Resultatdiskussion

Resultatet av denna undersökning visar sig ligga nära tidigare forskning jag refererat till i denna uppsats. Undersökningen har påvisat att det går att särskilja manliga samt kvinnliga diskurser inom historieläroböcker. Tidigare forskning jag refererat till har använt sig av kvantitativa inslag för att påvisa tendenser till detta då de räknat i siffror att män förekommer oftare än kvinnor. Min kritiska diskursanalys visar på liknande tendenser, därför vill jag dra samma slutsats trots olika tillvägagångssätt för att påvisa förekomsten av detta. Carlsson och von Brömssens (2011, s.13,18, 20) konstaterade att pedagogiska texter är en arena för återspeglande och reproducerande av samhällets rådande normer och maktstrukturer. Min slutsats är att resultatet av min undersökning även påvisar detta då genusstrukturen är tydligt märkbar i de undersökta läroböckerna. De bidrar till att reproducera den manliga normen som enligt Hirdmans genusteori (2001, s. 59–61) visar mannen som det naturliga och som prototypen för människa. Likaså reproducerar läroböckerna isärhållandet av kvinnor och män genom att ta upp fler olikheter mellan kvinnor och män och på så vis bidra till en stereotypisk framställning av genus.

Tidigare forskning kring läroböcker i historia ur ett nationellt perspektiv (SOU 2010:10, s.69, Berge och Widding, 2006, s. 16) har visat att de manliga perspektiven och den manliga normen dominerat. Detta visar sig stämma även i min undersökning där den manliga normen genomsyrat innehållet i kapitlen om medeltiden genom att övervägande ta upp traditionellt manliga arenor såsom krig, kyrkan och maktpositioner. Därigenom har manliga perspektiv framhävts, så som levnadsvillkor för män i form av de tre särhållande kategorierna (sysslor/aktiviteter, platser, egenskaper/kännetecken) som legat som grund för undersökningen. Berge och Widdings (2006, s. 14–18) undersökning visade att kvinnor bedöms med manliga mått samt att män förknippas med våld. Detta visar sig stämma även i min undersökning där de få kvinnor som nämnts inom krig och

39

maktpositioner jämförts med manliga mått i fråga om kapacitet. Män har även förknippats med våld i form av krig där stereotypa bilder av den modiga och ståtliga soldaten förstärkts. Ohlander (SOU 2010:10, s. 65–72) konstaterade i sin undersökning att kvinnor inte är integrerade utan tillagda till texten samt att kvinnor benämns som pendanger till män. Ohlander konstaterade även att barns historia och perspektiv osynliggjorts i och med att kvinnors historia är så gott som osynlig. Likaså osynliggörs homosexuella. Detta är något som även stämmer in i mina undersökta läroböcker där kvinnor och kvinnors insatser har kännetecknats i from av egna rubriker, uppslag och små faktarutor, som tillägg till den övriga texten. De få gånger en kvinna nämnts i samband med en man i resterande text har det varit som en pendang till mannen så som ”hans hustru” och ”hans drottning”. Barns historia har varit ytterst minimal där det endast nämnts att barnen hjälpte sina föräldrar med deras arbetssysslor, att endast pojkar till rika familjer fick gå i skolan samt att de vuxna skaffade barn för att ha någon som tog hand om dem när de blev äldre. Homosexuella och homosexualitet har överhuvudtaget inte gått att läsa om i de granskade läroböckerna. Både Ohlander (SOU 2010:10) samt Berge och Widding (2006, s. 16) menar att kvinnors starka ställning inom klostren under medeltiden har förbisetts i deras granskade läroböcker. Detta konstaterande kan jag inte hålla med om stämmer i mina granskade läroböcker där både munkar och nunnor framställts som jämlikar och lika betydelsefulla inom klostren.

Unesco (2008, s.88–89) visade i sin rapport av granskade läroböcker ur ett genusperspektiv runt om i världen att kvinnor är underrepresenterade i text, att män framställs som de som gör alla imponerade saker i världen och de som framställs som framträdande figurer i skapandet av historien. Min undersökning har som ovan nämnts även visat att kvinnor är underrepresenterade i text i historieläroböckerna. Män framställs som de som gör alla imponerade saker i världen och de som varit framträdande figurer i skapandet av historien när det är de som kopplas samman med vetenskap, uppfinningar, maktpositioner samt olika yrken. Likaså när de benämns som de största genier som funnits, Guds ersättare på jorden samt att det var de som kunde det mesta.

