Lübcke, Martin och Hällström (2012) har gjort en kvalitativ undersökning om vilka faktorer som påverkar äldre personer att börja träna eller fortsätta träna på senior gym. Undersökningen är gjord i Sverige och i undersökningen deltog 8 personer i åldern 65-81. Resultaten i undersökningen visade flera faktorer som påverkade de äldre att fortsätta eller börja träna på gym. Detta var att träna i sin egen takt, hitta nya vänner, kompetent personal i gymmet som alltid kunde hjälpa till om det behövdes, samt många maskiner både olika och samma, vilket gör att de inte behöver vänta så länge för att något ska bli ledigt. De började träna för att ta kontroll över sitt liv, tidsmässigt. Eftersom de ville hitta rutiner i vardagen. Det fanns även hälsomässiga skäl, de ville behandla sjukdom eller undvika sjukdom. De som fortsatt träna ansåg sig gör det som ett sätt att investera i sin hälsa och socialisera sig, alltså umgås med vänner och träffa folk som de kan prata och umgås med (Lübcke, Martin, & Hällström, 2012).
I en annan studie var syftet att undersöka skillnader i motivationen till träning i relation till ålder och etnisk bakgrund. I studien deltog det 1118 kvinnor och 1081 män från 156 olika idrottsutbildningar på universitet som låg i sydöstra USA. Det var en kvantitativ studie i form av enkäter. EMI-2 användes som instrument. Resultatet visade skillnader mellan könen.
Männen motiverades mer av inre motivationen i form av utmaningar och konkurrens.
Kvinnorna motiverades mer av yttre motivation, som vikten och utseende. Då det inte var så många olika åldrar som deltog kunde man inte se någon specifik skillnad på just det (Egli, Bland, Melton,, & Czech, 2011).
I Söderströms (1999) avhandling var syftet är att förstå och redogöra för kulturer på två olika gym i relation till kroppen, gymmet och samhället. Det var både en kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av observationer och enkäter. Det var 974 stycken som svarade på enkäterna, där 655 var män och 319 var kvinnor. I resultatet kom det fram vad som mest motiverade människor till att träna. Det var att bli mer vältränad, få mer muskler, bli hälsosammare och för att det är roligt. Förutom detta visade det sig att det var viktigt för kvinnorna att få en fastare form (Söderström, 1999)
I enlighet med självbestämmande teorin ökar frekvenser, intensiteten och durationen i träningen om motivationen individen drivs av är självbestämmande. Därför gjordes en studie om detta där 1054 personer deltog. I studien användes enkäter och interventioner (Duncan, Hall, Wilson,
& Jenny, 2010). Svaren analyserades med hjälp av Behavioural regulation in Excersice
10 Quastionnire – BREQ-3 enkäten och EMI-2 enkäten. Resultatet visade att frekvens, intensitet
och duration i träningen hade ett samband med den inre motivationen och träningsfrekvens.
Analysen visade att integrerad och identifierad motivation ledde till bättre träningsförutsättningar hos både män och kvinnor gällande frekvensen i träningen, alltså tränade de flera gånger i veckan. Studien visade även att integrerad motivation är viktig för träningsbeteendet hos vanliga motionärer, vilket betyder att de tränar fler gånger i veckan och med bättre kvalité i flera typer av träningsformer.
År 2001 gjordes en enkätundersökning för att ta reda på svenska folkets tävlings- och motionsvanor. I undersökningen deltog 2344 personer i åldern 12 år till 70år. 60 % av de som svarat på enkäten tränade aerobics, styrketräning och/eller motionsgympa. Av de som svarat på enkäten tränade flest personer mellan 1-2 timmar per träning. Resultatet visade att de flesta tränar för att må bättre, men några andra svar som var högt värderade var att bibehålla/förbättra hälsan, förbättra konditionen, det är skönt att träna och för att bli starkare (Riksidrottsförbundet, 2001).
