Resultat inom samarbetsområdet ekonomisk utveckling

 Det svenska stödet ska bidra till att Bosnien och Hercegovina genom ekonomisk utveckling övergår till marknadsekonomi samt närmar sig EU

Det andra samarbetsområdet – ekonomisk utveckling – utgörs av sektorn jord- och skogsbruk samt sektorn marknadsutveckling. Tillsammans utgör de 20 procent av utbetalade medel under

strategiperioden. De första åren dominerade fortfarande lantbruksinriktade projekt inriktade på fattiga områden i landet med många återvändare. Successivt har nya projekt byggts upp med inriktning på små och medelstora företag.

Projekt för utveckling av lantbruk och landsbygd – samarbete med Världsbanken

Syftet med insatsen är att öka sysselsättningen och omsättningen inom jordbrukssektorn i Bosnien- Hercegovina samt att hjälpa landet att uppnå EU-standards inom livsmedelssäkerhet, veterinär- och växtsektorn.

124 Tabell 3.3.11 Övergripande statistik för insatsen

Insatsens totala kostnad (tkr)

Sidas andel av

kostnaden Tidsperiod Samarbetsform Samarbetspartner

138 600 30 % 200710–201012

Stöd till specifikt program genom en

organisation

Världsbanken

Projektets mål och uppnådda resultat

Projektet är försenat, endast en liten del av projektmedlen har använts och få av målen har uppnåtts. Det är därför inte möjligt att redovisa några resultat kopplat till det långsiktiga effektmålet.

Tabell 3.3.12 Redovisning av mål och uppnådda resultat

Mål/Resultatnivå Mål Uppnådda resultat

Långsiktiga effekter

1. Bättre konkurrenskraft och högre produktivitet

hos lantbrukare och producenter inom denna sektor.

1. Sektorn har förbättrats något, men detta

kan inte kopplas till projektet. Kort- och

medellångsiktiga effekter

1.1 Ökad kapacitet på stats- och entitetsnivåns

institutioner så att de effektivare kan leverera tjänster för jordbruket och stödja

utvecklingsprogram, samt märkbart öka Bosnien- Hercegovina möjligheter att få tillgång till EU:s stödprogram IPARD (Instrument for Pre-Accession for Rural Developments).

1.1 På statsnivå och på Federationen finns

inga system på plats. Republika Srpska har utvecklat institutioner och system, men det är inte nödvändigtvis så att de passar för IPARD.

Prestationer 1.1.1 Informationssystem för jordbrukets planering

och uppföljning.

1.1.2 Lagar om livsmedelssäkerhet, regler och

inspektionssystem nära EU:s normer.

1.1.3 Kunskap och teknologi hos producenterna som

gör att strukturstödet från Jordbruksministerierna kan utnyttjas.

1.1.4 Koordineringsenhet för landsbygdsutveckling

på ministerienivå inrättad och aktiv i relation till EU.

1.1.5 Utbetalningssystem för jordbruksstöd

etablerat i enlighet med EU:s program IPARD (Instrument for Pre-Accession for Rural Developments).

1.1.6 Ökad forskning om jordbruksteknik och

landanvändning.

1.1.1 Det finns stöd för planering i Republika

Srpska, men inte för uppföljning. På statsnivå och i federationen finns ingenting.

1.1.2 Myndigheten för Livsmedelssäkerhet har

förberett flera lagar, men de har ännu inte antagits.

1.1.3 Inga resultat har redovisats avseende

prestationsmål 1.1.3.

1.1.4 En enhet för landsbygdsutveckling

(SAFFARD) har etablerats på statsnivå.

1.1.5 Inga resultat har redovisats avseende

prestationsmål 1.1.5.

1.1.6 Inga resultat har redovisats avseende

prestationsmål 1.1.6.

Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet

Av tabellen nedan framgår att både insatsens måluppfyllelse och kostnadseffektivitet har bedömts vara otillfredsställande.

