Riksdagens tillkännagivanden och tidigare uppdrag

Riksdagen begärde i ett tillkännagivande i april 2015 att regeringen snarast skulle se över reglerna om företrädaransvar och om tillämp- ningen av bestämmelserna blivit för hård och om bestämmelserna borde ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, för- bättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.7 _Riksdagen

avslog samtidigt en motion om att företrädaransvaret skulle slopas eller att en särskild tidsfrist skulle gälla innan ansvaret inträder.

5 _{Se Persson Österman & Svernlöv, rapport 2013 s. 7 f.}

6 _{Se Tillämpning av företrädaransvaret i underinstanser, Skeppsbron skatt, rapport 2019-02-15,} se också Abdali och Ondrasek Olofsson, Det skatterättsliga företrädaransvaret – tillämpning i underinstanserna och reformbehov, SvSkT 2019 s. 311.

För att kunna göra den översyn som önskades fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att redogöra bl.a. för hur borgenärsanstånden används, och kan användas, i situationer där det kan bli aktuellt med företrädaransvar, samt hur Skatteverket beaktar reglerna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar vid bedömning av vilka fall som ska föras till domstol och hur talan i domstol ska utformas. Syftet var att få information om hur reglerna tillämpas i praktiken. Upp- draget redovisades i november 2015 i promemorian ”Det skatterätts- liga företrädaransvaret, borgenärsanstånd och hel eller delvis befrielse från betalningsskyldighet”.8 _{Det ingick inte i Skatteverkets utrednings-}

uppdrag att utreda de subjektiva rekvisiten eller lämna några förslag på förändringar.

Vad Skatteverket redovisar i sin promemoria om handläggningen redogörs för löpande i betänkandet i samband med att de enskilda frågorna behandlas, se bl.a. avsnitt 10.6.2 i kapitlet om befrielse. I detta sammanhang finns dock anledning att nämna att Skatteverket, som motbild till den kritiserade och i praxis mycket höga bifalls- frekvensen, lyfter fram det förhållandet att det ingår i verkets utred- ningsarbete att sålla bort de ärenden där det finns tveksamheter. En ansökan om företrädaransvar ska enligt verkets rutiner endast göras i de fall där handläggaren gör bedömningen att samtliga rekvisit för ett utdömt ansvar föreligger. De fall som återstår ska då vara fall där förutsättningarna för att döma ut företrädaransvar bedöms som upp- fyllda. Enligt Skatteverket är det också vad som avspeglas i dom- stolarnas prövning och den höga bifallsfrekvensen.9

Härefter, i september 2017, fick Statskontoret i uppdrag av reger- ingen att se över bestämmelserna i SFL om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det all- männa. I Statskontorets uppdrag låg att också överväga behov av för- ändringar i dessa delar.10

Riksdagen konstaterade, i ett nytt tillkännagivande i mars 2018 att Statskontorets uppdrag inte avsåg hela företrädaransvaret. Upp- draget omfattade bl.a. inte de subjektiva rekvisiten. Riksdagen fram- förde att regeringen därför borde ge ett utökat uppdrag till Stats- 8 _{Fi2015/02473/S3 och Fi2015/04393/S3.}

9 _{Skatteverkets PM 2015-11-25 s. 36.}

10 _{Statskontorets rapport 2018:14 ”Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret. Med} fokus på befrielse och anstånd”.

kontoret att utreda hela företrädaransvaret samt att uppdraget borde redovisas till regeringen senast den 1 april 2018.11

Något sådant utökat uppdrag hann aldrig ges till Statskontoret som redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2018 i rapporten 2018:4 ”Över- syn av det skatterättsliga företrädaransvaret. Med fokus på befrielse och anstånd”.12

Statskontorets utredning byggde på en analys av domar från perio- den 2011–2016, på stickprovsundersökning av Skatteverkets ärenden och på intervjuer och två enkätundersökningar.

För stickprovsanalysen av Skatteverkets ärenden gjordes ett urval av 10 ärenden från vart och ett av de granskade åren 2011–2016, dvs. sammanlagt 60 ärenden. Av dessa hade 23 ärenden avskrivits. I 19 ären- den hade en överenskommelse träffats och i övriga ärenden hade en ansökan getts in till domstol.13 _{Statskontoret drog också slutsatser}

från en tidigare gjord stickprovsanalys av Skatteverkets ärendehan- tering. Den undersökningen är från 2014 och avsåg 223 ärenden från 2011 som inte hade resulterat i någon ansökan om företrädaransvar till förvaltningsrätten. Beträffande analysen av domstolsavgörandena granskades ett slumpmässigt urval på 70 domslut från perioden 2011– 2016 närmare. 50 av domarna var avgjorda av förvaltningsrätterna och 20 av kammarrätterna.

Från stickprovsanalyserna gjorde Statskontoret bl.a. iakttagelsen att de processekonomiska skälen för avskrivning överväger samt bedömningen att Skatteverkets tillämpning av befrielseregeln följer praxis.14 _{Statskontoret konstaterade dock samtidigt att sett till rätts-}

praxis tillämpas befrielsegrunderna mycket restriktivt och att det finns få grunder för hel eller delvis befrielse.15 _{Genom enkätundersök-}

ningarna och intervjuerna fann Statskontoret stöd för att företrädarna likväl som skattehandläggarna var osäkra på vad som gäller som grund för befrielse.16 _{Resultatet av nu nämnda stickprovsanalyserna}

kommenteras närmare i anslutning till utredningens egen undersök- ning av Skatteverkets ärendehantering, se avsnitt 7.7.2. Slutsatserna beträffande tillämpningen av befrielseregeln beaktar utredningen i avsnitt 10.6.3.

11 _{Riksdagens tillkännagivande den 28 mars 2018, bet. 2017/18:SkU12 punkt 12, rskr. 2017/18:202.} 12 _{Fi2015/02473/S3 och Fi2018/02250/S3.}

13 _{Statskontorets rapport 2018:4 s. 18, 37 och 39.} 14 _{Se rapporten s. 37 f.}

15 _{Se rapporten s. 41.} 16 _{Se rapporten s. 8.}

Vad gällde anståndsreglerna fann Statskontoret det inte visat att Skatteverket tillämpade anståndsreglerna för hårt i förhållande till vad som utgör gällande rätt. Samtidigt drogs dock slutsatsen att tillämp- ningen av anståndsreglerna medförde en viss risk för att livskraftiga företag avvecklas. Trots detta lämnades inga konkreta förslag till ändringar av anståndsreglerna men däremot ”alternativa handlings- vägar”.17 _{Dessa redogörs närmare för i avsnitt 12.3.2.}

Slutligen kan nämnas att Statskontoret ansåg sig ha funnit stöd för att Skatteverket behövde förbättra insynen i myndighetens ärende- hantering och att såväl Skatteverket som Bolagsverket behövde för- bättra informationsinsatserna för att stärka rättssäkerheten, öka förutsebarheten och förbättra villkoren för företagande.