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att det finns flera olika saker som motiverar personer till att träna. Seniorer motiveras till största delen för att investera och förbättra sin hälsa, men även för att socialisera sig. Vad som motiverar kvinnor och män är väldigt varierande, det har visats att män motiveras mer av inre motivation och kvinnor mer av yttre motivation. Nöje, bygga muskler och hälsan är vanliga faktorer som visar varför män och kvinnor tränar. Något annat som har visats ge en bättre förutsättning till flera träningar i veckan hos män och kvinnor är om de har en integrerad och identifierad motivation, dock behöver man inte ha båda, utan man kan även ha bara integrerad eller identifierad motivation och ändå ha bättre träningsförutsättningar. Något som integrerad motivation gör och som identifierad inte gör är att det ger ett bättre träningsbeteende hos både män och kvinnor.
Denna undersökning ska studera vad som motiverar gymmedlemmar till att träna. Mot bakgrund av den tidigare forskningen är utgångspunkten att analysera om det finns likheter med det som tidigare framkommit. Undersökningen vill också få en ökad kunskap om det finns någon skillnad i motivation hos de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet (det vill säga med konditionsmaskiner, styrkemaskiner och fria vikter) eftersom ingen tidigare forskning hittats om detta. Det kan då ge ny kunskap inom området.
11
5.Metod
5.1 Design
Denna undersökning gjordes med hjälp av kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter (se bilaga 2). Den metoden valdes för att den ger möjlighet att svara på syftet och frågeställningarna. Med enkäter var det möjligt att samla in svar från fler respondenter än vid exempelvis intervjuer. Det ger förutsättningar för att studera samband och för att kunna generalisera. Det är även lättare att göra jämförelser, vilket är en central del i denna studie.
Grunden för en kvantitativ undersökning är att det som undersöks ska bli mätbart (Hassmén &
Hassmén, 2008).
5.2 Urval
I denna undersökning gjordes ett bekvämlighetsurval och tillgänglighetsurval (Hassmén &
Hassmén, 2008). Först gjordes ett bekvämlighetsurval vid val av gym. Gymmet är lite mindre och det finns inte så mycket fria vikter, utan det är till största delen konditions- och styrkemaskiner. Gymmet ligger i samband med ett badhus och badet ingår även i gymkortet.
Detta betyder att det är ett gym där många seniorer tränar och inte lika många ungdomar.
Gymmet valdes för att det fanns en etablerad kontakt och det fanns samtycke till att studien utfördes där. De personer som befann sig på gymmet och som var tillgängliga vid datainsamlingen tillfrågades att delta i studien. De som deltog har alla ett aktivt medlemskap på gymmet. I undersökningen deltog 82 personer varav 27 av dem var män och 55 var kvinnor.
Bland respondenterna var det väldigt stort åldersspann där den yngsta var 16 år och den äldsta var 77 år. Medelåldern bland respondenterna var 37 år.
5.3 Genomförande
Undersökningen gjordes på det utvalda gymmet. Innan undersökningen gjordes kontaktades platschefen för att få lov om att göra undersökningen där, hon fick även reda på vad undersökningen skulle handla om. Förutom det var hon med under processen då enkäten fylldes i, vilket gjorde att hon ansåg den vara okej att dela ut. Enkäten gjordes på nätet, men delades ut på plats med hjälp av Ipad. Den samlades in på plats istället för att skickas ut på nätet genom till exempel mail, för att minska på bortfallet. Detta eftersom det visat sig att många glömmer eller inte orkar fylla i enkäten då de får den via mail, förutom det har det även vistats att viljan
12 att delta i enkätundersökningar minskat markant (Ejlertsson, 2014). Enkäterna delades ut i flera
omgångar under sju dagar. Under dessa dagar var det olika tider, både på morgon, dag och kväll. Detta för att nå ut till så många olika typer av medlemmar som möjligt, exempelvis de som tränar gruppträning och i gymmet, olika åldrar och kön. Personerna som deltog plockades slumpmässigt på plats där personen tillfrågades av mig om de ville delta, samtidigt fick de reda på vad studien handlade om. Personerna tillfrågades om att delta i undersökningen både på vägen in och ut ur gymmet, eftersom jag stod på plats i receptionen som är vid dörren. Innan de började svara på enkäten fick de även läsa igenom ett informationsbrev och samtyckesformulär (se bilaga 1) så de visste förutsättningarna för att delta i studien Respondenten fick själv fylla i men jag fanns i närheten om de hade några frågor. Enkäterna skickades sedan in och samlades på Survey & Report.
