Vad motiverar gymmedlemmar till träning?
En kvantitativ enkätundersökning om träningsmål och motivation till träning bland gymmedlemmar
What motivates gym members to exercise?
A quantitative study of gym members motivation and goal to exercise
Josefine Lundström
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning idrottscoachning Kandidatuppsats 15HP
Peter Carlman
Gabriella Torell Palmquist 2020-06-15
Sammanfattning
Syfte
Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivation till träning hos gymmedlemmar.
Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning.
Metod
Studien bestod av en kvantitativ undersökning i form av enkät. Enkäterna genomfördes med hjälp av färdiga mätinstrument, vilka var BREQ-3 och EMI-2. I undersökningen deltog 82 personer, varav 27 var män och 55 var kvinnor.
Resultat
Det starkaste träningsmålet bland medlemmarna var hälsan. Det kom även fram att kroppen hade en tendens att vara träningsmål. Bland gymmedlemmarna drevs de flesta av inre, integrerad och identifierad motivation. Det visades inga stora skillnader bland de som tränade gruppträning och de som tränade gymträning. Inre motivation var något högra än de som tränade gruppträning (M=4,1) i gym (M=3,9).
Diskussion
Sammanfattningsvis visade studien att de mål som de flesta av gymmedlemmarna hade handlade om hälsa. De var mestadels långsiktiga och det visar på att de var motiverade och hade en positiv inställning till att klara träningen. De drevs främst av självbestämmande motivation, det vill säga inre, integrerad och identifierad motivation, detta tyder på att de trivs med sin träning och vet varför de tränar.
Nyckelord
Gruppträning, Gymträning, Inre motivation, Självbestämmande, Yttre motivation
Abstract
Purpose
The purpose of the study was to investigate training and motivation goals for the training and motivation of gym members. This in order to gain increased knowledge about gym members is driven by internal motivation or external motivation and what training and motivation goals the gym members have. In addition, it is also investigated whether there is any difference in the type of motivation and training and motivation goals of those who exercise in the gym and those who exercise group training.
Method
This is a quantitative study in the form of a survey. The questionnaires were made using ready- made measuring instruments, which were BREQ-3 and EMI-2. 82 people participated in the survey, of which 27 were men and 55 were women.
Results
The strongest training and motivation goal among the members is health. It also emerges that the body tends to be training and motivation goals. Most of the gym members are driven by intrinsic, integrated and identified motivation. There were no major differences among those who exercise group training and those who exercise gym training. For example, intrinsic motivation where the group exercise (M = 4.1) is slightly higher than the gym (M = 3.9)
Discussion
The goal that most of the gym members have is about health, where they are also mostly long- term, and it shows that they like what they do and have the right attitude to do the workout.
Apart from that, it also shows that they are most driven by self-determined motivation, which is inner, integrated and identified motivation, this indicates that they enjoy their training and know why they exercise.
Keyword
External motivation Group training, Gym training, Intrinsic motivation, Self-determination,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Syfte och frågeställningar ... 3
3. Bakgrund ... 4
3.1 Träning ... 4
3.2 Motivation ... 5
3.3.1 SDT (Self Determation Theory) ... 6
3.3 Träningsmål ... 7
4. Tidigare forskning ... 9
5.Metod ... 11
5.1 Design ... 11
5.2 Urval ... 11
5.3 Genomförande ... 11
5.4 Mätinstrument ... 12
5.5 Databearbetning ... 13
5.6 Reliabilitet och validitet ... 14
5.7 Etiskt förhållningssätt ... 14
6. Resultat ... 16
6.1 Träningsmål bland gymmedlemmarna ... 16
6.2 Gymmedlemmarnas inre och yttre motivation ... 19
7. Diskussion ... 21
7.1 Resultatdiskussion ... 21
7.2 Metoddiskussion ... 24
7.3 Fortsatt forskning ... 25
Referenser ... 26 Bilaga 1
Bilaga 2
1
1. Inledning
50 miljarder kronor är summan som Sveriges befolkning lägger på att köpa idrottsutrustning och gymkort idag under ett år. Den stora summan visar vilken stor trend det har blivit att träna.
Med tanke på hur mycket pengar svensken lägger på gymkort och utrustning vill de även veta att de lägger dem på det bästa de kan få (TT, 2014). Varje år kommer det flera nya trender inom allt, detta gäller även inom träning. Detta leder till att människor väljer att testa på nya träningstrender varje år. Forskning har kommit fram till att 64 procent tränar enligt WHO:s rekommendationer, som motsvarar minst 150 minuter i veckan under tre tillfällen, på en nivå så man bli andfådd. Vidare anser en av tre personer att de tränar minst 5 timmar i veckan (Centrum för idrottsforskning, 2018).
Träning är inte bara en stor trend, det är även något som bevisats vara bra för en individs hälsa både fysiskt och psykiskt. Träning förbättrar livskvalitén på fler olika sätt. Träning minskar risken för ett flertal sjukdomar så som övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och vissa cancerformer. Förutom det kan det även lindra sömnproblem och stress. Detta är bra några av många fördelar som träning kan ge (FYSS, 2017).
Eftersom träning är bra för hälsan och en trend bland Sveriges befolkning påverkas gymbranschen väldigt mycket. Gymbranschen är idag 2020 stort och fortsätter att växa. Det går inte att beräkna antalet gym som finns i Sverige, men det är mer än 1000 stycken. Det är stora gymkedjor som gärna växer och som öppnar nya gym och köper upp mindre gymkedjor. Några av de största gymkedjorna i Sverige är SATS, Nordic Wellness och Friskis&Svettis, bara de gymkedjorna tillsammans har över en miljon medlemmar (TT, 2020). Konkurrensen om gymmedlemmarna gör att gymmen fokuserar på att behålla sina medlemmar och rekrytera nya.
Några saker som de mindre gymkedjor fokuserar mycket på är gemenskap, kundkontakt och utrustning. Det är även viktigt att hela tiden utvecklas och testa på nya saker samt välja att gå sin egen väg. De ska även fokusera på att ge en hög kvalité på både träning och personal, och det betyder att de mindre gymmen inte alltid direkt hoppar på nya trender utan gör det medlemmarna önskar med hög kvalité istället (Lindström, 2018).
Träning är bra för hälsan och det är en trend att många söker sig till gym för att träna, men vad är det egentligen som gör att personer väljer att träna på gym? Av vilka skäl tränar de på gym och är det inre eller yttre motivationen som driver dem? Dessa frågor kommer att behandlas i
2 denna uppsats. Detta är något som är relevant då det visats att personer som tränar för att det
gillar det och är intresserade av det, fortsätta träna längre. Det är därför intressant att se varför individer tränar på gym, samt att informationen hjälper gymmen att få en bättre förståelse för sina medlemmar. På det sättet kan de utveckla in verksamhet och hjälpa sina kunder. Förutom dessa frågor kommer det även utgå från gruppträning och gymträning, som en form av träning.
Detta eftersom det ännu är ganska outforskat ämne, men även intressant att se om motivationen skiljer mycket hos dessa personer.
3
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivationtill träning hos gymmedlemmar.
Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning.
Frågeställningar:
1. Vilka träningsmål gör att gymmedlemmarna tränar?
2. Är det inre eller yttre motivationen som driver gymmedlemmarna att träna?
