K VINNORS VÄG TILL HÖGA POSITIONER INOM SYSTEMUTVECKLING
VT 2008:KI05 Kandidatuppsats i Informatik
Annika Guterstam Anna M. Karlsson
Svensk titel: Kvinnors väg till höga positioner inom systemutveckling Engelsk titel: Women’s road to high positions within system development Utgivningsår: 2008
Författare: Annika Guterstam & Anna M. Karlsson Handledare: Bertil Lind
Abstract
The purpose of the survey is to lift forward the question: If more women worked within system development, which effect would it have on the system development work.
Would it be so that this effect can influence the good of business, the profitability or the usefulness of the systems? Or is it so that this does not make any difference? The responding people in the study are constituted of a few women whose position is being characterized as one of responsibility. The survey will research the people’s personal journey until their current position and their thoughts around the continued development of the work with system development. The people’s journeys are described through case studies that have been done. The study is searching for replies on how it would influence the continued development of the work with system development if there were more women in high positions within system development. The study of theory shows that there are a difference between women and men when it comes to career development.
Several studies have been done about the possible reasons for these differences. The theory shows that one gender perspective can be used in many different contexts, it is not however always practically possible to use the result. Studies have been done that shows that there are pure physiological sex differences concerning how a man’s and a woman's brain functions. The study of gender perspective has clearly shown that women and men have various ways to act and that they have significantly different abilities. Through having a gender perspective as an impact factor on system development, IT and information system, the study of the theory has shown that a great amount of research on every one of these areas have been done. Despite all this research it does not show how the results of these can be put together in order to improve the formulation of system development. The survey shows that more women within the work with system development would influence the formulation of the system development process, but not within all parts. That part where the study shows that more women can have the largest effect is in the analysis part, because they in general have easier to interpret and to understand what the customers actually want to have. Although the study doesn’t show that more women purely concrete can influence every part of the process, all parts are nevertheless influenced. This is demonstrated in the study by the fact that the respondents so clearly has pointed out that women purely in general has more structure in their approach, which in turn means a greater willingness to use methods.
Keywords:
System development, gender perspective, woman, system development method
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inom systemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.
Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten eller användbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.
Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas av ansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram till deras nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet med systemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.
Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetet med systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inom systemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och män när det gäller karriärsutveckling. Det har gjorts flertalet studier gällande vad skillnaderna kan bero på. Teorin visar att ett genusperspektiv kan användas i många olika sammanhang, det är dock inte alltid praktiskt möjligt att använda sig av resultatet. Det har gjorts studier på att det finns rena fysiologiska könsskillnader gällande hur en mans och en kvinnas hjärna fungerar. Studien av genusperspektivet har tydligt visat att kvinnor och män har olika sätt att agera och att de har olika utmärkande förmågor. Genom att ha genusperspektiv som påverkansfaktor på systemutveckling, IT och informationssystem har studien av teorin visat att en mängd forskning på alla dessa områden gjorts. Trots all denna forskning kommer det dock inte fram hur resultaten av dessa kan sammankopplas för att förbättra utformningen av systemutveckling. Undersökningen visar att fler kvinnor inom arbetet med systemutveckling skulle påverka utformningen av systemutvecklingsprocessen, men inte inom alla delar. Den del där studien visar att fler kvinnor kan ha störst inverkan är i analysdelen, då de generellt har lättare för att tolka och förstå vad kunden verkligen vill ha. Även om studien visar att inte fler kvinnor rent konkret kan påverka alla delar så blir alla delar ändå berörda. Detta påvisas i studien då respondenterna så tydligt har framhållit att kvinnor rent generellt har mer struktur i sitt arbetssätt, vilket i sin tur innebär större vilja till att använda sig av metoder.
Nyckelord:
Systemutveckling, genusperspektiv, kvinna, systemutvecklingsmetod
Innehållsförteckning
1 Inledning ... - 2 -
1.1 Bakgrund... - 2 -
1.2 Problemdiskussion... - 3 -
1.3 Forskningsfrågor ... - 5 -
1.4 Syfte... - 5 -
1.5 Avgränsning... - 5 -
1.6 Målgrupp... - 6 -
1.7 Förväntat resultat... - 6 -
2 Metod... - 7 -
2.1 Vetenskapliga förhållningssätt ... - 7 -
2.1.1 Positivism ... - 7 -
2.1.2 Hermeneutik ... - 8 -
2.2 Vårt förhållningssätt ... - 8 -
2.3 Forskningsstrategi ... - 9 -
2.4 Vetenskaplig metod... - 9 -
2.4.1 Kvantitativ metod... - 9 -
2.4.2 Kvalitativ metod... - 10 -
2.4.3 Val av metod... - 11 -
2.5 Urvalsmetod... - 11 -
2.6 Analysmetod ... - 12 -
2.7 Presentationsmetod... - 12 -
2.8 Utvärderingsmetod ... - 12 -
3 Teoretisk referensram ... - 14 -
3.1 Teorins relation till studiens forskningsfrågor ... - 14 -
3.2 Genusperspektiv... - 15 -
3.3 Karriärsutveckling ... - 16 -
3.4 Familjeförhållande... - 17 -
3.5 Systemutveckling ... - 17 -
3.5.1 Metoder ... - 17 -
3.5.2 Livscykelmodellen ... - 20 -
3.6 IT och Informationssystem ... - 22 -
3.7 Resultat av teoretisk undersökning... - 27 -
4 Empiri, resultat av narrativ analys ... - 28 -
4.1 Våra respondenter... - 28 -
4.2 Pernilla Dahlström... - 29 -
4.3 Maria Engrup ... - 31 -
4.4 Maria Byfeldt ... - 34 -
4.5 Annika Engbäck ... - 36 -
5 Resultat ... - 39 -
5.1 Analys av Intervjuer ... - 39 -
5.2 Resultat av den Empiriska undersökningen ... - 41 -
6 Komparativ analys teori – empiri ... - 41 -
7 Diskussion... - 44 -
7.1 Slutsats... - 44 -
7.2 Metodutvärdering ... - 45 -
7.3 Utvärdering av undersökningen i stort ... - 45 -
7.4 Förslag på fortsatt forskning ... - 46 -
7.5 Generaliserbarhet ... - 46 -
7.6 Spekulationer inför framtiden ... - 46 -
8 Källförteckning... - 48 -
Bilaga - intervjufrågor... - 1 -
Bilaga - Tematabell... - 1 -
Figurförteckning Figur 1 Begreppsrelationer ...- 14 -
Figur 2 Livscykelmodellen enligt Andersen (1994, s. 48)...- 20 -
Figur 3 Fördelningen av projekt ...- 26 -
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt Statistiska Centralbyrån (2008) var 77 % av alla dataspecialister år 2006 män, studien visar att arbete med systemutveckling traditionellt är mansdominerat. Tanken med vår studie är att lyfta fram vad kvinnan kan tillföra systemutvecklingen med inriktning på användning av IT i arbetslivet, studien har således ett genusperspektiv Vi ser även ett behov hos kvinnor att få inspiration och kunskap om hur vägen till ett yrke inom systemutveckling kan se ut.
Arbin & Hjerpe (2007) har gjort en studie gällande genuspåverkan vid utveckling och användning av informationssystem. Arbin & Hjerpe (2007) menar att genuspåverkan är stor gällande användning och utformning av informationssystem. De har kommit fram till att kvinnor och män tänker annorlunda när de använder en applikation och att det är positivt för arbetsmiljön med jämn könsfördelning. De menar även att arbetsområdet gällande kodning fortsatt kommer att domineras av män medan kvinnor mer kommer att fokusera på arbetet med kundkontakter och design.
Enligt en artikel som Åsa Torstensson, infrastrukturminister, och Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister skriver på Regeringskansliet (2007) ligger arbetsområden inom IT långt efter i jämställdhetsarbetet. Denna artikel samt media i allmänhet och tidigare arbetslivserfarenhet visar på att vår studie är relevant och ”ligger i tiden”. Detta bland annat motiverar att undersöka vilken betydelse genusperspektivet har för informatikområdets utveckling.
Munkvold (2002) har forskat om hur olika perspektiv kan påverka systemutveckling.
