Rubrik- och bildsättning

Rubrik och bild till en artikel väljs med omsorg och ska ringa in hela artikeln på några få ord (Häger 2014). Därför är det av vikt att diskutera vilka val som slutligen porträtterat händelsen.

36

Figur 12: Jämförelse mellan namn och citat i rubrik.

I 84 artiklar används ett citat i rubriken. I 42 artiklar har artiklarna rubriker med namn. I tabell 5 ser vi att det framför allt förekommer både kvinnliga citat och namn. Det förekommer också i huvudsak ett samband mellan kvinnliga namn och citat och vice versa. Det finns däremot två skillnader – vid ett tillfälle skrivs ett manligt efternamn bredvid ett kvinnligt citat. Det finns också ett exempel på när kvinnan porträtterats med bara förnamn. Inget av dessa fenomen återfinns i det motsatta fallet.

Kvinna Man Fler kvinnor Fler män

Flera, lika Ingen bild Totalt

Kvinna 55 - 4 - - - 59 Man - 23 - - 4 - 27 Fler kvinnor - - 68 - 1 - 69 Fler män - - 2 2 5 - 9 Flera, lika - - 1 - 2 - 3 Inget ansikte 2 - 1 - - 54 57 Totalt 57 23 76 2 12 54 224

Tabell 5: Antalet personer per kön på bild kontra ansikten (t.v.).

0 2 4 6 8 10 12

Kvinnligt förnamn Kvinnligt fullt namn

Kvinnligt efternamn

Manligt förnamn Manligt fullt namn

Manligt efternamn

Namn kontra citat i rubrik

37

Det är dock ganska ovanligt att använda sig av namn och citat i rubrik. Bilder däremot, används i 170 fall. I tabell 5 visualiseras att det är betydligt vanligare med kvinnor på bild. Absolut vanligast är bilder med flera kvinnliga ansikten. Intressant är dock att det finns bilder på ensamma kvinnor som inte uppvisar något ansikte medan män alltid har ansiktet synligt. I fall med båda könen på bild är det intressant att det i flera fall där det är jämnt antal eller majoritet kvinnor som fler män har synliga ansikten.

Kvinna Man Fler kvinnor Fler män Flera, lika Ingen bild Inget ansikte Totalt Aktiv, is 11 2 23 1 - - 2 37 Is, passiv 5 11 15 1 - - 1 32 Avbytar/utvisning - 5 16 7 1 - - 29 Omklädningsrum 1 1 - - - - - 2 Aktiv, ej is 2 - 2 - - - - 4 Annan miljö än is - - 1 - - - - 1 Porträtt is 5 3 3 - - - - 11 Porträtt utan is 35 10 - - 1 - - 46 Montage - - 4 - 1 - - 5 Ingen bild - - - - - 54 - 54 Totalt 59 32 64 9 3 54 3 224

Tabell 6: Ansikten på bild kontra miljön bilden är tagen i.

De olika miljöerna där bilden är tagen är också viktigt för porträtteringen av de olika könen. Majoriteten av alla bilder har tagits under spel av flera kvinnor. Det är nästan aldrig kvinnor porträtteras i grupp utanför isen. Däremot är det väldigt vanligt att ensamma kvinnor fotas i porträttbilder utanför ishalls-miljö.

38

Figur 13: Namn och citat i rubriker över tid.

Augusti September Oktober November Totalt

Kvinna 18 8 13 20 59 Man 25 5 - 2 32 Fler kvinnor än män 41 3 18 2 64 Fler män än kvinnor 5 - 3 - 8

Flera, lika många 1 2 - - 3

Inget ansikte 2 - 1 - 3

Ingen bild 32 9 8 6 55

Totalt 124 27 43 30 224

Tabell 7: Ansikten på bild över tid.

Vi har sett att kvinnor är föremål för den huvudsakliga bild- och rubriksättningen. I figur 13 samt tabell 7 ovan visas en förändring över tid. Tydligt är att män får en mer framträdande roll i början av händelseförloppet, och nämns både vid namn, citeras och visas på bild betydligt oftare till en början. Till skillnad från resultatet för representation i texterna är det dock vanligare att porträttera kvinnor både på bild och i rubrikerna genom hela tidsförloppet. Mot slutet av rapporteringen är det dock detsamma som tidigare, betydligt mer kvinnor.

0 5 10 15 20 25

Augusti September Oktober November

Rubriksinnehåll över tid

39

Figur 14: Kvinnliga kontra manliga citat och namn i rubriker mellan tidningarna.

