Elevhälsans förebyggande arbete mot grooming i Jämtlands län
Ida Karlsson och Alice Wiklund
Självständigt arbete
Huvudområde: Socialt arbete Högskolepoäng: 15 HP Termin/år: HT 2021 Handledare: Sofia Smolle Examinator: Sabine Gruber
Kurskod/registreringsnummer: SA095G Utbildningsprogram: Socionomprogrammet
Förord
Vi vill först tacka vår handledare Sofia Smolle för din konstruktiva kritik och ditt fina stöd i arbetet med denna uppsats. Vi vill också ge ett stort tack till er alla som har ställt upp på intervjuer och tagit er tid att bidra med era upplevelser gällande det förebyggande arbetet mot grooming i Jämtlands län. Tack vare er så har denna studie varit möjlig att genomföra.
Ida Karlsson och Alice Wiklund Östersund 18 januari 2022.
Sammanfattning
Grooming är ett brott där vuxna utnyttjar barn via olika plattformar på nätet för egna sexuella ändamål. Grooming är en baksida av den idag snabba utvecklingen på internet vilket innebär flera stora konsekvenser för de barn och unga som blir utsatta. Syftet med studien är att undersöka hur elevhälsan arbetar förebyggande mot grooming i Jämtlands län, vilka svårigheter som finns samt hur elevhälsan ser på sitt ansvar gällande det förebyggande arbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats som genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem skolkuratorer inom elevhälsan från fem kommuner i Jämtlands län. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av
systemteori och socialkonstruktionistisk teori. Studiens resultat visade på att det förebyggande arbetet mot grooming inom elevhälsan i Jämtlands län är begränsat och skiljer sig mellan de olika kommunerna. Alla kuratorer ansåg att elevhälsan har en betydande roll kring ansvaret för ett
förebyggande arbete mot grooming, men att det är oklart till vilken
utsträckning. En uttalad utmaning när det gäller det förebyggande arbetet, rörde samarbetet mellan skolans berörda parter som lärare, elevhälsa och föräldrar. Även bristen på engagemang och prioritering hos berörda parter är en svårighet för att kunna driva ett förebyggande arbete. Utifrån den otydliga ansvarsfördelningen förespråkas ett samarbete med aktörer inom skolverksamheten.
Nyckelord: Barn och unga, Elevhälsa, Förebyggande arbete, Grooming, Internet.
Vid Mittuniversitetet finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA (se bilaga för publiceringsvillkor). Publiceringen sker i open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Mittuniversitetet rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
☒ Ja, jag/vi godkänner publiceringsvillkoren.
☐ Nej, jag/vi godkänner inte att mitt självständiga arbete publiceras i det offentliga gränssnittet i DiVA (Endast arkivering i DiVA).
Östersund 14/1–2021 ...
Ort och datum
Socionomprogrammet, självständigt arbete ...
Program/Kurs
Ida Karlsson och Alice Wiklund ...
Namn (alla författares namn)
1994 och 1997 ...
Födelseår (alla författares födelseår)
Publiceringsvillkor
1. Mittuniversitetet är anslutet till DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
DiVA är ett digitalt repositorium för registrering och lagring av
forskningspublikationer och självständiga arbeten, med möjlighet att göra handlingarna publika.
2. Genom att författarens verk laddas upp och publiceras i DiVA görs det tillgängligt för allmänheten.
Uttrycket "tillgängligt för allmänheten" betyder att i princip alla och envar har möjlighet att ta del av verket. Forskarsamhället räknas i den meningen till "allmänheten". Författaren behåller sin upphovsrätt, och allmänhetens nyttjande av informationen i DiVA regleras av Upphovsrättslagen. (Se även Pkt 9)
3. Författaren svarar själv för att han/hon innehar erforderlig upphovsrätt för att publicera verket i DiVA.
Eftersom författaren inte överlåter någon del av upphovsrätten, står Lärosätet/DiVA utan ansvar för eventuella brott mot upphovsrättsliga regler avseende författarens verk. Lärosätet tillhandahåller enbart en plattform, vilket innebär att författaren är "den som publicerar" i DiVA.