Munkvold (2002) har kommit fram till att olika perspektiv kommer mer i fokus beroende på typ av organisation samt vilken delprocess i processen systemutveckling som hanteras.
De perspektiv Munkvold (2002) använt sig av är: Technological imperative, organisational imperative, emergent perspective, political perspective, cultural perspective, contextualist perspective and situated change perspective. Denna forskning har gett oss ytterliggare belägg för att det är fördelaktigt att se på systemutveckling ur olika perspektiv.
De perspektiv Munkvold (2002) presenterar är något inriktade på organisatorisk analys gällande IT förändringar, han menar att personer i systemutvecklingsprocessen också kan ta fördel av att fokusera på dessa perspektiv. Dessa perspektiv kan påverka deras mentala modeller av hur en organisation fungerar och även påverka de beslut som tas i de olika systemutvecklingsprocesserna. Munkvold (2002) menar att de perspektiv som dominerar informationssystemsprocessen är de teknologiska och organisatoriska, men påstår att andra perspektiv kan vara nog så viktiga för att ta fram betydelsefulla kompletterande slutsatser för systemutvecklingsprocessen. Att se på arbetet med systemutveckling ur ett genusperspektiv skulle kunna vara ett sådant perspektiv för att få fram kompletterande slutsatser. Munkvold (2002) menar att genom att vidga vyerna och nyttja fler perspektiv främjas processen att få fram de olika intressenternas behov.
Systemutvecklarna bör tydliggöra för de olika intressenterna vilket perspektiv de tillämpar och informera om vilka organisatoriska förändringar de anser krävs för att fullt ut kunna nyttja teknologin.
Vi tror att denna studie kan klargöra vad kvinnor i Sverige kan tillföra den fortsatta utvecklingen av arbetet med systemutveckling. Genom att göra en studie ur ett genusperspektiv inom informatik är tanken att uppnå ytterligare en dimension inom systemutveckling och att området utefter denna utvecklas positivt.
1.2 Problemdiskussion
Vår problemställning baseras på hur kvinnor har nått sin position inom systemutveckling.
Hur har dessa kvinnors kunskap och egenskaper tagits till vara på inom arbetet med systemutveckling med inriktning på användning av IT i arbetslivet?
Några av de funderingar som legat till grund för hur vår problemställning framkommit är:
• Hur kvinnor har nått mer framstående positioner inom arbetet med systemutveckling?
• Hur har de gått tillväga?
• Vad har dessa kvinnor tillfört utformning m.m. inom arbetet med IT?
• Vilka utbildningar, val och uppoffringar har dessa kvinnor gjort?
• Vad har de för bakgrund?
• Vilka motsättningar har de övervunnit på sin väg?
• Vilka eventuella förändringar har kvinnornas arbete resulterat i?
Det finns ett flertal studier att göra inom detta område: Kvinnliga programmerare, kvinnliga projektledare, småbarnsmammor i utbildning inom informatik och kvinnor generellt inom systemutvecklingsyrket. Studien gällande kvinnliga programmerare skulle kunna handla om hur struktureringen av program läggs upp, både funktionsmässigt och layoutmässigt. Vad skiljer kvinnliga programmerares arbete ifrån de manliga? En ytterligare frågeställning skulle kunna vara om programmerarens arbetssituation skiljer sig åt om programmeraren är kvinnlig eller manlig.
Skiljer sig en kvinnlig projektledare åt från en manlig? Är det sant att kvinnan skulle vara mjukare som ledare eller är det bara en myt? Det skulle vara intressant att studera resultatet av två exakt lika projekt med en kvinnlig och en manlig projektledare. Även hur projektgruppen har upplevt sin projektledare skulle vara spännande att studera.
En studie över hur utbildningssituationen ser ut för småbarnsmammor vore intressant att genomföra. Generellt är livsvillkoren annorlunda för kvinnor gentemot män sett ur familjesynpunkt. Traditionellt är det kvinnan som ansvarar för hem och barn, hon är på detta vis mer hänvisad till att studera utefter barnens villkor. Är utbildningarna inom informatik anpassade för att även passa dessa studenters behov? Finns det utrymme för självständiga studier inom området?
Har kvinnors kunskap och egenskaper tagits till vara på inom arbetet med systemutveckling? Kan det vara så att dessa kunskaper och egenskaper i så fall skulle kunna vara en faktor som påverkar om ett systemutvecklingsprojekt lyckas eller inte? Det finns olika aspekter på vad som menas med att ett systemutvecklingsprojekt har lyckats eller inte och vad som är påverkansfaktorer.
Projectplace International AB (2005) har gjort en kartläggning av svenska IT-projekt i privat och offentlig verksamhet. De menar att systemutvecklingsprojekt misslyckas i den bemärkelsen att:
• Kunderna upplever inte att man får ut det värde av investeringen som utlovats
• Priset motsvarar inte värdet av det som levererats.
Inom affärssystemprojekt menar de att missnöjdheten består av att:
• Kostnaderna överskrids
• Leveranserna sker inte inom utlovad tid
• Funktionerna är inte de utlovade i leveranserna
Enligt vad Edström skriver på Sthlm Jämt (2007) kan arbetet med jämställdhet leda till ökad affärsnytta vilket kan bidra till att organisationens arbetsmiljö och stämning förbättras. Affärsnyttan kan även bestå av att organisationen reflekterar över sitt produkt- eller tjänsteutbud och marknadsföring. Enligt vad Edström skriver på Sthlm Jämt (2007) har flera studier som gjorts påvisat ökad lönsamhet genom jämställdhetsarbete. Edström tar som exempel på Sthlm Jämt (2007) upp två studier, en från Nutek och en från företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet. Den senare undersökningen presenterades på DN debatt den 12 januari 2007.
Undersökning visar att arbete med systemutveckling är dominerat av män, enligt Statistiska Centralbyrån (2008) var 77 % av alla dataspecialister år 2006 män. Är denna fördelning bra för området eller skulle en jämnare balans främja utvecklingen inom informatik, systemutveckling, positivt? Är det så att området inte utvecklas så som det skulle kunna göra om det vore en jämnare fördelning mellan män och kvinnor?
Att arbeta med informationsteknik kan te sig väldigt olika. Inom området finns det en stor mängd yrkeskategorier, dock tvekar många kvinnor inför att välja någon av dessa som yrke. Denna tvekan kan bestå i bristande tro på sig själv som kvinna i en mansdominerad värld.
Enligt Muhonen (1999) är arbetsfördelningen i hemmet fortfarande traditionell. Kvinnor har huvudansvaret för hemmet parallellt med deras egen karriär. Enligt en studie visade det sig att kvinnliga chefers blodtryck och stresshormonhalt var höga efter förvärvsarbetsdagens slut till skillnad från mannens. Frankenhauser m fl. (1989) menar att mannen kopplar av efter hemkomst medan kvinnan påbörjar sitt ”andra arbetsskift”
som består av barn och hushåll. Enligt Muhonen (1999) kan svårigheter att förena karriär och familj avskräcka kvinnor från att söka sig till högre tjänster. Motsägelsefullt nog visar resultatet av Beatts studie (1996) att kvinnor i karriären faktiskt kan ha en mindre stressig situation än andra kvinnor. De har större kontroll över sin arbetssituation, vilket kan ses som en viktig faktor för att reducera stress i arbetet.
Vi kan se att många kvinnor i karriären ofta upplever att de gjort stora uppoffringar för att ta sig till sina positioner. Detta kan enligt Muhonen (1999) bero på att det är svårt att förena karriär och familj. Mäns och kvinnors uppfattning om sin yrkesroll i relation till sin privata roll skiljer sig i de flesta fall åt.
Greenhaus & Beutell. (1985) har identifierat tre typer av konflikter som kan uppstå när yrkesliv och familjeliv skall förenas. Dessa tre är, tid-, tanke- och rollmässiga konflikter.
Tidskonflikten innebär att det inte finns tid att ”räcka till” för både yrke och familj.
Tankemässigt kan det vara svårt att fokusera på det man gör när man är där. Den rollmässiga konflikten kan enligt Greenhaus & Beutell. (1985) innebära att olika beteenden förväntas, exempelvis kallhamrad på jobbet och omhändertagande i hemmet.
