Resultat Möte 4 ”Forumspel kring jämlikhet”

Vid detta fjärde och sista möte tillsammans med eleverna ville jag introducera forumspel som ytterligare en metod i arbetet med jämlikhet. Tiden som jag hade till förfogande var knappt 40 min, så jag valde att bara välja ut en grupp (6 personer: 3 pojkar och 3 flickor) i varje klass

som skulle få spela upp ett forumspel. Resten av gruppen fick under tiden som den utvalda gruppen repeterade in sitt forumspel, arbeta med skulpturövningar. Båda klasserna har tidigare arbetat med forumspel under en kamratstödjardag på skolan.

6.4.1 Analys av videofilm

Klass 1

Arbetet med skulpturövningarna fungerade bra och eleverna kom med spontana förändringar på varandras skulpturer. Eleverna skulle skapa skulpturer, som på något sätt visade upp någon form av ojämlikhet. Något som jag lade märket till på filmen var att eleverna i klassen hade svårt med att ha naturlig kroppskontakt med det motsatta könet. I början valde pojkarna enbart att använda sig av ord, för att förklara för flickorna hur de skulle stå. Men då denna övning bygger på att skulptören har kontakt med de han skulpterar, vilket även är en träning i sig, gjorde att pojkarna och flickorna till slut faktiskt vågade ta i varandra.

Den första skulpturen skapades av Oscar:

Två pojkar står mitt emot varandra med ena handen utsträckt som i en

hälsning/överenskommelse. Båda pojkarna ser glada ut. Två flickor står vid sidan av, båda två tittar ner och ser ledsna ut.

Skulpturen skildrade en orättvis jobbanställning, där chefen könsdiskriminerar. Gruppen fick sedan bearbeta situationen med hjälp av dynamisering (Byréus 2004:34). Genom

dynamisering får eleverna möjlighet att bryta orättvisan. Vem som helst i gruppen fick gå fram och genom att förändra tre saker i skulpturen försöka förbättra situationen så att den inte längre visade någon ojämlikhet.

En pojke valde att låta flickorna och pojken ställa sig bredvid varandra. Chefens båda händer höjs som i en glädjeomfamning, även pojkens och flickornas händer höjs som i en omfamning.

En annan pojke valde att sträcka ut chefens andra hand mot flickorna och säger: ”de kan ju få killens gamla jobb”, men insåg att detta gör att skulpturen förblir ojämlik och återtar sin plats.

Den andra skulpturen skapas av Rikard:

något. Mitt emot en av pojkarna ställs ytterligare en pojke med händerna ”gnidande” mot varandra, ser glad och ”rik” ut. En flicka placeras mitt emot den andra pojken med händerna vid sidan av kroppen och en aning ihopsjunken kroppshållning, ser uppgiven ut.

Oscar ville genom sin skulptur skildra ojämlikheten i lön mellan kvinnor och män.

En pojke valde att förändrar skulpturen genom att ge flickan och pojken som tar emot pengarna samma kroppshållning och ansiktsuttryck, båda ser lika glada ut.

Den tredje skulpturen skapas av en Klara:

En av pojkarna placeras liggande på golvet med ansiktet uppåt. En flicka placeras med ena foten uppe på pojkens mage. Ytterligare en flicka ställs vid sidan av kroppen med foten höjd, vilket ger intrycket av att hon ska sparka. En annan flicka placeras på andra sidan om kroppen, även hon med foten höjd som i en spark.

Statyn skildrade en mobbingsituation där flickorna hade övertaget.

En pojke valde att resa pojken som ligger ner. Samtliga händer höjs mot skyn. En av flickornas armar placeras om killens axlar.

En flicka valde att låta en av flickorna räcka sin hand mot pojken som ligger ner som i en gest att hjälpa någon upp.

Gruppen som spelade upp ett forumspel valde att spela upp en geografilektion i skolan:

Läraren favoriserar de eleverna som sitter längst fram (två pojkar). Under hela lektionen är de bara de två pojkarna som sitter längst fram som får svara på frågorna, trots att de längst bak även kan svaret. Även om pojkarna längst fram svarar fel, får de hjälp av fröken tills de kan svaret. På rasten slänger de övriga klasskamraterna glåpord över de två pojkarna. Tumult uppstår och samtliga kallas in till läraren. Läraren väljer att tro på de två pojkarna och skickar de övriga klasskamraterna till rektorn.

Åskådarna ansåg först att de var de tre mobbarna som var förtryckarna i spelet och att de två pojkarna var offren. Men en pojke bland åskådarna ansåg att även läraren var den som var förtryckaren och tillslut kom åskådarna överens om att det var läraren som var förtryckaren och inte fick bytas ut. Spelet spelades upp en gång till och åskådarna hade möjlighet att säga

STOPP och gå in och byta ut en av rollerna (utom fröken) och leda situationen till något bättre.