3. Finns det någon skillnad i vilka träningsmål medlemmarna har samt vilken typ av motivation medlemmarna drivs av bland de som tränar i gymmet eller de som tränar gruppträning?
4
3. Bakgrund
3.1 Träning
Fysisk aktivitet är något som ofta går i samband med träning. Fysik aktivitet brukar definieras som ett komplext beteende. Fysisk aktivitet är all form av rörelse som på något sätt höjer energiförbrukningen från viloförbrukningen. Det kan ske i flera olika former, så som i hemmet, på fritiden, under träning och på jobbet. Det rekommenderas att en person ska utföra någon form av fysisk aktivitet i minst 150minuter i vecka. Det finns olika typer av fysiska aktivitet, konditionsträning och styrketräning. Konditionsträning eller så kallad aerob fysisk aktivitet kan göras på en intensitet från låg till hög. Träningen kan syfta till att bibehålla den nuvarande konditionen eller förbättra konditionen. Då man tränar konditionsträning ska man tänka på syftet med träningen och vad man vill komma åt, eftersom de fysiologiska effekterna delas i två grupper, de centrala och de lokala. De centrala är bland annat hjärta, lungor och blod, medan de lokala är muskulär förmåga. Utifrån detta kan man välja intensiteten då det krävs en högre effekt vid de centrala än för de lokala. Därför är det viktigt att variera träningen för att få fler positiva effekter på kroppen. Muskelstärkande fysisk aktivitet, som även brukar kallas för styrketräning, tränar man genom att belasta muskeln. Då man ska träna styrka är det viktigt att tänka på vad syftet är med styrketräningen då det finns olika saker att komma åt, så som styrka, muskeltillväxt och uthållighet. Styrketräningen kan varieras med hjälp av antal repetitioner, intensitet, set och frekvens (FYSS, 2017).
Gymträning är träning som man gör i motionssal i en inomhusanläggning. I den anläggningen kan det personer träna i olika former och det finns även olika redskap. Det kan till exempel vara fria vikter, olika styrkemaskiner och konditionsträning. Gymträning är ett bra sätt att förbättra utseendet, hålla en bra hälsa och få flera olika former av träning. Detta betyder att det finns många olika mål till att träna på gym. Detta leder till att det finns många olika typer av människor som tränar där, allt från nybörjare till elitidrottare. Förutom det skiljer sig även åldern mycket på de som tränar, det kan vara allt från 13 åringar till 80 åringar. På gym kan man få hjälp av personalen på plats för tips och råd om hur man ska träna. Vissa tar även hjälp av en personlig tränare, som planerar ett program utifrån personens egna behov. Annars är gymträning väldigt fritt och man kan själv välja vad och när man tränar. Gymträning förknippas oftast med styrketräning. Styrketräning tränar man för att bygga styrka och muskler och för att fokusera på den anaeroba uthålligheten (Söderström, 2000).
5 Gruppträning är något som ofta bedrivs av ett gym eller en friskvårdskedja och det är för
tillfället en populär träningsform. Gruppträning fungerar genom att en instruktör leder olika grupper genom att guida gruppen med rörelsen och motivera medlemmarna till att orka träna.
Några av fördelarna med gruppträning är att personen själv inte behöver planera träningen, utan det är instruktören som planerat och hjälper medlemmarna utföra träningen. Det är även väldigt socialt då de som tränar träffar fler personer och passen är bra anpassade till vilken muskelgrupp som önskas tränas. Detta betyder alltså att gruppträning är bra träning för personer med låg motivation då till att träna, eftersom det finns flera olika träningsformer att testa på (Dolan, 2012).
3.2 Motivation
Motivation kan definieras på flera olika sätt, men det vanligaste är att den beskrivs som en
”sammanfattande term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende”
(Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009, s. 99). Motivation handlar till största delen om en individs drivkraft för att göra något. Utan motivation skulle det inte bli något gjort och allt skulle stanna upp då individen inte hittar något syfte eller mening med det som ska göras (Lindwall, Stenlig, & Josefsson, 2019). Motivation kan även definieras som riktningen och intensiteten hos en persons ansträngning. Med riktningen menas att någon letar efter, närmar sig eller är lockad till olika situationer, medan intensiteten syftar på hur mycket kraft en person lägger på olika situationer (Weinberg & Gould, 2011). Folkhälsomyndigheten (2020) definierar motivation som ett samband mellan personens vilja och tilltron till den egna förmågan. Utan de tillsammans skulle det inte hålla. Personer kan motiveras olika mycket men även på olika sätt.
De kan motiveras av inre faktorer eller yttre faktorer.
När en person är motiverad handlar det om att personen i sig är känslomässigt redo att göra något för att uppnå slutmålet. Motivation handlar inte bara om ”mängd” utan även vilken typ av motivation. Exempel på olika typerna av motivation är inre motivation, yttre motivation och amotivation (Deci & Ryan, 2000).
Den största faktorn till att en individ drivs av en inre motivation är att individen själv har bestämt vad den ska göra, alltså att den får en inre tillfredställelse av det de gör och har ett engagemang till det, istället för att få belöningar från yttre faktorer. Personer som drivs av inre motivation gillar utmaningen med det de ska göra, de finner glädje i det de gör och vill lära sig det som krävs. De som tränar för att de älskar idrotten och de övningar som görs drivs av en inre motivation (Weinberg & Gould, 2011). Utan den inre motivationen är det inte möjligt att
6 klara av att göra något helt till hundra procent, även fast det finns yttre motivationsfaktorer som
till exempel lön (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009). Deci & Ryan (2000) beskriver den inre motivationen som något som inte kräver en yttre belöning, utan beteendet görs helt på grund av glädjen de får från det. Detta betyder att det är aktiviteten som är meningsfull.
Yttre motivation innebär att någon bara drivs till att fortsätta då de får belöningar från utsidan.
Inom idrotten finns exempelvis medaljer, kläder och pengar, men det kan även handla om ett godkännande av någon eller för att undvika en bestraffning (Weinberg & Gould, 2011). De finns även många som börjar med något för att de tycker de är kul, men efter en tid fortsätter de bara på grund av den yttre belöningen. Detta gör att det inte längre är lika självbestämmande, utan styrs av andra (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009).
Amotivation är då individen tappar motivationen och inte har någon drivkraft för att göra något.
Det kan även förklaras som att personen inte kan hitta någon mening och samband med utförandet och resultatet. Detta sker oftast bara om det är för mycket yttre motivation. Det viktigaste är att man hittar en balans mellan inre och yttre motivation. Det finns tecken på amotivation som exempelvis; slutar tro på sig själv och den egna förmågan, personen anser inte att det är värt allt jobb för att uppnå det man får och att sluta med en aktivitet men inte hittat något annat man kan göra istället (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009).
3.3.1 SDT (Self Determation Theory)
Denna undersökningen kommet utgå från SDT (Self Determation Theory) eller självbestämmandeteorin som den även kallas. Det är en behovsteori som handlar om att se skillnader mellan yttre och inre motivation. Den handlar även om flera olika antaganden om hur människan fungerar. De största delarna i teorin är personlighet, motivation och emotion.
SDT har utvecklats under många år för att få en bättre bild av vad motivation hos människor är (Lindwall, Stenlig, & Josefsson, 2019).