Detta kan göra att vägen till framgång inom systemutveckling för en kvinna kan vara problematisk.
1.3 Forskningsfrågor
Om det fanns fler kvinnor på höga positioner inom systemutveckling, hur skulle det kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetet med systemutveckling?
Denna huvudfråga har i studien delats upp i tre delfrågor:
1. Vad har utmärkt en kvinnas väg till en hög position inom systemutveckling?
2. Finns det skillnader mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling, i så fall vilka?
3. Vilka effekter får de eventuella skillnaderna mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling på det färdiga systemet?
Fråga ett gäller de personliga val kvinnorna gjort för att uppnå sin nuvarande position.
Fråga två ger svar på vad som utmärker en kvinnas sätt att arbeta. Fråga tre ger svar på de eventuella skillnader som framkommit, och om de i så fall har någon påverkan på det färdiga systemet. Svaren på delfrågorna påverkar hur svaret på vår huvudfråga blir.
Studiens huvudfråga skall ge förslag på önskvärda förändringar eller att visa att dagens arbete fungerar tillfredsställande.
1.4 Syfte
Syftet med undersökningen är att lyfta fram vilken inverkan det skulle ha på arbetet med systemutveckling ifall om fler kvinnor arbetade inom systemutveckling. Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten eller användbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.
1.5 Avgränsning
Studien är avgränsad till ett fåtal kvinnliga respondenter i Sverige i städerna Alingsås och Borås. Dessa respondenter kommer att vara kvinnor där befattningen präglas av ansvarstagande inom arbetet med systemutveckling.
Undersökningen är även avgränsad till att forska i respondenternas personliga resa fram till deras nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet med systemutveckling.
1.6 Målgrupp
Det är tänkt att chefer inom systemutveckling och IT-intresserade kvinnor skall bli berörda av vår kunskapsutveckling. De chefer studien i första hand vänder sig till är IT- konsultchef, personalchef, IT-avdelningschef och IT-projektledare. Även utbildningsansvariga inom Sveriges högskolor och universitet kan ses som intressenter för eventuell förändring av utbildningens innehåll eller upplägg.
Då det är vanligt att arbetet inom systemutveckling sker på konsultbasis, är IT- konsultchefer en naturlig målgrupp.
Personalchefen är en målgrupp då denna position är styrande i rekryteringsarbetet.
Studien kan ge honom/henne ett nytt sätt att se på hur sammansättningen på personalen kan vara.
IT-avdelningschefen är en strategisk befattning som har i uppgift att strukturera och effektivisera arbetet med IT. Tanken är att han/hon med hjälp av vår studie kan få nya idéer att se på helheten inom systemutveckling.
Som IT-projektledare finns bland annat ansvar för sammansättningen av projektgruppen, inom detta ansvarsområde hoppas vi att studien kan vara inspirerande. Även gällande val av metoder/verktyg kan studiens resultat vara nyttigt att ta till sig.
Målgruppen IT-intresserade kvinnor skulle kunna vara de kvinnor som är i början av sin yrkeskarriär eller de som funderar på att byta yrkesinriktning mot arbete med systemutveckling. Även de kvinnor som idag arbetar inom informatik kan ses som en målgrupp då de kan ta till sig resultatet och jämföra med sin nuvarande situation. De kan med denna jämförelse eventuellt förbättra sin egen situation.
1.7 Förväntat resultat
I studiens huvudfråga vill vi få en kunskap av karaktären förutsägande. Kunskapen skall visa hur den framtida utformningen av systemutveckling skall se ut om det fanns fler kvinnor involverade. Meningen är även att få förståelse för hur kvinnor i dessa positioner ser på utvecklingen med arbetet inom systemutveckling idag. Ser de utvecklingen i dagsläget som positiv eller ser de att en förändring krävs, vilket innebär en kunskap om det önskvärda, en värdekunskap.
I studiens delfråga ett efterstävas en historisk-rekonstruktiv kunskap där vi förväntar oss att få veta respektive respondents väg till framgång. I denna beskrivning är det tänkt att ta fram vilka utbildningar respondenten gått igenom, vilka yrkeserfarenheter hon har och varför hon har gjort just dessa val.
Önskan är även att i denna fråga uppnå en karaktäriserande (förståelseinriktad) kunskap om respondenternas sätt att lösa de eventuella svårigheter som uppstått eller om vägen till nuvarande position varit problemfri. Vi vill med vår studie få en förklaring på vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för kvinnors val utefter vägen till sin nuvarande position.
Studiens delfråga ett är menad att ta reda på om det finns något samband mellan respondenternas bakgrund och deras sätt att arbeta. Studiens delfråga ett skall även belysa om det finns något samband mellan respondenternas bakgrund och deras syn på framtiden.
Med delfråga två önskas förståelse för de eventuella skillnader som kan finnas mellan kvinnors och mäns arbetssätt. Denna kunskap kan ses som egenskapsbestämmande kunskap. Denna egenskapsbestämmande kunskap kan sägas vara kvalitativ eftersom det gäller en människas egenskap. I fråga tre uppnås en förklarande kunskap då undersökningen studerar de effekter som kan uppstå av de eventuella skillnaderna, en så kallad effektinventerad utvärdering.
Vår förhoppning är att främja utvecklingen inom IS/IT genom att nyttja ett genusperspektiv. Resultatet skall visa om systemutvecklingen idag har en tillfredsställande utveckling eller om vår studie kan bidra med förslag till förbättringar.
Tanken är att chefer inom systemutveckling skall uppmärksamma tankar om jämn könsfördelnings påverkan på den fortsatta utvecklingen av arbetet med systemutveckling.
Meningen är att de skall ta dessa tankar i beaktande för att på så sätt främja utvecklingen.
Studien skall resultera i ett antal livshistorier om kvinnors väg till nuvarande position.
Dessa livshistorier kan såväl vara en inspirationskälla för att våga satsa på ett yrke inom systemutveckling som en förståelse för hur konsekvenserna av yrkesvalet har tett sig. De skall kunna se hur en annan kvinnas karriärsutveckling sett ut och på detta vis se egna möjligheter eller begränsningar. Meningen är även att få fram vad som utmärker en kvinnas sätt att arbeta.
2 Metod
2.1 Vetenskapliga förhållningssätt
Två olika vetenskapliga förhållningssätt är positivism och hermeneutik. Olika forskningsområden tillhör olika vetenskapliga förhållningssätt, nedan beskrivs kortfattat positivismen och hermeneutiken för att sedan motivera vilket förhållningssätt vi valt.
2.1.1 Positivism
Enligt Lind1 skapades positivismen år 1820 av August Comte som tog sin utgångspunkt i naturvetenskapliga angreppssätt såsom observation, experiment och teori. Enligt Gilje &
Grimen. (1992) är den logiska positivismen början till den moderna vetenskapsfilosofin.
En grupp filosofer och vetenskapsmän, kallad ”Wien-kretsen” främjade en vetenskapligt orienterad filosofi och tog avstånd från verklighetsfrämmande spekulationer. Den gemensamma nämnaren för kretsen var enligt Gilje & Grimen. (1992) intresset för vetenskapsteori och medlemmarnas intresse för logik, matematik och fysik. Dessa tre komponenter kan ses som grundläggande för vetenskapliga aktiviteter.
Positivismen bygger på hypoteser som testas för att pröva om de är sanna eller falska, en deduktiv empirisk prövning. Förhållningssättet inom positivismen är logiskt – analytiskt och objektivt. I detta vetenskapliga förhållningssätt föredras kvantitativa metoder där observatören är distanserad och analytisk.
2.1.2 Hermeneutik
Hermeneutik betyder ung förståelselära och uppkom enligt Lind2 på grund av att behov fanns för att hitta andra metoder för tolkning av bibeltexter.
Att ha en hermeneutisk inställning till vetenskapen innebär att läsaren skall förstå och tolka författarens text. Det innebär dessutom att läsaren skall förstå och tolka författarens omvärld. Detta vetenskapliga förhållningssätt präglas av inlevelse, värdering och
subjektiv forskarroll.
