Kunskap om riskobjekt är en grundförutsättning enligt Relational theory of risk för att kunna skapa relationen mellan sitt objekt i risk och riskobjektet vilket mynnar ut i en risk att ta ställning till. I resultatet har det i flera fall visat sig att brist på kunskap har haft en negativ effekt på hemberedskapen och vise versa. Exempelvis Kreibich och Thieken150 påvisar skillnaden mellan översvämningen 2002 och sedan översvämningen 2005 då kunskapsnivån och medvetenheten hos allmänheten om riskobjektet ökat vilket positivt påverkat hemberedskapen. I kapitel 1.4 har vi tidigare redogjort för att hushållens hemberedskap ses som riskobjektet och samhällets motståndskraft som objekt i risk. Således innebär detta att den offentliga förvaltningen behöver ha en informations- och kommunikationsstrategi som kontinuerligt verkar för att den breda allmänheten hålls medvetna om risker som kan komma att påverka samhällets motståndskraft negativt. Vikten av att offentlig förvaltning håller allmänheten informerad om risker och dess påverkan på samhället påvisas av Perko et al.151 och Palttala och Vos152 vilka också talar om vikten av en kontinuerlig dialog med allmänheten för att den offentliga förvaltningen ska få en uppfattning om allmänhetens riskmedvetenhet.
Vidare har den teoretiska utgångspunkten hjälpt oss att, via PMT, förstå hushållens kognitiva process och därmed även vilka faktorer som motiverar hushållen att följa offentlig förvaltnings
148 Murakami, Kumagai och Ohtsuru, 2018 149 Baker och Ludwig, 2016
150 Kreibich och Thieken, 2008 151 Perko et al., 2013
rekommendationer. Detta är en förutsättning för att denna undersökning ska kunna svara på vilka motivationsfaktorer som offentlig förvaltnings informations- och kommunikationsstrategier behöver ta hänsyn till. En av dessa faktorer, enligt PMT, är bedömning av hotet. Detta bygger på en riskmedvetenhet där sannolikhet och konsekvens vägs ihop i en bedömning. I den svenska kontexten ses riskmedvetenheten och bedömningen av olika hot som god bland allmänheten.153 Dock påvisar mätningar kring hemberedskap enligt myndigheternas rekommendationer att allmänheten i Sverige inte till fullo följer givna rekommendationer.154 Vilket ger att offentliga förvaltningar i Sverige även behöver omhänderta andra faktorer i sina informationer och kommunikationer till allmänheten än risk. Detta kan enligt PMT vara kunskap om effekten av olika skyddsåtgärder samt kunskaperna rörande responskostnad gentemot dessa skyddsåtgärder och självförmåga. Utöver kunskaper kan det handla om åtgärder från offentlig förvaltning som minskar responskostnaden för att vidta en åtgärd. Detta exemplifieras i resultatet genom Kreibich och Thieken155 i de åtgärder som vidtogs efter översvämningarna i Dresden 2002. Ett exempel i svensk kontext på detta kan vara en skyddsåtgärd i form av solceller och batteri för energiförsörjning av ett hushåll vid ett strömavbrott. I detta exempel har offentlig förvaltning, förvisso med miljöargumentation, gett ett stöd till hushåll som vidtar denna åtgärd i form av ekonomiskt bidrag för att minska responskostnaden och administrativa lättnader i form av borttagande av bygglov för installation.156
153 Asp och Sjölund, 2014 154 MSB, 2019
155 Kreibich och Thieken, 2008
5. SLUTSATSER
5.1. Konklusion
Inledningsvis kommer konklusionen kortfattat besvara denna undersöknings forskningsfrågor för att därefter lämna en sammanfattande konklusion.
• Vilka, enligt forskningen, motivationsfaktorer finns för offentlig förvaltning att ta
hänsyn till när hemberedskap kommuniceras för medborgare inför en kris.
Kommunikationen behöver anpassas till den generella utbildnings- och kunskapsnivån i samhället i syfte att öka hushållens motivation till att vidta åtgärder. Således kan kommunikationen i vissa hänseenden även behöva vara av utbildande karaktär för att så många som möjligt inom allmänheten (mottagarna) ska ta till sig av informationen. Genom att informationer kan förstås bidrar detta till en riskmedvetenhet som gör att hushåll och individer kan göra en bedömning av hotet och därmed motiveras till att vidta åtgärder. Förtroendet för den offentliga förvaltningen har påverkan på mottagligheten av informationerna och motivationen till åtgärder hos hushåll varpå kommunikationen även behöver utformas så att den förmedlas förtroendeingivande. Ovanstående syftar till att den offentliga kommunikationen ska bidra till ökad självförmåga hos individer, ökad kunskap om skyddande åtgärder och dess effektivitet samt förtydliga risken. Därmed vinner rekommendationer legitimitet och hushållen motiveras att följa dessa.
• Vilka målgrupper behöver kommunikations- och informationsstrategier för
hemberedskap särskilt ta hänsyn till?