Enligt SDT finns det olika typer och stadier av motivation, de går från amotivation till olika stadier av både inre och yttre motivation (tabell 1). Tabell 1 visar att om en person ligger till vänster är motivationen kontrollerad, men desto mer det går mot höger i tabellen desto mer självbestämmande blir motivationen (Deci & Ryan, 2000).
7 Typer av
motivation
Amotivation Yttre motivation
Inre motivation
Typ av reglering
Ìcke reglering Extern
reglering, Introjicerad reglering, Identifierad reglering, Integrerad reglering
Inre reglering
Beteende kvalité
Kontrollerad-- ---
--- ---
---->
Självbestämmande Tabell 1. Typer av reglering och motivation i SDT (Deci & Ryan, 2000).
Tabell 1 visar olika typer av reglering. Icke reglering ligger under amotivation eftersom det handlar om att personen inte alls har någon form av motivation och personen vet inte varför den skall träna. Under yttre motivation ligger extern reglering, introjicerad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering. Extern reglering är då personen gör någon form av aktivitet för att hen måste. Introjicerad reglering handlar om att personen istället får skuldkänslor om hen inte tränar. När en person tränar för att få ut något som gynnar sig själv till exempel få nya vänner, handlar det om identifierad reglering. Integrerad reglering är övergången mellan yttre motivation och inre motivation och det handlar om att träna för att personen ser aktiviteten som en del av sig själva. Inre regleringen som ligger under inre motivation är då personen tränar för att den blir tillfredsställd och hen tycker det är roligt (Deci & Ryan, 2000).
I studien kommer denna teori användas för att svara på vissa delar av syftet och frågeställningarna. Denna teori kommer alltså användas för frågan ” är det inre eller yttre motivation som driver gymmedlemmarna till träning?”.
3.3 Träningsmål
Mål brukar definieras utifrån objektiva mål och subjektiva mål. Objektiva mål är då man inom en viss tid vil uppnå en viss kompetens på en uppgift, medan subjektiva mål är när personen vill ha roligt eller vill att det ska gå bra (Weinberg & Gould, 2011). Mål är något som alla personer använder och de flesta är ganska motiverade av att uppnå sina mål. Mål kan läggas upp på flera olika sätt, det beror mycket på vad det är för mål och vad man är för person. Det
8 är även viktigt att lägga upp rätt sorts mål, eftersom det annars kan vara svårt att uppnå dem.
Exempel på mål kan vara att jag vill gå ner 5kg i vikt, jag vill komma med i startgruppen eller jag vill blir frisk från denna sjukdom (Weinberg & Gould, 2011).
Det finns både långsiktiga och kortsiktiga mål. Kortsiktiga mål läggs upp som en hjälp på vägen för att uppnå det långsiktiga målet. Det kortsiktiga är mindre mål som hjälper personen hålla motivationen uppe och när de når de kortsiktiga målen stärks motivationen och man får en form av belöning då man klarat det (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009).
Det finns även olika typer av mål, det finns resultat-, prestations- och processmål. Resultatmål handlar om de mål man vill uppnå i tävlingssammanhang, till exempel då man vill ha en placering, en medalj eller ett pris. I resultatmålen påverkas du även av andra personer, vilket betyder att du kan prestera det bästa du någonsin gjort och det gör även din motståndare, vilket betyder att du ändå inte får medaljen eller placeringen (Weinberg & Gould, 2011).
Prestationsmål handlar istället om att jämföra sina egna resultat, vilket till exempel kan vara då en person har ett personligt rekord inom något och personen har som mål att förbättra det rekordet. Personerna runt omkring kan inte påverka detta. Det betyder att prestationsmål är mer flexibla, samt lättare att ha kontroll över (Weinberg & Gould, 2011). Till sist är det processmål som handlar om själva utförande, det handlar om när en person jobbar med hjälp av rörelsen för att göra en bättre prestation. Varje gång man gör något fokuserar man på att förbättra sitt utförande. Detta har visats bra för att motverka ångest och få bättre självförtroende (Weinberg
& Gould, 2011).
9
4. Tidigare forskning
Lübcke, Martin och Hällström (2012) har gjort en kvalitativ undersökning om vilka faktorer som påverkar äldre personer att börja träna eller fortsätta träna på senior gym. Undersökningen är gjord i Sverige och i undersökningen deltog 8 personer i åldern 65-81. Resultaten i undersökningen visade flera faktorer som påverkade de äldre att fortsätta eller börja träna på gym. Detta var att träna i sin egen takt, hitta nya vänner, kompetent personal i gymmet som alltid kunde hjälpa till om det behövdes, samt många maskiner både olika och samma, vilket gör att de inte behöver vänta så länge för att något ska bli ledigt. De började träna för att ta kontroll över sitt liv, tidsmässigt. Eftersom de ville hitta rutiner i vardagen. Det fanns även hälsomässiga skäl, de ville behandla sjukdom eller undvika sjukdom. De som fortsatt träna ansåg sig gör det som ett sätt att investera i sin hälsa och socialisera sig, alltså umgås med vänner och träffa folk som de kan prata och umgås med (Lübcke, Martin, & Hällström, 2012).
I en annan studie var syftet att undersöka skillnader i motivationen till träning i relation till ålder och etnisk bakgrund. I studien deltog det 1118 kvinnor och 1081 män från 156 olika idrottsutbildningar på universitet som låg i sydöstra USA. Det var en kvantitativ studie i form av enkäter. EMI-2 användes som instrument. Resultatet visade skillnader mellan könen.
Männen motiverades mer av inre motivationen i form av utmaningar och konkurrens.
Kvinnorna motiverades mer av yttre motivation, som vikten och utseende. Då det inte var så många olika åldrar som deltog kunde man inte se någon specifik skillnad på just det (Egli, Bland, Melton,, & Czech, 2011).
I Söderströms (1999) avhandling var syftet är att förstå och redogöra för kulturer på två olika gym i relation till kroppen, gymmet och samhället. Det var både en kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av observationer och enkäter. Det var 974 stycken som svarade på enkäterna, där 655 var män och 319 var kvinnor. I resultatet kom det fram vad som mest motiverade människor till att träna. Det var att bli mer vältränad, få mer muskler, bli hälsosammare och för att det är roligt. Förutom detta visade det sig att det var viktigt för kvinnorna att få en fastare form (Söderström, 1999)
I enlighet med självbestämmande teorin ökar frekvenser, intensiteten och durationen i träningen om motivationen individen drivs av är självbestämmande. Därför gjordes en studie om detta där 1054 personer deltog. I studien användes enkäter och interventioner (Duncan, Hall, Wilson,
& Jenny, 2010). Svaren analyserades med hjälp av Behavioural regulation in Excersice
10 Quastionnire – BREQ-3 enkäten och EMI-2 enkäten. Resultatet visade att frekvens, intensitet
och duration i träningen hade ett samband med den inre motivationen och träningsfrekvens.
Analysen visade att integrerad och identifierad motivation ledde till bättre träningsförutsättningar hos både män och kvinnor gällande frekvensen i träningen, alltså tränade de flera gånger i veckan. Studien visade även att integrerad motivation är viktig för träningsbeteendet hos vanliga motionärer, vilket betyder att de tränar fler gånger i veckan och med bättre kvalité i flera typer av träningsformer.
