Denna studie syftade till att undersöka framställningen av kön och ämne under spelarnas bojkott av Damkronorna 2019, samt undersöka skillnader och likheter över tid och mellan tidningar. Studien har genomförts med två metoder vilka har kommit fram till separata slutsatser som, för en grundligare förståelse, behöver diskuteras tillsammans.
6.1 Framställningen av kön och aspekter
Det har tydligt framgått att ekonomin är den stora frågan, och det är framför allt kvinnor som får synas och prata i samband med frågan. Kvinnorna framställs i kompetenta och professionella roller, om än i lägre roller än de manliga inblandade. Män däremot, är betydligt mer representerade som skribenter. Även om antalet män som skribenter likt tidigare forskning är betydligt fler än kvinnor, är antalet kvinnor och framställningen av dem en helt annan än den som beskrivs i tidigare forskning. De benämns nästan uteslutande med fullt eller enbart efternamn, porträtteras främst som aktiva på bilder, och får uttala sig i mycket större utsträckning än vad män får. Däremot är denna studie inriktad mot en händelse där professionella kvinnliga spelare är i centrum. Således bör framställningen av kvinnor vara i en större mängd och i ett professionellt spelrum. Att kvinnor även får mycket plats i rubriker och framställs som aktiva spelare på bilder fastställer en tydlig vinkel på kvinnor. Den mängd rapportering som skett är stor, vilket antyder att damidrotten fått en större roll på sportsidorna.
Men vid en närmare läsning visade sig framställningen av kvinnor vara mer lik tidigare forskning än vad som utgavs till en början. Kvinnor får konstant förklara och försvara sitt beteende, som framställs bygga på känslomässiga utspel. Män, å andra sidan, får analytiskt undersöka skeendet och diskutera hur detta uppstod. Män får dessutom uttala sig i frågan även om de inte är direkt inblandade i konflikten. Kvinnorna framställs också som ansvariga för situationen på grund av deras bojkott, medan anledningarna till den saknar någon aktör. Trots att kvinnor framställs i en professionell roll med mycket förtroende ifrågasätts deras beteende, som att de inte har tagit ett genomtänkt beslut.
Att den ekonomiska faktorn tar så mycket plats, trots att spelarna påpekar den bristande respekt de utsätts för är intressant. Varför denna aspekt lyfts mer än andra går bara att spekulera i. Betydelsen av många manliga skribenter, närhet till liknande förlopp eller vikten av en konkret
50
vinkel på nyheten skulle alla kunna vara förklaringar till den framställning som gjorts. Däremot innebär vinkeln av den ekonomiska aspekten att bojkotten uppfattas som en konsekvens av den ekonomiska situation som Damkronorna hamnat i, snarare än att Damkronorna upplever sig vara sämre behandlade än sina manliga kollegor. Således hamnar den huvudsakliga förklaringen i skymundan, vilket kan påverka hur händelsen uppfattas för publiken. Då män generellt kan antas vara mer materialistiskt lagda kan dessutom den ekonomiska vinkeln tilltala de manliga läsarna, då män inte har upplevt de förhållanden kvinnorna beskriver.
6.2 Skillnaden mellan tidningar och i tid
Trots det omfattande antalet tidningar i materialet framställs händelsen genom en huvudsaklig vinkel både tidsmässigt och tidningsmässigt genom hela händelseförloppet. En mindre skillnad kan ses mellan rikstäckande och lokala tidningar, där de rikstäckande tidningarna har en högre procent manlig närvaro, men i stora drag ser rapporteringen lika ut. Tidsmässigt sker en förändring mellan antalet kvinnor och män som kommer till tals, där antalet kvinnor är betydligt fler i slutet på händelseförloppet än i början. Däremot är den huvudsakliga gestaltningen liknande genomgående i materialet – kvinnor är ansiktet utåt och beskrivs som professionella, medan ekonomin är faktorn som konstant återupprepas som förklaring till bojkotten, även efter att bojkotten tagit slut. Detta leder till en samlad gestaltningsram, där gestaltningen av frågan är densamma, vilket ger en enstämmig bild kring vad händelsen handlar om. Betydelsen av den ekonomiska aspekten blir således den viktiga, enligt medierna. Därför tror också publiken det.
6.3 Slutsatser
Denna undersökning visar att trots att kvinnor och män beskrivs som jämlikar på ytan återfinns en traditionell syn på kön och genus i texten. Kvinnorna får försvara sina beslut medan männen får diskutera fritt kring berättelsen, både som inblandade och skribenter. Skildrandet av händelsen som konsekvens av en ekonomisk aspekt visar på något av ett tolkningsföreträde för män, då kvinnor återkommande förklarar att bristen på respekt är det som de undrar mest över. Den samlade bilden från alla sorters medier kan genomgående ge dagordnings- och gestaltningseffekter. Damhockeyn får genom en stor händelse mycket publicitet, vilket kan tänkas påverka publiken att tänka att kvinnlig hockey är intressant, medan gestaltningseffekterna genom porträtteringen av den ekonomiska aspekten riskerar att undanskymma den faktiska anledningen till bojkotten. Rapporteringen kring Damkronornas
51
bojkott visar således att oavsett vilken tidning, rikstäckande som lokaltidning, presenterar medierna en traditionell bild av vad sportjournalistik ska vara – av män och begriplig för män, även om den nödvändigtvis inte handlar lika mycket om män.
6.4 Framtida forskning
Denna undersökning har fokuserat på den framställning av händelsen som gjorts i medierna, med en kortare diskussion kring vilka medieeffekter denna rapportering kan tänkas få. Däremot kan inga fullständiga slutsatser dras utifrån detta resultat, då effekten av rapporteringen saknar empiriskt stöd. Således skulle ett intressant framtida forskningsområde kunna vara just detta – att empiriskt undersöka vilka effekter denna rapportering haft på publiken, och vad det kan tänkas bero på. Ytterligare ett intressant forskningsområde hade varit effekten händelsen har fått på den framtida rapporteringen. Där skulle eventuellt påverkansfaktorer inom händelseförloppet kunna utrönas genom en jämförelse mellan tiden före bojkotten kontra efter.
52