Tabell 3.3.13 Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet

Otillfredsställande Otillfredsställande

Projektet har drabbats av allvarliga förseningar, främst beroende på politiska blockeringar och bosnisk byråkrati. Av de svenska medlen på 42 miljoner kronor betalades 15 miljoner kronor ut i slutet av 2007 till Världsbanken, men enbart 10 miljoner kronor har använts. Det svenska bidraget

125 skulle i huvudsak gå till aktiviteter som svarar mot prestationsmål 1.1.5 ovan (Utbetalningssystem för jordbruksstöd etablerat i enlighet med EU:s program IPARD). I oktober 2010 meddelade EU att EU-anpassningen inom denna sektor går så långsamt att det inte är meningsfullt att nu förbereda lantbrukarna för IPARD-stöd. Därmed upphör motiven för Sidas medverkan i projektet. Sida har meddelat Världsbanken att Sida önskar avsluta sin medverkan. Det positiva i sammanhanget är att Sidas medel i huvudsak finns kvar och kan användas för andra ändamål.

Jordbruksstöd genom Bosper

Bosper är en lokal bosnisk enskild organisation som stödjer jordbruksutveckling i nordöstra Bosnien. Sida samarbetade med Bosper under åren 2005-2008 med syfte att öka sysselsättningen genom att skapa hållbara jordbruk som skulle kunna erbjuda arbetstillfällen på kommersiella grunder och oberoende av statliga subventioner.

Tabell 3.3.14 Övergripande statistik för insatsen Insatsens totala

kostnad (tkr)

Sidas andel av

kostnaden Tidsperiod Samarbetsform Samarbetspartner

27 010 100 % 200601–201112 Projektstöd BOSPER

Projektets mål och uppnådda resultat

I tabellen nedan redovisas projektets mål och uppnådda resultat. Det är dock för tidigt att redovisa några resultat i relation till det långsiktiga effektmålet.

Tabell 3.3.15 Redovisning av mål och uppnådda resultat

Mål/Resultatnivå Mål Uppnådda resultat

Långsiktiga effekter 1. Förbättrad ekonomisk utveckling

och minskad fattigdom på regional och lokal nivå genom skapandet av hållbara förutsättningar för lantbrukare i nordöstra Bosnien- Hercegovina.

1. Projektet har utvecklats över en period på 13 år och

engagerat runt 24 000 lantbrukare. De långsiktiga effekterna har inte utvärderats men effektresultat på lägre nivå samt anekdotisk information pekar mot bidrag till vidare effekt.

Kort- och medellångsiktiga effekter

1.1 Ökade inkomster och

arbetstillfällen för deltagande lantbrukare.

1.1 Inkomst och jobb har skapats för 1 600 lantbrukare.

2 400 lantbrukare har förbättrat sin inkomst. Prestationer 1.1.1 Förbättrad åtkomst till

marknader genom bl.a. marknadsinformationssystem.

1.1.2 Förbättrad åtkomst till

finansiella resurser för lantbrukare.

1.1.3 Rådgivningsverksamhet till

lantbrukare etablerad.

1.1.4 Lantbrukarföreningar skapade

och stödjer i sin tur lantbrukare.

1.1.1 Informationssystemet är delvis etablerat. 1.1.2 1 600 lantbrukare har fått tillgång till 1 miljon

euro i förmånliga krediter.

1.1.3 1 600 lantbrukare har ökat produktion och

erhållit intäkter motsvarande 3 miljoner euro.

1.1.4 Åtta nya lantbrukarföreningar har skapats.

Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet

Av tabellen nedan framgår att insatsen bedömts ha tillfredställande måluppfyllelse och mycket tillfredställande kostnadseffektivitet.

Tabell 3.3.16 Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet

126 Alla förväntade resultat har uppnåtts med undantag för marknadsinformationssystemet som enbart delvis har etablerats. Det visade sig svårt att etablera marknadsinformationssystemet eftersom sådana system måste involvera myndigheter, men Bosper har fortsatt att arbeta med detta genom kontakter med den kantonala regeringen. Bosper har använt medlen väl och i enlighet med den planerade budgeten.

Utveckling av små och medelstora företag i nordöstra Bosnien: Competitive Regional Economic Development (CREDO)

Syftet med CREDO är att skapa och/eller upprätthålla arbetstillfällen, minska fattigdom och höja den ekonomiska statusen i nordöstra Bosnien-Hercegovina genom att stödja små och medelstora företag.