Gilje & Grimen. (1992) menar att ingen möter världen förutsättningslöst, de menar att de förutsättningar var och en har med sig är avgörande för vad var och en uppfattar som förståeligt eller inte. Gilje & Grimen. (1992) menar för att tolka en text måste det inledningsvis hos personen finnas idéer om vad den skall hitta. Enligt Lind3 tolkas forskningsobjekt inom hermeneutiken kvalitativt och som verktyg använder forskaren sin egen förförståelse. Forskaren bygger på sin förförståelse genom att tolka en text iterativt vilket resulterar i en helhetssyn. De komponenter som enligt Gilje & Grimen. (1992) utgör en del av en aktörs förförståelse är:
• språk och begrepp
• trosuppfattningar
• individuella personliga erfarenheter
Det är på detta sätt förståelse för företeelsen uppnås, till skillnad från positivismen där mätbara data är det som eftersöks. De områden där hermeneutiken används är
humanvetenskap, systemvetenskap, kultur och livsfrågor. Lind4
2.2 Vårt förhållningssätt
Studiens vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Detta förhållningssätt väljs för studien då vi söker förståelse och kunskap i studiens frågor. Studien genomförs inom områden där hermeneutiskt förhållningssätt ofta råder, systemvetenskap och livsfrågor.
Den metod som används inom hermeneutik är den kvalitativa, vilken är den metod vi avser att använda i studien. Positivismen är inte ett alternativ då varken område eller metodsätt kan tillämpas.
2IBID 3 IBID 4IBID
2.3 Forskningsstrategi
Studien grundar sig på andras kunskap vilket beskrivs i bakgrundsbeskrivningen och problemdiskussionen. Denna kunskap bidrar till den teoretiska referensramen och säkerställer att studien bygger på verkligheten. Teorins betydelse för denna studie skall betraktas som en bakgrund, den för studien mest väsentliga del är empirin.
Då undersökningen är av kvalitativ karaktär genomförs denna baserad på en fallstudieansats. Vi menar att vi har en induktiv syn på kunskap, vilket för vårt arbetssätt innebär att studien utgår från enskilda fall för att formulera en teori. Genom att ha en induktiv syn på kunskap förväntar vi oss uppnå kontextuell förståelse. För att samla in ny kunskap kommer studien genomföras med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer.
Dessa intervjuer kommer alltså att bestå av en lista på teman med frågor som skall tas upp. Styrkan med att använda sig av semistrukturerade intervjuer är att respondenterna ges möjlighet att utveckla sina resonemang. Varje respondent kommer själv att få bestämma hur synliga de vill vara, det är viktigt att ha en hög etik och att respektera var och en av respondenternas önskan i frågan.
Ytterligare motiv till att fallstudieansats har valts för studien som undersökningsdesign är att vi anser att det krävs en undersökning på djupet för att skapa förståelse för vår problemställning.
Enligt Christensen et al. (2001) är fallstudieansats en väg att gå för att skapa förståelse för ett problem. En fallstudieansats innebär att få respondenter studeras vid ett tillfälle så kallat ad hoc, eller över tiden, återkommande. Denna ansats används då förståelse för vad det är som händer och varför, eftersöks.
Efter genomförda djupintervjuer kommer en analytisk generalisering arbetas fram.
Analytisk generalisering innebär att generella mönster och överskådlighet lyfts fram och en arbetshypotes skapas. En arbetshypotes är ingen absolut sanning utan kan förändras över tiden. En arbetshypotes kan beskrivas som ”ett provisoriskt antagande i vetenskaplig verksamhet”. Nationalencyklopedin (2008).
Vår urvalsstrategi är att göra ett bekvämlighetsurval. Då tillgänglighet och kvalifikationer bestämmer vilka som skall ingå i studiens urval har ett bekvämlighetsurval valts. En indirekt access till användningssituationen kommer att uppstå då insamlingstekniken för studien är djupintervjuer.
2.4 Vetenskaplig metod
2.4.1 Kvantitativ metod
De forskningsområden där förhållningssättet är logiskt – analytiskt och objektivt är kopplat till det positivistiska vetenskapliga förhållningssättet. I dessa forskningsområden används den kvantitativa metoden.
Den kvantitativa metoden bygger enligt Lind5 på att allt som studeras skall göras mätbart samt att undersökningsresultatet skall presenteras numeriskt. Det som studeras är enligt Christensen et al. (2001) det specifika i ett sammanhang, analysering av variabler och dess samband görs och en teori tas fram. En kvantitativ undersökning lämpar sig bäst då kunskapen är stor om det som skall studeras. Detta för att metoden är väl strukturerad till sin form och att studien bygger vidare på tidigare framtagna hypoteser.
I den kvantitativa metoden används enligt Christensen et al. (2001) främst enkäter och experiment som datainsamlingsverktyg.
2.4.2 Kvalitativ metod
Inom forskningsområden där hermeneutiken är rådande används vanligtvis den kvalitativa metoden. I den kvalitativa metoden består varje fenomen av en unik kombination av egenskaper som inte kan mätas. Lind6. Dessa fenomen skall förstås inifrån och på djupet. Tonvikten i den kvalitativa metoden ligger på tolkning och förståelse.
Christensen et al. (2001) menar att genom att genomföra en kvalitativ analys ges möjligheter att följa upp intressanta svar och synpunkter med hjälp av följdfrågor. För att ta reda på hur en respondent tänker, känner och handlar är en kvalitativ analys ett bra verktyg att använda. Enligt Christensen et al. (2001, s. 297) är den grundläggande logiken densamma oavsett vilken metod som används inom kvalitativ analys. ”De syftar till att upptäcka och belysa underliggande mönster och processer i den sociala verkligheten som studeras.” (Christensen et al. 2001, s. 297).
Christensen et al. (2001) menar att det finns ett antal kännetecken för den kvalitativa analysen, det främsta kännetecknet är att analysen fokuserar på helheten och sammanhanget i undersökningen. Det innebär att exempelvis en händelse kan betyda olika för olika människor, människors verklighetsuppfattning skiljer sig åt. Christensen et al. (2001) menar också att en kvalitativ analys är ett sätt att hitta dessa olika uppfattningar. Eftersom undersökaren enligt Christensen et al. (2001, s. 299) är själva analysinstrumentet så innebär det att insamling och analys av data sker samtidigt. Det datainsamlingsverktyg som används i den kvalitativa metoden är enligt Christensen et al.
(2001) främst intervjuer och observationer.
Narrativ metod
Narrativ metod kan enligt Johansson (2005, s. 22) användas både för kvalitativa och kvantitativt orienterade undersökningar. Ordet narrativ kommer från latinets gnarus och kan kort och enkelt översättas med ”kunnig i”, detta enligt Johansson (2005). Enligt (Prince 1987:60 se Johansson 2005, s. 41) ”handlar berättande inte bara om att man skildrar händelser i det förflutna utan det är också en form av kunskap”. Denna form av kunskap ses i det moderna samhället som underordnad den vetenskapliga kunskapen som representerar verklighetens sanna natur, detta på ett absolut och objektivt sätt.
5Bertil Lind Universitetslektor Högskolan i Borås, Föreläsningsmaterial ”Vetenskapsteori – begrepp” den 5 mars 2008.
6IBID
Berättandets kunskap kan inte resultera i denna absolutism och objektivitet. Berättandets kunskap har därför traditionellt inte värderats lika högt. Denna marginalisering har dock under de senaste decennierna upphöra och kunskapens narrativa karaktär har allt mer börjat uppvärderas.
Enligt Johansson (2005, s. 22) inbegriper narrativ metod metoder både för kvalitativa och kvantitativt orienterade undersökningar, det vill säga 1) textanalys, 2) observation, 3) intervju och/eller 4) audiovisuell inspelning och transkribering. Narrativ analys kan handla om och innebära olika saker beroende på forskarens inriktning. Inom exempelvis sociologi och psykologi innebär det att forskningsintervjuer genomförs där en eller flera personer berättar utifrån specifika teman. Dessa personliga berättelser, den berättelse en person berättar om sitt liv eller valda aspekter av sitt liv, Johansson (2005, s.23), en narrativ intervju.
Det finns enligt Johansson (2005, s. 228) flertalet olika modeller för narrativ analys.