5.4 Mätinstrument
För att få svar på undersökningens syfte och frågeställningar gjordes enkäten (se bilaga 2) med stöd av två olika mätinstrument BREQ-3 och EMI-2 (Markland & Ingledew, 1997; Markland
& Tobin, 2014). Hela BREQ-3 formuläret är med i denna enkät, men bara några delar från EMI-2 formuläret. Det är bara några delar av EMI-EMI-2 formuläret med eftersom tanken var att inte göra enkäten allt för lång, detta för att få fler respondenter att vilja delta. Enkäten började med fyra bakgrundsfrågor som handlade om ålder, kön, hur ofta de tränar och vad det oftast brukar träna.
Detta för att få en bra överblick av respondenternas bakgrund (Ejlertsson, 2014).
BREQ-3 är ett frågeformulär som har utvecklats för att kunna mäta beteende- och motivationsreglering inom träning. Utifrån instrumentet går det att mäta en persons självbestämda inre motivation och de icke självbestämda yttre motivationen. I frågeformuläret finns det 24 påståenden, och de påståendena är indelade i sex olika kategorier. Frågeformuläret består av fyra påståenden för amotivation (ex. jag kan inte förstå varför jag skulle bry mig om att träna) och fyra påståenden för inre motivation (ex. jag har roligt under mina träningspass).
Det finns även fyra påstående för integrerad motivation (ex. jag ser träning som en del av min identitet), fyra påståenden för identifierad motivation (ex. det är viktigt för mig att träna regelbundet) och fyra påståenden för introjicerad motivation (ex. jag får dåligt samvete om jag missar ett träningspass). Det sista är extern motivation som även har fyra påståenden (ex. jag känner mig pressad av familj/vänner att träna). Utifrån dessa påståenden ska sedan respondenterna placera i rang från 1-5, där 1 = stämmer inte alls och 5 = stämmer mycket bra (Markland & Tobin, 2014).
13 EMI-2 är ett frågeformulär som tar fram vad en person har för tränings och motivationsmål. I
frågeformuläret ingår det 51 påståenden, vilka är indelade i 14 olika kategorier. Några av de kategorierna är undvikande av ohälsa (ex. för att undvika sjukdom), styrka och uthållighet (ex för att bygga styrka), vitalisering (ex. det får mig att må bra) och affiliering (ex. för att spendera tid med mina vänner). I detta frågeformulär ska respondenterna sedan placera i rang för hur sant det är från 1=stämmer inte alls till 5= stämmer mycket bra (Markland & Ingledew, 1997).
Exemplen från EMI-2 frågeformuläret är delar som använts i denna studie.
5.5 Databearbetning
Enkäterna som användes i undersökningen gjordes i Survey & Report och all data samlades först i Survey & Report. Eftersom enkäten gjordes på nätet var det enklare att fylla i den på rätt sätt, till exempel gick det inte svara flera alternativ på en fråga och alla svar behövdes fyllas i.
Detta gjorde så att det inte fanns något interna bortfall eftersom man måste svara på alla frågor för att gå vidare. Dock finns det en liten risk till att det externa bortfallet istället ökat lite, då man måste fylla i allt jmf (Hassmén & Hassmén, 2008)
Efter all data var insamlat överfördes det till SPSS för att kunna analyseras. I SPSS analyserades förekomsten kring hur många som deltog, hur många män och kvinnor, vilka åldrar samt hur ofta personerna tränade. Sedan skapades två grupper utifrån om de tränade gruppträning eller i gymmet. Detta för att sedan kunna jämföra dem i alla olika frågor. Efter detta beräknades medelvärdet för alla frågor som handlade om träningsmål till träning bland gymmedlemmarna.
För att få fram medelvärdet räknades svarsalternativen från enkäten ihop. Svarsalternativen är från 1= stämmer inte alls, 2= stämmer delvis, 3= stämmer ganska bra, 4= stämmer bra till 5=
stämmer mycket bra. I denna analys togs det även fram skillnaden mellan gruppträning och gymträning.
