Författare och årtal
Titel Syfte Metod/Urval Huvudresultat Forskningsfält
Nyaku, Wolkin, McFadden, Collins, Murti, Schnall, Bies, Stansbury, Beggs och Bayleyegn, 2014 Assessing Radiation Emergency Preparedness Planning by Using Community Assessment for Public Health Emergency Response (CASPER) Methodology
Att genomföra en CASPER-undersökning i syfte att förbättra beredskapsplaner i Oakland County och undersöka hur invånare skulle agera i händelse av en radiologisk kris. Kvantitativ artikel. 210 representativa hushåll i Oakland County valdes ut för en personlig utfrågning, 192st fullföljdes. Community
Assessment for Public Health Emergency Response (CASPER version 2.0)
genomfördes.
CASPER-metoden ses som användbar för att mäta hur invånare skulle agera vid en kris. Invånare i Oakland County är generellt sett dåligt förberedda för en kris men en övervägande majoritet kommer att följa instruktioner från offentlig förvaltning under en kris.
Folkhälsovetenskap Murakami, Kumagai och Ohtsuru, 2018 Building risk communication capabilities among professionals: Seven essential characteristics of risk communication
Att genom 7st vitala punkter för riskkommunikation öka förmågan hos sjukvårdpersonal att kommunicera risk med personer efter en katastrof.
Kvalitativ, utbildande, artikel.
Genom narrativ utgångspunkt med strålning i maten som en faktor och risken i trafiken som en annan faktor lyfts de 7 punktera fram och förklaras.
De 7 talepunkterna fungerade som tänkt som en del i ett
utbildningsunderlag vilket även tar hänsyn till dualismen i
riskkommunikationen vilket i sin tur leder till ökad förståelse hos kommunicerande
sjukvårdspersonal.
Medicinsk
Baker och Ludwig, 2016
Disaster preparedness as social control
Att utmana militariseringen och säkerhetsfokuset i
krishanteringen samt
katastrofförberedelser då de idag mer fokuserar på social kontroll snarare än hur människor faktiskt agerar.
Forskningsfrågor:
1. Varför är bristen på publik katastrofberedskap sett som ett problem?
2. Vad gör public katastrofberedskap till ett problem? Kvalitativ artikel. En grundad teori undersökning, 40 intervjuer och dokumentanalys av ca 500 dokument genomfördes på Earthquake University i södra Kalifornien.
En översyn och ett skifte i synsätt föreslås för att bättre ta till vara på människors inneboende vilja att hjälpa och organisera sig i händelse av kris. Idag ligger fokus på att styra allmänheten och en rädsla för hur den ska agera genomsyrar krisplaneringen. Beteendevetenskap Teo, Goonetilleke, Delami, Ahankoob och Lawie, 2019 Engaging residents from different ethnic and language backgrounds in disaster preparedness
Att undersöka hur individens etnicitet och språkfärdigheter påverkar nivån av
katastrofberedskap.
Kvantitativ artikel. Enkätundersökning genom att söka upp personer på stan. Olika tidpunkter och platser nyttjades för att säkerställa urvalet.
Språkkunskaper i engelska
(engelskspråkigt land) och etnicitet var en viktig faktor som påverkade nivån av hemberedskap.
Massmedia så som TV och radio samt familjemedlemmar som skickade sms eller ringde var de huvudsakliga informationskällorna för att ta emot krisinformation hos utlandsfödda.
Samhällsvetenskap Folkförankring
Perko, van Gorp, Turcanu, Thijssen och Carle, 2013 Communication in Nuclear Emergency Preparedness: A Closer Look at Information Reception
Att undersöka påverkande variabler i en publiks mottagande av riskinformation i ett
förutsägelseskede och att empiriskt testa om variabler som traditionellt nyttjats i
riskforskning har en distinkt effekt i mottagandefasen av informationsprocessen.
Kvantitativ artikel. 6 hypoteser togs fram och 1031 personer fick svara på frågor kopplat till dessa. Urvalet av personer syftade till att replikera Belgiens befolkningsfördelning.
Specifik kunskap om området som krisen avhandlar ökar
mottagligheten för riskinformationer inom det området. Utbildningsståndpunkt, tidigare erfarenheter,
självförtroende och rädsla påverkar men långt ifrån samma grad som specifik kunskap.
Riskkommunikation Fysik
Latré, Perko och Thijssen, 2018
Does It Matter Who Communicates? The Effect of Source Labels in Nuclear Pre-Crisis Communication in Televised News
Att testa hur avsändarens trovärdighet påverkar kommunikationens effektivitet. Kvantitativ artikel. 1031 individer deltog i en experimentell TV-nyhetssändning där avsändaren varierade. Att kommunicera beredskapsåtgärder i ett förberedelseskede för en
kärnkraftskris har en positiv effekt oavsett vem som kommunicerar det. Trovärdigheten på avsändaren spelar mindre roll, det viktiga är att informationerna når ut. Det viktigaste fyndet är att effekten av vem som förmedlar informationen inte spelade någon roll.
Samhällsvetenskap Politik
Palttala och Vos, 2011
Quality Indicators for Crisis Communication to Support Emergency Management by Public Authorities
Att ta fram ett ramverk för effektmätning och förbättring av kriskommunikationsförberedelser hos offentlig förvaltning.
Kvalitativ artikel. En teoretisk bakgrund till checklistan ges. Därefter utvärderas den av representanter ur finska myndigheter och nyttjas i ett exempelfall.
Framtagen checklista har testats i flera pilotfall vilket visat på fortsatt god utvecklingspotential och ett behov av checklistan. I komplexa kriser är det viktigt att identifiera de olika målgrupperna då deras behov varierar. För att bättre förstå allmänheten är en kontinuerlig dialog att fördera.
Samhällsvetenskap Myndighetsutövning
Kreibich och Thieken, 2008
Coping with floods in the city of Dresden, Germany
Att jämföra förberedelserna hos myndigheter och hushåll innan översvämningen 2002 och ett par år senare, 2005/2006. Kvalitativ artikel. Litteraturstudie och telefonintervjuer genomfördes 2003 och 2006.
Studien exemplifierar riskerna med att låta en risk falla i glömska och påvisar också effekten av att kontinuerligt kommunicera risk till allmänheten som en viktig åtgärd för att minska effekterna av en kris.
Miljövetenskap Extremväder Riskanalys och riskbedömning