4. Examinator ansvarar för att det examinerade verket i fulltext skickas till berörd fakultetshandläggare.
Författaren ansvarar sedan själv för att verket har godkänts för publicering;
avhandlingar, examensarbeten och liknande måste vara godkända för publicering innan de får läggas ut i DiVA. Fakultetshandläggare ansvarar för att ladda upp och publicera godkänd fulltext i DiVA.
5. Publiceringen i DiVA vilar på icke-kommersiella grunder.
Lärosätet debiterar ej författaren några avgifter för publiceringen i DiVA.
Författaren har inte rätt till ekonomisk ersättning från Lärosätet för publiceringen i DiVA. Lärosätet har inte rätt att ta ut avgifter för allmänhetens användning av författarens verk i DiVA.
6. Lärosätet har rätt att ta bort författarens verk från DiVA om författaren bryter mot Publiceringsvillkoren.
Enligt Lärosätets anvisningar för publicering i DiVA är författaren skyldig att ta del av och godkänna Publiceringsvillkoren. Detta bekräftas genom knapptryckning i DiVA:s registreringsmodul, vid uppladdning av fulltextfil.
7. Den som lägger upp fulltext i DiVA svarar för att samtliga författare till verket informerats om och godkänt Publiceringsvillkoren.
Denna punkt reglerar ansvarsförhållandena vid flerförfattarverk samt sådana fall där någon annan än författaren, på dennes uppdrag, lägger in verket i DiVA.
8. Författaren har möjlighet att avstå från delar av sin förfoganderätt till verket.
Genom att förse verket med särskild licens, till exempel av typen Creative Commons, kan författaren ge användarna rättighet att använda verket inom vidare ramar än vad som gäller enligt Upphovsrättslagen.
9. Publiceringsvillkoren gäller i tillämpliga avseenden även om Lärosätet övergår till annan systemlösning än DiVA.
Metadata och uppladdade filer överförs i sådana fall till det nya systemet.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 8
Syfte och frågeställning... 11
Bakgrund och tidigare forskning ... 12
Vad är grooming? ... 12
Utbredning av Grooming ... 13
Riskfaktorer ... 14
Konsekvenser... 16
Förebyggande insatser ... 17
Sammanfattning av tidigare forskning ... 19
Teoretiska perspektiv ... 21
Systemteori ... 21
Socialkonstruktionistisk teori ... 22
Metod ... 25
Val av metod ... 25
Urval ... 26
Avgränsningar ... 27
Tillvägagångsätt ... 28
Analysmetod ... 30
Trovärdighet ... 31
Förförståelse ... 33
Etiska överväganden ... 34
Arbetsfördelning ... 36
Resultat och Analys ... 36
Rutiner och Struktur ... 37
Roll och ansvar ... 44
Utmaningar ... 52
Diskussion ... 59
Slutsatser ... 63
Studiens förutsättningar och begränsningar ... 63
Förslag till fortsatt forskning ... 64
Referenslista ... 66
Bilagor... 69
Bilaga 1 Informationsbrev ... 69
Bilaga 2 Intervjuguide ... 70
Introduktion
Sexuellt våld mot barn är inte en ny företeelse i samhället, men hur våldet förekommer har förändrats i och med den digitala utvecklingen i världen.
Idag kan det ske på en anonym plattform på internet där föräldrar och andra stödfunktioner inte har någon insyn och har därmed ingen möjlighet att ingripa (Berson, 2003). Anonymiteten som går att tillhandahålla via internet är en gynnsam förutsättning för de gärningsmän som vill inleda relationer med barn (Shannon, 2008). Barn och unga hamnar i en
förtryckande situation där utvägen för många känns ouppnåelig, utifrån det komplexa sammanhanget som inbegriper skam och skuld i
kombination med hot och manipulering (Katz m.fl., 2021).
Sedan utvecklingen av internet påbörjades, har den tagit en självklar och grundläggande plats i både vuxnas och barns vardag. Där möjligheter att få fram information, upptäcka nya kulturer, bibehålla och skapa relationer över hela världen finns. Däremot finns det en baksida av utvecklingen där dagens barn och unga blir lätta mål för utövare av sexuellt våld (Wurtele &
Kenny, 2010). Det grundas i att det har skapats en acceptans och
normalisering att skriva och bilda relationer med främlingar online (Wolak
& Finkelhor, 2013).
I och med acceptansen att bilda relationer med främlingar på internet finns, skapas det utrymme för vuxna människor som vill utnyttja barn via nätet för egna sexuella ändamål. Processen är ett brott och har fått begreppet grooming (Black m.fl., 2014). Gärningsmännen använder sig av en process med avsikten att utföra ett sexuellt övergrepp mot barnet. Utifrån olika
sedan kunna tvinga och hota barnet till olika sexuella övergrepp samt hålla tyst om händelsen (Black m.fl., 2014; Shannon, 2008). Tillvägagångsätten kan vara övertalning, hot samt manipulering (Katz m.fl., 2021).
En ytterligare aspekt kring förekommandet av grooming är den unga och sköra åldern hos barn och unga. Det är en faktor som kan medföra att barn och unga inte är kapabla till att genomskåda utövarnas bemötande. Utifrån att dom i stor del söker efter uppmärksamhet samt tillgivenhet och därmed lättare fastnar i utövarnas kontroll (Berson, 2003). Det är allmänt känt att ungdomsåren är en viktig men även ömtålig fas i livet, där behovet av stöd och trygghet från vuxna är en grundläggande del för att barnet och
ungdomen kan våga be om hjälp. Men de barn och unga som har ett svagt psykosocialt nätverk innehar en större risk att utsättas för grooming, utifrån bristen på tillit till äldre och väljer därmed att inte signalera och be om hjälp kring deras situation (Katz m.fl., 2021; Wurtele & Kenny, 2010).
Eftersom att barn och unga är särskilt sårbara på grund av sin ålder och omognad, uppmärksammas behovet att barn och unga lär sig färdigheter att hantera sådana situationer och se varningsklockor. Men för att det ska uppnås krävs ett samarbete mellan skola, socialtjänst och föräldrar för att upplysa alla parter om indikationer och möjligheter att stoppa
utvecklingen. Det medför även behovet att inventera vilka riskfaktorer som finns. Wurtele och Kenny (2010) förklarar att ungdomar som har dålig kommunikation, våld och konflikter inom familjen samt en splittrad familjesituation inom familjen är en så kallad hög riskgrupp för att bli utsatt av grooming. Det är en målgrupp som behöver extra stöd och uppmärksamhet från andra aktörer när sin egen familj inte har möjlighet.
Utifrån behovet av en trygg och stöttande omgivning för att fånga upp barn och unga som blir utsatta av grooming, är det tydligt att olika
instanser, särskilt praktiker inom socialt arbete, behöver agera som den stödfunktion som barnen kan vända sig till när det psykosociala nätverket är bristfälligt. Dock framgår det inte i tidigare studier vilka metoder socialarbetare använder när de arbetar förebyggande, samt hur de ser på sin roll gällande ett förebyggande arbete mot grooming (Wurtele & Kenny, 2010). Behovet att upplysa och förebygga företeelsen är av största relevans för professionella inom socialt arbete, för att kunna skydda samhällets barn och unga från att bli utsatta av sexuellt våld och dess konsekvenser. Men det krävs mer kunskap och kartläggning kring vilka förebyggande insatser som är användbara (Katz m.fl., 2021).
Ett förebyggande arbete mot grooming skulle förhindra att barn och unga får utstå svåra konsekvenser som depression, ångest och trauma (Katz m.fl., 2021). Även om groomingen inte leder till ett fysiskt övergrepp kan det komma påverka barnets kognitiva, emotionella, akademiska och psykologiska utveckling negativt (Wolak & Finkelhor, 2013). Vilket
indikerar allvaret i situationen om grooming och behovet av tidiga insatser mot barn och unga samt förebyggande metoder som fungerar.