Till sist gjordes en analys för att ta fram respondenternas motivation. Där utgick analysen från 24 stycken frågor från BREQ-3 som var med i enkäten. Dessa påståenden gjordes till sex olika index vilka är amotivation, extern motivation, introjicerad motivation, identifierad motivation, integrerad motivation och inre motivation. Utifrån dessa gjordes sedan en analys av skillnader i olika motivationstyper bland gymmedlemmarna.
14
5.6 Reliabilitet och validitet
Validitet som även benämns som giltighet handlar om att studien mäter det som ska mätas och reliabilitet eller tillförlitligheten handlar om ifall man skulle göra undersökningen igen skulle det bli samma resultat (Hassmén & Hassmén, 2008).
Både validiteten och reliabiliteten i undersökningen är hög då den använt och tagit stöd av mätinstrumenten BREQ-3 och EMI-2. Dessa instrument är sen tidigare färdigställda, testade och etablerade. De har även tidigare validitetstestats och reliabilitetstestats. Det är instrument som är framtagna för att mäta tränings- och motivationsmål samt beteende och motivationsreglering (Markland & Ingledew, 1997; Markland & Tobin, 2014). Med hjälp av detta har alltså undersökningen kunna mäta det som är avsetts för att mäta alltså motivation till träning. Något annat som stärker validiteten är att det använts färdiga svarsalternativ, som respondenterna fick välja mellan istället för att det får skriva själva. Detta gör att sannolikheten är större att undersökaren får de svar som de behöver från frågorna (Ejlertsson, 2014).
Reliabiliteten är relativt hög i denna undersökning, men det finns några olika faktorer som kan inverka på den. Innan undersökningen genomfördes en pilotenkät som skickades ut till tre personer. De tre personerna valdes då en hade anknytning till gymmet, en hade bra förkunskap i vad undersökningen skulle handla om och den tredje var varken insatt i gymmet eller undersökningen. Utifrån detta kunde de testa svara på enkäten och ge feedback på det, detta gör så att reliabiliteten höjs (Hassmén & Hassmén, 2008). Något annat som kan ha påverkat reliabiliteten är att jag var på plats och delade ut enkäter, vilket kan leda till att respondenterna inte svarade helt ärligt. Det var även positivt att jag var på plats, då vissa av respondenterna hade någon fråga, vilket lätt kunde besvaras på plats för att hjälpa dem, men även för att se till så att enkäterna delades ut på ett bra sätt så ingen till exempel tvingad eller pressad till det, utan man var med frivilligt. En annan orsak som kan göra att undersökningen skulle kunna bli annorlunda om den gjordes igen, är covid- 19. På grund av covid-19 var det färre personer i gymmet och mindre gruppträningspass.
5.7 Etiskt förhållningssätt
Det finns fyra etiska krav att förhålla sig till då man gör en undersökning. Det första är informationskravet, vilket betyder att alla som deltar i undersökningen ska få ta del av detaljerad information innan undersökningen. I den informationen ska det bland annat finnas med kontaktuppgifter till ansvariga för undersökningen, samt syftet och tillvägagåendet. Följande
15 att ta i beaktande är samtyckeskravet som innebär att respondenterna själva har rätt att
bestämma om de vill delta, samt att de får avbryta när det vill. Konfidentialitetskravet handlar om att svaren inte kommer kunna kopplas till någon person. Till sist finns det även nyttjandekravet som innebär att informationen endast kommer användas i vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2017).
I denna undersökning togs dessa fyra etiska förhållningssätt i beaktande. Personerna tillfrågades om de ville delta, och samtidigt fick de även reda på vad studien ska handla om. I själva enkäten fanns det även ett samtyckesformulär som behövdes besvaras innan det var möjligt att gå vidare till frågorna. De som deltog i denna undersökning var helt och hållet anonyma då det inte är möjligt att koppla ett svar till en viss person. Nyttjandekravet har även tagits i beaktande då svaren enbart kommer användas i denna undersökning, detta blev också respondenterna informerade om.
16