År 2001 gjordes en enkätundersökning för att ta reda på svenska folkets tävlings- och motionsvanor. I undersökningen deltog 2344 personer i åldern 12 år till 70år. 60 % av de som svarat på enkäten tränade aerobics, styrketräning och/eller motionsgympa. Av de som svarat på enkäten tränade flest personer mellan 1-2 timmar per träning. Resultatet visade att de flesta tränar för att må bättre, men några andra svar som var högt värderade var att bibehålla/förbättra hälsan, förbättra konditionen, det är skönt att träna och för att bli starkare (Riksidrottsförbundet, 2001).
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att det finns flera olika saker som motiverar personer till att träna. Seniorer motiveras till största delen för att investera och förbättra sin hälsa, men även för att socialisera sig. Vad som motiverar kvinnor och män är väldigt varierande, det har visats att män motiveras mer av inre motivation och kvinnor mer av yttre motivation. Nöje, bygga muskler och hälsan är vanliga faktorer som visar varför män och kvinnor tränar. Något annat som har visats ge en bättre förutsättning till flera träningar i veckan hos män och kvinnor är om de har en integrerad och identifierad motivation, dock behöver man inte ha båda, utan man kan även ha bara integrerad eller identifierad motivation och ändå ha bättre träningsförutsättningar. Något som integrerad motivation gör och som identifierad inte gör är att det ger ett bättre träningsbeteende hos både män och kvinnor.
Denna undersökning ska studera vad som motiverar gymmedlemmar till att träna. Mot bakgrund av den tidigare forskningen är utgångspunkten att analysera om det finns likheter med det som tidigare framkommit. Undersökningen vill också få en ökad kunskap om det finns någon skillnad i motivation hos de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet (det vill säga med konditionsmaskiner, styrkemaskiner och fria vikter) eftersom ingen tidigare forskning hittats om detta. Det kan då ge ny kunskap inom området.
11
5.Metod
5.1 Design
Denna undersökning gjordes med hjälp av kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter (se bilaga 2). Den metoden valdes för att den ger möjlighet att svara på syftet och frågeställningarna. Med enkäter var det möjligt att samla in svar från fler respondenter än vid exempelvis intervjuer. Det ger förutsättningar för att studera samband och för att kunna generalisera. Det är även lättare att göra jämförelser, vilket är en central del i denna studie.
Grunden för en kvantitativ undersökning är att det som undersöks ska bli mätbart (Hassmén &
Hassmén, 2008).
5.2 Urval
I denna undersökning gjordes ett bekvämlighetsurval och tillgänglighetsurval (Hassmén &
Hassmén, 2008). Först gjordes ett bekvämlighetsurval vid val av gym. Gymmet är lite mindre och det finns inte så mycket fria vikter, utan det är till största delen konditions- och styrkemaskiner. Gymmet ligger i samband med ett badhus och badet ingår även i gymkortet.
Detta betyder att det är ett gym där många seniorer tränar och inte lika många ungdomar.
Gymmet valdes för att det fanns en etablerad kontakt och det fanns samtycke till att studien utfördes där. De personer som befann sig på gymmet och som var tillgängliga vid datainsamlingen tillfrågades att delta i studien. De som deltog har alla ett aktivt medlemskap på gymmet. I undersökningen deltog 82 personer varav 27 av dem var män och 55 var kvinnor.
Bland respondenterna var det väldigt stort åldersspann där den yngsta var 16 år och den äldsta var 77 år. Medelåldern bland respondenterna var 37 år.
5.3 Genomförande
Undersökningen gjordes på det utvalda gymmet. Innan undersökningen gjordes kontaktades platschefen för att få lov om att göra undersökningen där, hon fick även reda på vad undersökningen skulle handla om. Förutom det var hon med under processen då enkäten fylldes i, vilket gjorde att hon ansåg den vara okej att dela ut. Enkäten gjordes på nätet, men delades ut på plats med hjälp av Ipad. Den samlades in på plats istället för att skickas ut på nätet genom till exempel mail, för att minska på bortfallet. Detta eftersom det visat sig att många glömmer eller inte orkar fylla i enkäten då de får den via mail, förutom det har det även vistats att viljan
12 att delta i enkätundersökningar minskat markant (Ejlertsson, 2014). Enkäterna delades ut i flera
omgångar under sju dagar. Under dessa dagar var det olika tider, både på morgon, dag och kväll. Detta för att nå ut till så många olika typer av medlemmar som möjligt, exempelvis de som tränar gruppträning och i gymmet, olika åldrar och kön. Personerna som deltog plockades slumpmässigt på plats där personen tillfrågades av mig om de ville delta, samtidigt fick de reda på vad studien handlade om. Personerna tillfrågades om att delta i undersökningen både på vägen in och ut ur gymmet, eftersom jag stod på plats i receptionen som är vid dörren. Innan de började svara på enkäten fick de även läsa igenom ett informationsbrev och samtyckesformulär (se bilaga 1) så de visste förutsättningarna för att delta i studien Respondenten fick själv fylla i men jag fanns i närheten om de hade några frågor. Enkäterna skickades sedan in och samlades på Survey & Report.
5.4 Mätinstrument
För att få svar på undersökningens syfte och frågeställningar gjordes enkäten (se bilaga 2) med stöd av två olika mätinstrument BREQ-3 och EMI-2 (Markland & Ingledew, 1997; Markland
& Tobin, 2014). Hela BREQ-3 formuläret är med i denna enkät, men bara några delar från EMI- 2 formuläret. Det är bara några delar av EMI-2 formuläret med eftersom tanken var att inte göra enkäten allt för lång, detta för att få fler respondenter att vilja delta. Enkäten började med fyra bakgrundsfrågor som handlade om ålder, kön, hur ofta de tränar och vad det oftast brukar träna.
Detta för att få en bra överblick av respondenternas bakgrund (Ejlertsson, 2014).
BREQ-3 är ett frågeformulär som har utvecklats för att kunna mäta beteende- och motivationsreglering inom träning. Utifrån instrumentet går det att mäta en persons självbestämda inre motivation och de icke självbestämda yttre motivationen. I frågeformuläret finns det 24 påståenden, och de påståendena är indelade i sex olika kategorier. Frågeformuläret består av fyra påståenden för amotivation (ex. jag kan inte förstå varför jag skulle bry mig om att träna) och fyra påståenden för inre motivation (ex. jag har roligt under mina träningspass).
Det finns även fyra påstående för integrerad motivation (ex. jag ser träning som en del av min identitet), fyra påståenden för identifierad motivation (ex. det är viktigt för mig att träna regelbundet) och fyra påståenden för introjicerad motivation (ex. jag får dåligt samvete om jag missar ett träningspass). Det sista är extern motivation som även har fyra påståenden (ex. jag känner mig pressad av familj/vänner att träna). Utifrån dessa påståenden ska sedan respondenterna placera i rang från 1-5, där 1 = stämmer inte alls och 5 = stämmer mycket bra (Markland & Tobin, 2014).
13 EMI-2 är ett frågeformulär som tar fram vad en person har för tränings och motivationsmål. I
frågeformuläret ingår det 51 påståenden, vilka är indelade i 14 olika kategorier. Några av de kategorierna är undvikande av ohälsa (ex. för att undvika sjukdom), styrka och uthållighet (ex för att bygga styrka), vitalisering (ex. det får mig att må bra) och affiliering (ex. för att spendera tid med mina vänner). I detta frågeformulär ska respondenterna sedan placera i rang för hur sant det är från 1=stämmer inte alls till 5= stämmer mycket bra (Markland & Ingledew, 1997).