Tabell 3.3.17 Övergripande statistik för insatsen Insatsens totala

kostnad (tkr)

Sidas andel av

kostnaden Tidsperiod Samarbetsform Samarbetspartner

24 081 100 % 200812–201106 Projektstöd

North East Regional Economic Development Association

(NERDA) Projektets mål och uppnådda resultat

I tabellen nedan redovisas projektets mål och uppnådda resultat. Resultatramverket för CREDO är inte uppdaterad för fas 2. Redovisningen nedan byggs på projektförslagen.

Tabell 3.3.18 Redovisning av mål och uppnådda resultat

Mål/Resultatnivå Mål Uppnådda resultat

Långsiktiga effekter

1. Arbetstillfällen skapade och fattigdom

minskad genom förbättring av den lokala ekonomin i nordöstra Bosnien-

Hercegovina.

1. Projektet har inte pågått tillräckligt länge för att det

ska vara möjligt att redovisa några resultat i relation till det långsiktiga effektmålet.

Kort- och medellångsiktiga effekter

1.1 Förstärkt konkurrenskraft och tillväxt

hos små och medelstora företag i utvalda sektorer.

1.1 Projektet har skapat 500 nya arbetstillfällen,

upprätthållit 2 300 och bidragit till investeringar i företag på 26 miljoner kronor.

Prestationer 1.1.1 Rådgivande grupper med företagare

från olika sektorer som stödjer små och medelstora företag etablerade.

1.1.2 Det lokala affärsklimatet har

förbättrats genom stöd till lokala myndigheter.

1.1.3 Bättre kapacitet hos lokala företag

som stödjer affärsutveckling.

1.1.4 NERDA:s kapacitet stärkt.

1.1.1 Fyra sektorgrupper har etablerats med

deltagande från 50 företagsledare.30 entreprenörer har utbildats i kursen ”Improve Your Business”.

1.1.2 En socioekonomisk databas har skapats på

kommunal nivå, vilket har möjliggjort förbättrad kommunal planering och stärkt förmågan att attrahera utländska direktinvesteringar.

1.1.3 Ett privat företag genomför ”Improve Your

Business” kursen på affärsmässiga grunder.

1.1.4 NERDA:s kapacitet har stärkts och kopplingar till

forskning och näringsliv har utvecklats. Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet

Av tabellen nedan framgår att insatsen bedömts ha mycket tillfredställande måluppfyllelse och kostnadseffektivitet. En utvärdering har visat att resurserna har använts på ett effektivt sätt.

Tabell 3.3.19 Bedömning av resultat avseende måluppfyllelse och kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Kostnadseffektivitet

127 CREDO-projektet har levererat enligt projektets planer och avtal. En viktig orsak till detta har varit en tydlig strategi och stark arbetsmoral bland de ansvariga. Totalt sett har CREDO använt finansieringen väl och med gott resultat.

Analys och bedömning av resultaten i relation till målet för samarbetsområdet

Det svenska stödet ska bidra till att Bosnien-Hercegovina genom ekonomisk utveckling övergår till marknadsekonomi samt närmar sig EU. Strategin saknar resultatmatris, men ett antal delmål anges:

 Skapa arbetstillfällen.

 Utveckla den privata sektorn.

 Genomföra åtgärder som syftar till att utveckla den finansiella sektorn.  Stödja institutionella ramverk för regional och lokal ekonomisk utveckling.  Integrera den informella ekonomin in i den bosniska ekonomin.

 Eventuellt möjliggöra samfinansierade investeringar inom miljöområdet. Framsteg mot sektormålet

Den ekonomiska utvecklingen i Bosnien-Hercegovina var relativt positivt med en tillväxt på sex procent fram till den globala ekonomiska krisen. Två av de insatser som presenteras ovan har haft lokal betydelse för sysselsättningen, men knappast på makronivå.

