Resultat Möte 1 ”Heta stolen”

För att inte avslöja för mycket och eventuellt styra barnen, valde jag att inte gå in på mitt syfte med undersökningen, mer än att jag berättade att vi under fyra tillfällen tillsammans skulle arbeta med hur man kan förbättra jämlikheten i skolan, dvs att alla har samma möjligheter. Under värderingsövningen var samtliga barn delaktiga. Dock var alla inte lika pratglada, men jag upplevde att de ändå var med tankemässigt i diskussionen.

Även i Klass 2 fick jag en känsla av att barnen visade ett stort intresse för dagens möte. Under värderingsövningen upplevde jag att det var många som tog ordet i diskussionen. De påståenden som jag använde mig av under just detta pass var:

• När jag blir stor skulle jag vilja arbeta med barn (introduktionsfråga) • Mammor och pappor tar hand om barnen lika mycket

• Kvinnor och män tjänar lika mycket pengar

• Flickor och pojkar får hjälpa till lika mycket hemma • Pojkar och flickor uppfostras lika i Sverige

• Flickor och pojkar behandlas lika i skolan • Kvinnor och män syns lika mycket i TV

• På skolan finns det lika mycket att göra för pojkar och flickor

6.1.1 Analys av videofilm

Det var intressant att ta del av videofilmen och se hur delaktiga barnen faktiskt var, alla på sitt sätt. På videofilmen såg jag även hur engagerade barnen var under diskussionen och att

övningen skapade en vilja att argumentera för sin sak.

Klass 1

Kring påståendet att pojkar och flickor uppfostras lika i Sverige kom diskussionen att handla om ifall flickor och pojkar uppfostras att tycka om olika saker. Frågan som kom upp var om man som förälder ska påverka sina barns val av aktiviteter? Är det bara killar som ska spela fotboll och bara tjejer som ska rida? Amanda kom med följande inlägg:

Amanda: - Man kan väl uppmuntra att man som tjej kan spela fotboll? Gustav: - Men vissa föräldrar vill ju att flickor ska göra flickiga saker.

Lena: - Man får väl göra som man själv vill? Jag hade inte bryt mig vad mina barn gjorde. Vill de spela fotboll får de göra det, då får de ju bestämma själv.

Ett annat påstående som väckte till diskussion var det kring att kvinnor och män syns lika mycket i TV. Mats och Marcus började diskutera:

Mats: - Det beror på, sporten är det nästan alltid killar. De visar typ aldrig, eller alls lika ofta damfotboll som Premier League.

Jag: - Varför tror du det är så?

Mats: - För vi kanske är bättre på fotboll, eller har större publiksiffror eller så. Marcus: - Det är fler killar som gillar fotboll, så det är nog så att man inte vill titta på damfotboll.

Per kom tvärt in på kvinnlig och manliga huvudroller och diskussionen ledde vidare in på vilket som är vanligast i filmer, kvinnlig eller manlig huvudroll. Klara kommenterade inlägget med att det oftare är en manlig som spelar huvudrollen, med att detta är något som är

vanligare i amerikanska filmer än i svenska? I svenska filmer är det mer jämt fördelat mellan manliga och kvinnliga huvudroller.

Kring påståendet om det finns lika mycket att göra för pojkar och flickor på skolan kommenterade Marcus och Lina så här:

Marcus: - Asså, jo det är klart alla kan göra sakerna. Tjejer kan ju göra det killarna gör, men om man tänker intresse och så…

Jag: - Så finns det inte lika mycket att göra? Marcus: - Nej, det tror jag inte.

Lina: - T ex den här bandyplanen. Alltså, vi spelar ju inte så mycket bandy och så och det finns mycket mer killgrejer och så.

Per: - Jamen, det kan man ju ta upp på klassrådet om nu tjejerna inte har något att göra på rasten. För de har väl saker att göra, tror jag?

Klass 2

Kring påståendet att män och kvinnor tjänar lika mycket pengar valde majoriteten att inte hålla med. Diskussionen fortsatte kring varför det fortfarande är skillnad mellan män och kvinnors löner. Peter uttalade sig på följande vis:

Peter: - Det är bara därför att det är, typ något sånt att det förr i tiden, så var det typ att kvinnor var hemma och städa huset. Och det har blivit kvar så därför tjänar de inte lika mycket nu.

Jag: - Men de gör ju samma arbete.

Peter: - Jo jag vet, men de får inte lika mycket pengar för att någon gubbe tycker det.

Diskussionen fortsatte och Caroline kom in med följande argument:

Caroline: - Om man har exakt samma jobb, så tror jag att nuförtiden är det nog så att man får samma.

Jag: - Tror du det?

Caroline: - Jag tror det, men det kanske inte är så, men jag tror det. Annars är det någon dum sak.

Ett annat påstående som bidrog till en större diskussion var det att flickor och pojkar får hjälpa till lika mycket hemma. Sanna var snabb med en kommentar:

Sanna: - Jag tror att det är så att när de är små, så erbjuder sig kanske någon gång tjejerna, för de vill lära sig och för att de har dockhus. Och så leker dem med det och så fortsätter det och föräldrarna tycker att hon har erbjudit sig en gång och då kan hon fortsätta med det.

Ytterligare ett påstående som skapade diskussion var det att pojkar och flickor behandlas lika i skolan? Följande dialog uppstod:

Viktor: - Jamen, t ex såna tjejer, de fjäskar mycket mera. (Några i gruppen skrattar.)

Viktor: - Jamen, de gör dem, så får de inte lika mycket skäll om de skolkar, eller inte kommer med läxan, men det är kanske för att vi glömmer det lite oftare.

Sanna: - I vår klass tycker jag att de flesta behandlas lika, men som t ex vår spanskalärare, hon favoriserar tjejerna jättemycket. Om killarna har glömt läxan så börjar hon ryta åt dem och blir jättearg på dom sen, men till oss säger hon typ ”- Oj då, men då tar vi nästa”.

6.1.2 Sammanfattande analys

Det var intressant att få ta del kring de diskussioner som uppkom och få höra hur olika barnen upplever sina skyldigheter, möjligheter och sitt bemötande i skolan. Jag kände att man i båda klasserna hade många tankar kring ämnet jämlikhet. Jag har redan fått en förståelse av hur olika pojkarna och flickorna upplever hur samhället och skolan behandlar de båda könen. Flickor favoriseras och anses vara mer fjäskiga och får mer uppmärksamhet av läraren medan pojkarna redan från början anses vara struliga, slarviga. Något som jag kände att jag var tvungen att följa upp under de resterande observationerna var att även lyfta fram de elever som under första mötet inte kom till tals. Även detta är en del i jämlikhetsarbetet, att vi alla har rätt till en åsikt. Detta var något jag även ville att eleverna skulle få en förståelse för. I övrigt kände jag att barnen i båda klasserna var medvetna om sin könsroll i samhället och hur olika de två könen ibland behandlas. Vid detta första möte kände jag att fördelningen av ordet mellan flickor och pojkar var jämt fördelat, då både flickor och pojkar var med i diskussionen.