Det finns mycket internationell forskning gällande förekomsten av
grooming samt de konsekvenser som uppstår. Däremot är förekomsten av studier riktat på ett förebyggande arbete bristfälliga både internationellt och i Sverige. På grund av den bristfälliga forskningen vill vi undersöka hur elevhälsan i Jämtlands län arbetar förebyggande mot grooming. I hopp om att förstå vilka förebyggande insatser som är värdefulla för att
förebygga att fler barn och unga hamna i denna utsatta situation.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur elevhälsan arbetar
förebyggande gällande grooming mot barn och unga mellan i Jämtlands län. Med barn anses åldrarna 0–13 år och unga åldrarna 13–17 år (1177 vårdguiden, 2021).
• Vilka förebyggande insatser finns inom elevhälsan gällande grooming?
• Vilka svårigheter möts elevhälsan av i ett förebyggande arbetet?
• Hur ser elevhälsan på sitt ansvar gentemot problemet?
Studien inleds med bakgrund och tidigare forskning med en kort
sammanställning kring studiens relevans till det aktuella forskningsläget.
Därefter behandlas teorierna systemteori och socialkonstruktionistisk teori och deras relation till studien. Därefter kommer metodavsnittet där vi förklarar hur vi genomfört studien. Sedan kommer analys och resultat där vi framför vårt empiriska resultat och analyserar det utifrån våra valda teorier.
Avslutningsvis är diskussionen, där vi sammanställer vårt resultat och jämför det i relation till den tidigare forskningen och ger förslag till framtida studier.
Bakgrund och tidigare forskning
I följande avsnitt så redovisar vi vad brottet grooming innebär samt den tidigare forskningen gällande grooming och ett förebyggande arbete.
Vad är grooming?
Grooming är ett brott som innebär att vuxna människor tar kontakt med samt utnyttjar barn via internet för att tillfredsställa egna sexuella ändamål (Black m.fl., 2014). Katz m.fl. (2021) förklarar grooming som en planerad process där våldsutövaren etablerar en relation med offret.
Övertalningstaktiker som manipulering och utpressning används frekvent för att få offret att samverka med våldsutövaren och inte alarmera kring situationen. Black m.fl. (2014) förklarar att gärningsmännen till en början försöker framstå som en omtänksam vän. Tillvägagångsättet kan delas upp i fem delar. Första steget handlar om att våldsutövaren samlar in
information kring offret och identifierar vem den är, vilket kan vara allt från bilder på offret till känslig information. Det andra steget är att etablera en relation med offret. Det tredje steget handlar om risktagande från våldsutövarens sida, genom att göra närmande och hoppas att offret inte alarmerar till närstående, något steg ett ska motverka. Det fjärde steget handlar om att våldsutövaren övertalar offret att hålla relationen och dess händelser hemliga. Det femte steget är att våldsutövaren fortsätter våldet och har full kontroll över offret.
Berson (2003) förklarar att våldsutövarna innehar stor skicklighet kring att hantera intensiteten i processen för att förhindra att offret känner av varningsklockor och försvinner. I de flesta fallen utspelas grooming på sociala medier och chatrum. Utifrån internets möjlighet att ändra sin
ungdomar lättare kan bli övertygade till förförelse som kan leda till både indirekt och direkt våld.
Utbredning av Grooming
Brown (2017) framför att förekomsten av grooming är en vanlig företeelse i världen. Däremot menar han att utbredningen av grooming skulle vara betydligt större om inte olika skyddsprogram inom internet inte fanns, något som är viktigt att ha i åtanke. Brown framhäver att några studier har visat att grooming på internet har minskat de senaste åren. Det kan vara på grund av en ökad medvetenhet bland befolkningen, som gjort att föräldrar och professionella är mer engagerade att förebygga grooming.
Berson (2003) instämmer att människor i större grad har blivit allt mer medvetna om grooming, men att det är viktigt att ha i åtanke att det finns ett stort mörkertal kring barn och unga som blir utsatta. Berson nämner också att i de flesta fall är det föräldrar som har möjlighet att se de första orostecknen på att sitt barn blir utsatt för grooming. Därmed anses
föräldrarollen som en betydelsefull skyddsfaktor i ett förebyggande arbete.