Figur 15: Ansikten på bilderna som publicerats i tidningarna indelat i geografiskt område.

Det är inte heller några riktigt avvikande resultat landsdelar emellan. I figur 14 och 15 visas tydligt att både flera kvinnliga namn och citat förekommer generellt. Götaland och Svealands tidningar porträtterar däremot betydligt fler kvinnor än män i sina rubriker, medan de

0 5 10 15 20 25

Lokalt Götaland Lokalt Svealand Lokalt Norrland Rikstäckande

Kvinnor kontra män i rubriker

Manligt namn Kvinnligt namn Manligt citat Kvinnligt citat

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Lokalt Götaland Lokalt Svealand Lokalt Norrlan Rikstäckande

Ansikten på bild i tidningarna

40

rikstäckande medierna publicerar både fler manliga namn och citat i sin framställning. I bildsättningen är spridningen ungefärligt densamma. Procentuellt har medierna en någorlunda likadan värdering, där lokaltidningarna publicerar fler bilder där kvinnor är flera till antalet. Rikstäckande tidningar publicerar också fler bilder på kvinnor, men har procentuellt en större andel bilder med män än lokaltidningarna.

För att sammanfatta detta resultat är den kvinnliga närvaron starkare än mannens, något som går emot tidigare forskning (Fink 2015, Bernstein 2002, Hargreaves 1994). Det sätter en tydlig inramning kring vad som händer här, och hur den här händelsen betraktas. Genomgående för rubriker och bilder är att kvinnor tar stor plats genom hela händelseförloppet, något som således ger en tydlig gestaltning från samtliga tidningar (jfr Goffman 1986, Entman 1993, Scheufele 1999). Porträtteringen av kvinnor som aktiva och i sin roll som hockeyspelare särskiljer sig från den traditionella rapporteringen. Det finns spår av en generell bild likt tidigare, då män från början tar mer plats i händelsen, kvinnor vid något tillfälle enbart tillskrivs med förnamn och porträttbilder utanför ishalls-miljö är vanligare bland ensamma kvinnor än män (jfr Fowler 1991, Jarlbro 2006, Hargreaves 1994). Men den tydligare generella bilden av en aktiv, idrottande kvinna, ger en gestaltning som trycker mycket på damsport, vilken är mindre synlig i sportmedier (jfr Jarlbro 2006:87, Hargreaves 1994). Således ger händelsen mycket publicitet till damsporten, vilket i sin tur kan påverka publiken att uppleva frågan viktigare än tidigare (jfr McCombs & Shaw 1972, Dearing & Rogers 1996).

De rikstäckande tidningarna och lokaltidningarna skiljer sig åt något, något som mycket väl kan härledas till de olika krav som ställs på tidningarna. Lokaltidningarna kan dessutom anspela sina rubriker och texter på spelare med lokal förankring på ett annat sätt en rikstäckande medier kan (jfr Häger 2014:422). Däremot innebär den rapportering som de rikstäckande medierna lägger fram att män har mer inflytande på frågan än vad de andra tidningarna porträtterar och går således emot den allmängiltiga ramen (jfr Entman 1993, Shehata 2012, Beauvoir 1999).

5.2 Kritisk diskursanalys

Här nedan kommer den kritiska diskursanalysen att presenteras. De åtta artiklar som har analyserats har valts ur ett kriteriestyrt urval, baserat på det kvantitativa resultatet. Följande kriterier har använts:

41

- Det ska finnas två artiklar från varje analyserad månad.

- Artiklarna från samma månad ska komma från olika tidningar.

- Artiklarna ska behandla bojkottsaspekten ekonomi, men artiklarna får inte behandla samtliga beskrivna aspekter.

- Från varje månad ska en artikel innehålla fler namngivna män medan den andra ska innehålla fler namngivna kvinnor.

Resultatet börjar med en genomgång av texten, vilket börjar med en analys av den kommunikativa handlingen, hur texten är uppbyggd och vad det innebär, som följs av analys av diskursordningen, vilka diskurser och genrer som återfinns i texten. Därefter följer en presentation av den diskursiva praktiken, vilken betydelse produktionsfaktorerna har på texten. Slutligen presenteras den sociala praktiken, där förhållandet mellan den samlade bilden av analysmaterialet ställs i kontrast till de genusteorier som presenterats tidigare.

Följande kriterier behöver uppfyllas: