• No results found

Det första temat blev rutiner och struktur i det förebyggande arbetet, som rör på vilka grunder elevhälsan kan arbeta förebyggande, och grunder som motsätter sig till ett förebyggande arbete.

Informant 4 uttalade sig kring deras arbetsrutiner mot grooming samt vilka som är till grund för den enligt följande:

” Rutiner skulle jag inte säga att det finns på det sättet utan tyvärr så är det upp

till varje person och i viss del varje skola.Jag och min kollega här, har gjort ett årshjul där vi pratar med 6orna, 7orna för att prata om detta…men det är något som vi har satt ihop för att underlätta för oss själva”- Informant 4

Hen förklarar att det inte finns några fasta rutiner inom elevhälsan kring hur kuratorer ska gå tillväga när det handlar om ett förebyggande arbete.

Intresset att arbeta förebyggande från skolor är bristfälligt och hen framhäver att det är upp till varje person och skola att vara engagerad i frågan. Trots att hen benämner problematiken i det egna ansvaret så framhäver hen istället möjligheter till att skapa egna rutiner för att arbeta förebyggande. Hen benämner ett årshjul som inkluderar årskurserna fem, sex och sju där de pratar delvis om grooming med eleverna men inkluderar också föräldrarna vid ett tillfälle. Men även ett samarbete med andra

professioner inom elevhälsan. Trots lågt engagemang och brist på struktur har kuratorn och sin kollega påbörjat vissa rutiner kring grooming och dess förebyggande insatser. Hen förklarar att ofta krävs det att något har

uppstått för att det ska bli ett aktuellt problem.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är tankeställare det som förändrar folks synsätt och värderingar kring förbestämda konstruktioner (Payne, 2015). I och med kuratorers kritiska förhållningsätt mot vems

ansvar det ligger hos att förbygga grooming påbörjas en process där de diskuterar vad de själva anser behövs göras utifrån sin yrkesprofession.

Vilket styrks av Payne (2015) som tar upp betydelsen av att vara medveten om sin uppfattning av verkligheten och inneha en kritisk utgångspunkt.

Det kritiska synsättet ledde till att de startade ett årshjul som rutin, men utifrån deras egna initiativ. Dock innebär det inte att resten av elevhälsan inom kommunen arbetar med samma engagemang kring ämnet. För att det ska inbegripa hela elevhälsan krävs ett deltagande av alla kuratorer för att inspirera och upplysa, något Johansson och Lalander (2013) förklarar kräver ett aktivt samtal som berör både människors subjektiva och objektiva syn. Men det kan vara problematiskt utifrån vilken

verklighetsuppfattning personer har av grooming. Utifrån att Berson (2003) förklarar samarbete som en av de viktigaste grunderna för att kunna

förebygga grooming, är vår tolkning att arbeta aktivt med frågan inom hela elevhälsan är något som behöver göras.

Informant 1 förklarar utförligt hur ett årshjul för deras elevhälsa ser ut som berör förebyggande insatser mot grooming inriktade mot särskilda

årskurser. De börjar det förebyggande arbetet tidigt i lågstadiet upp till högstadiet. Det används material som filmer, artiklar och diskussioner eleverna sinsemellan. De områden som berörs är integritet, trygghet och samarbete. Där inkluderas även trygghet på internet och risken för grooming. Hen tar upp att ämnen som diskuteras varje år tar annan form utifrån åldern på eleverna och framhäver att ju äldre de är och desto mer fördjupade blir diskussionerna som hålls, se följande citat:

”Sen pratar vi igen om integritet, men på en annan nivå jämfört med 1,2 an. Dom är större, och har lite andra sätt att prata på ett annat vis. Sen har vi års. 5

kropp, samtycke, ja nej signaler, vad som är okej och inte, och de blir också kopplat till nätet”. Sen har vi också års. 7 lagt till att vi jobbar med nätet, och det här blir en del av att bli trygg i nätet”- Informant 1

Diskussionerna blir djupare dels på grund av mognad och ålder men också dels för att eleverna börjar uppfatta saker på andra sätt. Årshjulet roterar på fyra teman som berör de beskrivna områdena.

Utifrån deras aktiva rutiner som berör ett flertal årskurser utmanas

elevernas inställning och upplevelse av förekomsten av grooming. Genom att diskussionen är återkommande finns det utrymme för förändring, särskilt i beaktande av elevernas utveckling och mognad (se även Payne 2015). Att uppmärksamma grooming för barn är en viktig del av att

förebygga grooming enligt Wurtele och Kenny (2010). Utifrån att arbetet är återkommande ges även möjligheten till förändring av attityder vilket stärks av Dombrowski m.fl. (2007), något som är viktigt för barnen men även för skolpersonalen. Vår tolkning av att aktivt arbeta mot grooming ger möjligheten för elevhälsan att observera och se över hur rutinerna fungerar och om det bidrar till en ökad medvetenhet och kunskap. Enligt Larsson och Sohlberg (2014) sker förändringar kring hur människor uppfattar saker via språket och hur individer tar emot det som sägs. Det innebär att elevhälsan kan reflektera kring hur de värderar olika sociala konstruktioner och se över vilka uppfattningar de har som ligger till grund till deras förhållningssätt. Dels hur de själva uppfattar internetanvändning och dels hur det i relation till barn och ungas påverkar deras uppfattning om ämnet.

Grunden till det välplanerade arbetet mot grooming ansåg informanten låg i deras upplevelse av betydelsen av att arbeta förebyggande inom

elevhälsan, enligt följande:

”Jag tänker att vårt viktigaste uppdrag ändå är det förebyggande arbetet. Men sen så har vi ändå lite grundkunskaper och vana att vara med om barn som är med om svåra saker. Sen så har vi ingen spetskunskap om detta men stöter man på det så tar vi stöd av varandra vi kollegor eller av andra enheter som BUP t.ex. Det kan bli mer ett lotsande och att det tas om hand av specialister”- Informant 1

Informant 1 menar att deras viktigaste arbete gällande grooming är just att förebygga. Trots att informanten anser att de har bristfällig kompetens när det gäller specifikt mot grooming, så anser de att deras grundkunskaper är tillräckliga för att kunna hjälpa och stötta barn som är med om svåra saker på plats och på individnivå. Om ett barn är behov av hjälp och stöd på ett sätt som kuratorn inte är behjälplig, kan hen be om hjälp av andra kollegor eller andra enheter så som BUP och liknande. Vid svårare problem så kan elevhälsan be om hjälp ifrån andra insatser i samhället.

Hur det arbetas med det förebyggande arbetet samt vilken sorts hjälp barnen och de unga får, beror inte endast på hur det arbetas inom elevhälsan på just den skolan utan även hur andra insatser spelar in.

Samarbetet mellan elevhälsa, lärare och föräldrar är något som Berson (2003) framhäver är av stor betydelse, men Brottsförebyggande rådet (2007) styrker även på samarbete mellan andra aktörer inom samhället som socialtjänst. Samhällets syn på grooming har också betydelse då det är de högre instanserna som bestämmer hur skolplan och liknande ska se ut.

Men för att det ska ske menar Dombrowski m.fl. (2007) att det kräver en förändring hos människors attityder gentemot grooming. Payne (2015) förklarar att en individ påverkas av sin familj men även andra nivåer i samhället. Vår tolkning är att för att det förebyggande arbetet ska lyckas krävs ett samarbete mellan skolan och andra instanser i samhället.

I det här fallet har informanten grundkunskaper inom ämnet och det verkar finnas kunskap som är till användning för att kunna hjälpa de barn och unga som behöver det.

Informant 3 uttalade sig om hur hen ser på ett förebyggande arbetet med grooming och hur det ser ut, enligt följande:

”Jo men det är ju viktigt självklart. Man jobbar ju med barn. Jag har kört handledning med lärare och mentorer, jag vet inte om ni har sett aktiv skola en film dom har. Den är beskrivande, brutal. Den visar sanningen, det är så det funkar.

Jag har visat den för lärare men inte elever. Jag börjar alltid i lågstadiet med att visa rädda barnens material när det gäller internetanvändning och liknande. Vi börjar tidigt att arbeta förebyggande gällande att vara trygg på nätet. Vi skickar ut detta till föräldrar och vårdnadshavare”- Informant 3

Informanten ser sin roll kring ett förebyggande arbete som betydelsefull.

Hen engagerar sig och arbetar aktivt gällande att informera och samarbeta med lärare på skolan. Hen använder sig av material för att informera och bidra med kunskap gällande arbetet. Att lärare bör ha kunskap om grooming är en återkommande åsikt i flera intervjuer, eftersom det är de som träffar eleverna varje dag vilket inte alltid en kurator som ofta arbetar på flera skolor gör. Hen skickar också ut material till vårdnadshavare så att de får mer kunskap gällande problemet.