(Lieblich, Tuva-Mashiach & Ziber 1998:12-14 se Johansson 2005, s. 288) har utvecklat en modell för att klassificera dessa, de har urskiljt två dimensioner som är oberoende av varandra. Dessa två är helhet versus kategori och innehåll versus form. Denna modell visar fyra olika sätt att läsa berättelser, dessa är: Helhetsperspektiv med fokus på innehåll, Helhetsperspektiv med fokus på form, del-innehåll, del-form.
2.4.3 Val av metod
För studien har en kvalitativ metod valts. Vårt forskningsområde är samhällsinriktat vilket innebär att studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt. Med denna inriktning och detta förhållningssätt lämpar sig en kvalitativ metod väl.
I den kvalitativa metoden används ett induktivt arbetssätt vilket kommer att användas i studiens datainsamling. Vi ser att djupintervjuer är rätt teknik för att få fram svar på studiens forskningsfrågor. En intervjuguide med teman och frågor till dessa djupintervjuer kommer att tas fram.
Vårt perspektiv gällande den narrativa analysen är del-innehåll. Detta perspektiv är valt på grund av att det fokuserar på innehållet samt att möjlighet ges att lyfta ut viktiga stycken för att kategorisera dessa rörande våra forskningsfrågor.
En svaghet med den kvalitativa metoden skulle kunna vara att antalet respondenter blir färre än om en kvantitativ studie hade genomförts. Genom att välja kvalitativ metod kan inte en statistisk generalisering uppnås, istället uppnås en arbetshypotes. En arbetshypotes kan dock aldrig ses som en absolut sanning.
För studien är styrkan med den kvalitativa metoden att respondenterna ges möjlighet att resonera kring frågeställningarna. Denna styrka tror vi gör att vår studie får hög validitet.
2.5 Urvalsmetod
Vår urvalsstrategi är att göra ett bekvämlighetsurval. Denna typ av urval väljs då tillgänglighet och kvalifikationer bestämmer vilka som skall ingå i studiens urval.
Vi kommer att ha en indirekt access till användningssituationen då insamlingstekniken kommer att vara djupintervjuer. Denna indirekta access till användningssituationen innebär att tillförlitlig och tillräcklig mängd av information kommer att erhållas för att kunna genomföra studien.
Styrkan med bekvämlighetsurval är att den information som krävs för att studien skall blir trovärdig då blir tillgänglig. En svaghet är att endast vår bedömning utgör urvalskriterierna av respondenter, vilket skulle kunna innebära att de respondenter som besitter den kunskap vi tror krävs inte nås.
2.6 Analysmetod
Det finns ett flertal kvalitativa analysmetoder att välja bland. Den analysmetod som är vald för denna studie är den narrativa analysen. Denna analysmetod anser vi passa såväl våra forskningsfrågor som studiens insamlingsmetod. Vid transkribering av djupintervjuerna kommer endast hänsyn tas till konkret information och det är endast denna konkreta information som kommer att behandlas.
Den narrativa analysen innebär enligt Johansson (2005) att studera berättelser som talar om hur den fysiska och sociala omvärlden upplevs. Den vetenskapstradition som tillämpas i den narrativa analysen är den hermeneutiska, analysmetoden går ut på att tolka andra människors uppfattningar om sig själv och om sin omvärld.
I analysens sista steg kommer informationen från respondenterna att kategoriseras till de olika systemutvecklingsprocesserna: analys, design och implementation.
Vår metod för att analysera studiens transkriberade texter av intervjuerna är som följer:
1. Materialet läses, analyseras, tills ett mönster framträder och kategoriseras sedan utefter våra forskningsfrågor, detta mönster antecknas i tabellform. Denna punkt kan ses som en förstudie till punkt 3.
2. Övergripande reflektioner antecknas samt undantag och eventuella ovanliga inslag noteras.
3. Slutgiltig indelning av berättelsen till de olika forskningsfrågorna.
4. Skriva respondenternas berättelser.
5. Analys där jämförelse sker av de olika berättelserna , detta ur ett genusperspektiv.
2.7 Presentationsmetod
Studiens resultat kommer att presenteras textuellt.
2.8 Utvärderingsmetod
För att stärka reliabiliteten i rapporten kommer en noga planerad insamlings- och analysmetod att användas. I studien beskrivs tydligt vilka utgångspunkter vi haft och hur studien har genomförts.
Studien kommer att utvärderas enligt den utvärderingsmetod och de kvalitetskriterier som Staffan Larsson (1994) beskriver. Alla kriterier kommer inte att användas då Larsson (1994) menar att alla kriterier inte alltid är tillämpliga. De kriterier som studien kommer utvärderas enligt är:
• Kvaliteter i framställningen som helhet: perspektivmedvetenhet, intern logik, etiskt värde
• Kvaliteter i resultaten: innebördsrikedom, teoritillskott
• Validitetskriterier: heuristiskt värde, pragmatiskt kriterium Perspektivmedvetenhet
Inom hermeneutiken har tanken om att sanningen är relativ och att ”det alltid gömmer sig ett perspektiv bakom varje beskrivning av verkligheten” ett teoretiskt stöd. Redan vid första mötet med tolkningsobjektet menar Larsson (1994) att en förförståelse finns.
Denna förförståelse byggs senare på allt utefter tolkningsprocessens gång. En förförståelse kan redovisas genom att avgränsning sker till det som är rimligt och relevant.
Intern logik
Enligt Larsson (1994) bör det råda harmoni mellan följande delar: Forskningsfrågan, antaganden om forskning och det studerade fenomenets natur, datainsamling och analysteknik. Larsson (1994) menar att om detta följs kan ett vetenskapligt arbete bli en
”väl sammanfogad konstruktion, ett slutet system”.
Etiskt värde
De personer som ingår som respondenter skall behandlas med respekt och hög integritet.
Om det visar sig att ett kvalitativt resultat inte kan tas fram utan detta menar Larsson (1994) att studien inte bör genomföras.
Innebördsrikedom
Larsson (1994) menar att det är viktigt att man fokuserar uppmärksamhet på hur innebörden i studien gestaltas, det bör vara en hög innebördsrikedom. Larsson (1994) menar vidare om detta saknas förlorar analysen sin betydelse. Nyttan med en rik beskrivning av fallstudie blir det att läsaren kan sätta sin egen situation i jämförelse.
Teoritillskott
Med detta kriterium menar Larsson (1994) att man säkerhetsställer hur väl teoretiskt förankrad forskningen är och att allmänna drag finns i det empiriska underlaget. Larsson (1994) menar vidare att om detta lyckats har man kommit en bra bit på vägen med att producera ett kunskapstillskott. Vad som tillkommer är enligt Larsson (1994) att placera in detta nytillkomna tillskott i det teoretiska landskapet.
Heuristiskt värde
Med heuristiskt värde menar Larsson (1994) att studien skall ha sådan karaktär att läsaren blir övertygad om kunskapstillskottets riktighet. Tanken är att läsaren skall kunna nyttja kunskapstillskottet till att se verkligheten på ett nytt sätt.
Pragmatiskt kriterium
Med det pragmatiska kriteriet menar Larsson (1994) vilka konsekvenser undersökningens resultat kan få. Larsson (1994) menar att det praktiskt-hermeneutiska intresset kan skapa plattformar för förståelse mellan människor. Larsson (1994) menar att en hög validitet inom det pragmatiska kriteriet kan uppstå genom kvalitativ tolkning då en grund för samtalet då kan skapas
Larsson (1994) ser dessa kriterier som en hjälpreda för att bedöma ett vetenskapligt arbete. Han framhåller att olika kriterier spelar olika stor roll för olika slags studier och det måste finnas utrymme för dem som väljer att göra egna bedömningskriterier.
3 Teoretisk referensram
Studiens teoretiska referensram har en stödjande roll för studien, den inleds med teorins relation till studiens forskningsfrågor. Teorins relation till studiens forskningsfrågor beskrivs inledningsvis både bildligt och textuellt för att tidigt skapa en övergripbar förståelse. Därefter fortsätter den teoretiska referensramen med en beskrivning av studiens teoretiska begrepp.
3.1 Teorins relation till studiens forskningsfrågor
I Figur 1 Begreppsrelationer beskrivs relationerna mellan studiens teoretiska begrepp samt med vilka delfrågor dessa begrepp hör samman med.