Alayan och Al-Khalidi (2010, s.1, 83–86, 88–89) konstaterade i sin undersökning av historieläroböcker i Palestina och Jordanien att kvinnor ses som underordnade mannen och inte som självständiga individer. Kvinnor i deras undersökta läroböcker framställdes som betydelsefulla endast i sammanhang kopplat till religionen islam och i synnerhet gällande giftermål och familj. I mina undersökta läroböcker framställs kvinnor som underordnade mannen genom att den manliga normen genomsyrar innehållet i texterna

40

samt genom att uttryckligen skriva att det var männen som bestämde över kvinnorna. Förklaringar i texterna visar även att kvinnor inte var kapabla till att exempelvis regera själva utan behövde manligt stöd. Kvinnor framställs även som särskilt betydelsefulla kopplat till religion och klosterliv i mina undersökta läroböcker. Kvinnor framstår där som kunniga och mäktiga. Kvinnor har även framställts som betydelsefulla för familjelivet och i fråga om äktenskap där de är familjens centrum som tar hand om barnen och hjälper sina män. Intressant är att Alayan och Al-Khalidi undersökt hur kvinnor och män presenteras inom ramen för den framträdande kulturen i Palestina och Jordanien. Kulturer som enligt dem porträtterar män som mer överlägsna, skickliga, produktiva och därmed mer dominanta än kvinnor som porträtteras som svaga och underlägsna. Min undersökning har inte fokuserat på hur kvinnor och män framställs inom ramen för den framträdande kulturen i Sverige. Intressant är dock att resultaten av undersökningarna har vissa likheter trots olika kulturer, religioner, jämställdhetsaspekter och demokratiaspekter. Min slutsats utifrån detta är att mina undersökta historieläroböcker framställer en, ur svensk synvinkel, föråldrad kvinnosyn som idag fortfarande råder i vissa delar av världen.

En viktig slutsats av undersökningen är att framställningarna av genus inte problematiseras i läroböckerna. Det må vara så att det i det medeltida samhället var mannen som var norm och att kvinnor och män särhölls genom olika arbetsuppgifter. Detta ska såklart inte förnekas i historieläroböckerna, för att inta ett genusperspektiv bör framställningarna av genus däremot synliggöras, medvetandegöras och problematiseras. Då reproducerandet av en maktordning där mannen ses som norm inte är fullt synlig vid en första genomläsning av läroböckerna, blir den i mina ögon än viktigare att problematisera då detta är ett tecken på att maktordningen är något vi tar för givet.

Resultatet av min undersökning visar att historieläroböcker bidrar till att reproducera stereotypa framställningar av genus där mannen framställs som norm och kvinnor och män ses som särhållna ifrån varandra. Generaliserbarheten av min undersökning går dock att ifrågasätta. Samtidigt som det kan dras allmänna slutsatser om framställningen av genus i kapitlen om medeltiden, kan tre läroböcker ses som för lite material för att dra generella slutsatser. Likaså kunde det dragits mer generella slutsatser om framställningen av genus i historieläroböcker om hela läroböcker undersökts och inte bara enstaka kapitel. Resultatet av undersökningen och de slutsatser som går att dra är ändå betydelsefulla och bidrar till insikter och konsekvenser för mig som blivande lärare. Resultatet talar om vikten av att jag som lärare måste vara uppmärksam och medveten i mina val av

41

läroböcker. Jag måste kritiskt granska de läromedel jag väljer att använda i min undervisning för att inte bidra till att förstärka traditionella könsmönster och stereotypa framställningar av genus som i slutändan kan få negativa effekter på eleverna. Skeva mans - och kvinnoideal, med avsaknad av historiska förebilder kan bli påföljden av resultatet vilket även tidigare forskning (SOU: 2010:10, s. 665–72) påpekat som möjliga konsekvenser av liknande undersökningar.

Mitt arbete kan trots ifrågasättande av generaliserbarhet bidra med insikter och kunskaper om genusframställningar och läroböcker till framtida yrkesverksamhet inom skolan. Arbetet belyser att genussystem och framställningar av genus kan produceras och reproduceras i historieläroböcker och att skolan omedvetet kan bidra till att förstärka istället för att motverka traditionella könsmönster om lärare inte kontinuerligt kritiskt granskar sitt material i undervisningen. Liknande insikter och kunskaper kan mitt arbete även bidra med till framtida forskning som kan vidareutveckla mitt resultat för att exempelvis undersöka eventuella samband mellan genusframställningar och historiedidaktiska frågor och aspekter. Förslagsvis om genusframställningar kan påverka elevers förutsättningar att tillägna sig historiska referensramar och en fördjupad förståelse för nutiden.