Exemplen från EMI-2 frågeformuläret är delar som använts i denna studie.
5.5 Databearbetning
Enkäterna som användes i undersökningen gjordes i Survey & Report och all data samlades först i Survey & Report. Eftersom enkäten gjordes på nätet var det enklare att fylla i den på rätt sätt, till exempel gick det inte svara flera alternativ på en fråga och alla svar behövdes fyllas i.
Detta gjorde så att det inte fanns något interna bortfall eftersom man måste svara på alla frågor för att gå vidare. Dock finns det en liten risk till att det externa bortfallet istället ökat lite, då man måste fylla i allt jmf (Hassmén & Hassmén, 2008)
Efter all data var insamlat överfördes det till SPSS för att kunna analyseras. I SPSS analyserades förekomsten kring hur många som deltog, hur många män och kvinnor, vilka åldrar samt hur ofta personerna tränade. Sedan skapades två grupper utifrån om de tränade gruppträning eller i gymmet. Detta för att sedan kunna jämföra dem i alla olika frågor. Efter detta beräknades medelvärdet för alla frågor som handlade om träningsmål till träning bland gymmedlemmarna.
För att få fram medelvärdet räknades svarsalternativen från enkäten ihop. Svarsalternativen är från 1= stämmer inte alls, 2= stämmer delvis, 3= stämmer ganska bra, 4= stämmer bra till 5=
stämmer mycket bra. I denna analys togs det även fram skillnaden mellan gruppträning och gymträning.
Till sist gjordes en analys för att ta fram respondenternas motivation. Där utgick analysen från 24 stycken frågor från BREQ-3 som var med i enkäten. Dessa påståenden gjordes till sex olika index vilka är amotivation, extern motivation, introjicerad motivation, identifierad motivation, integrerad motivation och inre motivation. Utifrån dessa gjordes sedan en analys av skillnader i olika motivationstyper bland gymmedlemmarna.
14
5.6 Reliabilitet och validitet
Validitet som även benämns som giltighet handlar om att studien mäter det som ska mätas och reliabilitet eller tillförlitligheten handlar om ifall man skulle göra undersökningen igen skulle det bli samma resultat (Hassmén & Hassmén, 2008).
Både validiteten och reliabiliteten i undersökningen är hög då den använt och tagit stöd av mätinstrumenten BREQ-3 och EMI-2. Dessa instrument är sen tidigare färdigställda, testade och etablerade. De har även tidigare validitetstestats och reliabilitetstestats. Det är instrument som är framtagna för att mäta tränings- och motivationsmål samt beteende och motivationsreglering (Markland & Ingledew, 1997; Markland & Tobin, 2014). Med hjälp av detta har alltså undersökningen kunna mäta det som är avsetts för att mäta alltså motivation till träning. Något annat som stärker validiteten är att det använts färdiga svarsalternativ, som respondenterna fick välja mellan istället för att det får skriva själva. Detta gör att sannolikheten är större att undersökaren får de svar som de behöver från frågorna (Ejlertsson, 2014).
Reliabiliteten är relativt hög i denna undersökning, men det finns några olika faktorer som kan inverka på den. Innan undersökningen genomfördes en pilotenkät som skickades ut till tre personer. De tre personerna valdes då en hade anknytning till gymmet, en hade bra förkunskap i vad undersökningen skulle handla om och den tredje var varken insatt i gymmet eller undersökningen. Utifrån detta kunde de testa svara på enkäten och ge feedback på det, detta gör så att reliabiliteten höjs (Hassmén & Hassmén, 2008). Något annat som kan ha påverkat reliabiliteten är att jag var på plats och delade ut enkäter, vilket kan leda till att respondenterna inte svarade helt ärligt. Det var även positivt att jag var på plats, då vissa av respondenterna hade någon fråga, vilket lätt kunde besvaras på plats för att hjälpa dem, men även för att se till så att enkäterna delades ut på ett bra sätt så ingen till exempel tvingad eller pressad till det, utan man var med frivilligt. En annan orsak som kan göra att undersökningen skulle kunna bli annorlunda om den gjordes igen, är covid- 19. På grund av covid-19 var det färre personer i gymmet och mindre gruppträningspass.
5.7 Etiskt förhållningssätt
Det finns fyra etiska krav att förhålla sig till då man gör en undersökning. Det första är informationskravet, vilket betyder att alla som deltar i undersökningen ska få ta del av detaljerad information innan undersökningen. I den informationen ska det bland annat finnas med kontaktuppgifter till ansvariga för undersökningen, samt syftet och tillvägagåendet. Följande
15 att ta i beaktande är samtyckeskravet som innebär att respondenterna själva har rätt att
bestämma om de vill delta, samt att de får avbryta när det vill. Konfidentialitetskravet handlar om att svaren inte kommer kunna kopplas till någon person. Till sist finns det även nyttjandekravet som innebär att informationen endast kommer användas i vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2017).
I denna undersökning togs dessa fyra etiska förhållningssätt i beaktande. Personerna tillfrågades om de ville delta, och samtidigt fick de även reda på vad studien ska handla om. I själva enkäten fanns det även ett samtyckesformulär som behövdes besvaras innan det var möjligt att gå vidare till frågorna. De som deltog i denna undersökning var helt och hållet anonyma då det inte är möjligt att koppla ett svar till en viss person. Nyttjandekravet har även tagits i beaktande då svaren enbart kommer användas i denna undersökning, detta blev också respondenterna informerade om.
16
6. Resultat
I resultatdelen kommer de relevanta resultaten utifrån syftet och frågeställningarna redovisas.
Resultaten kommer redovisas med hjälp av diagram och text. I analysen och resultaten kommer inte åldern eller genus att tas i beaktande. Detta eftersom Covid-19 har påverkat urvalet mycket, men även då jag valt att inte fokusera på det frågorna utan istället fokusera på gruppträning och gymträning.
Av respondenterna tränade 28 personer gruppträning och 54 personer fritt i gymmet med konditionsmaskiner, styrkemaskiner och fria vikter.
Tabell 2 visar hur mycket respondenterna tränar i veckan. Bland medlemmarna är det populärast att träna 1-2 gånger, då resultatet visar att det är 44% av medlemmarna som gör det. Det är även ganska många som tränar 1-2 gånger i veckan (28 %). Det är minst personer som tränar mindre än en gång i veckan, och 7 gånger i veckan eller mer. Det var 7 % som svarade på vardera av dessa alternativ. Det är 12 % som tränar 5-6 gånger i veckan.
Tabell 2. Hur många gånger i veckan gymmedlemmarna tränar. Procent.
