Från risk till hemberedskap

(1)

Från risk till hemberedskap

En litteraturstudie kring hur offentlig förvaltnings kommunikationer bidrar till hushållens hemberedskap.

Michael Eriksson Jonas Stenfors

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningsprogram: Självständigt forsknings-, och utredningsarbete i statsvetenskap (SVGU22) Högskolepoäng: 15hp

Examinator: Hans Lödén Handledare: Peter Olausson Datum 2020-06-09, VT 2020

(2)

ABSTRACT

For the last ten years the security situation has deteriorated in Sweden’s surroundings. Swedish society has also dealt with crisis such as the refugee crisis during 2015. To cope with this new situation, the Swedish parliament decided in 2015 to reinforce Swedish resilience toward crisis and armed conflict. An important part of this decision was to increase resilience within society.

A major part of the society resilience is that households are prepared to be self-dependent a certain amount of time. However, even though authorities have communicated the new security situation, established a new national security strategy, and released information campaigns, public polls show that less than half of the population has a household preparedness according to the authority’s recommendations.

The aim of this systematic review is to investigate which focus areas authority’s information and communication strategies need to address during the prediction and warning phase to effectively encourage households to have a preparedness according to its recommendation.

The systematic review has only used peer review articles that has been identified through a systematic search within the databases Onesearch, Scopus and PAIS. The analysis of the articles has taken an interdisciplinary approach which means that we must acknowledge and adapt to the fact that results from the different articles could be influenced by different science traditions.

The analysis consists of a qualitative content analysis of the discovered articles. These analyses have shown four main categories, Sender of information, the Recipient, Targeted groups for the communication and the Risk and crisis communication.

As additional support in the interpretation of the results we have used the Relational theory of risk and the Protection motivation theory.

The result shows that the government, authorities, counties, and municipalities need to see that the level of knowledge and risk awareness needed among the public regarding household preparedness and its importance for the resilience within society is reached. This can be accomplished by information campaigns and through the educational system to make sure that a majority of the public is motivated to obtain a household preparedness according to recommendations.

Keywords: Readiness, Household preparedness, Public authorities, Risk and crisis communication

(3)

SAMMANFATTNING

Då det svenska omvärldsläget de senaste tio åren blivit sämre till följd av främst Rysslands agerande samt att samhället påfrestats av kriser, likt flyktingkrisen 2015, har bidragit till att totalförsvaret ska återtas. En viktig del av samhällets motståndskraft inom totalförsvaret är att hushåll innehar en rekommenderad hemberedskap för att klara sig självförsörjande en viss tid.

Trots en kommunicerad omvärldsbild, ny nationell säkerhetsstrategi och informationskampanjer visar Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) mätningar att mindre än hälften av hushållen innehar en rekommenderad hemberedskap.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.

Denna undersökning har endast nyttjat granskade vetenskapliga artiklar som identifierats genom en sökstrategi i databaserna Onesearch, Scopus och PAIS. Av 82st funna artiklar har 8st inkluderats i denna undersökning. Då fältet för denna undersökning är brett har en tvärvetenskaplig ansats tagits, detta innebär att hänsyn till olika forskningstraditioner fått göras i analysen. Analysen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av funna artiklar.

Denna analys har gett oss ett resultat bestående av fyra huvudkategorier – Avsändare, Mottagare, Målgrupp samt Risk- och krisinformation.

Som ytterligare hjälp att tolka resultatet för att finna hur hushåll motiveras nyttjas teorierna

”Relational theory of risk” och ”Protection motivation theory” för att reflektera över resultatet.

Resultatet påvisar att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier behöver ta hänsyn till att reviderade och aktuella planverk inom förvaltningen är kända på alla nivåer som kommunikations- och informationsstrategierna utgår ifrån. Strategierna behöver vidare utgå från att målgrupperna som ska nås av informationen är kända och att budskapen är anpassade för dem och den aktuella situationen. Den offentliga förvaltningen behöver tillse att risk- och kriskommunikation sker kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.

(4)

Staten, regioner och kommuner behöver tillse att tillräcklig kunskap och riskmedvetenhet finns i samhället kring hemberedskapen genom kampanjer och att utveckla utbildningsplaner inom grundskola och gymnasium för att en majoritet av allmänheten ska motiveras att inneha en hemberedskap enligt gällande rekommendation.

Nyckelord:

Beredskap, Hemberedskap, Litteraturstudie, Offentlig förvaltning, Risk- och kriskommunikation

Förord

Stort tack till våra fruar, Maria och Karin, som stöttat oss under perioden då denna uppsats författats. Ert stöd har varit av stor betydelse för oss.

Tack till universitetsbiblioteket i Karlstad för all hjälp med artikel- och litteratursökningar samt databasstöd.

Tack till vår handledare Peter som bidragit till att arbetet blivit både lärande och intressant.

Tack till Terese för ditt engagemang och kommentarer kring uppsatsens struktur, uppbyggnad och innehåll.

(5)

INNEHÅLL

1. INTRODUKTION _______________________________________________________________ 1 1.1. Syfte och forskningsfrågor _______________________________________________________ 4 1.2. Disposition ___________________________________________________________________ 4 1.3. Forskningsläge ________________________________________________________________ 5 1.4. Teori ________________________________________________________________________ 6 1.5. Centrala begrepp _____________________________________________________________ 13 2. METOD_____________________________________________________________________ 14 2.1. Metodbeskrivning ____________________________________________________________ 14 2.2. Urval och avgränsningar _______________________________________________________ 15 2.3. Analysmetod ________________________________________________________________ 17 2.4. Forskningsetiska överväganden _________________________________________________ 20 3. RESULTAT __________________________________________________________________ 20 3.1. Målgrupper _________________________________________________________________ 20 3.2. Mottagare- Allmänheten _______________________________________________________ 22 3.3. Avsändare – Offentlig Förvaltning ________________________________________________ 25 3.4. Risk- och Kriskommunikation ____________________________________________________ 28 4. DISKUSSION _________________________________________________________________ 31 4.1. Metoddiskussion _____________________________________________________________ 31 4.2. Resultatdiskussion ____________________________________________________________ 33 4.3. Teoretisk reflektion kring resultatet ______________________________________________ 37 5. SLUTSATSER _________________________________________________________________ 39 5.1. Konklusion __________________________________________________________________ 39 5.2. Implikation __________________________________________________________________ 41 5.3. Fortsatt forskning ____________________________________________________________ 42 REFERENSER

BILAGA 1 – Resultatartiklarnas huvudresultat

BILAGA 2 – Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativ studie BILAGA 3 – Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativ studie

(6)

1. INTRODUKTION

Sedan flera år tillbaka har det svenska omvärldsläget, samt samhällsprövande kriser, gjort att svensk beredskap och totalförsvaret återtagit en tydlig plats på den politiska agendan. Det har gjorts tydligt att Sverige behöver rustas för att öka samhällets motståndskraft.¹ En vattendelare i detta sammanhang är försvarsbeslutet 2015. Försvarsbeslutet fattades i en kontext av Rysslands annektering av Krim 2014 och flyktingkrisen 2015. Dessa påvisade vikten av att en nationell motståndskraft mot såväl kriser som krig är av nationellt intresse och behöver ökas utifrån rådande omvärldsläge. Försvarsbeslutet 2015 nämner inte enbart att den militära försvarsförmågan ska öka utan också att totalförsvarsplaneringen skall återupptas och totalförsvaret ska återupprättas efter att delar lagts ned eller legat i träda sedan 90- och 00-talets nedrustning i kölvattnet av Sovjetunionens fall och kalla krigets slut.²

I samband med Folk och Försvars konferens i Sälen 2017 lanserade statsminister Stefan Löfvén Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi. Den nationella säkerhetsstrategin utgör ett ”ramverk för det arbete som krävs för att gemensamt värna Sveriges säkerhet”³ och den avser ett bredare säkerhetsperspektiv, inte enbart det militära. Det bredare säkerhetsperspektivet innefattar

”skydd mot epidemier och smittsamma sjukdomar, kamp mot terrorism och organiserad brottslighet, att åstadkomma säkra transporter och pålitlig livsmedelsförsörjning, skydd mot avbrott i energileveranser, motarbetande av en förödande klimatförändring, insatser för fred och global utveckling, och mycket annat”.⁴ Den nationella säkerhetsstrategin utgör därmed ett ramverk för all kris- och krigsplanering inom den svenska förvaltningen och det svenska samhället. Den syftar ytterst till att värna om:⁵

• Befolkningens liv och hälsa

• Samhällets funktionalitet

• Förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

1 Försvarsdepartementet, Motståndskraft - Inriktningen Av Totalförsvaret Och Utformningen Av Det Civila Försvaret 2021-2025, Elanders Sverige AB: Stockholm, 2017.

2 Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020, Stockholm:

Försvarsdepartementet, 2015.

3 Regeringskansliet, Nationell Säkerhetsstrategi, Guller Group: Stockholm, 2017, s.5.

4 Regeringskansliet, 2017, s.3.

5 Regeringskansliet, 2017, s.6.

(7)

Totalförsvaret är ett samlat begrepp för det militära och det civila försvaret, deras planering samordnas främst mellan Försvarsmakten och MSB. Försvarsmakten ansvarar för den militära försvarsplaneringen och MSB har en samordnande roll inom civilförsvarsplaneringen. Den militära och civila planeringen behöver vara i symbios för att få en adekvat totalförsvarsplanering som underbygger den svenska säkerhetsstrategin. Den nationella säkerhetsstrategin omnämner vikten av ett aktivt deltagande inom beredskapsplaneringen från myndigheter, regioner och kommuner, men även från den enskilda medborgaren.⁶

En central del för den enskildes delaktighet utgörs av hemberedskapen. Hemberedskapen syftar till att det enskilda hushållet skall klara sig självförsörjande en viss tid. Syftet med detta är att enskilda hushåll inte ska belasta samhället onödigt mycket initialt i en kris då den offentliga förvaltningen hanterar krisen och/eller ställer om för att långsiktigt säkerställa de samhällsviktiga funktionerna under nya förutsättningar.⁷ Vad avser tiden ett hushåll ska klara sig självförsörjande är det idag 72h, men föreslås öka i kommande försvarsbeslut till en vecka i och med försvarsbeslutet 2020.⁸

Enskilda hushåll och den enskilde individen har således en central roll för samhällets motståndskraft. Mot den bakgrunden utgav MSB, på uppdrag av regeringen, broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” 2018. Broschyren är informerande kring hushållets roll i samhället och lämnar rekommendationer om hur hushållen anskaffar en hushållsberedskap. Då broschyren skickats till samtliga hushåll i Sverige hålls den dock på en nivå som ska vara mottaglig för alla boendeformer och individer.⁹

MSB genomför kontinuerliga effektmätningar av broschyren utifrån hur det ser ut med hemberedskap inom de svenska hushållen. Den senaste mätningen påvisar att mindre än hälften av de svenska hushållen har en hemberedskap enlig MSB rekommendationer.¹⁰ Då den nationella säkerhetsstrategin talar om att värna befolkningens liv och hälsa, samtidigt som mätningar visar att alla inte har en hemberedskap enligt de myndighetsdirektiv som utgetts, skapar detta en osäkerhet och en risk för beslutsfattare på olika nivåer inom den offentliga förvaltningen och för samhället som helhet. För beslutsfattare på kommunal nivå kan detta

6 Regeringskansliet, 2017

7 Försvarsdepartementet, 2015

9 Om krisen eller kriget kommer, MSB: Karlstad, 2018.

10 MSB, Effektmätning av broschyren om krisen eller kriget kommer, 2019,

https://www.msb.se/siteassets/dokument/amnesomraden/krisberedskap-och-civilt-forsvar/befolkningsskydd/kbv- utvarderingar/effektmatning-om-krisen-eller-kriget-kommer_msb_2019.pdf (hämtad 2020-04-02)

(8)

handla om tillgång på vatten till kommunens befolkning under en kris och på statlig nivå kan det handla om energiförsörjningen till hela befolkningen.

Oavsett vilken kris som åsyftas så finns det skeden inom en kris som är gemensamma för alla kriser. Dessa är förutsägelseskede, varningsskede, nödhjälpsskede, återhämtningsskede (kort sikt) och återuppbyggnadsskede (lång sikt).¹¹ Beredskap kännetecknas av att åtgärder vidtas inom förutsägelse- och varningsskedet för att bättre kunna hantera nödhjälpsskedet och minimera antalet nödvändiga åtgärder inom återhämtnings- och återuppbyggnadsskedet.

Hemberedskapen, tillsammans med all annan totalförsvarsplanering är således en del av förutsägelseskedet då regeringen bedömer att hushållen kommer behöva kunna vara självförsörjande i upp till en vecka.¹²

Att hantera risk inom totalförsvars- och beredskapsplanering är av relevans för samhällets motståndskraft vid en omfattande kris eller ett väpnat angrepp. Det finns goda förutsättningar att komma långt i Sverige genom att utge rekommendationer och informationer kring hushållens och individens ansvar och möjligheter för hemberedskap. Svenska myndigheter har ett högt anseende och högt förtroende hos befolkningen¹³, detta har även exemplifierats nationellt¹⁴ och internationellt¹⁵ under pågående krishantering av COVID-19 pandemin.

Detta leder fram till ett problem som innefattar att det är av vikt att titta närmare på vad som påverkar hushåll och individer till att inneha en hemberedskap enligt de utgivna rekommendationerna av MSB. Genom att försöka identifiera faktorer som motiverar hushållen torde detta ge underlag till bättre utarbetade kommunikationsstrategier samt bidra till framtida utformning av informationskampanjer. I de bakgrundssökningar vi vidtagit inför denna undersökning har vi inte funnit någon vetenskaplig artikel eller avhandling som tar upp krisberedskapskommunikation avseende hemberedskap i svensk kontext. Vidare har vi identifierat att på de flesta hemsidor som tillhör myndigheter, regioner eller kommuner finns ytterst lite avseende beredskap, flertalet hänvisar till MSB broschyr, MSB hemsida eller

11 K. K. Stephens, "Communicating with stakeholders During a Crisis: Evaluating Message Strategies", Journal of Business Communication, Vol. 42, nr. 4, 2005, s. 390-419.

13 Lars Trägårdh, "Swedish model or swedish culture?", Critical Review, Vol. 4, nr. 4, 1990, s. 569-590.

14Torbjörn Nilsson, Det Svenska Experimentet – Med Vårt Kulturarv I Potten, 2020, Expressen,

https://www.expressen.se/nyheter/ torbjorn-nilsson/det-svenska-experimentet-med-vart-kulturarv-i-potten/

(hämtad 2020-04-24)

15 Karin Olofsdotter, Sweden Refused to Issue A Coronavirus Lockdown. Here's Why, 2020, Los Angeles Times, https://www.latimes.com/opinion/ story/2020-05-02/sweden-coronavirus-voluntary-strategy (hämtad 2020-05- 07)

(9)

liknande. I de fall det finns viktiga beredskapsinformationer är de av karaktären att enbart beröra lokala förutsättningar, till exempel om ett kärnkraftverk finns inom en kommun återfinns informationer kring åtgärder vid kärnkraftsolycka. Detta är en generell uppfattning utifrån våra sökningar, vi vill dock understryka att vi även påträffat några få undantag. Ett exempel på detta är Bjurholms kommun i Västerbottens län.¹⁶

1.1. Syfte och forskningsfrågor

Syftet är att undersöka vad offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till under förutsägelse- och varningsskedet för att effektivt uppmuntra hushåll till att inneha en hemberedskap enligt statens rekommendation.

• Vilka, enligt forskningen, motivationsfaktorer finns för offentlig förvaltning att ta hänsyn till när hemberedskap kommuniceras för medborgare inför en kris?

• Vilka målgrupper behöver kommunikations- och informationsstrategier för hemberedskap särskilt ta hänsyn till?

• Vilka medier är lämpliga för att nå ut med informationer kring hemberedskap?

• Påverkas innehållet i kommunikationen av den offentliga förvaltningens upplevda risknivå? Om ja, vad bör offentlig förvaltning då tänka på.

1.2. Disposition

Kapitel 1 behandlar tre områden vilka har en grundläggande betydelse för läsningen av denna undersökning. Det första är introduktionen, som du nyss läst, vilket leder ner till syfte och forskningsfrågor. Därefter följer en generell beskrivning av det forskningsläge som vi identifierat i ämnet. Slutligen beskrivs den teoretiska grund som sedan resultatet kommer tolkas med under diskussionen. Forskningsfrågorna och teorin ska bidra till väl underbyggda slutsatser. Slutsatserna är i sig viktiga, men även normerande för de förslag på implikationer och fortsatt forskning som kommer ges sist i denna uppsats.

Kapitel 2 beskriver vald metod, avgränsningar, urval och forskningsetiska överväganden. Detta kapitel syftar till, att för läsaren, bilda sig en uppfattning kring arbetets gång och vilka val författarna ställts inför och hur avgränsningar för denna uppsats gjorts.

16 Bjurholms Kommun, Din Krisberedskap, 2020, Bjurholm. http://www.bjurholm.se/?id=6515 (hämtad 2020- 04-06)

(10)

Kapitel 3 beskriver resultatet från litteraturstudien. Resultatet beskrivs utifrån den analys som genomförts och består av empiri från resultatartiklarna, samt en kort teoretisk koppling till respektive delresultat.

Kapitel 4 omfattar diskussionen. Avseende metoddiskussionen beskriver författarna här uppfattade styrkor och svagheter med metoden inom denna uppsats. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån resultatartiklarnas olika synvinklar och uppsatsens kontext. Kapitlet avslutas med en teoretisk reflektion där uppsatsens resultat tolkas mot teori.

Kapitel 5 avhandlar svar på forskningsfrågorna och en sammanfattande konklusion. Vidare lämnas förslag på implikationer hos den offentliga förvaltningen samt förslag på fortsatt forskning.

1.3. Forskningsläge

Att förbereda ett samhälle för en kris innefattar inkludering av många tänkbara scenarion, vilket inte minst påvisas av den svenska nationella säkerhetsstrategin nämnd ovan. Detta gör att det finns ett stort antal forskningsfält som bidrar till kunskaper kring ett samhälles beredskap.

Under vår undersökning har vi i huvudsak fördjupat oss i det samhällsvetenskapliga forskningsfältet som till största del avhandlar offentligt förvaltningsansvar och dess göromål samt hur förvaltningen kan bedrivas optimerat och effektivt. Vidare har vi hittat flera artiklar ur de medicinska och folkhälsovetenskapliga professionerna som får ses i kontexten av hur en människa är mottaglig för risker i kommunikation och hur risker kommuniceras för att nå önskad effekt. Då klimatförändringar har påverkat naturkatastrofers frekvens och magnitud har detta fått en påverkan på vad samhället behöver inneha beredskap för och hur risker för dessa hot behöver kommuniceras, så finns även relevant forskning inom fältet miljövetenskap.

Även ämnen som historia och sociologi kan anses relevanta då de bidrar till att ge klarhet till den kontext där en beredskap ska finnas och riskkommunikationer behöver nå fram i. Dessa tar även upp de kulturella kontexterna som offentliga förvaltningar behöver ta hänsyn till.

Vår uppfattning är dock att samtliga forskningsfält strävar efter att aktivt bidra till samhällens, och människors, välbefinnande och att de inom respektive område bidrar till detta. Dock ska det beaktas att olika forskningsfält härstammar från olika forskningstraditioner vilket har påverkan på hur forskningsproblem angrips. Det kan exempelvis vara att metoder har nyanserats och anpassats gentemot ett specifikt forskningsfält.

(11)

I bilaga 1 återfinns resultatartiklarnas, och dess författares, vetenskapliga hemvist omnämnd för att läsare ska se vilka forskningsfält som bidragit till denna undersökning.

1.4. Teori

Följande kapitel kommer avhandla nedanstående två huvudteorier inklusive tre vidareutvecklingar. Teorierna kommer under arbetet inledningsvis nyttjas för att ta fram en teoretisk utgångspunkt för att därefter användas i resultat- och diskussionsdelen.

• Relational theory of risk.¹⁷

• Protection motivation theory, PMT.¹⁸

Vidareutvecklingar av Protection motivation theory

• Protection motivation and self-efficacy: A revised theory of fear appeals and attitude change.¹⁹

• Cognitive and physiological processes in fear appeals and attitude change: A revised theory of protection motivation.²⁰

• Attitude Change and Information Integration in Fear Appeals.²¹

I kommande stycke kommer inledningsvis Relational theory of risk att beskrivas och exemplifieras med dess ingående delar. Därefter kommer Protection motivation theory (PMT) att förklaras och exemplifieras.

Relational theory of risk utgår ifrån ett Object at risk och ett Risk object samt Relationship of risk. Nedan visas en schematisk bild över hur Relational theory of risk definierar risk.

Figur 1 Schematisk bild Relational theory of risk.²²

17 Åsa Boholm och Hervé Corvellec, "A relational theory of risk", Journal of Risk Research, Vol. 14, nr. 2, 2011, s. 175-190.

18 Ronald Rogers W, "A Protection Motivation Theory of Fear Appeals and Attitude Change1", The Journal of Psychology, Vol. 91, nr. 1, 1975, s. 93-114.

19 James Maddux E och Ronald Rogers W, "Protection motivation and self-efficacy: A revised theory of fear appeals and attitude change", Journal of Experimental Social Psychology, Vol. 19, nr. 5, 1983, s. 469-479.

20 Ronald Rogers W, Social psychophysiology, Gardner Press: New York, 1983, kap. 6.

21 Ronald Rogers W, "Attitude Change and Information Integration in Fear Appeals", Psychological Reports, Vol. 56, nr. 1, 1985, s. 179-182.

22 Boholm och Corvellec, 2011

Risk objekt Relationship

of risk Object at risk

(12)

Framöver i texten kommer Risk object, Object at risk och Relationship of risk översättas till riskobjekt, objekt i risk och relationen (dem emellan).

Boholm och Corvellec²³ framhåller att ordet ’objekt’ inte bara ska läsas eller förstås som något materiellt. Objekt kan i princip vara vad som helst som går att definiera och specificera.

Exempelvis ett naturfenomen så som en översvämning, ett tillverkat föremål likt en pistol eller något levande till exempel en katt. Det kan också vara en ideologi, en religion eller ett statsskick likaväl som ett socialt beteende, till exempel att dricka alkohol. Samma förhållningssätt till ordet objekt kommer att användas i detta arbete och de olika objekten kommer att förklaras nedan.

Riskobjektet ses som hotet, det som utgör det farliga och som i sin tur behöver hanteras för att skydda objektet i risk. Till exempel kan riskobjekt vara naturfenomen, våldsamma människor, hundar eller en ideologi. Ett riskobjekt behöver inte vara farligt i sig själv utan det är hur och om det påverkar objektet i risk negativt som avgör om det är ett riskobjekt.²⁴

Objektet i risk är det som identifieras som värdefullt och där det värdefulla står på spel. Vad som definieras som värdefullt väljer vi likt Boholm och Corvellec²⁵ att definiera som något som anses hålla ett värde, exempelvis livet, en bil, principer eller naturen. Det är alltså inte givet att värdet utgår ifrån monetära värden. Vidare definieras ett objekt i risk av att vara något som tillskrivs attribut så som ett värde, sårbarhet, behov av skydd snarare än fara och hot som är fallet med riskobjektet. Ett objekt i risk är således något värt att skydda, bevara och ta hand om.²⁶

För att en risk ska uppstå behöver inte bara ett objekt i risk och ett riskobjekt tas fram utan även relationen dem emellan fastställas. Utan den relationen finns det per definition ingen risk och med det inget objekt i risk eller riskobjekt. Den hypotetiska raden av händelser som leder fram till att ett riskobjekt påverkar ett objekt i risk är grunden för relationen dem emellan. Då relationen bygger på händelser som kan komma att utspelas under vissa förutsättningar blir i framtagandet av relationen den första frågan att ställa: ”Tänk om…”.²⁷ Vidare innehåller relationen hur objektet i risk påverkas och ibland även varför objektet i risk påverkas. Exemplet

(13)

nedan kommer belysa hur och varför samt visa på hur Relational theory of risk kan nyttjas som ett ramverk för att förstå risk i sammanhang.

Riskobjekt – Relation – Objekt i risk

Varg – River fåren (hur) vilket påverkar inkomsten för fårbonden (varför) – Fåren Fårbonden – Bedriver rovjakt (hur), stammen blir för liten för att kunna reproducera sig (varför) – Vargen

Rovjakt på rovdjur – Utrotningen av vissa stora rovdjur. Vilket leder till obalans i ekosystemet – Ekosystemet

Med ovanstående exempel visas att ett riskobjekt inte behöver vara ett riskobjekt för all framtid bara för att det i en kontext utsågs till det, utan det beror på vilka eller vems ögon som ser på saken. En varg är för många ett tydligt hot och ett tydligt riskobjekt i relation till en fårbondes uppfödning och inkomst. Dock är det lätt att vända på det och med en naturvårdares syn se på samma fenomen och dra helt andra slutsatser. Här i ligger en av de viktigare sakerna att förstå när Relational theory of risk diskuteras och används. Den bygger på relationen mellan två objekt och hur de i sin tur påverkar varandra i just den relation som betraktaren ser här och nu.

Relationen mellan ett objekt i risk och ett riskobjekt skapar en risk som behöver hanteras på ett eller annat sätt, vilka faktorer påverkar om några åtgärder vidtas? Detta hanterar inte relational theory of risk utan den fokuserar på att skapa förståelse för hur en risk tas fram och hur den kan värderas olika med olika perspektiv. I följande avsnitt kommer därför Protection motivation theory presenteras i syfte att ge en vidare teoretisk grund avseende vilka ytterligare faktorer som motiverar till åtgärder för att minimera en risk efter att den har definierats.

Protection motivation theory introducerades av Rogers 1975 och reviderades senare 1983 i två steg av Maddux och Rogers²⁸ samt Rodgers.²⁹ Det är den reviderade versionen som kommer användas i detta arbete, den ursprungliga teorin kommer kort att presenteras nedan i syfte att ge en större förståelse för den reviderade versionen av Protection motivation theory, hädanefter förkortat PMT.

28 Maddux och Rogers, 1983

29 Rogers, 1983

(14)

PMT är initialt framtagen för att förklara effekten av att väcka en rädsla (engelska fear appeal) i syfte att skapa en beteendeförändring.

Tre faktorer påverkar motivationen:

i. Hur allvarligt är hotet, hur stor kan skadan bli?

ii. Hur stor är sannolikheten att det inträffar?

iii. Hur effektiv är den föreslagna åtgärden för att minska eller eliminera hotet?

När mottagaren av informationen sedan värderar ovanstående sker det mot bakgrund av egna erfarenheter enligt tre nedan angivna kognitiva processer:

i. Värdering av hotet, hur mycket kommer det påverka mottagaren?

ii. Sannolikheten att det drabbar mottagaren enlig dess egen bedömning?

iii. Tror mottagaren på den angivna lösningen och hur jobbigt kommer det att vara?

Enligt teorin motiveras inte mottagaren till en åtgärd på grund av rädsla utan på grund av en kognitiv process där faktorerna värderas mot varandra. Rädsla är en känsla som indirekt motiverar mottagaren beroende på hur den värderat konsekvenserna av det påvisade hotet.³⁰ Exempelvis om någon ska sluta röka så skulle det kunna inledas, enligt denna teori, med att mottagaren uppmärksammas på att KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, kan utvecklas av rökning.

i. En allvarlig sjukdom som påverkar andningen och leder till en jobbig och långsam död.

ii. Mottagaren får veta att sannolikheten är hög för att utveckla sjukdomen med fortsatt nivå av rökning.

iii. Att sluta röka skulle vara väldigt effektivt, sannolikheten skulle gå från hög till mycket låg.

Mottagaren värderar ovanstående enligt nedan:

i. Mottagaren upplever att detta skulle påverka livssituationen i hög grad då det är en aktiv individ.

ii. Personer i mottagarens närhet har utvecklat KOL vilket ökar sannolikheten i mottagarens ögon, det är något verkligt.

30 Rogers, 1975

(15)

iii. Mottagaren tror på den aktuella lösningen med att sluta röka även om det socialt kommer vara jobbigt då de gemensamma rökpauserna kommer utebli.

Enligt ovanstående exempel finns det en stor sannolikhet att lyckas förändra individens beteende och vidta åtgärder för att minimera hotet. Den första utgåvan av PMT baseras endast på en upplevd rädsla som motivationsfaktor varför den blir något begränsad och inte kommer användas i sin ursprungsversion. En reviderad utgåva av PMT³¹ adderar begreppet self efficacy expectancy, sv. Självförmåga,³² vilket läggs till som en fjärde parameter för att skapa förändring. Självförmåga är ett begrepp som syftar till individens tilltro att klara en specifik handling i en särskild situation. Det är ej tilltron till sin förmåga i allmänhet som avses utan endast tilltron att klara en specifik uppgift. Vidareutvecklingen av Rogers³³ innebar också att fler faktorer för att inleda den kognitiva processen togs fram och rädsla blir istället en del av konsekvensbedömningen,³⁴ detta illustreras i figur 2 senare i kapitlet. Inledningsvis kommer nu självförmågans påverkan på intentionen att agera utvecklas.

Maddux och Rogers³⁵ genomförde en undersökning där de kunde styra mottagarens uppfattning av sannolikheten för att något skulle inträffa, effekten av att vidta en åtgärd samt kontrollera hur mottagaren upplevdes sin självförmåga. De trodda att hög sannolikhet, hög självförmåga och hög effekt av genomförd åtgärd skulle ge den högsta intentionen att vidta en åtgärd. Detta visade sig inte stämma, på samma sätt blev intentionen att agera inte lägst då sannolikheten för att något skulle inträffa var låg, självförmågan bedömdes låg och effekten av vidtagen åtgärd var låg. De högsta intentionerna att agera kom då två av tre variabler var höga. Detta ledde till att två olika inställningar till att välja att agera lyfts fram beroende på vilka av variablerna som är höga respektive låga, försiktighetsprincipen (en. precaution strategy) och den överdefensiva principen (en. hyperdefensiveness strategy).³⁶

32 Albert Bandura, "Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change.", Psychological Review, Vol.

84, nr. 2, 1977, s. 191-215.

33 Rogers, 1983

34 Donna Floyd L, Steven Prentice-Dunn och Ronald Rogers, "A Meta-Analysis of Research on Protection Motivation Theory", Journal of Applied Social Psychology, Vol. 30, nr. 2, 2000, s. 407-429.

(16)

Försiktighetsprincipen antas då två av tre variabler är höga, exempelvis hög chans att lyckas med sitt åtagande och att det ger hög effekt även om sannolikheten för att bli utsatt för faran är låg. Här verkar individerna då tänka ”Varför chansa?”.³⁷

Den överdefensiva principen för agerande mot ett hot antas då två av variablerna är låga, till exempel hög sannolikhet att bli utsatt men låg chans att lyckas och effekten av åtgärden är låg.

Inför en till synes desperat situation antar individen då mer inställningen: ”Jag har ändå inget att förlora men mycket att vinna”.³⁸

Den reviderade teorin ger slutligen fyra komponenter att ta hänsyn till avseende intentionen att vidta åtgärder för att minska effekten av ett hot:

• Resultat vid fortsatt beteende (ingen vidtagen åtgärd)

• Resultat vid förändrat beteende (vidtagen åtgärd)

• Bedömd självförmåga att klara av att vidta åtgärd

• Det relativa värdet av att ha vidtagit en åtgärd kontra att inte göra något alls

En sammanvägning av dessa fyra kommer i sin tur påverka individer till att vidta åtgärder syftandes till att minimera eller eliminera en icke önskvärd eventuell händelseutveckling, det vill säga en risk.³⁹

I en fortsatt vidareutveckling av Rogers⁴⁰ utökades antalet informationskällor och där väcka rädsla som tidigare var huvudfokuset nu ingår i den muntliga övertygelsen och till del i konsekvensbedömningen. I figur 2 framgår de olika stegen där det inleds med information, mottagaren uppmärksammas på ett hot. I det här fallet genom omvärldsfaktorer bestående av att någon berättar (muntlig övertygelse) eller att ett beteende eller t.ex. sjukdom observeras hos andra. I det intrapersonella återfinns personlighetsvariabler och tidigare erfarenheter som kan starta processen. I bedömningen av hotet återfinns rädslan som en del av konsekvensen samt sannolikheten att det inträffar. Under bedömningen av skyddsåtgärder återfinns uppfattad skyddsförmåga, uppfattad självförmåga och uppfattad responskostnad. Responskostnad kan vara både monetär, fysisk, social och psykisk.

40 Rogers, 1983

(17)

Figur 2: Övergripande modell av PMT där anpassning och missanpassning bytts ut mot skyddsåtgärd och ingen skyddsåtgärd.⁴¹

I detta arbete tar vi vår utgångspunkt i relational theory of risk enligt följande:

Vi sätter ett värde på Sveriges motståndskraft då vi anser att det är garanten för att fortsätta leva som vi själva väljer, Sveriges motståndskraft blir således objektet i risk.

Svenska hushåll utgör en stark del i den svenska motståndskraften, om de fallerar blir de dock en belastning. Hushållen blir i detta ett riskobjekt vilket kommer tydliggöras i relationen dem emellan. Relationen bygger på att innan staten, kommuner och regioner har fått sina hjul i rullning vid en stor och plötslig kris måste hushållen klara sig själva innan den centrala krishanteringen mobiliserats. Hushållen som inte har en hemberedskap för att klara av det initiala skedet och börjar ta resurser ur det gemensamma för tidigt (hur) riskerar att belasta systemet innan det är igång vilket i sin tur leder till en systemkollaps (varför).

41 Fabian Erlandsson, "Motivation To Carry Out Protective Measures: Before, During And After Flooding In Private Households", Karlstad Universitet, 2019.

Figur 3: Teoretisk utgångspunkt i Relational theory of risk

(18)

1.5. Centrala begrepp

Hemberedskap: Vi har i detta arbete utgått ifrån ett enskilt hushålls underhållssäkerhet avseende mat, vatten, värme och möjligheten att motta information för en rekommenderad tid.

Om ett hushåll inte klarar detta självständigt under rekommenderad tid utan tillgång på ström och vatten anses de inte inneha en tillräcklig hemberedskap.

Krisens skeden: Denna litteraturstudie förhåller sig till följande skedesindelningar av en kris:

Förutsägelseskede, Varningsskede, Nödhjälpsskede, Återhämtningsskede (kort sikt) och Återuppbyggnadsskede (lång sikt) fritt översatt och inspirerat av Stephens.⁴²

• Förutsägelseskede: Innan en kris är definierad eller innan vetskapen om när den kan tänkas infalla är känt. Fokus ligger på att förbereda inför en kris vilken det än blir.

• Varningsskede: Närmare inpå en förestående kris där krisen är definierad. Fokus ligger på att vidta åtgärder och ge ut rekommendationer inför den identifierade och förestående krisen.

• Nödhjälpsskede: Under pågående kris. Direkt krishantering och hjälp till nödställda administreras.

• Återhämtningsskede: I nära anslutning till avslutad kris. Ett initialt omhändertagande med uppbyggnad av infrastruktur i syfte att bädda för återuppbyggnadsskedet.

• Återuppbyggnadsskede: Det långsiktiga återställandet av samhället där slutsatser kan dras och implementeras till nästa gång.

Riskkommunikation: Att innan en kris förmedla informationer eller rekommendationer i syfte

att förbereda allmänheten för en eventuell kris.

Kriskommunikation: Att under en kris kommunicera ut informationer eller rekommendationer i syfte att hantera krisen.

Informations- och kommunikationsstrategier: Ses i denna litteraturstudie som en plan för hur utsända informationer och kommunikationer anpassas gentemot avsändarens strategiska målsättningar och målgruppens förutsättningar att ta till sig av det utsända budskapet.

42 Stephens, 2005

(19)

Offentlig förvaltning: Ett samlingsbegrepp för myndigheter, regioner och kommuner samt deras inneboende organisationsdelar, exempelvis skolförvaltning inom en kommun eller flygvapnet inom myndigheten Försvarsmakten.

2. METOD

Denna undersökning har genomförts under andra kvartalet 2020 då pandemin COVID-19 har medfört begränsningar och inskränkningar i samhället samt ansträngningar inom den offentliga förvaltningen. Universitet och lärosäten i Sverige har fått rekommendationen att inte belasta offentlig förvaltning eller samhällsviktiga företag med empirisk inhämtning till studentarbeten genom enkäter och/eller intervjuförfrågningar under denna period. Därmed har metoden, främst avseende empirisk inhämtning, inte varit ett helt självständigt val avseende metod.