Under det andra uppspelet var det ingen av åskådarna som först valde att bryta, så jag bestämde mig för att själv gå in och säga STOPP. Efter mitt inhopp var det ytterligare en pojke som vågade hoppa in. Han valde att byta ut en av de två pojkarna som satt längst fram under lektionen och genom att kommentera för fröken att även de där bak kan svaret, försökte han skapa en förbättring. Fröken tappade för en kort sekund fattningen om situationen och blev tvungen att lämna ordet till en av eleverna som sitter bakom.

Klass 2

Skulpturerna i Klass 2 skilde sig inte mycket ifrån de som eleverna i Klass 1 skapade och jag funderade över om dessa skulpturer var något som eleverna efterapade från

kamrattödjardagen. Däremot skilde sig forumspelet en hel del ifrån det som spelades upp i Klass 1. Även i Klass 2 valde gruppen att spela upp en skolscen, men skildrar den på följande sätt:

Fem elever står och bollar med en boll. En av flickorna kastar plötsligt bollen mot den person som spelar läraren. Läraren reagerar genom att bli förbannad och beskyller en oskyldig pojke och kommendera honom till 10 armhävningar efter skolan. Lektionen börjar och läraren tar emot vid dörren och tar i hand. Varje pojke måste med rak rygg bocka och artigt ta i hand när de säger god morgon till läraren. När de två flickorna i klassen ska hälsa på läraren sker detta genom ”coola” handslag och uttryck som ”- tjena, hur är läget!”. Lektionen börjar och man har mattematik. Läraren frågar om alla har gjort läxan. En av flickorna räcker upp handen och säger att hon inte hunnit göra den då hon tränade fotboll på kvällen. Läraren kommenterar att detta inte är hennes fel och att det inte gör något. En av pojkarna räcker då upp handen och säger att även han inte hunnit göra läxan då han tillbringat natten hos sina kusiner. Läraren reagerar genom att kommendera honom kvarsittning tills att läxan är färdiggjord. Under hela lektionen favoriserar läraren tydligt flickorna i klassen. Flickorna får lättare uppgifter än pojkarna och pojkarna ska även muntligt redogöra för svaren på sina uppgifter.

Åskådarna kom snabbt fram till att det var läraren som var förtryckare och att det var särskilt en av pojkarna som anses vara offret, då han mest blev utpekad av läraren. Precis när gruppen

skulle spela upp sitt spel för andra gången fick jag känna på att gruppen varit i kontakt med forumspel tidigare. Några av åskådarna försökte genom utfrågning testa mina kunskaper kring forumspel och kring de olika teknikerna som kan användas i detta skede. Först när barnen märkte att jag kunde svara på deras kommentarer, kunde vi gå vidare.

En flicka valde att byta ut en av flickorna i klassen precis när eleverna skulle gå in i klassrummet. Då eleverna hälsar på läraren, valde hon att konfrontera läraren genom att hälsa som pojkarna gjorde, men det ger inte den effekt som hon hoppats på och hon valde att avbryta.

En pojke bestämmer sig också för att välja ut en av flickorna i klassen strax innan bollen kastas. När bollen träffar läraren och hon beskyller den oskyldiga pojken, kommenterar han att det alls inte var han utan att det var den andra flickan som kastade. Han får med de andra i sitt försök, men läraren ignorerar vad de säger och fortsätter in på lektionen. Då pojken valde att avbryta och jag precis var på väg att kommentera det som inträffat, var det en av flickorna bland åskådarna som tog orden ur munnen på mig genom att fråga: ”Ska man som lärare försöka motarbeta detta eller ska man försöka följa med för att förändra det?” Efter att vi återigen diskuterat att tanken med forumspel är att försöka förändra en negativ händelse till något positivt och att de som spelar måste agera utifrån verkliga handlingar, är det ytterliggare en pojke som bestämmer sig för att försöka bryta mönstret. Genom att byta ut en av flickorna försökte han att skapa oordning i klassen genom att sätta sig upp mot fröken. Tanken var god men försöket blev mer ett pajasspel än en konstruktiv lösning och slutar i att han valde att försöka anmäla läraren. Jag bestämmer mig för att avbryta.

6.4.2 Sammanfattande analys

Forumspel är en metod där jag som ledare måste vara flexibel. Inget forumspel är det andra likt och förändringarna som barnen väljer att göra kan vara av skiftande slag. Detta var något som även eleverna i Klass 2 var överens om under diskussionerna efteråt. Att gruppen i Klass 2 valde att göra en så annorlunda skildring av skolmiljön, tror jag inte var något som eleverna i klassen uppfattade som något negativt. Under diskussionen mellan första och andra

uppspelet för forumspelet i Klass 2, då jag frågade om det vi precis sett skulle kunna hända i verkligheten, var det ingen som ansåg att händelsen var något som inte skulle kunna inträffa. Jag inser att definitionen på vad verklighet är, istället visar sig vara någonting som kan tolkas annorlunda, beroende på hur man upplever situationen. Trots att spelet som eleverna valde att spela upp var innehållsmässigt överdriven nästan till max, var det ändå ingen som inte förstod

tanken och innebörden bakom deras spel. Att bli ifrågasatt som ledare, var något som jag tydligt upplevde under forumspelet i Klass 2 och att barnen ifrågasätter det jag försöker göra ser jag inte som något negativt, utan istället som något positivt. Att barnen har sådana kunskaper kring forumspel, bevisar bara att de ser metoden så pass intressant att de tagit den till sig. Jag anser även att det är positivt att eleverna ifrågasätter ifall jag som ledare verkligen har kunskap i det jag försöker lära ut. Något annat som togs upp under diskussionen var att även om någon inte lyckas bryta mönstret direkt, behöver det inte betyda att valet av strategi för den sakens skull är värdelös, förändring tar tid. Det som är viktigt att tänka på är att det i slutändan egentligen handlar om att våga agera och våga prova att bryta mönstret.

7. Diskussion

I dramaarbete kan man självklart stöta på deltagare som absolut inte vill utsätta sig för utmaningar eller vidga sina perspektiv. Det kan vara personer som är osäkra eller som är rädda för att visa sidor av sig själv, som de själva inte vågat ta tag i eller helt enkelt bara har en dålig dag. Det är även viktigt att tänka på att det är deltagarens rätt att avstå från sådana övningar som de inte vill eller vågar ge sig in i. Ingen dramalärare bör tvinga någon att delta mot sin vilja. (Wiechel 1983:89). Även ledarens roll är av betydelse, klarar jag som ledare av rollen? Detta var något som jag själv fick känna av under passet med forumspel, då barnen i Klass 2 testade mina kunskaper. Frågan är om eleverna accepterat och känt samma tillit till mig som ledare, om jag inte kunnat svara på de frågor som de ställde? Risken finns att jag i så fall skulle ha ansetts som en amatör inom ämnet och därigenom även förlorat min roll som ledare.

I min undersökning har jag i så stor utsträckning som möjligt arbetat utifrån att samtliga elever ska vara deltagande i arbetet, dels för att alla skulle få möjlighet att komma till tals, dels för att få ta del av både flickornas och pojkarnas tankar kring jämlikhet. Men som Wiechel tar upp, så är det inte alla som vill eller vågar ge sig in i övningarna. Även om jag anpassat övningarna för att ge större möjlighet för eleverna att vara delaktiga, vilket de alla på sitt sätt var, finns det alltid någon som inte vågar eller vill vara lika delaktig. Jag tror ändå att alla eleverna, trots att alla inte haft lika central roll under övningarna, ändå fått ta del av innehållet. I ett samtal med klassläraren för Klass 1, fick jag reda på att hon känt ett otroligt lugn i klassen efter varje möte, vilket gav mig ännu en uppfattning om att valet av övningar fungerade.

Vad övningarna har för syfte är viktigt att tänka på i arbetet med pedagogiskt drama. Vissa samarbetsövningar kan resultera i att gruppdeltagarna istället låter tävlingskänslan och lusten i att utmana varandra ta överhand. Övningen får då genast fel syfte (Wiechel

1983:105). Även tiden har betydelse. Ofta lägger vi mycket tid på själva övningen, medan reflektionen efteråt för det mesta skyndas igenom, då tiden inte räcker till. Fördelningen borde istället vara tvärtom, då reflektionen är det som är den viktigaste delen i arbetet. Det är då vi har möjligheten att bearbeta och diskutera det vi upplevt. Kanske har någon annan upplevt det annorlunda? Något annat som jag själv känner är viktigt är att tänka på är att det inte räcker att bara under en kortare tid använda sig av den dramatiska metoden som omväxling för andra. Det är även viktigt att man följer upp och utvecklar. Precis som Wiechel tar upp så

arbetar man med pedagogiskt drama genom sekvenser av övningar som bygger på varandra. Han tar vidare upp att man genom ett ökat kroppsmedvetande kan nå fram till identitet med människor som man har i sin närmiljö, till upplevelser av egna värderingar och solidaritet med andra grupper av medmänniskor. Genom drama utnyttjas fler olika inlärningsstilar. Ibland handlar det om att med hjälp av språket formulera och begripa vår relation till andra människor, ibland gäller det att avläsa andras uppträdande eller att i eget uppträdande demonstrera hur man uppfattat sin uppgift. Genom pedagogiskt drama får vi möjlighet att frigöra vår kreativitet och låta oss få kontakt med fantasi och sinnesupplevelse. Pedagogiskt drama används också i arbetet med att träna beslutsfattande. I ett moraliskt dilemma som t ex orättvisa, kan rollspelet hjälpa till att förändra moraluppfattningen (Wiechel 1983:132-133). Då min undersökning kretsat kring temat jämlikhet, har mitt syfte med övningarna varit att observera hur barnen uppfattar och tar ställning kring manligt och kvinnligt. Genom värderingsövningarna har eleverna dels fått diskutera och argumentera kring frågor och påståenden kring män och kvinnor, dels fått ta ställning och analysera de skulpturer som klasskamraterna skapat utifrån temat jämlikhet. Genom forumspel har eleverna fått vara delaktiga, både kroppsligt och tankemässigt i arbetet mot att bryta mönstret och vända ett dilemma till ett positivt avslut.