1. Vad har utmärkt en kvinnas väg till en hög position inom systemutveckling?
2. Finns det skillnader mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling, i så fall vilka?
3. Vilka effekter får de eventuella skillnaderna mellan en kvinnas och en mans sätt att arbeta med systemutveckling på det färdiga systemet?
Figur 1 Begreppsrelationer
Genusperspektiv
Karriärsutveckling
IT och Informationssystem Systemutveckling
Familjeförhållande Delfråga 1 Delfråga 2
Delfråga 3
Då vi har studerat litteratur angående Genusperspektiv och dess inverkan på karriärsutveckling och systemutveckling har en grund funnits för våra forskningsfrågor gällande kvinnors karriär och systemutveckling.
Studien ser karriärsutveckling genom ett genusperspektiv, med detta menas att det är en påverkansfaktor för hur en karriär utvecklas. Med genusperspektiv på systemutveckling, IT och informationssystem menas att dessa kan påverkas genom olika beteendemönster och möjligheten att se på systemutveckling, IT och informationssystem ur olika synvinklar. Alvesson & Sköldberg (1994) menar att könstänkandet kan utgöra en kompletterande ansats till andra perspektiv. Alvesson & Sköldberg (1994) menar att man på detta sätt kan prova om genusperspektivet skulle kunna tillföra något de andra perspektiven inte förmår att tillföra.
Familjeförhållanden och karriärsutveckling kopplas i studien samman genom att ta hänsyn till både den individcentrerade ansatsen och den situationscentrerade ansatsen inom karriärsutveckling. Dessa ansatser är förklarande angående problematiken kring karriärsutveckling. Systemutvecklingens påverkansfaktorer i studien är: IT och informationssystem, karriärsutveckling och genusperspektiv. IT och informationssystem påverkar genom de tekniska möjligheter som finns och är en påverkande faktor gällande hantering av informationen i systemet. Påverkansfaktorn karriärsutveckling är dubbelriktad då den i studien ses som iterativ.
Desto fler lyckade systemutvecklingsprojekt som en person uppnår ju bättre förutsättningar för en god karriärsutveckling uppstår.
Studiens teoretiska grundning för delfråga ett är karriärsutveckling med påverkansfaktorerna familjeförhållande och genusperspektiv. Delfråga tvås teoretiska grundning är genusperspektivet. Den teoretiska grundningen för delfråga tre är Systemutveckling, IT och informationssystem.
3.2 Genusperspektiv
Med detta begrepp menas i studien att vi särskiljer kvinnor från män, i studien kommer endast kvinnor att studeras.
Med begreppet menas också de fysiologiska skillnaderna hos kvinnor och män, i detta sammanhang att kvinnors och mäns hjärnor fungerar olika. Enligt Dahlström (2007) utvecklas den kvinnliga och manliga hjärnan efter två skilda mallar redan i fosterlivet.
Dahlström (2007) framhåller i sin studie att män är bland annat i högre grad dominerande, aggressiva och risktagande. Kvinnor beskriver hon som bland annat mer defensivt aggressiva, mer beroende och mer trygghetssökande. Dahlström (2007) skriver i sin studie att kvinnor och män ”upplever omvärlden olika, tänker olika, prioriterar olika, löser problem olika, har olika begåvningsprofiler.” Hon poängterar dock att det finns individer som inte är så utpräglat maskulina eller feminina. Dahlström (2007) beskriver mäns tänkande som mer fokuserat än kvinnors, hon skriver att mannen
”koncentrerar sig på en sak i taget”. Kvinnor å sin sida har en hög förmåga angående språket och kommunikationen, denna förmåga har hon redan vid födseln.
Trots vetenskapligt grundade skillnader i hjärnan och nervsystemet mellan kvinnor och män poängterar Dahlström (2007) att skillnaderna inte för den sakens skull hotar jämställdheten.
Enligt Umeå Universitet (2001) är ordet genus latin och betyder härkomst, släkt, stam, kön. Det är den grammatiska termen för femininum och maskulinum. Innan olika beslut skall tas bör konsekvenserna ses ur olika perspektiv, ett viktigt sådant är genusperspektivet. Med genusperspektiv menas att saker och ting skall ses ur flera olika synvinklar och att gamla fördomar, föreställningar och invanda tankesätt skall bortses ifrån. Med ett genusperspektiv menar Umeå Universitet (2001) att genom att synliggöra könsförhållanden samt eventuellt förändra och utjämna dessa kan nya förhållningssätt och beteendemönster skapas. Genom ett genusperspektiv kan könsförhållanden gällande maktstrukturer i olika delar av samhället förändras och utjämnas. Detta perspektiv kan enligt Umeå Universitet (2001) i princip användas i alla situationer som rör mänskligheten och dess verksamhet.
Enligt Alvesson & Sköldberg (1994) är ett annat sätt att ta till sig feministiska idéer, detta utan att kategoriseras som könsforskning, att könstänkandet kan utgöra en kompletterande ansats till andra perspektiv. Alvesson & Sköldberg (1994) menar att man på detta sätt kan prova om genusperspektivet skulle kunna tillföra något de andra perspektiven inte förmår att tillföra.
3.3 Karriärsutveckling
Med karriärsutveckling menas i studien hur en person konkret gått till väga från att ha valt inriktning till att befinna sig i sin nuvarande position.
Enligt Muhonen (1999) finns det två olika ansatser som behandlar kvinnors problematik kring karriärsutveckling. Den ena är den individcentrerade ansatsen som förklarar problematiken inom områdena tidig socialisation, personlighet och könsrolls stereotyper.
Den andra är den situationscentrerade ansatsen, denna ansats förklarar problematiken genom områdena organisationens struktur och samhället.
I en rapport presenterar Accenture (2007) från en undersökning gjord 2007 i 17 länder med mellan 200 - 400 respondenter från varje land. Undersökningen gällde om respondenterna, både män och kvinnor, var villiga att konkurrera i framtidens globala näringsliv. Undersökningen visade att det endast är 32 % av kvinnorna inom det svenska näringslivet som känner att de är villiga att konkurrera i framtidens globala näringsliv.
Denna procentsats gör att Sverige låg tredje sist på listan, näst sist låg Storbritannien på 26 % och sist på listan hamnade Frankrike med 24 % Dessa siffror kan jämföras med exempelvis Indien där det är 68 % av kvinnorna som anser att de har vad som krävs för att lyckas internationellt innan 2011. Indien låg överst på denna lista, därefter kom Sydafrika med 63 % och på tredje plats låg Kina med 61 %.
Resultatet av undersökningen tyder enligt Accenture (2007) på att självförtroendet är lägre hos svenska kvinnor än de kvinnor som finns i tillväxtländerna. Anledningen till detta sämre självförtroende kan enligt Anna Markelius, marknadschef och ansvarig för Accenture Sverige bero på ”att många företag som finns på tillväxtmarknader har varit duktigare på att jobba med kompetensutveckling, internationella utbyten och att anamma ny teknologi.” Saknas denna kompetensutveckling, internationella utbyten och anammandet av ny teknologi ges inte kvinnorna samma förutsättningar
3.4 Familjeförhållande
Med familjeförhållande menas i studien de livsförutsättningar en person har. Exempelvis hur en persons ekonomiska situation ser ut eller personens familjestatus. Enligt Nationalencyklopedin (2008) definieras familj som ”en liten grupp människor som hör nära ihop.” Nationalencyklopedin (2008) menar att en familj minst består av att två personer är gifta eller samregistrerade. Familjen kan även bestå av personer som på något sätt är släkt med varandra, exempelvis barn eller syskon. Utöver en kärnfamilj, en eller två föräldrar och deras barn, kan en utvidgad familj enligt Nationalencyklopedin (2008) exempelvis inkludera mor- och farföräldrar
Enligt en studie som presenteras på DN.se av Göransson (2007) visar det sig att trots ökad jämställdhet så är det männen som styr i de näringslivsinriktade toppskikten. I de områden där kvinnan kommit att få ha mer makt gäller inom politiken.