Undersökningen har identifierat tre huvudmålgrupper. Dessa är Allmänheten, Media och Krishanterande organisation. Här har allmänheten identifierats som den viktigaste målgruppen utifrån undersökningens syfte och kontext. Den offentliga förvaltningen behöver därmed kartlägga vilka målgrupper som finns inom deras intressesfär och ansvarsområde. De utsatta som identifieras i kartläggningen behöver sedan stöd planeras för. De exempel på utsatta grupper som vi identifierat i denna undersökning utgörs av äldre, sjuka, utlandsfödda som nyligen immigrerat och resurssvaga. Som exempel kan utlandsfödda som nyligen immigrerat behöva stöd i form av informationer på andra språk än svenska, för att även dessa hushåll ska starta den kognitiva processen och därmed ha möjlighet att bidra på samma sätt som majoriteten
av lokalbefolkningen har efter att ha nåtts av den svenskspråkiga informationen från offentlig förvaltning.
• Vilka medier är lämpliga för att nå ut med informationer kring hemberedskap?
I undersökningen har flera källor angett TV som det främsta mediet för allmänheten att tillskansa sig information. Även radio och internet omnämns som viktiga informationskällor. I huvudsak handlar det om att ta del av nyhetsrapporteringar inom de olika medierna, varpå det är centralt att de offentliga förvaltningarna tillser att viktiga informationer förmedlas generellt genom nyhetsmedia och att detaljer ges på hemsidor eller i fördjupande intervjuer inom dessa medier. Offentlig förvaltning behöver beakta teknikutvecklingen som påverkar allmänhetens nyhetskonsumtion, där en tendens i form av en förskjutning från traditionell media till internet kan skönjas. Offentlig förvaltning behöver beakta robustheten då samtliga medier ovan är elberoende varpå redundanta alternativ behöver övervägas i kriser som påverkar elförsörjningen.
• Påverkas innehållet i kommunikationen av den offentliga förvaltningens upplevda
risknivå? Om ja, vad bör offentlig förvaltning då tänka på.
Ja, det påverkas. I grunden ska offentlig förvaltnings information och kommunikation präglas av neutrala och oberoende budskap. Informationerna behöver vara aktuella och tidsenliga. Informationer och rekommendationer ska framföras enkelt, kort och tydligt för att den ska nå en bred majoritet av allmänheten. Kommunikationer och informationer ska även i grunden verka förtroendeingivande i syfte att bygga eller förvalta förvaltningens förtroende. Det kan dock finnas tillfällen vid en akut förestående, och allvarlig, kris att kommunikationen och information anspelar på medborgares rädsla för att snabbt kunna nå effekt. Detta bör dock göras med mycket stor försiktighet då det kan komma att påverka förtroendet negativt om det i efterhand ses som onödigt drastiskt.
En sammanfattande konklusion av denna undersökning för att den offentliga förvaltningens kommunikations- och informationsstrategier ska påverka hushållens hemberedskap positivt är följande:
• Den offentliga förvaltningen behöver ha organiserat och strukturerat sig internt och därefter framdrivit planverk som denna struktur är övad och anpassad mot. Kommunikations- och informationsstrategierna ska stödja den offentliga förvaltningens
verksamhetsutövning, varpå förvaltningens planverk utgör utgångspunkten för kommunikations- och informationsstrategins utformning.
• Den offentliga förvaltningen behöver ta hänsyn till olika målgrupper och dess specifika behov för att tillse att målgrupperna är mottagliga för förvaltningens informationer och rekommendationer, både på kort och lång sikt.
• För att informationer och rekommendationer som förmedlas ska få avsedd effekt behöver de vara enkla, korta och tydliga samt framföras på ett neutralt, oberoende och förtroendeingivande sätt.
• I huvudsak ska TV nyttjas för kris- och riskkommunikationer, men alternativa medier behöver även nyttjas för att säkerställa att en stor majoritet av allmänheten nås av budskapet. Även informationsmedia som ej kräver elektricitet behöver omhändertas då många typer av kriser kan få direkt påverkan på energiförsörjningen.
• Risk- och kriskommunikation ska ske kontinuerligt så att hemberedskapen upprätthålls och att samhällets motståndskraft är tillräckligt hög för att stå rustad för en oförutsedd kris över tiden.
5.2. Implikation
Den offentliga förvaltningen behöver säkerställa att dess planverk är tillräckligt tydliga och strukturerade så att den offentliga förvaltningens alla nivåer når samsyn kring dess innehåll och åtgärder.
Den offentliga förvaltningen behöver besitta en aktuell demografi som inrymmer målgrupper inom förvaltningens ansvarsområde och kontext.
De inom offentlig förvaltning som är utpekade att förmedla informationer och rekommendationer behöver övas kontinuerligt på att förmedla neutrala och oberoende kris- och riskinformationer på ett kort, enkelt och tydligt sätt.
Den offentliga förvaltningen behöver upprätthålla en god relation till nyhetsmedia för att ha tillgång till media för förmedlande av kris- och riskkommunikationer till allmänheten.
Utbildningsplanerna för grundskolan och gymnasiet bör ha en tydlig del som avhandlar ansvar och förväntningar under ett kris- eller krigsskede. Detta för att skapa en god kunskapsbas. Vidare bör allmänheten årligen uppdateras med gällande rekommendationer, via media som når hela allmänheten, för att hålla kunskapen och informationen aktuell och tidsenlig.