I resultatdelen kommer de relevanta resultaten utifrån syftet och frågeställningarna redovisas.
Resultaten kommer redovisas med hjälp av diagram och text. I analysen och resultaten kommer inte åldern eller genus att tas i beaktande. Detta eftersom Covid-19 har påverkat urvalet mycket, men även då jag valt att inte fokusera på det frågorna utan istället fokusera på gruppträning och gymträning.
Av respondenterna tränade 28 personer gruppträning och 54 personer fritt i gymmet med konditionsmaskiner, styrkemaskiner och fria vikter.
Tabell 2 visar hur mycket respondenterna tränar i veckan. Bland medlemmarna är det populärast att träna 1-2 gånger, då resultatet visar att det är 44% av medlemmarna som gör det. Det är även ganska många som tränar 1-2 gånger i veckan (28 %). Det är minst personer som tränar mindre än en gång i veckan, och 7 gånger i veckan eller mer. Det var 7 % som svarade på vardera av dessa alternativ. Det är 12 % som tränar 5-6 gånger i veckan.
Tabell 2. Hur många gånger i veckan gymmedlemmarna tränar. Procent.
Procent
Figur 1 visar att det är många som motiveras av hälsa både bland de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet. Hälsa har skapts när alla frågorna slåtts samman till ett gemensamt medelvärde. Det som minst motiverar både de som tränar gruppträning (M=2,3) och de som tränar i gymmet (M=2,4) är de som tränar för att bli starka, men de som tränar i gymmet anger det som ett något starkare mål. De som tränar gruppträning tränar främst för att bota ett hälsoproblem (M=4,7), och de som tränar i gymmet tränar främst för att hålla sig friska (M=4,5). Dock visar resultatet att det inte skiljer så mycket mellan de som tränar gruppträning och de som tränar i gym. De som skiljer mest är gällande skälet ”träna för att det får mig att må
17 bra”. De som tränar gruppträning gör det av detta skäl lite mer(M=3,9) än de som tränar i gym
(M=3,2). Överlag visar resultaten att hälsoskäl är ett viktigt tränings- och motivationsmål till att träna, då väldigt många av medelvärdena kring hälsofrågorna ligger på 3 och 4 på en 5 gradig skala, några ligger en bit över 4, vissa är nästan uppe på 5.
Figur 1. Medelvärdet på undersökningsgruppens svar om hälsa som mål med träning.
Figur 2 visar hur mycket de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet tränar för att förbättra kroppen. Resultaten visar att det inte är så många som tränar för att gå ner i vikt (Gruppträning M=1,4; Gym M=1,5). Dock är det fler som tränar för att förbättra deras utseende, de som tränar i gym tycker det stämmer lite mer (M=3,7) än de som tränar gruppträning (M=3,5). För både de som tränar gruppträning och de som tränar i gym till att träna för att bygga muskler ett ganska stort mål (Gruppträning M=2,8; Gym M=2,8). Överlag visar resultatet att det inte är så viktigt att träna för att förbättra utseendet att träna för att bygga muskler och träna för att gå ner i vikt. Minst viktigt är det att träna för att gå upp i vikt.
18 Figur 2. Medelvärdet för undersökningsgruppens svar om kroppen som mål med träningen.
Figur 3 visar att det är fler inom gruppträning än inom gymträning som motiveras till att träna för att bli bättre på sin idrott, (gruppträning M=2,2; gymträning M=1,8), dock visar båda grupperna relativt låga värden. Vidare anger de inom gruppträning (M=2,7) att de tränar för att umgås med vänner som ett större mål än de som tränar i gym (M=2,3). Hos både personer som tränar gruppträning och personer som tränar på gym är motivet tränar ”för att andra sagt att det är bra” (gruppträning M=1,4; gymträning M=1,7) relativt lågt. Slutligen kan man alltså se att värdet för att träna för att umgås med vänner är ganska vagt, samt att det är ganska lågt för både att träna för att bli bättre på en idrott och träna för att andra sagt att det är bra.
1,4
19 Figur 3. Medelvärdet för undersökningsgruppens svar om sociala faktorer och idrott som mål
med träningen.
6.2 Gymmedlemmarnas inre och yttre motivation
Figur 4 visar att amotivationen hos gymmedlemmarna är låg (gruppträning M=1,1; gymträning M=1,1). Resultatet visar även att den externa motivationen är väldigt låg (gruppträning M=1,2;
gymträning M=1,3). De personer som tränar gruppträning drivs lika mycket av identifierad motivation (M=4,1) som av inre motivation (M=4,1), det är även det som de drivs mest av. De personer som tränar i gym drivs också mest av inre motivation (M= 3,9) och identifierad motivation (M=3,8), men man kan ändå se att det är lite lägre än för de som tränar gruppträning.
Vidare framkommer att både personer som tränar gruppträning och personer som tränar ”gym”
till stor del drivs av integrerad motivation, men personerna som tränar gruppträning drivs aningen mer (gruppträning M=3,7; gymträning 3,4). Slutligen är introjicerad motivation något som gymmedlemmarna drivs ganska mycket av (gruppträning M=2,6; gymträning M=2,7).
Sammanfattningsvis visar alltså resultatet att identifierad, integrerad och inre motivation är hög hos gymmedlemmarna.
20 Figur 4. Undersökningsgruppens medelvärde på vilken typ av motivation de drivs av.
Sammanfattningsvis kan man se att resultaten visar att det största träningsmålet som medlemmarna har är hälsan, där många tränar för att må bra och hålla sig frisk. Kroppen, samt att träna för att umgås med vänner, finns med som ett litet mål, men inte det största. Dock är det ett ganska högt värde på att träna för att förbättra sitt utseende. Det har även visat små skillnader mellan gruppträning och gymträning, men skillnaden är väldigt låg.
Största andelen av gymmedlemmarna drivs av inre motivation, integrerad motivation och identifierad motivation. Även här visar resultaten att det finns låga skillnader mellan gruppträning och gymträning. Det lägsta resultatet som medlemmarna minst drivs av är
21