Sammanställning och analys av PULS Historia 4–6

I PULS Historia 4–6 (2012) ägnar sig män ensamma eller i grupp åt arbetsuppgifter och aktiviteter utanför hemmet och hemmamiljön. Männen arbetar bland annat med att bygga kyrkor och borgar, krossa malm, håva in sill och sälja varor. De reser runt och plundrar och slår ihjäl folk, slåss med svärd och hjälper kungen att försvara landet. De ägnar sig åt aktiviteter såsom att dricka öl, spela kort och spela fiol. Platser män/mannen befinner sig på är kopplade till deras aktiviteter och arbetsuppgifter. De befinner sig i kyrkan, på marknadsplatser, på stadens torg och i särskilda gillehus. De befinner sig i olika delar av Sverige så som i Bergslagen, Skanör, Gamla Stan och i Mora. De finns i olika landskap som Uppland, Gotland och Halland men även ute i Europa och världen. De befinner sig i Rom, Normandie, Köpenhamn, Damaskus och Frankrike. Typiska kännetecken och egenskaper för män är att de är tvungna att följa katolska kyrkans regler och ska se till att stadens lagar och regler följs. De tar över regerandet och är ledare. Män tycker om att visa upp sin rikedom och makt och upplever känslor som förälskelse och missnöje. Män är sällan hemma men bestämmer ändå över den ogifta kvinnan. De benämns bland annat som krigare, soldater, uppfinnare, lärare, skomakare och guldsmeder (se bilaga 2).

Kvinnorna i läroboken representeras sällan i grupp utan som ensamma kvinnor. De är kopplade till makt och religion och den ”vanliga” kvinnans liv beskrivs knappt. Den ”vanliga” kvinnan ägnar sig åt arbetsuppgifter och aktiviteter kopplat till hemmet. Hon mjölkar samt rensar och saltar sill. Hon skriver långa brev och ber. Om kvinnan har en maktposition i form av drottning, ägnar hon sig åt att styra Sverige och Norge, samla Nordens högsta herrar till möte samt regera. Kvinnor i grupp representeras endast i form av nunnor. De ägnar sig åt att skriva av böcker, tillverka medicin, lära sig om växter samt öppna skolor och sjukhus. Platser kvinnan/kvinnor befinner sig på är även de kopplade till deras aktiviteter. De befinner sig på gården, i skogen och i städerna. Nunnor befinner sig i klostren och drottningen på slottet och i Kalmar. Typiska egenskaper och kännetecken för kvinnor är att de sliter hårdast av alla, väntar barn nästan jämt och blir försörjda. De anses giftasvuxna vid 12–13 års ålder och gifts bort eller sätts i kloster. Kvinnor upplever känslor som oro och anses envisa. De tycker bland annat om att lyssna på berättelser. Kvinnor ses som nunnor, häxor, mödrar, kloka gummor eller som någons hustru (se bilaga 2).

I läroboken är Hirdmans logiker om isärhållandet av könen samt mannen som norm synlig i texternas innehåll och form. Särhållningen visar sig genom de tre kategorierna

31

Hirdman hänvisar till. Kvinnor och män särhålls genom sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken. Män och kvinnor ägnar sig åt olika arbetsuppgifter och aktiviteter där mannen sysslar med betydligt fler aktiviteter än kvinnan. Männens arbetsuppgifter och aktiviteter sker utanför hemmet och hemmiljön. Kvinnor, som oftast benämns i singularform, utför aktiviteter och uppgifter i hemmet, om de inte råkar vara drottning eller nunnor. Kvinnor och män har även i denna lärobok olika förpliktelser att sköta där mannen är den som försörjer kvinnan och kvinnan tar hand om hemmet i enlighet med Hirdmans genuskontrakt. Männen befinner sig på och besöker fler platser än kvinnor. Männen är i olika delar av Sverige samt världen medan kvinnor befinner sig i hemmamiljön- på gården, slottet eller klostret eller platser i närheten av dessa platser. Den kategori som visar tydligast på särhållningen är kategorin egenskaper/kännetecken. Kvinnor och män har olika egenskaper som visar på deras olikheter och särhållning ifrån varandra men även på att mannen ses som normen. Män ses som de största genier som funnits, de kunde det mesta och de bestämde över kvinnor. Kvinnan jämförs med mannen och kunde göra en man tokig i huvudet och benämns som bihang till män så som ”hans hustru” eller ”hans drottning” (se bilaga 2).

Även om likheterna mellan kvinnor och män är fler i denna lärobok än i Upptäck

historia: LGR11 (2016) är det fortfarande fler skillnader än likheter som framhävs genom

Hirdmans tre särhållande kategorier. De ställen i tabellerna som visar på likheter mellan kvinnor och män i de tre kategorierna (se bilaga 2) måste även precis som i den första läroboken ses till sammanhanget som orden/begreppen befinner sig i för att resultatet inte ska bli missvisande. Särhållningen av könen samt mannen som norm genomsyrar även likheterna i tabellerna genom förklaringar i resterande text. För att framställningen av genus ska bli rättvis måste orden och begreppen ses i sin helhet.

De sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken som visar på likheter mellan kvinnor och män är även i denna lärobok kopplat till religion och kloster. Där arbetade munkar och nunnor med att tillverka medicin och forska i gamla grekiska och arabiska texter. De ges samma kännetecken i form av att nunnor och munkar inte fick gifta sig, inte fick äga något samt var flitiga (se bilaga 2). De lever båda på samma plats, utför samma sysslor och tillges samma kännetecken men är ändå särhållna då de inte lever tillsammans på platsen de befinner sig på. I resterande text står det att munkar och nunnor inte får leva tillsammans i klostren. I Palestina befinner sig en kvinna, Heliga Birgitta på pilgrimsvandring då Jesus talat om för henne att hon ska besöka det heliga landet. Flera män i grupp, korsriddare, befinner sig också i Palestina på uppdrag av påven. De krigar

32

mot muslimerna och ska befria landet från islam. Kvinnan och männen befinner sig på samma plats men utför olika aktiviteter vilket kan ifrågasätta likheten och mer visa en särhållning. Gemensamt är dock att de tagit sig till Palestina av religiösa skäl. Både kvinnor och män befinner sig enligt tabellerna utanför kyrkporten (se bilaga 2). Detta när de straffas av prästen för att de syndat, här ses de som jämlikar. Likaså befinner sig både kvinnor och män i fängelse där det inte heller framkommer i texterna som att de skulle vara särhållna ifrån varandra. Jag tolkar detta som att kvinnor och män båda är lika inför Gud och inför lagen. Något som både kvinnor och män ägnar sin tid åt är att leka och dansa samt sjunga gamla folkvisor vid fest. Inte heller vid sådana tillfällen framstår kvinnor och män som särhållna utan befinner sig på samma plats och utför gemensamma aktiviteter.

Hirdman (2007, s. 13–14) menar att isärhållandet upprätthålls genom att den som överträder gränserna för hur man bör agera som kvinna respektive man straffas av omgivningen. En kvinna som uppträder på ett stereotypiskt manligt sätt och exempelvis har ett traditionellt manligt yrke framstår som en avvikare. I denna läroboken beskrivs Jeanne d´Arc, som stred för fransmännen under hundraårskriget, som en avvikare som straffas. Hon stred tillsammans med männen och fick både stridshäst och rustning av kungen och ledde fransmännen till seger efter seger. Hon grips sedan av engelsmännen som beskyllde henne för att vara utsänd av djävulen och brände henne på bål som häxa. Jag tolkar detta som att hon straffades och beskylldes som häxa då hon utförde en typiskt manlig uppgift, att strida i krig.

Hirdman (2007, s. 13–14) menar att särhållandet av könen gör att män ges tillträde till arenor där kvinnor inte är betrodda. Dessa arenor, vilka kvinnan är utestängd ifrån, värderas högre av samhället än de arenor där kvinnan har tillträde och bidrar till kvinnans underordning. Hirdman (1988, s. 51–52) menar även att det är genom särskiljandet av könen som mannen legitimeras som norm, vilket är synligt i lärobokens texter. Innehållet i kapitlen om medeltiden tar så gott som endast upp arenor som kvinnor är utestängda ifrån. Detta i form av krig, maktpositioner samt kyrkan, vilket visar den manliga normen. Även denna lärobok bidrar på detta sätt till kvinnans underordning och visar särhållandet av könen. Arenorna där kvinnor är utestängda ifrån beskriver även hur det är att vara man inom respektive arena. De sysslor/aktiviteter, platser samt egenskaper/kännetecken som män kopplas samman med är även länkade till just de arenorna där kvinnor knappt är märkbara. De tre särhållande kategorierna påvisar även mannen som norm då mannen ges betydligt större utrymme inom kategorierna. Kvinnor nämns i större utsträckning inom

33

de manliga arenorna i denna lärobok än i Upptäck historia: LGR11 (2016). Dock får de aldrig ha en sida för sig själva utan att en manlig gestalt ska nämnas. Så är inte fallet på männens sida där flera uppslag endast handlar om män utan att en kvinna nämns. Nunnor, Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina, kopplas till kyrkan. Kopplat till maktpositioner nämns drottning Margareta och i samband med krig nämns Kristina Gyllenstierna och Jeanne d´Arc.

Texternas språk i form av ord och begrepp som används för att beskriva innehållet visar i stor utsträckning isärhållandet av könen samt mannen som norm. Stereotypa ord och uttryck används för att i synnerhet beskriva egenskaper/kännetecken hos kvinnor och män där mannen ses som det normala och kvinnan det avvikande. Hirdmans (2001, s. 59– 61) påstående att män ges betydligt fler synonymer stämmer även i denna lärobok. Kvinnor kännetecknas som vackra, jungfrur, de oroar sig och undviker våld samt kan göra män tokiga i huvudet. De tillhör någon man i form av uttryck som ”hans hustru”, ”hans drottning” och genom att de blev försörjda av en man. De förminskas genom uttryck som ”lilla drottningen” samt anses som avvikande i form av att vara häxor. Män kännetecknas främst i form av yrken så som präster, sjömän, skomakare och guldsmeder. De är rasande kungar och riddare, de kan det mesta och är genier samt visar sin makt och rikedom (se bilaga 2).