sker en analys oavsett vilken metod som används.
Analys
Om fler kvinnor var inblandade i analysdelen ser respondenterna att den skulle bli mer metoddriven, de menar att arbetet skulle bli mer strukturerat vilket främjar slutprodukten.
En av respondenterna framhåller att kvinnor är bra på att förstå, tolka – vad är det egentligen som önskas? Med denna förståelse menar hon att onödigt arbete kan undvikas.
En annan respondent menar att kvinnor är mer nitiska och har bättre kontroll på vad de gör vilket gör att arbetet blir mer tillförlitligt.
Design
En konsekvens av att analysdelen i systemutvecklingsprocessen blir mer strukturerad genom att metoder används mer aktivt blir designdelen enklare att starta upp och utföra.
Genom de resultat som uppnås i analysdelen med hjälp av metoder kan det fortlöpande arbetet med designdelens metoder fortgå på ett smidigt sätt.
Implementation
Flertalet respondenter ser att kvalitén på slutprodukten blir högre i och med ett mer strukturerat arbetssätt. Kvalitén på slutprodukten stärks även av att metoder förbättras och används mer. I och med att onödigt arbete genom detta strukturerade arbetssätt undviks minskar även kostnaden för systemutvecklingen.
8 Källförteckning
Accenture (2007). Accenture.com. (Elektronisk) Ny rapport från Accenture: Endast 32 procent av svenska kvinnor känner sig redo att konkurrera i framtidens näringsliv. 1 skärmsida.Tillgänglig: <
http://www.accenture.com/Countries/Sweden/About_Accenture/Newsroom/News_Releas es/endcast32.htm >(2008-05-13)
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion, Studentlitteratur, Lund.
Andersen, Erling S (1994) Systemutveckling – principer, metoder och tekniker Lund:
Studentlitteratur
Beatts studie (1996) se Muhonen, Tuija (1999) Kvinnor, karriär och familj – en studie om chefer i fyra olika branscher. Lund : KFS AB
Christenssen, Lars, Engdahl, Nina, Grääs, Carin & Haglund, Lars (2001).
Marknadsundersökning – en handbok. Lund: Studentlitteratur.
DN Debatt (2007). Göransson. (Elektronisk) Ökad jämställdhet stärker manligt toppstyrd maktelit. 1 skärmsida. Tillgänglig:
<http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=611210>. (2008-05-13).
DSV (2007). (Elektronik) Forskning inom IT och Samhälle. 1 skärmsida. Tillgänglig: <
http://www.dsv.su.se/its/ >. (2008-05-22)
Frankenhauser m fl. (1989) se Muhonen, Tuija (1999) Kvinnor, karriär och familj – en studie om chefer i fyra olika brancher. Lund : KFS AB.
Gilje & Grimen (1992). Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Daidalos AB, Göteborg.
Gould et al. (1997, s. 158) se Gulliksen & Göransson (2002). Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, Lund.
Greenhaus & Beutell (1985) se Muhonen, Tuija (1999) Kvinnor, karriär och familj – en studie om chefer i fyra olika brancher. Lund : KFS AB
Gulliksen & Göransson (2002). Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, Lund.
Hjärnfonden (2007). Dahlström. (Elektronisk) Könet sitter i hjärnan. 21 skärmsidor.
Tillgänglig: < http://www.hjarnfonden.se/dbimages/Hjarnans_dag-07ADmini.pdf>.
(2008-05-13).
Högskolan i Borås (2002). Lind. (Elektronisk) Tillgänglig: <
www.hb.se/ida/OrganizationInformatics.asp /> (2008-02-15)
imCMS (2003). Loor (Elektronisk) Iterativ utveckling - om utvecklingsmetoder. 1 skärmbild. Tillgänglig: < http://www.imcms.net/1126 > (2008-05-22)
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus, Studentlitteratur, Lund.
Larsson (1994) se Starrin, Bengt Svensson, Per-Gunnar. (1994, kap 7) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Lieblich, Tuva-Mashiach & Ziber 1998:12-14 se Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus, Studentlitteratur, Lund.
LO (2004). Nelander, Goding & Ivarsen. (Elektronisk) Ett IT-samhälle för alla - Hur har datoranvändningen i hemmet och arbetslivet utvecklats. 30 skärmsidor. Tillgänglig: <
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/326F91DAD59E41DBC1256E67004FB41 D >/Ett IT-samhälle för alla - Hur har datoranvändningen i hemmet och arbetslivet utvecklats. (2008-05-21).
Muhonen, Tuija (1999) Kvinnor, karriär och familj – en studie om chefer i fyra olika brancher. Lund : KFS AB.
Munkvold, Bjørn Erik (2002). New Perspectives on Information Systems Development:
Theory, Methods, and Practice, edited by Harindranath et al. Kluwer Academic/Plenum Publishers.
Nationalencyklopedin (2008). (Elektronisk) Familj. 1 skärmsida. Tillgänglig: <
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=167186&i_word=familj >. (2008-05-15).
Nationalencyklopedin (2008). (Elektronisk).Arbetshypotes.1 skärmsida. Tillgänglig: <
http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=fals e&t_word=arbetshypotes >. (2008-03-11).
Nielsen (1993) se Gulliksen & Göransson (2002, s. 65-66). Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, Lund.
Pellesoft (2003). Fägnell. (Elektronisk) RUP – en introduktion. 1 skärmsida. Tillgänglig:
< http://www.pellesoft.se/area/articles/article.aspx?artid=566#4 > (2008-05-12)
Prince (1987:60) se Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Med livsberättelsen i fokus, Studentlitteratur, Lund.