Begränsningarna kring val av metod gjorde att metodvalet stod mellan en dokumentstudie och en litteraturstudie, där litteraturstudie påverkar den offentliga förvaltningen minst i empiriinhämtning. En dokumentstudie kräver i vårt fall att offentliga handlingar fått begäras ut och bidragit till den offentliga förvaltningens arbetsbelastning under COVID-19 krisen. Mot bakgrund av ovanstående gjordes metodvalet till en systematisk litteraturstudie som metod för denna undersökning.

2.1. Metodbeskrivning

I denna systematiska litteraturstudie har vi valt att förhålla oss metodmässigt till den metodbeskrivning som Forsberg och Wengström beskriver.⁴³ Forsberg och Wengström har sitt ursprung ur den medicinska forskningen. Wengström är professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet. Forsberg är docent vid samma institution och lärosäte. Deras metod är dock av sådan generell karaktär att den är applicerbar på flera forskningsfält, vilket författarna av denna undersökning tidigare erfarit med gott resultat. Denna metod innebär att tidigare forskning, vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar, eftersöks på ett systematiskt sätt. Det inkluderade material som påträffas kvalitetsgranskas och analyseras genom en innehållsanalys för att sedan sammanställas i ett resultat som avslutningsvis slutsatser kan dras ifrån. Detta bidrar till att slutsatser kan dras som dels kan vara till direkt nytta eller ge förslag på fortsatt forskning.

43 Christina Forsberg and Yvonne Wengström, Att göra systematiska litteraturstudier, Natur & Kultur:

Stockholm, 2016.

(20)

Metoden systematisk litteraturstudie består av åtta steg vilka beskrivs i figur 3 nedan.

Figur 3: Metod för genomförandet av systematisk litteraturstudie. Figuren är en fri översättning från Forsberg och Wengström.⁴⁴

De teorier som beskrivs under punkt 1.4 används inledningsvis för att skapa en utgångspunkt i förhållningssättet mellan offentlig förvaltning och hushållen. Vidare utgör de ett viktigt verktyg i skede 7 och 8 enligt figur 3 för att tolka och dra slutsatser ur resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Detta bidrar i förlängningen till en bättre vetenskaplig förankring i de dragna slutsatserna.

2.2. Urval och avgränsningar

Utifrån det syfte som redovisats i kapitel 1 har vi nyttjat funktionen ”Subject terms” i databasen Academic Search Elite samt funktionen ”Thesaurus” i databasen PAIS för att söka lämpliga sökord, på engelska. De sökord som funnits lämpliga är AUTHORIT*, COMMUNICAT* OR INFORMATION OR MOTIVAT*, PREPAREDNESS OR READINESS, HOUSEHOLD* OR RESIDENT* samt DISAST* OR CRIS*. Sökorden har nyttjats enligt tabell 1. Avgränsning gjordes så att endast peer reviewed artiklar nyttjas. Att endast nyttja peer reviewed artiklar syftar till att resultatet ska bygga på kvalitetssäkrad empiri, metod och slutsats.⁴⁵

För sökningen nyttjades tre databaser, Onesearch, Scopus och PAIS. Val av databaser har kvalitetssäkrats genom en dialog med Karlstad universitetsbibliotek. Sökningen har avgränsats till att enbart innehålla titel, sammanfattning och nyckelord. Sökträffarna för respektive databas redovisas här nedan i tabell 1.

44 Forsberg och Wengström, 2016

(21)

Tabell 1 – Artikelsökning

Sökord Onesearch Scopus PAIS

Authorit* 700 826 186 150 16 215

AND (Communicat* OR Information OR Motivat*) 122 211 36 840 2262

AND (Preparedness OR Readiness) 1449 448 53

AND (Household* OR Resident*) 98 34 4

AND (Disast* OR Cris*) 48 23 4

Då PAIS gav endast fyra resultat i de två sista stegen, nyttjades resultatet i PAIS efter de tre första stegen då omfånget av resultatet sågs som hanterbart, 53st. Respektive sökresultat från databaserna har kontrollerats mot varandra för att sortera bort dubbletter. Denna kontroll gav att av 124st funna artiklar kunde 42st tas bort pga. att de var dubbletter. Kvar fanns 82st artiklar.

De 82st artiklar som fanns kvar har sedan behandlats vidare med hjälp av genomläsning av sammanfattning (Abstract) och nyttjande av inklusions- och exklusionskriterier nedan.

Exklusionskriterier:

• Ursprunget är annan nation än de som inryms bland de 30 rikaste länderna enligt världsbankens lista över BNP per capita⁴⁶ – 32st exkluderade

• Behandlar ämne eller företeelse som ej har bäring mot syfte eller forskningsfrågor i denna undersökning, exempelvis frågor inom sjukvårdssystem, äldrevård, barnomsorg och återuppbyggnad av samhälle – 29st exkluderade

Inklusionskriterier:

• Artiklar ska avhandla dialogen mellan offentlig förvaltning och hushåll eller lokalt samhälle för ett fenomen som kräver en beredskap, ex naturkatastrof, kris eller krig. Det vill säga ej artiklar som endast avhandlar organisationsteoretiskt fenomen, offentlig upphandling, datafusionering, enskilda hushålls förberedelser eller belöningssystem för hemberedskap m.m. – 8st inkluderas.

Kvarvarande artiklar efter ovanstående urvalsprocess finns redovisade i bilaga 1 med tillhörande syfte, metod, huvudresultat och forskningsfält. Efter kvalitetsgranskningen av

46 World Bank Blogs, New Country Classifications By Income Level: 2019-2020, 2020, Världsbanken,

https://blogs.worldbank.org/opendata/new-country-classifications-income-level-2019-2020 (hämtad 2020-04-09)

(22)

resultatartiklarna var alla, utom en, av hög kvalité enligt de nyttjade granskningsmallarna som återfinns i bilaga 2 och 3. Artikeln med ett lågt kvalitetsresultat tog fram ett utbildningsunderlag för att kommunicera och hantera risk efter en katastrof vilket gjorde att den inte hade de sedvanliga urvalsmetoderna, inklusions/exklusions-kriterierna och liknande. Artikeln av Murakami, Kumagai och Ohtsuru⁴⁷, innehåller dock för detta arbete intressant material varför den inte exkluderats i samband med kvalitetsgranskningen.

Tre av artiklarna utgår från fallstudier och fem av mer generell karaktär där en hypotes eller metod testas genom antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. Hälften av resultatartiklarna är kvalitativa och den andra hälften är kvantitativa. Resultatartiklar skiftar även i metod mellan enkät, intervju, djupintervju och litteraturstudier. Flertalet av resultatartiklarna innefattar även en kombination av dessa metoder.

Urvalet av resultatartiklarna har inte en särskild geografisk avgränsning, utan utgör en global exposé på det studerade området. Vi har dock kontrollerat att det åtminstone finns någon artikel med skandinavisk härkomst för att säkerställa att den kontexten finns med då problemformuleringen berör den svenska kontexten.

De resultatartiklar som urvalet slutligen gett har källkritiskt granskats med hjälp av de källkritiska principerna – Äkthet, Tidssamband, Oberoende och Tendensfrihet.⁴⁸ Ingen av artiklarna har påträffats med något källkritiskt anmärkningsvärt som föranleder exkludering från denna systematiska litteraturstudie.

Detta sammantaget bidrar till en bred inramning och vetenskaplig bas till att besvara syftet och forskningsfrågorna.