Berson (2003) nämner att vårdnadshavarnas delaktighet inom

förebyggandet mot grooming är en betydelsefull skyddsfaktor. Genom att elevhälsan inkluderar vårdnadshavare med information och material skapas möjligheten för vårdnadshavare att vara inkluderande i

upplysningen av grooming även i hemmet. Att arbeta med material och att skicka ut det till vårdnadshavare är ur ett bredare perspektiv någonting

positivt, att inte endast arbeta utifrån ett mikroperspektiv gällande arbetet mot grooming (se även Payne 2015). Vilket även styrks av Larsson och Sohlberg (2014) som belyser vikten av förståelsen att flera delsystem utgör en helhet

Av det ovanstående framkommer det att det är upp till var och en att lägga ned tid för att skapa rutiner, vilket kan leda till att rutiner inom ett

förebyggande arbetet blir bristfällig. Informant 2 uttalade sig kring deras avsaknad av rutiner kring ett förebyggande arbete, där otydligheten mellan olika ansvarsområden försvårar tillvägagångsättet, enligt nedan:

”Det finns inga rutiner, men jag tänker att läraren, när det händer saker så är dom duktiga att ta upp och prata om problematiken i klass när det har hänt saker, så det är väl det, men det finns inget uttalat kring det, vilket är synd”- Informant 2

Informant 2 menar på att det inte finns några rutiner inom de skolor som hen arbetar på när det gäller förebyggande arbete mot grooming. Uppstår det problem eller händelser gällande grooming så är det vanligtvis läraren som tar upp problemet och arbetar med det ute i klasserna, vilket hen anser att lärarna gör bra. Det finns inga uttalade rutiner om hur man ska arbeta med grooming vilket informanten anser är synd, då hen anser att behovet finns. Hen nämner att på en av skolorna har en tredjeklass börjat prata om grooming, dock är det inget som har lett till att fler skolor eller årskurser har anammat idén. Kuratorn anser att det är synd att det inte finns några rutiner kring ett förebyggande arbete, men hen har inte gjort någon aktiv förändring att ändra på situationen.

Det ovanstående indikerar på att kuratorn har en viss förståelse att det vore bra om ett aktivt arbete finns, men att hens grundvärderingar kring

kan förstås av Johansson och Lalander (2013) förklaring över att människor väljer att kategorisera omvärlden för att få kontroll och tydlighet. Tolkning blir att uppfattningen kring elevhälsans arbete mot grooming inte ligger i deras ansvarsområde, eftersom det inte finns något uttalat ansvarsområde angående grooming. Utifrån att en kurator på en skola har påbörjat en rutin kring förebyggande arbete kan den i sin tur påverka och utmana kollegors syn och värderingar. För att individuella kuratorer ska påbörja rutiner samt skapa förändring, krävs det enligt Johansson och Lalander (2013) en dialog där man benämner sina egna värderingar men även den objektiva delen av situationen för att kunna nå en förändring. Det här är något som inkluderar flera olika nivåer inom elevhälsans aktörer.

Att elevhälsan inte utgår från några rutiner vid gällande av förebyggande arbete mot grooming är något som informant 5 kännetecknar sig med. Här sker arbetet endast om det har skett nyligen:

”Ja. Sen är det klart att vi arbetar med det när det väl har uppstått men vi arbetar inte förebyggande. Polisen har gjort en film som heter delbart, det handlar om hur foton delas. Kanske 10 minuter lång. Den har vi visat eleverna. Men det var på grund av att det hade hänt något, det är inget vi gör annars.”- Informant 5

Informant 5 förklarar tydligt att deras elevhälsa inte har något

förebyggande arbete utan de inriktar sig snarare efter behovet. Om det blivit ett aktuellt problem så kan de diskutera det med den grupp som berörs. Hen nämner att vissa material som Polisen har tagit fram har hon visat för eleverna, men det utifrån att något hade hänt.

Anledningen till att det inte finns ett förebyggande arbete kan grunda sig i att deras uppfattning om det förebyggande arbetet inte faller inom deras kunskapsområde, utan det riktas istället mot socialtjänst och föräldrar. Det

kan kopplas till Larsson och Sohlberg (2014) beskrivning hur en individs tankar är påverkade från samspel med andra i ett visst förutbestämt sammanhang. Genom att ha den utgångspunkten skapas en förutbestämd uppfattning om vad som ska göras och hur det görs. I och med att de aldrig har fått frågan om varför de inte arbetar förebyggande är tolkningen att det inte har skapats utrymme till reflektion och utmanande till sina

uppfattningar inom sammanhanget. Det finns flera faktorer som påverkar deras uppfattning. Dels läraransvaret som uppgetts tidigare, att läraren har en daglig kontakt med eleverna i jämförelse med vad skolkuratorn har.

Dels den högre värderande skyddsfaktorn som föräldrarna innehar enligt Berson (2003). Utifrån värderingarna blir tolkningen att

grunduppfattningen blir att elevhälsan inte kan bidra med något värdefullt. De sociala samspelen hålls vid liv när ingen yttre faktor indikerar behovet av förändring. Utifrån den självbestämmande roll som en kurator har till viss utsträckning blir tolkningen att risken finns att inte låta sig bli påverkad av andra aktörer.

Related documents