Projectplace International AB (2005). (Elektronisk) Lyckade IT-projekt – finns dom? En kartläggning av svenska IT-projekt i privat och offentlig verksamhet. 7 skärmsidor.
Tillgänglig: < http://files.projectplace.com/swedish/reports/it_projekt_2005.pdf (2008-05-12)
Projectsmart (1995). The Standish Group. (Elektronisk) CHAOS. 8 skärmsidor.
Tillgänglig: < http://www.projectsmart.co.uk/docs/chaos-report.pdf >. (2008-05-13).
Regeringskansliet (2007). Sabuni. (Elektronisk) Så löser vi bristen på it-kvinnor. 1 skärmsida. Tillgänglig: < http://www.regeringen.se/ > Statsministern och
statsråden/Nyamko Sabuni/Artiklar/Så löser vi bristen på it-kvinnor. (2008-02-12) Softhouse (2008). (Elektronisk) Scrum på 5 minuter. 16 skärmsidor. Tillgänglig: <
http://www.softhouse.se/Uploades/Scrum_broschyr.pdf >(2008-05-13)
Spector (1986) se Projectsmart (1995). The Standish Group. (Elektronisk) CHAOS. 8 skärmsidor. Tillgänglig: < http://www.projectsmart.co.uk/docs/chaos-report.pdf >. (2008-05-13).
Standish Group (1995) se Gulliksen & Göransson (2002). Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, Lund.
Statistiska Centralbyrån (2008). (Elektronisk) 30 största yrkesgrupperna. 1 skärmsida.
Tillgänglig: < http://www.scb.se/templates/tableOrChart____133973.asp >. (2008-02-28) Sthlm Jämt (2007). Edström. (Elektronisk) Jämställdhet för bättre affärer – workshop om företags jämställdhetsarbete. 1 skärmsida. Tillgänglig: <
http://www.sthlmjamt.se/news.asp?p_id=363 > (2008-02-28)
Tonnquist, Bo (2005). Projektledning, Bonnier Utbildning AB, Stockholm.
Umeå Universitet (2001). Johansson-Långström. (Elektronisk) IKT och genus.
Tillgänglig: < http://www.educ.umu.se/~siv/iktgenus/ > /Genus. (2008-02-20) Uppsatser (2007). Arbin & Hjerpe (Elektronisk) Genuspåverkan vid utveckling och användning av informationssystem. 72 skärmsidor. Tillgänglig: <
http://dspace.bib.hb.se:8080/dspace/bitstream/2320/2282/1/2007KI03.pdf > (2008-03-05) Wikipedia (2008). (Elektronisk) Vattenfallsmodellen. 1 skärmsida. Tillgänglig: <
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenfallsmodellen >(2008-05-13)
Bilaga - intervjufrågor
Frågeguide med teman
Respondent
1. Respondentnummer:
2. Får vi använda oss av ditt namn företagsnamn i vår uppsats?
3. Namn:
4. Ålder:
5. Familj:
6. Bostadsort:
7. Nuvarande arbetsgivare:
8. Tjänstens omfattning, hel eller deltid:
9. Nuvarande befattning:
10. Ansvarsområden:
11. Beskrivning av befattning:
Den konkreta vägen
12. Vilka utbildningar har du genomgått?
13. Vilka yrken har du tidigare haft?
Personliga val
14. Om barn, startades karriären före eller efter barnen kom.
15. Vad fick dig att välja systemutveckling?
16. Har vägen till din nuvarande position varit självklar?
17. Har vägen till din nuvarande position varit problemfri?
18. Har du stött på motgångar i din karriärsutveckling? Få eller många?
19. Känner du att du fått göra några ”uppoffringar” för din karriär?
20. Vilka personliga val skulle du själv vilja lyfta fram? Både de gällande de vi pratat om och egna tankar.
Personligt
21. Vilken roll har arbetet i ditt liv?
22. Vilka personliga egenskaper tror du att du har som gjort att du satsat på din karriär?
23. Vad är det bästa med ditt yrkesval?
24. Vad är det sämsta med ditt yrkesval?
Funderingar kring systemutvecklingens framtid
25. Hur ser du på utvecklingen med systemutvecklingen idag? Sett till sättet att arbeta, använda sig av metoder.
26. Hur ser du på utvecklingen med systemutveckling i framtiden? Sett till sättet att arbeta, använda sig av metoder.
27. Om fler kvinnor var involverade i systemutveckling, tror du att utformningen av systemutvecklingen skulle te sig annorlunda?
Nej – Varför?
Ja – Hur tror du skillnaden skulle se ut.
28. Hur skulle du vilja att framtidens systemutvecklingsarbete skall vara utformat?
Bilaga - Tematabell
Tematabell - forskningsfrågor
Fråga /
Respondent Pernilla Dahlström
Microcraft Maria Engrup Maria Byfeldt Annika Engbäck
Vad har utmärkt
Finns det skillnader mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutvecklin g, i så fall vilka?
• Ja • Nej • Ja • Ja!
Vilka effekter
får de
eventuella skillnaderna mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutvecklin g på det färdiga systemet?
• Mer struktur vilket ger:
Bättre kvalitet Mindre onödigt arbete som genomförs
• Tror inte att genus har
någon större betydelse. • Blandning bra, dock är personlighet viktigast
• Trevligare arbetsklimat
• Personernas olikheter och erfarenhet dock vikigast.
• Kvinnor duktigare på metoder
• Kvalitén skulle förbätras.
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS
TFN:033-4354000·E-POST: INST.IDA@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/IDA