Procent
Mindre än en gång i veckan 7
1-2 gånger i veckan 28
3-4 gånger i veckan 44
5-6 gånger i veckan 12
7 gånger i veckan eller mer 7
6.1 Träningsmål bland gymmedlemmarna
Figur 1 visar att det är många som motiveras av hälsa både bland de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet. Hälsa har skapts när alla frågorna slåtts samman till ett gemensamt medelvärde. Det som minst motiverar både de som tränar gruppträning (M=2,3) och de som tränar i gymmet (M=2,4) är de som tränar för att bli starka, men de som tränar i gymmet anger det som ett något starkare mål. De som tränar gruppträning tränar främst för att bota ett hälsoproblem (M=4,7), och de som tränar i gymmet tränar främst för att hålla sig friska (M=4,5). Dock visar resultatet att det inte skiljer så mycket mellan de som tränar gruppträning och de som tränar i gym. De som skiljer mest är gällande skälet ”träna för att det får mig att må
17 bra”. De som tränar gruppträning gör det av detta skäl lite mer(M=3,9) än de som tränar i gym
(M=3,2). Överlag visar resultaten att hälsoskäl är ett viktigt tränings- och motivationsmål till att träna, då väldigt många av medelvärdena kring hälsofrågorna ligger på 3 och 4 på en 5 gradig skala, några ligger en bit över 4, vissa är nästan uppe på 5.
Figur 1. Medelvärdet på undersökningsgruppens svar om hälsa som mål med träning.
Figur 2 visar hur mycket de som tränar gruppträning och de som tränar i gymmet tränar för att förbättra kroppen. Resultaten visar att det inte är så många som tränar för att gå ner i vikt (Gruppträning M=1,4; Gym M=1,5). Dock är det fler som tränar för att förbättra deras utseende, de som tränar i gym tycker det stämmer lite mer (M=3,7) än de som tränar gruppträning (M=3,5). För både de som tränar gruppträning och de som tränar i gym till att träna för att bygga muskler ett ganska stort mål (Gruppträning M=2,8; Gym M=2,8). Överlag visar resultatet att det inte är så viktigt att träna för att förbättra utseendet att träna för att bygga muskler och träna för att gå ner i vikt. Minst viktigt är det att träna för att gå upp i vikt.
4,6 4,7
2,3
4 3,9 4,2
4,5 4,4
2,4
3,9
3,2
3,9
TRÄNAR FÖR ATT HÅLLA MIG FRISK
TRÄNAR FÖR ATT BOTA ETT HÄLSOPROBLEM
TRÄNAR FÖR ATT BLI STARK
TRÄNAR FÖR ATT MINSKA STRESS
TRÄNA FÖR ATT DET FÅR MIG ATT
MÅ BRA
TRÄNAR FÖR ATT FÅ EN BÄTTRE
VARDAG
Hälsa
Guppträning Gym
18 Figur 2. Medelvärdet för undersökningsgruppens svar om kroppen som mål med träningen.
Figur 3 visar att det är fler inom gruppträning än inom gymträning som motiveras till att träna för att bli bättre på sin idrott, (gruppträning M=2,2; gymträning M=1,8), dock visar båda grupperna relativt låga värden. Vidare anger de inom gruppträning (M=2,7) att de tränar för att umgås med vänner som ett större mål än de som tränar i gym (M=2,3). Hos både personer som tränar gruppträning och personer som tränar på gym är motivet tränar ”för att andra sagt att det är bra” (gruppträning M=1,4; gymträning M=1,7) relativt lågt. Slutligen kan man alltså se att värdet för att träna för att umgås med vänner är ganska vagt, samt att det är ganska lågt för både att träna för att bli bättre på en idrott och träna för att andra sagt att det är bra.
1,4
2,6 2,8
3,5
1,5
2,5
2,8
3,7
TRÄNAR FÖR ATT GÅ UPP I VIKT
TRÄNAR FÖR ATT GÅ NER I VIKT
TRÄNAR FÖR ATT BYGGA MUSKLER
TRÄNAR FÖR ATT FÖRBÄTTRA MMITT
UTSEENDE
Kroppen
Gruppträning Gym
19 Figur 3. Medelvärdet för undersökningsgruppens svar om sociala faktorer och idrott som mål
med träningen.
6.2 Gymmedlemmarnas inre och yttre motivation
Figur 4 visar att amotivationen hos gymmedlemmarna är låg (gruppträning M=1,1; gymträning M=1,1). Resultatet visar även att den externa motivationen är väldigt låg (gruppträning M=1,2;
gymträning M=1,3). De personer som tränar gruppträning drivs lika mycket av identifierad motivation (M=4,1) som av inre motivation (M=4,1), det är även det som de drivs mest av. De personer som tränar i gym drivs också mest av inre motivation (M= 3,9) och identifierad motivation (M=3,8), men man kan ändå se att det är lite lägre än för de som tränar gruppträning.
Vidare framkommer att både personer som tränar gruppträning och personer som tränar ”gym”
till stor del drivs av integrerad motivation, men personerna som tränar gruppträning drivs aningen mer (gruppträning M=3,7; gymträning 3,4). Slutligen är introjicerad motivation något som gymmedlemmarna drivs ganska mycket av (gruppträning M=2,6; gymträning M=2,7).
Sammanfattningsvis visar alltså resultatet att identifierad, integrerad och inre motivation är hög hos gymmedlemmarna.
2,7
1,4 2,3 2,2
1,7 1,8
TRÄNAR FÖR ATT UMGÅS MED VÄNNER
TRÄNAR FÖR ATT ANDRA SAGT ATT DET ÄR BRA
TRÄNAR FÖR ATT BLI BÄTTRE PÅ MIN IDROTT
Sociala faktorer och idrott
Gruppträning Gym
20 Figur 4. Undersökningsgruppens medelvärde på vilken typ av motivation de drivs av.
Sammanfattningsvis kan man se att resultaten visar att det största träningsmålet som medlemmarna har är hälsan, där många tränar för att må bra och hålla sig frisk. Kroppen, samt att träna för att umgås med vänner, finns med som ett litet mål, men inte det största. Dock är det ett ganska högt värde på att träna för att förbättra sitt utseende. Det har även visat små skillnader mellan gruppträning och gymträning, men skillnaden är väldigt låg.
Största andelen av gymmedlemmarna drivs av inre motivation, integrerad motivation och identifierad motivation. Även här visar resultaten att det finns låga skillnader mellan gruppträning och gymträning. Det lägsta resultatet som medlemmarna minst drivs av är amotivation och extern motivation.
1,1 1,2
4,1
3,7
2,6
4,1
1,1 1,3
3,8
3,4
2,7
3,9
AMOTIVATION EXTERN MOTIVATION
IDENTIFIERAD MOTIVATION
INTEGRERAD MOTIVATION
INTROJICERAD MOTIVATION
INRE MOTIVATION
Motivationstyp
Gruppträning Gym
21
7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka träningsmål och motivation till träning hos gymmedlemmar.
Detta för att få ökad kunskap om gymmedlemmar drivs av inre motivation eller yttre motivation och vilka träningsmål gymmedlemmarna har. Förutom det undersöks även om det finns någon skillnad på motivationstyp och träningsmål hos de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning. Utifrån respondenternas svar kan man se att hälsan är ett viktigt träningsmål till varför gymmedlemmarna tränar. De flesta tränar för att de vill bota ett hälsoproblem och för att hålla sig friska. Det visar även att många har som mål att träna för att minska och träna för att få en bättre vardag. Detta stämmer överens med tidigare forskning där seniorer har börjat träna på gym för att de vill investera i sin hälsa, men även för att må bättre, förutom det vill de även få en bättre vardag med hjälp av rutiner och träning (Lübcke, Martin, & Hällström, 2012). Det har även visats att människor tränar för att de vill bli hälsosammare (Söderström, 1999;
Riksidrottsförbundet, 2001), men även för att det vet att hälsan är viktig och vill hålla sig friska (Egli, Bland, Melton,, & Czech, 2011). Resultaten visar också att hälsan är ett större mål för de som tränar gruppträning än för de som tränar i gymmet. Dock är det en väldigt liten skillnad mellan grupperna men resultatet visar denna tendens.