2.3. Analysmetod

Analysen har grundat sig i de fem steg Forsberg och Wengström⁴⁹ anger för en förenklad kvalitativ latent innehållsanalys. Förenklingen har gjorts med hänsyn till omfattningen och nivån på denna undersökning då den ej syftar till att ta fram nya vetenskapliga teorier. Den

47 Michio Murakami, Atsushi Kumagai and Akira Ohtsuru, "Building Risk Communication Capabilities Among Professionals: Seven Essential Characteristic Of Risk Communication", Radiation Protection Dosimetry, Vol.

182, nr. 1, 2018, s. 120-127.

48 Torsten Thurén, Källkritik, Liber: Stockholm, 2013, s. 7-8.

(23)

teoribildande delen av metoden syftar till att stödja främst större vetenskapliga avhandlingar eller större forskningsarbeten enligt Forsberg och Wengström.⁵⁰

De åtta resultatartiklarna har textbearbetats genom meningskoncentrering i syfte att lyfta ut storheterna och hitta gemensamma nämnare. Det innebär att meningsbärande enheter har identifierats i respektive resultatartikel och kondenserats, därefter kodas det kondenserade innehållet för att kunna utverka subkategorier vilka slutligen delas in i huvudkategorier.

Huvudkategorierna, och dess innebörd, utgör sedan i huvudsak resultatet av den systematiska litteraturstudien.

Innehållsanalysen av de åtta artiklarna genomfördes med en induktiv ansats. Detta innebär att artiklarnas upptäckter och innehåll, som baserat på empiriinhämtning från verkligheten, försöker sammanfogas till en allmän princip.⁵¹ I tabell 2 visar vi i ett utdrag från innehållsanalysen hur respektive steg har gjorts. Innehållsanalysen i sin helhet återfinns hos författarna. Huvudresultaten som har extraherats ur respektive artikel presenteras tillsammans med dess syfte och metod i bilaga 1.

Då urvalet inte uteslutit något forskningsfält bidrar detta till att denna undersökning blir tvärvetenskaplig. Bland de forskningsfält som inkluderats återfinns bland annat Samhällsvetenskap, Folkhälsa och Miljövetenskap.

51 Henny Olsson and Stefan Sörensen, Forskningsprocessen, Liber: Stockholm, 2011, s. 82-93.

(24)

Tabell 2 - Utdrag/exempel på innehållsanalys

Meningsbärande enhet Kondenserad Kod Subkategori Huvudkategori Författare In response to the question, ‘‘If

radioactive material was released in your community, what would be the main source of information for your

household to keep up-to-date on the event?’’ approximately half of respondents (55.8%) indicated television broadcasts, 18.4% indicated radio

programs, and 13.6% the Internet.

Huvudsaklig informationskäll a för hushåll att hålla sig uppdaterad är TV (55,8%), 18,4% Radio och 13,6%

internet.

Huvudsaklig krisinformati onskälla är TV, därefter radio och internet.

Informations- media

Risk- och Kris- kommunikation

Nyaku, Wolkin, McFadden, Collins, Murti, Schnall, Bies, Stansbury, Beggs och Bayleyegn, 2014 The seventh essential

characteristic is the framework in which information is provided. The effect of how information is framed (i.e.

‘framing effect’) is de ﬁned as large changes in preferences that are sometimes caused by inconsequential variations in the choice of wording used to describe a problem, and can occur during risk

communication. A famous example of framing effects is the following: ‘10% mortality rates and 90% survival rates’.

These two numbers logically have the same meaning, but affect people differently. The former is frightening, whereas the latter sounds encouraging.

Det är av stor vikt hur informationer berättas, t.ex.

10% dödlighet eller 90%

överlevnad. Det första är skrämmande medan det andra är förhoppnings- fullt.

Hur EN information berättas påverkar allmänhetens reaktion på informatione n.

Pågående kris- och riskkommunikation

Murakami, Kumagai och Ohtsuru, 2018

Scientists including medical professionals are also expected to play pivotal roles in

mitigating social disturbance by providing reliable scientiﬁc information through the media.

These activities are believed to be effective in building trust in society.

Forskare förväntas spela en avgörande roll att mildra social oro genom att delge trovärdig vetenskaplig information genom media.

Detta bedöms även effektivt bygga förtroende i samhället.

Forskare har en

avgörande roll att stilla oro.

Förvaltnings- utövning

Avsändare - Offentlig Förvaltning

Murakami, Kumagai och Ohtsuru, 2018

(25)

2.4. Forskningsetiska överväganden

Under arbetet med denna systematiska litteraturstudie har vi förhållit oss till de etiska principer och krav som Olsson och Sörensen⁵² anger. Dessa principer är ursprungligen framtagna för medicinsk forskning, men generellt beskrivna varpå vi funnit dem användbara även i detta arbete. Vi har inte heller förvanskat eller undanhållit något resultat från resultatartiklarna.

Då granskningen av resultatartiklarna ger att informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekrav uppfylls bedöms även dessa uppfyllas inom denna litteraturstudie. Slutligen sett till litteraturstudiens omfattning och att inga person- eller integritetsuppgifter hanterats inom empirin för denna undersökning har prövning av etikprövningsnämnd (eller motsvarande) ej varit aktuell.

Under perioden som detta arbete pågått har en Coronapandemi, i form av COVID-19, pågått vilket har lett till att vi gjort ett etisk (och moraliskt) val att ej inblanda några offentliga förvaltningar i arbetet. Detta då det inte skulle kunna ske utan risk för att det i förlängningen kunnat belasta dessa förvaltningar och indirekt kommit att påverka den pågående krishanteringen.

3. RESULTAT

Analysen har gett denna undersökning ett resultat bestående av fyra huvudkategorier. Dessa är Avsändare, Mottagare, Risk- och krisinformation samt Målgrupper. Respektive huvudkategori består av två till fem subkategorier som till del återfinns i tabell 2 och i sin helhet i innehållsanalysen. Nedan anges resultaten för respektive huvudkategori vilka avslutas med en teoretisk åskådning utifrån teori beskriven i kapitel 1.4.

3.1. Målgrupper

Inför och under en kris kan målgrupper indelas i tre olika kategorier. Dessa är Allmänheten, Media och Krishanterande organisation.⁵³ Med krishanterande organisation avses offentliga aktörer så som myndigheter, kommuner och regioner. Vilka av dessa som är inblandade inför, under och efter en kris beror på vilken typ av kris som avses.

52 Olsson och Sörensen, 2011

53 Edwin Latré, Tanja Perko and Peter Thijssen, "Does It Matter Who Communicates? The Effect of Source Labels in Nuclear Pre-Crisis Communication in Televised News", Journal of Contingencies and Crisis Management, Vol. 26, nr. 1, 2017, s. 99-112.

(26)

Media som målgrupp har flera subgrupper främst beroende på typ av media och vilken spridning de har hos befolkningen. Exempelvis traditionell media så som TV, radio och dagstidningar eller nyare media där sociala medier och olika forum på internet är huvudkällorna. Media ses av Latré, Perko och Thijssen⁵⁴ som den sammanbindande länken mellan offentlig förvaltning och allmänheten.

