Resultatdiskussion

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet ser på sitt arbete med konflikthantering mellan fritidspedagog och elever. Undersökningen utgår från fritidspedagogers synsätt på olika strategier de säger sig använda vid en konflikt med en elev och hur de ser på relationsskapande i förhållande till konflikter. Den första frågeställningen som legat till grund för vår studie har fokuserat på vilka strategier pedagogerna använder på

fritidshemmet vid konflikthantering med elever. Den andra frågeställningen har fokuserat på hur pedagoger ser på relationsskapande i förhållande till konflikter med elever.

I relation till vår första forskningsfråga visar resultatet att pedagogerna har olika strategier i olika stadier av konflikthantering. De använder främst förebyggande strategier för att motverka att konflikter bryter ut. Det andra stadiet av strategier berör de som används i en affekt konfliktsituation. Slutligen använder sig pedagogerna av strategier efter en konflikt. I samband med resultatet av den första forskningsfrågan besvaras automatiskt frågeställning nummer två eftersom pedagogerna tydligt uttryckt betydelsen av relationsskapandet i samtliga stadier av strategierna som en viktig del för att kunna ta sig an konflikterna som uppstår med eleverna.

När det gäller de förebyggande strategierna kan vi relatera till Liljas (2013) fyra dimensioner. Studien utgår från elevernas perspektiv på en bra relation till sin lärare vilket blir en intressant jämförelse med våra informanters synsätt på relationsskapande. Dimensionerna innefattar att

Kommenterad [ÅP84]: Nytt huvudkapitel innebär ny sida.

pedagogen bryr sig om eleven, lyssnar på eleven, sätter gränser och möter motstånd från eleven (Lilja, 2013, ss.82-83). Den sistnämnda dimensionen är mer kopplad till studiens strategier i affektsituationer. Här ser vi likheter i vår studie med Liljas (2013) studie eftersom pedagogerna nämner dessa begrepp upprepade gånger som viktiga aspekter i relationsskapandet.

Bagshaw och Lepp (2005) redogör i sin studie om DRACON att det är av stor vikt att den som lär ut medling bör ha stor kunskap om konflikthantering och erfarenhet av att medla i en konflikt. Några av informanterna som intervjuades kunde nämna vilka pedagoger och teoretiker som de säger sig ta stöd av när de stöter på konflikter i den vardagliga verksamheten. Informanten använder drama för att gestalta händelser som en konflikthanteringsmetod. En av informanterna använder sig av Social Emotionell Träning i verksamheten med eleverna och här kan vi se kopplingar till Bagshaw och Lepps studie om DRACON.

I affekt menar pedagogerna att det är lätt att respekten kan gå förlorad och relationen kan skadas om pedagogerna missbrukar sin makt och inte lyssnar in vad eleverna har att berätta. Om pedagogerna dessutom förlorar kontrollen över sig själv och sitt agerande riskerar relationen till eleverna att försvagas. Pedagogernas ord stämmer överens med Hanssons (2012) forskning på elevernas syn på respektlösa relationer till sin lärare. Enligt eleverna definierar de en respektlös lärare som en person som inte lyssnar, missbrukar sin makt och undervisar på ett ostrukturerat sätt (Hansson, 2012, s.5). I den tidigare forskningen vi berört framkommer det inte att föräldrakontakten är av betydelse men det är något som vår studie har visat. Resultatet från de tre stadierna av strategier som nämnts ovan har berikat oss i vår framtida yrkesroll då det gett oss fler perspektiv på konflikthantering än vi hade tänkt oss från början. De förebyggande strategierna har gett oss insikten om hur viktiga de är samt vilken betydelse relationsskapande med eleverna har. Strategierna i affekt har gett oss insikten att alltid sträva efter ett rättvist bemötande i vårt yrke.

6. 2 Metoddiskussion

Vi valde intervju som metod för att besvara våra frågeställningar om fritidspedagogers synsätt på strategier i konflikthantering och relationsskapande mellan fritidspedagog och elever. Vi fick möjligheten att intervjua sex stycken pedagoger som alla är verksamma inom fritidshem. Trots att vi endast använde oss av intervjuer blev empiriinsamlingen stor. Hade vi fått chansen att göra om våra intervjuer hade vi valt att utveckla våra frågor för att sortera bort samtalen om

Kommenterad [ÅP86]: -a (plural)

41

elev-elev konflikter. Pedagogerna påpekar att de arbetar förebyggande mot konflikter mellan elev-elev och att detta i sin följd minskar på elev-pedagog konflikter. Vi ser dock att vi samlat in empiri som har varit av stort intresse för våra frågor.

Vi planerade från början att göra observationer vid våra besök men då vi fick möjligheten att intervjua så pass många pedagoger kände vi att tiden till allt efterarbete skulle rinna iväg för oss. Om vi hade fått chansen att göra observationer hade vi tänkt se hur konflikthantering ter sig mellan pedagoger och elever. Vi planerade att göra observationerna i till exempel klassrummet, under rasten och under fritidshemmets tider då fritidshemmets pedagoger oftast arbetar under hela skoldagen med eleverna. Vi funderade på hur observationerna skulle bli om vi valde att utföra dem före eller efter att vi gjort intervjuerna då detta kan spela roll i hur intervjuerna och observationer påverkas. I boken Metod helt enkelt beskriver Larsen (2009) olika observationstekniker som kan användas beroende på vilket tillvägagångssätt man vill ta i sin studie. Vi hade tänkt oss att använda oss av det Larsen beskriver som en icke-deltagande observation där vi bara är deltagare i bakgrunden just för att vi inte vill påverka beteendet hos dem vi vill observera (Larsen, 2009, s.90). Vi tror att resultatet hade blivit annorlunda om vi hade valt att utföra observationer eftersom vi hade fått se om pedagogernas arbete ligger i linje med deras egna synsätt på konflikthantering.