Inledningsvis kontaktades sju elevhälsoteam i Jämtlands län som arbetade inom grundskolan eller gymnasiet, och blev tilldelade informationsbrev om studien. Kontakten skedde via mail men på grund av utebliven
återkoppling från vissa av kommunerna, kontaktade vi utöver mail via telefon. En kommun valde att inte medverka i studien på grund av deras bristande kunskap om ämnet. En annan kommun har inte varit kontaktbar.
Slutligen fick vi fem skolkuratorer som arbetar från lågstadiet upp till högstadiet, och gav samtycke till att medverka i studien och delta i intervjun. Processen från att vi kontaktade elevhälsoteamen till att vi genomförde intervjuerna tog ungefär två veckor.
Informationsbrevet innehöll information om oss författare, sekretess och samtycke, exempel på frågor och studien i sin helhet (se bilaga 1). Tre av intervjuerna skedde på plats i deras egna kontor, medan två intervjuer skedde via zoom på grund av distans. Innan intervjuerna påbörjades, utformades en intervjuguide utifrån vårt val av en semistrukturerad intervju. Clark (2021) beskriver att i en semistrukturerad intervju skapar forskaren ett manus med frågor som berör förhållandevis specifika teman som har utgångspunkt i studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer är flexibla vilket innebär att följdfrågor kan ställas trots att de inte finns med i intervjuguiden. De frågor som finns med i intervjuguiden behöver inte nödvändigtvis ställas i följordning utan kan anpassas utifrån intervjuns gång. Den intervjuade har också stor frihet att inflika med andra spekulationer och åsikter. Vår intervjuguide utgick från fyra olika teman.
Teman följdes med frågor av dels öppen karaktär, vilket gav utrymme för informanternas upplevelser och åsikter, dels stängda frågor med
skolan, Attityder och inställningar, Förebyggande arbete och Stöd. Sammanlagt blev det 25 frågor i intervjuguiden, med utrymme att kunna ställa
ytterligare frågor utifrån hur svaren utvecklades. Både informationsbrevet och intervjuguiden godkändes av vår handledare innan vi använde materialen.
Alla intervjuer spelades in som ljudfiler med Iphones
applikation ”Röstmemon”, förutom zoomintervjuerna som också spelades in som video, för att säkerställa att intervjun spelades in om det skulle uppstå tekniska problem. Vid användandet av Röstmemon är det viktigt att se till att andra notiser är avstängda för att inte bli avbruten under intervjun. Vi ansvarade för varsitt stycke i intervjuguiden under samtliga intervjuer, därefter delade vi upp det insamlade materialet i hälften för transkribering. Vi transkriberade intervjun samma dag som den genomfördes för att kunna ta tillvara på upplevelsen av samtalet när
minnet fortfarande var färskt. Samtliga intervjuinspelningar bedömde vi att ljudkvalitén var god. En av två videoinspelningar på zoom blev stundvis hackig men ljudfilen påverkades inte av det. Efter att ha dubbelkollat transkriberingen raderade vi samtliga ljudfiler och videoinspelningar.
Clark (2021) förklarar att inspelning och transkribering av intervjuer är grundläggande för att kunna analysera innehållet, utifrån att det skapar en övergripande syn på vad som har sagts och därmed möjliggör att analysera texterna. Vår vision var att intervjuerna skulle ske mellan 40–60 minuter efter vi studerat tidigare intervjuer och dess tidsomfång. När vi utförde intervjuerna låg tre intervjuer på ca 30 minuter och två på ca 20 minuter.
Anledningen till att intervjuerna blev kortare kan bero på att
intervjupersonerna utvecklade svaren på olika sätt, vissa svarade kort och andra mer utförligt. Men även att vår uppfattning kring tidsåtgång inte stämde.
Analysmetod
I denna studie så har vi valt att använda oss av en kvalitativ
innehållsanalys vilket innebär att vi tolkar innehållet i texten genom en systematisk kategorisering av teman och mönster (Creswell & Creswell, 2018). Innehållsanalys är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser gällande innehållet i tex intervjuer. En kvalitativ
innehållsanalys innebär att använda sig av ett induktivt tillvägagångssätt (Clark, 2021). Enligt Graneheim och Lundman (2004) går innehållsanalysen i linje med ett hermeneutiskt synsätt.
När vi använde oss av tolkning i den kvalitativa innehållsanalysen så såg vi inte sanningen som något absolut och ”objektivt” som vid ett positivistiskt synsätt. Eftersom en text inte har någon självklar mening, kan den tolkas och betraktas olika (Klingberg & Hallberg, 2021). Vår verklighet kan tolkas på flera olika sätt och förståelse är beroende av en subjektiv tolkning. En text innefattar alltid flera olika betydelser vilket är viktigt vid diskussionen av resultatet i en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).
Vid en analys av en text eller en intervju i en kvalitativ innehållsanalys studeras först innehållet samt försöker beskriva de synliga och uppenbara komponenterna, vilket är det manifesta innehållet (Graneheim &
Lundman, 2004). Sedan studeras det latenta innehållet vilket innebär att tolka textens underliggande betydelse. Det latenta innehållet är ”det som sägs” mellan raderna (Klingberg & Hallberg, 2021).
Först läste vi enskilt varje text för att sedan jämföra med varandra vad vi ansåg var det manifesta samt det latenta. Utifrån att vi var två fick vi möjligheten att komplettera varandra med olika åsikter. För att visa vad
samtliga texter. Sammanlagt blev det nitton citat. Citaten vi valde definieras, enligt Klingberg och Hallberg (2021), som meningsenheter, vilket är meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för studiens frågeställningar. Det kan vara meningar, ord eller stycken av en text som bildar ett sammanhang. En meningsfras vi använde var: Svårt att hitta tid ibland. Bryta i ett schema. Det kan krocka med praktik, nationella prov och liknande. Ur denna kondenserade vi meningen och fick fram: Det är svårt att skapa utrymme för ett förebyggande arbete. Därefter namngav vi den med koden: resursbrist. Klingberg och Hallberg (2021) förklarar att en kod är en etikett som man sätter på meningsenheterna som kort beskriver innehållet av dem. Det gjorde vi med samtliga nitton meningsenheter, därefter skapade vi kategorier varav en kategori blev: Samarbete och prioritering.
Klingberg och Hallberg (2021) förklarar att kategorier är en grupp av flera koder med innehåll och uttryck som liknar varandra och bildar en enhet.
När vi skapade kategorier undersökte vi likheter samt skillnader i materialet. Till sist gjorde vi teman vilket innebar att vi reflekterade över kategorierna samt att vi sökte efter en underliggande mening (Klingberg &
Hallberg, 2021). Varav temat där kategorin samarbete och prioritering ingick namngavs: Utmaningar. Att skapa ett tema i innehållsanalysen är ett sätt att länka samman de underliggande betydelserna i kategorier. Ett tema
används för att uttrycka textens latenta innehåll (Graneheim & Lundman, 2004). Vi fick fram tre olika teman: Rutiner och Struktur, Roll och Ansvar, och det tredje Utmaningar. Vi har utgått från tre teman i vår analys och tolkning av materialet.