Denna enligt Göransson (2007) världsunika studie har omfattat ”hela elitens sociala bakgrund, utbildning, karriär, mentorer och nätverk, familjeförhållanden, livsstilar och åsikter om politik, karriär och jämställdhet.” En annan slutsats Göranssons studie kommit fram till är att familjeförhållandena både under personens uppväxten och idag skiljer sig åt. Som exempel vad som skiljer åt i nutid menar Göransson (2007) är att mannen oftast har en hustru som står för det traditionella hushållsarbetet och barnomsorgen, kvinnan skiljer sig på denna punkt genom att de oftast är ensamstående med barn eller ”gifta med kolleger i karriären”.
3.5 Systemutveckling
Systemutveckling handlar om hur ett informationssystem skapas, mer precist kallat informationssystemutveckling.
3.5.1 Metoder
För att lösa problem inom systemutveckling används enligt Andersen (1994, s. 102) med fördel metoder, en detaljerad beskrivning för att lösa dessa problem. Vilken metod som används baseras på användningsområdet och metodvalet är heller inte tvunget bundet till en särskild systemutvecklingsmodell.
Nedan beskrivs tre exempel på metoder, Vattenfallsmetoden, RUP och SCRUM, som kan användas i arbetet med systemutveckling.
Vattenfallsmetoden
Att använda sig av vattenfallsmetoden anses enligt Tonnquist (2005) att använda sig av en riskfri metod. Det är en seriell utveckling som bygger på att varje steg avslutas innan nästa påbörjas. Tonnquist (2005) delar in metoden i fyra delar:
• Kravanalys & kravspecifikation
• Systemdesign
• Implementering & modultestning
• Ihopsättning & systemtestning
Loor ger i sin artikel på imCMS (2003) en beskrivning av vattenfallsmetoden bestående av fler steg än Tonnquist (2005). Enligt artikeln på imCMS (2003) menar man att processen har en enda riktning. Att processflödet har detta upplägg innebär att delprocesserna sker i en förutbestämd ordning. I artikeln på imCMS (2003) beskrivs kritiskt Vattenfallsmetoden enligt följande:
Förstudie
I förstudien definieras samtliga tekniska och organisatoriska krav för hela projektet.
Projektets problem och lösningar skall i denna fas definieras. Stor tyngdpunkt ligger på noggrannheten i förstudien då sambandet är ”ju noggrannare förstudie desto bättre projekt.”
Avstämningspunkt med kravställarna (personalen)
Punkten innebär en avstämning där användarna till systemet ges möjlighet att påverka utformningen genom att ge förslag till förändringar.
Kravspecifikation och upphandlingsunderlag
Efter slutförd förstudie och avstämning med användare framställs en kravspecifikation och ett upphandlingsunderlag. Upphandlingsunderlaget används vidare för att beställaren skall ha ett specifikt dokument att utgå ifrån då en leverantör för projektet skall väljas.
Val av leverantör
Projektets leverantörsval.
Kompletterande förstudie
Tillsammans med beställaren arbetas av leverantören en egen kompletterande förstudie fram. Denna kompletterande förstudie kommenteras sedan av beställaren.
Slutgiltigt produktionsunderlag
Detta underlag är grunden för fortsatt arbete.
Produktion av systemet
Denna punkt innebär uppstart för skapandet av systemet vilket innebär att bland annat grafisk design och teknisk kod skapas.
Test av systemet
I slutfasen av systemets skapande utförs allomfattande test av systemets. Denna test innebär att systemets alla funktioner blir kontrollerade. Resultatet av denna punkt är att systemet skall bli klart att leverera.
Leverans av färdigt system Systemet levereras till beställare.
Implementation in i organisationen
Användarna av systemet får utbildning i systemets funktioner och systemet sätts i bruk.
I artikeln på imCMS (2003) menar man att flertalet företag och organisationer har använt ovanstående schema. Ett stort antal av dessa har konstaterat att systemet inte uppfyller företagets/organisationens behov, och en uppdatering till ett passande system skulle bli alltför kostsam.
En anledning till att vattenfallsmodellen upplevs som mindre bra är enligt artikeln på imCMS (2003) att de viktiga besluten för projektet ligger i förstudien. Dessa beslut lägger grunden för hur slutresultatet blir.
I artikeln på imCMS (2003) menas att det är ”bortkastad tid” att lägga ner så oerhört mycket tid på förstudien. Trots interaktioner med slutanvändarna kan resultatet i förstudiefasen inte stå sig hela vägen fram till projektslutet. I artikeln på imCMS (2003) jämförs detta sätt att arbeta med att ”anlägga en gångväg i en park”. Trots noggranna uträkningar angående vägens sträckning väljer folk att inte följa dessa.
Vattenfallsmetoden saknar enligt artikeln på imCMS (2003) kunskap om hur systemet slutligen skall fungera, man menar även att förändringshantering saknas. Loor skriver i artikeln på imCMS (2003) att orskaken till att vattenfallsmetoden fortfarande används är av traditionella skäl. Köparen känner sig trygg genom den gedigna förstudien och tror genom detta att systemet blir bra i slutändan.
Även om det genom vattenfallsmodellen enligt Wikipedia (2008) bland annat uppnår kostnadskontroll och god planering väger ändå nackdelarna med metoden över. Den största nackdelen med vattenfallsmodellen är att förändringar är svårhanterliga då
flertalet steg måste göras om. Wikipedia (2008) menar att metoden inte egentligen lämpar sig för utveckling av datasystem.
RUP
Förkortningen RUP står för Rational Unified Process. Enligt det som Fägnell skriver på Pellesoft (2003) är det som är grundläggande inom RUP metodens grundstenar:
Användningsfallsdrivet, Arkitekturcentrerat, Iterativ och inkrementell. Metodens grundsten användningsfallsdrivet menar Fägnell på Pellesoft (2003) innebär att användningsfall samlas upp och används genom hela utvecklingsprocessen som utgångspunkt för systemets funktionalitet och tekniska miljö. Med arkitekturcentrerat menar Fägnell på Pellesoft (2003) att det tidigt läggs stor vikt vid arkitektur och tekniska aspekter, detta genom att systemen designas visuellt med UML.
RUP:s grundstenar iterativ och inkrementell innebär enligt Fägnell på Pellesoft (2003) att systemen byggs med många små komponentleveranser. En iterationsplan används i denna grundsten där det är tydligt specificerat vad som skall ingå i varje iteration.
SCRUM
SCRUM är enligt Softhouse (2008) ”En rugby-term för den täta axel-mot-axel-formation ett rugbylag bildar för att gemensamt pressa bollen framåt.” SCRUM är en agil projekthanteringsmetod där personalen delas in i små team på mellan 5-9 personer. Dessa team arbetar i miniprojekt på cirka en månad då en ny period, så kallad sprint, påbörjas.
Denna metod börjar enligt Softhouse (2008) bli mer och mer vanlig inom mjukvarubranschen. Vad som särskiljer SCRUM från andra metoder är att SCRUM ständigt fokuserar på att leverera affärsvärde och inte att lägga energi på att hålla sig till planen.
De aktörer som enligt Softhouse (2008) ingår i ett SCRUM-projekt är:
• SCRUM – team, teamet består av 5-9 personer.
• Produktägare, beställare.
• Scrum-mästaren, scrum-mästaren är en kombination av coach, fixare och dörrvakt Tillvägagångssättet delas enligt Softhouse (2008) in i fyra områden.
• Att skapa en backlog: Produktägaren sammanställer en ”att göra lista” genom att specificera vad som skall göras och i vilken ordning.
• Sprint-fasen: Första dagen av sprintens 30 kalenderdagar skapas backlog av team och produktägare, därefter arbetar teamet vidare själva.
• Daily scrum: Korta dagliga möten där teamet rapporterar om projektets fortskridning.
• Demonstration och utvärdering: Uppvisning och utvärdering inför projektets intressenter. Detta möte avslutar varje sprint och utgör starten för nästa.
3.5.2 Livscykelmodellen
Figur 2 Livscykelmodellen enligt Andersen (1994, s. 48)
Enligt Andersen (1994) finns det ett flertal olika sätt att angripa ett systemutvecklingsarbete. Ett sätt att bedriva systemutveckling på är att använda sig av livscykelmodellen, vilken i studien kortfattat kommer att beskrivas. De delar i livscykelmodellen som ingår i systemutvecklingen är: analys, utformning, realisering och implementering. Innan själva systemutvecklingsarbetet påbörjas görs vanligtvis en förstudie, i denna förstudie diskuteras vilka problem och möjligheter verksamheten står inför. Andersen (1994) menar att resultatet av denna förstudie är ett beslut angående vilka utvecklingsåtgärder som skall vidtas. Det är av stor vikt att syftet med informationssystemet är tydliggjort innan någon lösning diskuteras.