Kroppen är något som gör att några vill träna, eftersom det värderades lågt bland de som tränar i gymmet och de som tränar gruppträning. Att träna för att förbättra utseendet, bygga muskler och gå ner i vikt var ett mål som var ganska lågt bland gymmedlemmarna. Vikten är något som tidigare visats vara viktigt för många när de tränar. Dock har det visats vara viktigare för kvinnor än för män, då kvinnor vill ha en fastare form, men även gå ner i vikt (Lübcke, Martin, &
Hällström, 2012). Inte bara hos kvinnorna är utseende en viktig faktor, utan även hos män vill man bygga muskler och få en mer vältränad kropp (Söderström, 1999). Skillnaden bland kvinnor och män gjordes det inte någon analys på i denna undersökning, då det var så stor skillnad i antalet män och kvinnor. Det skulle därför inte blivit en rättvis jämförelse mellan könen. Detta kan man alltså se att skiljer sig lite från tidigare forskning, eftersom det inte var lika högt här som det visats i andra studier.
Kroppen är lite viktigare för de som tränar själv än de som tränar gruppträning. En orsak kan vara att gruppträningen är färdig planerad och man utgår från specifika muskelgrupper, så man kan inte bestämma själv vad man vill göra (Dolan, 2012). Detta leder till att de som tränar mer
22 själv i gymmet kan välja vad de vill fokusera på och hur de ska lägga upp träningen för att
uppnå det som de vill. Detta eftersom gymträning är väldigt fritt och du kan välja själv vad du tränar och när du tränar (Söderström, 2000).
Bland respondenterna var det ganska lågt värde på att träna för att umgås med sina vänner.
Träningens sociala betydelse har i tidigare forskning visats vara ganska viktigt. Det är en viktig tid för dem där de både kan investera i hälsan, samt prata och träffa andra människor (Lübcke, Martin, & Hällström, 2012). Att träna för att umgås med vänner är ett starkare mål bland de som tränar gruppträning än de som tränar själv i gymmet. Detta kan vara för att gruppträning är väldigt socialt och man träffar flera personer varje gång man tränar gruppträning och lär känna folk, förutom det är det även en ledare som peppar och pratar med deltagarna (Dolan, 2012).
Det finns både långsiktiga och kortsiktiga mål, kortsiktiga mål brukar man använda för att få en belöning på vägen för att uppnå det långsiktiga (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009).
Målen som tas upp i denna studie är mestadels långsiktiga men några är kortsiktiga. De kortsiktiga målen är bland annat att träna för att må bra och få träffa vänner. Man kan ganska fort efter man tränat känna att man mår bättre på grund av endorfiner, och om man tränar med vänner är det något som sker ganska direkt. De andra målen är till största delen långsiktiga som att till exempel bota en sjukdom, bygga muskler och gå ner i vikt. Det är mål som tar en tid att uppnå. En orsak till att de mest har långsiktiga mål är att det till största delen drivs av självbestämmande motivation, alltså inre motivation, identifierad motivation och integrerad motivation. Det betyder att det tycker de är roligt, de vet vad de vill och de har mycket motivation till att slutföra och uppnå det målet. Det man även kan se med dessa mål är att det är prestationsmål, då de fokuseras mest på sig själva och resultatet de uppnår jämförs med sig själv. Det är alltså ingen tävling (Gustafsson, Hassmén, & Kenttä, 2009).
Gymmedlemmarna drivs mest av inre motivation, identifierad motivation och integrerad motivation. Mot bakgrund av självbestämmande teorin visar resultatet att det är många som tränar för att de blir tillfredsställda och de tycker att det är roligt, de ser att det gynnar dem själva, samt att de anser att det är en del av deras livsstil och vem de är. Detta betyder alltså att de drivs både av inre och yttre motivation. Medlemmarna drivs av yttre motivation eftersom integrerad och identifierad är en del av det. Detta kan man se i tabell 1 som visar vilken reglering som tyder på vilken motivation. Både integrerad och identifierad motivation är relativt självbestämmande (Deci & Ryan, 2000). Då resultatet visade att gymmedlemmarna mest drivs
23 av identifierad och integrerad motivation kan man även se en tendens av vad tidigare forskning
har visat. Tidigare forskning har visat på att frekvensen i träningen ökar då personerna drivs av identifierad motivation och integrerad motivation (Duncan, Hall, Wilson, & Jenny, 2010). Detta visar resultaten även i denna undersökning då 44% tränar 3-4 gånger i veckan och 12 % som tränar 5-6 gånger i veckan.
Gymmedlemmarna drivs till en viss del av introjicerad motivation. Detta betyder att de tränar för att de känner att de måste, då de får skuldkänslor och dåligt samvete om de inte tränar (Deci
& Ryan, 2000). Dock är värdet lågt för amotivation, det betyder att alla vet varför de tränar och de har någon form av motivation till träning (Deci & Ryan, 2000). Det resultatet är inte så konstigt med tanke på att undersökningen gjordes på ett gym och de flesta där har någon form av motivation. Förutom det är även extern motivation väldigt låg, alltså motiveras folk inte av vad andra säger och de tränar heller inte bara för att de måste, utan för att det till en viss del åtminstone vill eftersom de är mer självbestämmande.
Sammanfattningsvis visar resultaten att gymmedlemmarna drivs både av inre och yttre motivation. Gymmedlemmarnas motivation är största delen självbestämmande. Detta då studien visar att de till största delen drivs av inre motivation, integrerad motivation och identifierad motivation. Det som även kommit fram är att det främsta träningsmålet är kopplade hälsa, de vill må bra, bota hälsoproblem, minska stress och få ett bättre vardagsliv. Även kroppen är delvis ett mål för att träna, då de vill bygga muskler gå ner i vikt och allmänt förbättra hur deras utseende ser ut. Vidare är det sociala en aspekt för gymmedlemmar de tränar exempelvis på gymmet för att träffa sina vänner.
Vidare visar resultatet att det finnas små skillnader bland de som tränar gruppträning och de som tränar i gymdelen. De skillnader som har framkommit var bland annat att de som tränar gruppträning motiveras mer av inre motivation och hälsan är ett viktigare mål till att träna än vad det är för de som tränar i gymdelen. Kroppen är något som istället är viktigare för de som tränar i gym. Dock är skillnaderna väldigt små.
Resultatet visar alltså att gymmedlemmarna har en bra inställning till träning, eftersom den motivation de drivs av är självbestämmande. Det betyder alltså att alla är där av egen vilja, dock finns det flera olika träningsmål till att de väljer att träna. Resultatet visade att hälsa var det viktigaste målet för medlemmarna och kroppen var inte lika stort, detta visar på att det finns några skillnader till tidigare forskning. Då tidigare forskning visat att både hälsa och kroppen
24 är de viktigaste målen med träningen. Detta betyder att det viktigt att informera gymmen om
detta, varför deras medlemmar tränar, men även vad som motiverar dem mest. Detta för att de kan hålla en bra verksamhet för sina medlemmar. Dock kan det finnas skillnader bland gymmen, men eftersom undersökningarna kommit fram till liknande resultat borde det finnas en trovärdighet i resultatet.