Sverige har stöttat den ekonomiska utvecklingen på flera sätt, vilket haft effekt på de fem första delmålen ovan. Förutom CREDO som redovisas ovan finns två andra projekt av samma typ (ett i Zenica-området och ett nystartat i Hercegovina) som alla har skapat arbetstillfällen inom ramen för lokal/regional utveckling. Stöd har gått till ett flertal mikrokreditorganisationer som växt och blivit en viktig del av den finansiella sektorn. Utveckling av den privata sektorn står i fokus för Sidas

samarbete med USAID kring två stora projekt FIRMA och FARMA med budgetar på 120 respektive 80 miljoner kronor (varav hälften finansieras av Sida).

Två projekt av institutionell karaktär förtjänar också att nämnas: Sedan början av 2009 pågår ett projekt om livsmedelssäkerhet, inriktat på att minska handelshinder genom att stärka Bosnien- Hercegovinas system för godkännande och certifiering av potentiella exportprodukter, samt ett nytt projekt med fokus på att effektivisera företagsrelaterad lagstiftning i syfte att förbättra villkoren för små och medelstora företag.

Lärdomar och utmaningar

Stora problem kvarstår på den institutionella sidan, främst på grund av försenade reformer. I EU:s uppföljningsrapport från 2009 konstateras att Bosnien-Hercegovina gjort föga framsteg i att skapa en fungerande marknadsekonomi. Effekterna av den ekonomiska krisen är betydande. Efter många års tillväxt på 5-6 procent upplevde landet en minskning på 3-4 procent under 2009. Nedgången var ännu större inom export och remitteringar. De första tecknen på en ekonomisk uppgång kunde dock skönjas sommaren 2010, främst i form av ökad efterfrågan och en större valutareserv.

3.3.4 Sammanfattande bedömning

Förutsättningarna för att uppnå strategimålen har inte varit de bästa, men trots lågkonjunktur och politiskt dödläge har i stort sett samtliga insatser fortsatt enligt plan. De viktigaste åtgärderna för att upprätthålla goda resultat i Bosnien och Hercegovina, där de statliga strukturerna är svaga, är samarbetet med EU och andra givare samt rätt val av partners. Den kommunala nivån är mindre komplex och lättare att arbeta med, men det finns även några statliga institutioner som är fokuserade och effektiva. Nedan anges lärdomar från föregående strategiperiod och utmaningar inför den nya:

128  Under 2009-2010 genomförde de Bosniska myndigheterna framgångsrikt ett antal reformer för

att uppfylla villkoren för viseringsfrihet till Schengenområdet, inklusive vissa reformer på statlig nivå som tidigare blockerats av Republika Srpska. Detta är en indikation på vad som skulle kunna göras också på andra områden om det fanns en starkare reformvilja och politiskt samförstånd.  Insatser på lokal nivå tenderar att ge bättre och mer uthålliga resultat än de på nationell nivå,

eftersom de senare är mer utsatta för politisk påverkan och p.g.a. de strukturella svagheter som återfinns på statlig nivå i Bosnien-Hercegovina. Sverige har här utvecklat omfattande kontakter och kunskap vilket är viktigt att underhålla och vidareutveckla. Detta sker bland annat genom stödet till kommunal miljöinfrastruktur och samarbetet med kommunförbunden för att lyfta gemensamma policyfrågor. Det är emellertid både nödvändigt och möjligt att stödja viktiga reformprocesser på statlig nivå – under förutsättning att fungerade ansatser och samarbetsparter kan identifieras. I samtliga fall är det viktigt att göra en noggrann intressentanalys och att

bedöma genomförandekapaciteten hos potentiella samarbetspartners.

 Det är viktigt att kunna dra sig ur när ett projekt inte kommer igång eller om det stannar upp och inte ger resultat. Det har skett vid några tillfällen under strategiperioden och kommer nu att ske i fallet med stödet genom Världsbanken för utveckling av landsbygden och lantbruket.

 Sidas främsta prioritet bör även fortsättningsvis vara att ge stöd genom stora och långsiktiga program, men detta bör kombineras med möjligheten att göra undantag, och stödja mindre men strategiska insatser. Det är viktigt att kunna agera snabbt när det uppstår möjligheter att stödja processer som kan medverka till att bryta politiska blockeringar.

In document Resultatbilaga 2010 (Page 125-130)