Systemutvecklingsarbetet börjar med att planera informationssystemet. Detta planeringsarbete, analys och utformning, kallar Andersen (1994) för systemering.
Att arbeta med beskrivningar är enligt Andersen (1994) en stor del av arbetet med att utveckla ett informationssystem. Arbetet börjar på en övergripande nivå för att successivt övergå till en mer detaljrik nivå. Användarnas uppgift i systemutvecklingsarbetet är att skildra vad systemet bör klara för att skapa gynnsammare förutsättningar för det dagliga arbetet. Gällande metodval för systemutvecklingen och val av tekniska lösningar menar Andersen (1994) att man använder sig av experter. Denna uppdelning resulterar i att ansvaret blir fördelat. Det är ofta förekommande att det under arbetets gång tillkommer information som gör att tidigare beslut behöver omprövas, detta gör att utvecklingsarbetet är ett iterativt arbete.
Analys
Första delen av analysarbetet är enligt Andersen (1994) verksamhetsanalysen. I verksamhetsanalysen diskuteras angående vilket sätt informationssystemet skall kunna bli ett stöd till verksamheten. En förutsättning för dessa diskussioner är att beskrivningar finns som visar samspelet mellan informationssystemet och verksamheten. Centrala personer i denna fas är användarna av systemet och dess chef, vid omfattande system kan det även vara aktuellt med särskilt utsedda användarrepresentanter.
Andra delen av analysarbetet, informationssystemsanalys, påbörjas när informationssystemets huvuduppgifter och avgränsningar är fastställda. Nu påbörjas arbetet med att ta fram en detaljerad beskrivning av vad informationssystemet skall kunna utföra. Centrala personer i informationssystemsanalysen är avancerade användare.
Arbetet i denna fas resulterar i en kravspecifikation där alltså användarna fått säga sitt.
Analysdelen anser Andersen (1994, s. 49) vara den mest väsentliga uppgiften inom systemutveckling. En ej väl utförd analys är inte möjlig att reparera i kommande faser, vilket innebär att informationssystemet blir dåligt. Verksamhetsanalysen och informationssystemsanalysen kallar Andersen (1994) ”systemeringens vad-orienterade (problemorienterad) område.”
Utformning
Denna fas kan enligt Andersen (1994) även kallas konstruktion eller design.
Utformningsfasen består av två delar, principiell utformning av teknisk lösning och utformning av utrustningsanpassad teknisk lösning.
Dessa båda delar i utformningsfasen menar Andersen (1994) att man också kan benämna som ”systemeringens hur-orienterade (lösningsorienterade) områden.”
Det som länkar ihop analysfasen med utformningsfasen är kravspecifikationen. I principiell utformning av teknisk lösning menar Andersen (1994) att det bedöms och bestäms vad som skall göras manuellt respektive med hjälp av dator.
Andra delen av utformningsarbetet är enligt Andersen (1994) utformning av utrustningsanpassad teknisk lösning. Här diskuteras utformningen av en mer detaljerad lösning, baserad på den aktuella utrustningen och programvaran. Arbetsuppgiften är att välja aktuell utrustning, bedöma och bestämma praktisk lösning.
Realisering
Realiseringsdelen menar Andersen (1994) består av programmering, instruktioner skrivs till datorn av programmerare. Dessa programmerare är de personer som ses som de centrala i denna del Realiseringsdelen bygger vidare på det material som produceras i utformningsfasen. Förutom att programmera ingår även framtagandet av manuella rutiner.
Implementering
Andersen (1994) menar att här sker själva starten av informationssystemet, nya adb- program och nya manuella rutiner tas i bruk. Centrala personer i implementeringsfasen är användare och olika experter. Andersen (1994) menar att de problem som kan uppstå i denna del är såväl praktiska problem som motivationsmässiga problem.
3.6 IT och Informationssystem
IT är en förkortning för informationsteknik, ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som finns för att hantera information.
Med teknik menas metoder och praktiska tillvägagångssätt att hantera information. Vi ser det som att man skall utgå från informationen och vad den skall användas till och att tekniken skall stödja detta.
DSV (2007) menar att för samhället har IT en central funktion. Kunskap kan genom IT göras lättillängligt för många människor men dessa människor kan inte välja vilken kunskap som skall finnas tillgänglig. Denna situation kan enligt DSV (2007) upplevas som styrande och begränsande
IT kan enligt DSV (2007) ge möjlighet för fler att genomföra livsprojekt vilket kan ses som ökad jämställdhet. Denna möjlighet kan även bli en begränsning för jämlikheten eftersom det enbart är de tekniskt kunniga som kan nyttja möjligheten. För medborgaren menar DSV (2007) att kontakten med myndigheter kan underlättas med hjälp av IT men kan även upplevas som försvårande. Vidare menas att den personliga integriteten kan hotas då IT ger möjlighet till allt mer övervakning, även om syftet är att underlätta för brottsbekämpning.
En studie gjord av LO (2004) visar att användningen av datorn i hemmet har femdubblats mellan åren 1994 och 2003. LO (2004) visar med sin studie hur ett allomfattande teknikskifte påverkar flertalet delar i samhället. Dessa delar kan enligt LO (2004) vara produktions- och kommunikationsformer, även socialt och kulturellt medvetande påverkas. Denna inverkan har skett historiskt sett på ett häpnadsväckande snabbt sätt jämfört med andra viktiga teknikskiften. Fördelarna med IT:s intåg i samhället för individen menar LO (2004) kan vara påverkansmöjligheterna över sin egen situation. Om individen är medveten och utbildad kan den med hjälp av tillgången till användbar IT ta vara på denna påverkansmöjlighet.
Enligt vad Lind skriver på Högskolan i Borås (2002) är informatik en samhällsvetenskap som studerar användning och utveckling av informationsteknik i verksamheter. Vår studie kommer att beröra informatik inom användning av IT i arbetslivet. Enligt Högskolan i Borås (2002) kan informatik behandla användning av IT i arbetsliv, organisation och samhälle.
Fokus inom informatik är att förstå och förklara hur tillvägagångssättet för att ta fram och använda sig utav IS/IT fungerar. Ämnet är designorienterat, man integrerar tekniska och social aspekter för att främja god IT-användning. Exempel på forskning inom området anser Högskolan i Borås (2002) är: områdena systemutveckling, modellering, programutveckling, kommunikation, verksamhetsutveckling, datalogi och IT- användning.
Enligt Andersen (1994, s. 15) är informationssystem ett system för insamling, bearbetning, lagring, överföring och presentation av information. Denna information menar Andersen (1994) är organiserad utefter ett visst mönster som på så sätt bildar ett i system.
Ett informationssystem definieras enligt Andersen (1994) på ett sätt där mänsklig medverkan ingår i informationssystemet, hanteringen av informationen kan utföras både av människa och av maskin. Informationssystem kan innehålla såväl formaliserade som icke formaliserade delar.
Informationssystem består enligt Andersen (1994) av olika typer av informationsbehandling beroende på vad systemet har för huvuduppgift. Om ett informationssystems primära uppgift är att överföra information från en person/grupp till en annan person/grupp så är det enligt Andersen (1994) insamling och överföring av information de centrala uppgifterna. Om istället den primära uppgiften för ett informationssystem att utföra aritmetiska beräkningar är det bearbetning av information som står i fokus. Andersen (1994) menar att det är viktigt att ha insikt i att det är en komplicerad uppgift att skapa ett bra informationssystem. Denna insikt krävs för att få rätt inställning till uppgiften.
En av många egenskaper som krävs för att skapa goda informationssystem är användbarheten. Gulliksen & Göransson (2002) menar att genom att använda sig av en användarcentrerad systemdesign utvecklas användbara och interaktiva system. De menar också att det är av stor vikt att användardeltagandet är aktivt i de iterativa processerna.