7.2 Metoddiskussion
Enkäterna delades ut på plats vilket kan ha varit både positivt och negativt. Det positiva är att bortfallet minskar då flera väljer att svara då de frågas personligen, dock kan det även vara många som då känner sig tvingade och då inte fyller i enkäten ordentligt. Det upplevdes positivt att jag var på plats när enkäten gjordes och de kunde fråga frågor om de ville. Det kan däremot leda till att det blir en stress att fylla i enkäten då den ansvariga är på plats och de känner att de måste få det gjort fort eller känner sig iakttagna. Alla respondenter fick ändå fylla i enkäten i egen takt och alla fick välja själva om de ville fylla i och när. Vissa valde att besvara enkäten någon annan dag.
Något som var negativt med enkäten var att vissa frågor var otydliga och väldigt lika. De frågorna var tagna från färdiga mätinstrument, och därför ändrades de inte, samt att de från början är översatta från engelska och då blir det inte lika bra på svenska. Detta kommenterade en del av respondenterna när de fyllde i enkäten, men de fick den hjälp de behövde av mig.
Annars var själva metoden ett bra val. På det sättet kom det in många svar och det mätte det som verkligen skulle mätas jmf (Hassmén & Hassmén, 2008).
Detta resultat skulle kunnat se helt annorlunda ut. Det är för tillfället en pågående pandemi covid-19, som gör att det finns flera olika restriktioner. Bland annat ska 70 plus försöka undvika platser med mer människor, man ska hålla avstånd från varandra och allmänt vara försiktig när man är i kontakt med andra människor (Folkhälsomyndigheten, Covid- 19, 2020). Detta gör att gymmiljön blivit påverkat och det inte är lika mycket folk där. Gruppträningarna minskar ner på antalet deltagare och maskiner stängs av för att avståndet mellan människorna ska hållas.
Detta kan även leda till att folk som inte är så motiverade eller till exempel nybörjare väljer att ta detta covid-19 som en ursäkt för att inte alls ta sig till gymmet. På det vistet får man inte alls med den gruppen av medlemmar i undersökningen utan mer bara de personerna som redan är väldigt motiverade som tar sig till gymmet och då svarat på enkäten. Sedan är även en större grupp borta då de som är i riskgrupp eller är över 70 år inte är närvarande.
25
Denna undersökning är till viss del generaliserbar med hur det ser ut för tillfället på gymmet.
Detta eftersom det är inte var så mycket medlemmar på gymmet då denna undersökning gjordes. Det var lite medlemmar på gymmet på grund av covid-19. Ändå visade studien liknande resultat som tidigare forskning. Det kan betyda att det ser lika ut på andra gym.
7.3 Fortsatt forskning
Studien visade att de flesta tränar för hälsans skull, men även delvis för kroppen. Resultatet visade även att gymmedlemmarna mest drevs av identifierad, integrerad och inre motivation. I fortsatt forskning skulle fler gym kunna inkluderas för att jämföra dem mellan varandra, förutom det så skulle det även ge ett större urval och då bättre möjlighet att generalisera. Det skulle kunna vara ett urval med olika gymkedjor för att se om det finns någon skillnad bland de olika kedjorna utifrån vilken motivation medlemmarna har. Det skulle även vara intressant är att studera motivation innan och efter en träning. För att se om motivationen ändras före och efter träning. Ett annat perspektiv som skulle vara intressant att forska i är genusperspektivet.
Då skulle man få en jämförelse mellan män och kvinnor, istället för gruppträning och gymträning. Den undersökningen skulle man både kunna göra som denna undersökningen var gjord, på ett gym. Eller utveckla det till en större undersökning att ta mer flera gym. Ett sista perspektiv som skulle vara intressant att forska om är åldern. Även i den skulle man kunna välja om man gör den på ett gym eller flera. Det skulle även gå att välja att dela upp dem i åldersgrupper och jämföra dem mellan varandra, eller fokusera på en åldersgrupp.
26
Referenser
Centrum för idrottsforskning. (2018). Fysisk aktivitet. Hämtat från Idrottsstatistik:
https://idrottsstatistik.se/motion-och-fysisk-aktivitet/fysisk-aktivitet/ den 15 maj 2020 Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions.
Contemporary Educational Psychology.
Dolan, S. (2012). Benefits of group exercise. American college of sports medicine.
Duncan, L. L., Hall, C. R., Wilson, P. M., & Jenny, O. (2010). Exercise motivation: a cross-sectional analysis examining its relationships with frequency, intensity, and duration of exercise.
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.
Egli, T., Bland, H. W., Melton,, B. F., & Czech, D. R. (2011). Influence of Age, Sex, and Race on College. JOURNAL OF AMERICAN COLLEGE HEALTH.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid- 19. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
den 18 Maj 2020
Folkhälsomyndigheten. (2020). Motivation. Hämtat från Folkhälsomyndigheten:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/metoder-och- planeringsverktyg/motiverande-samtal/somra/motivation/ den 27 maj 2020 FYSS. (2017). Fyss 2017. Läkartidningen.
Gustafsson, H., Hassmén, P., & Kenttä, G. (2009). Praktisk idrottspsykologi. Sisu idrottsböcker.
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Sisu idrottsböcker.
Lindström, E. (2018). Gymbranschen - en tuff business. Hämtat från https://unt.se/start/gymbranschen- en-tuff-business-4945144.aspx den 18 Maj 2020
Lindwall, M., Stenlig, A., & Josefsson, K. W. (2019). Motivation inom träning, hälsa och idrott. Lund:
Studentlitteratur.
Lübcke, A., Martin, C., & Hällström, K. (2012). Older Adults' Perceptions of Exercising in a Senior Gym. Activities, Adaptation & Aging, 131-146.
27 Markland, D., & Ingledew, D. K. (1997). The Measurement of Exercise Motives: Factorial Validity and
Invariance Across Gender of a Revised Exercise Motivations Inventory. British Journal of Health Psychology, 361-376.
Markland, D., & Tobin, V. (2014). A modification to the behavioural regulation in exercise
quiestionnaire to include an assessment of amotivation. JOURNAL OF SPORT & EXERCISE PSYCHOLOGY, 191-196.
Riksidrottsförbundet. (2001). Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning . Riksidrottsförbundet.
Söderström, T. (1999). Gymkulturens logik: Om samverkan mellan kropp, gym och samhälle.
Söderström, T. (2000). Varför gym. Svensk idrottsforskning, 30-33.
TT. (2014). Motinshype i siffror- inte i hälsa. Hämtat från Helsingborgs Dagblad:
https://www.svd.se/motionshype-i-siffror-inte-i-halsa den 18 maj 2020 TT. (2020). Svenskar bättre på att hålla träningslöften. Hämtat från
https://sn.se/nyheter/sverige/svenskar-battre-pa-att-halla-traningsloften-sm5327858.aspx den 18 maj 2020
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2011). Foundations of sport and exercise pshychology. Human Kinetics.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
28
BILAGA 1
29
BILAGA 2
30
31
32
33