Inom målgruppen allmänheten har två huvudkategorier identifierats. Huvudkategorierna utgörs av de utsatta och de mindre utsatta. Inom målgruppen av mindre utsatta ses den stora majoriteten av allmänheten och utgörs av de hushåll och medborgare som normalt sett klarar sig utan stöd från samhället. De förutspås kunna ta till sig av rekommendationer och följa dessa utan något större stöd från samhället. Inom denna grupp anger även en mycket stor majoritet att de skulle följa rekommendationer från offentlig förvaltning vid en kris.⁵⁵

De utsatta däremot är en mångfacetterad grupp som är mer sårbara än de mindre utsatta vid en kris. Inom den samlas de som behöver stöd från samhället för att kunna följa rekommendationer.⁵⁶ Det kan dels bero på språkliga eller kulturella betingelser som gör det svårt för myndigheter att nå fram med informationer och rekommendationer vilket direkt påverkar denna målgrupps beredskap och krishantering.⁵⁷ Exempel på detta är utrikesfödda som initialt saknar större nätverk i det lokala samhället. Vidare innefattar den utsatta gruppen också de med fysiska, psykiska eller monetära hinder att följa givna rekommendationer. Det kan exempelvis handla om sjuka, handikappade, äldre eller de om saknar resurser för att följa givna rekommendationer, exempelvis tillgång till transportmedel för en evakuering.⁵⁸

Ovanstående resultat kopplat till PMT visar på risken för utsatta grupper i samhället att inte kunna starta den kognitiva processen. Detta då utebliven muntlig påverkan avseende risk och krisinformationer inte kan tas emot på grund av bristande kunskaper i språket hos delar av den mottagande målgruppen. Även observation kan utebli då utbytet med den lokala befolkningen kan vara begränsat. Medhavda erfarenheter från tidigare hemvist gör inte heller alltid nytta då

54 Latré, Perko och Thijssen, 2017

55 Mawuli K. Nyaku, Amy F. Wolkin, Jevon McFadden, Jim Collins, Michelle Murti, Amy Schnall, Shane Bies, Martha Stanbury, Jennifer Beggs och Tesfaye M. Bayleyegn, "Assessing Radiation Emergency Preparedness Planning by Using Community Assessment for Public Health Emergency Response (CASPER)

Methodology", Prehospital and Disaster Medicine, Vol. 29, nr. 3, 2014, s. 262-269.

56 Nyaku et al., 2014

57 Melissa Teo, Ashantha Goonetilleke, Kaveh Deilami, Alireza Ahankoob and Marion Lawie, "Engaging residents from different ethnic and language backgrounds in disaster preparedness", International Journal of Disaster Risk Reduction, Vol. 39, nr. 101245, 2019, s. 1-9.

(27)

riskobjektet oftast är ett annat på den nya platsen. Responskostnaden utgör i många fall också ett faktiskt hinder för utsatta grupper så som sjuka eller äldre som inte har den fysiska möjligheten att vidta de åtgärder som behövs.

3.2. Mottagare- Allmänheten

Forskningen visar att en stor del av allmänheten initialt väljer att följa de rekommendationer som offentlig förvaltning ger inför och vid en kris. Uthålligheten i att följa rekommendationen beror till stor del på rekommendationens omfattning, inskränkning och trovärdighet.

Allmänheten söker främst kris- och riskinformationer från lokala nyheter, expertis eller familjemedlemmar. Det finns en liten minoritet som ej följer givna rekommendationer, då beroende på familjeförhållanden, bristande förtroende till myndigheter eller att de upplever att rekommendationerna är för otillräckliga. Till exempel kan rekommendationen om att stanna inomhus vid kärnkraftsolycka ses som otillräcklig av enskild individ varpå den istället lämnar området mot myndigheternas rekommendation.⁵⁹

Förväntningarna på rekommendationerna från offentlig förvaltning hos allmänheten kan summeras till att ju mer osäkerhet som finns kring en kris eller ju större fruktan är för krisen, ju mer riskreducerande åtgärder och strikta restriktioner vill allmänheten se.⁶⁰

En påverkande faktor på hemberedskapen och intentionen att upprätthålla densamma är den geografiska närheten till ett riskobjekt, till exempel ett kärnkraftverk, eller att bo i ett område med hög översvämningsrisk. Att ha varit bosatt i ett område en längre tid ger också en ökad medvetenhet om vilka risker som finns vilket i sin tur leder till bättre förmåga att ta emot riskinformation.⁶¹ Hushåll i ett riskområde har en högre mottaglighet för riskinformation dock påverkar det inte hur väl informationen minns.⁶² Undersökningar har dock visat på att det inte är en självklarhet att inneha en hemberedskap trots att hushållet ligger i ett riskområde.⁶³ I kommande stycke kommer en viktig faktor till detta belysas, kunskap.

60 Teo et al., 2019

61 Teo et al., 2019

62 Tanja Perko, Baldwin van Gorp, Catrinel Turcanu, Peter Thijssen och Benny Carle, "Communication in Nuclear Emergency Preparedness: A Closer Look at Information Reception", Risk Analysis, Vol. 33, nr. 11, 2013, s. 1987-2001.

63 Natalie D. Baker och Lisa Grant Ludwig, "Disaster preparedness as social control", Critical Policy Studies, Vol. 12, nr. 1, 2016, s. 24-43.

(28)

Undersökningen har funnit att allmänheten behöver besitta en grundläggande kunskap och förståelse för att kunna ta till sig informationer och rekommendationer från offentlig förvaltning. Detta innebär vidare att ju högre utbildningsståndpunkt mottagaren, i detta fall allmänheten, besitter har direkt påverkan på hur pass väl informationer och rekommendationer kan mottas.⁶⁴ Till exempel visar Baker och Ludwig⁶⁵ på att trots en bred uppfattning hos allmänheten om det personliga ansvaret i beredskapsfrågor var det få som hade kunskap om de statliga rekommendationerna som utgetts. Därmed hade åtgärder uteblivit enligt givna rekommendationer från offentlig förvaltning. Slutligen visar Nyaku et al.⁶⁶ att bristande kunskaper och förståelse för hur en kris artar sig samt hur den påverkar hushållet har en negativ påverkan på ett hushålls hemberedskap.

Undersökningen visar också att en välinformerad och medveten allmänhet har större mottaglighet för riskinformation och visar större intention att följa givna rekommendationer.

Den välinformerade allmänheten har även en ökad förmåga att fatta autonoma beslut.⁶⁷ För det autonoma beslutsfattandet hos allmänheten visar Kreibich och Thieken⁶⁸ på att kunskaper om risken som sådan, kostnaden för och effekten av att genomföra en nödvändig åtgärd är av vikt.

Detta tillsammans med förmågan att genomföra en åtgärd är viktiga faktorer för huruvida ett enskilt hushåll vidtar en nödvändig åtgärd eller inte.

Specifika kunskaper inom ett område som krisen påverkar har betydelse för hur stor förståelse mottagaren har för den delgivna krisinformationen och givna rekommendationer från offentlig förvaltning. Specifika kunskaper kan dels fås genom yrkesprofession eller genom intresse och hobby.⁶⁹ Exempelvis så får en individ som antingen jobbar som fysiker eller en individ som är intresserad av kärnkraft en bättre förförståelse för en kärnkraftsrelaterad kris. Denna förförståelse bidrar till en bättre förståelse för offentlig förvaltnings krisinformationer och rekommendationer som utges vid eller inför en kris.

För att kunna ta del av och tillskansa sig ovan nämnda kunskaper och informationer är en central kunskap språkförståelse för det språk som offentlig förvaltning kommunicerar på, i vanliga fall det lokala språket. Detta kan främst vara ett problem för de utlandsfödda medborgarna av

64 Perko et al., 2013

65 Baker och Ludwig, 2016

67 Murakami, Kumagai och Ohtsuru, 2018

68 Heidi Kreibich och Annegret H. Thieken, "Coping with floods in the city of Dresden, Germany", Natural Hazards, Vol. 51, nr. 3, 2008, s. 423-436.

69 Perko et al., 2013