Däremot kan föräldrarnas del i det förebyggande arbetet försvagas, utifrån föräldrars brist på kunskap kring sociala medier och internets funktion. Vid brist på kunskap eller intresse av sociala medier och internet blir det
svårare för föräldrar att bilda en uppfattning kring vad barnens plattformar på internet innebär. Vilket leder till att det blir svårare att nå ut till barnen och diskutera kring riskerna som medföljer.
I samband med det Berson (2003) nämnde ovan, så förklarar Brown (2017) att teknologin för samman människor världen över, dock oftast människor i samma kategorier exempelvis som likasinnade tonåringar. Det kan
medföra att barn och unga anser sin internetanvändning som personlig och vill inte dela med sig av sin värld till sin familj.
Resultatet från en skolundersökning i Sverige som Brottsförebyggande rådet (2007) utförde, visade att 35% av ungdomar i åldrarna 15–17 och 15 % av barn och unga i åldrarna 12–15 år har blivit utsatt för grooming. Det indikerar att drygt var fjärde ungdom i 15 års åldern i Sverige under loppet av ett år, blir kontaktad av en person som gjort sexuella närmanden och bedöms vara vuxen. Brottsförebyggande rådet (2007) beskriver att barn och unga har egna strategier för att avvärja sig mot närmanden, men långt ifrån alla använder sig av det. Oftast utsätts tonåringar för mer grooming än barn under 12 år. Dombrowski m.fl. (2007) beskriver att många av barn och unga kan tänka sig lämna ut information till en främling för att vinna priser eller dylikt.
Riskfaktorer
Tonåringar besitter en större risk än barn gällande att utsättas för grooming enligt Brown (2017). Dels på grund av att de är äldre och därmed vågar ta mer risker, och dels för att de är mer impulsiva, känslosökande samt sexuellt intresserade i den åldern. Internet är ett ställe där det är svårt både som vuxen och som barn att veta vad som är sant och vad som är falskt.
Likaså är det svårt att veta vilka riktiga risker som faktiskt finns om den egna uppfattningen av internet är att det är en ofarlig plats där alla idag är aktiva och befinner sig.
Enligt Black m.fl. (2014) har tonårsflickor en större risk att bli utsatta för grooming jämfört med pojkar. Orsaken kan, enligt Wurtele och Kenny (2010), dels bero på flickors tidigare mognadsålder jämfört med pojkar, och
som gör dem extra sårbara för potentiella gärningsmän. Andra centrala riskfaktorer som kan öka risken för att bli utsatt av våld på nätet är en känsla av ensamhet, emotionellt behov och depression. Även aspekten kring att barn och unga tar lätt på att prata med främlingar på internet kan leda till att de tar riskfyllda steg online och öppnar upp sig för mycket angående sitt privatliv till främlingarna.
Berson (2003) nämner att de barn och unga som har problem inom skolan eller i vänskaper är mer sårbara när det handlar om att utsättas för
grooming. Barn och ungdomar som tidigare varit utsatta för sexuellt eller fysiskt våld samt får utstå konflikter inom familjen, beskriver Wurtele &
Kenny (2010) är en grupp som har större risk att bli utsatt för en våldssituation på internet. Dessa barn och ungdomar hamnar lättare i farliga mönster som riskerar att leda till interaktion med våldsutövare, där barnen och ungdomarna medverkar genom att svara på förövarnas
inledande process exempelvis med kommentarer. Även Katz (2013) förklarar att barn och unga som tidigare blivit utsatta för sexuellt våld är mer sårbara för grooming. Barnen och ungdomarna kan också uppleva att det är svårare att lämna situationen jämfört med någon som inte blivit utsatt tidigare. Något som kan kopplas till barnets och den ungas rädsla och behov av att visa lojalitet till förövaren.
Var på internet som barn och unga är extra sårbara för grooming är, enligt Wurtele & Kenny (2010), på plattformar som innehar chattrum. Barn och unga använder sig av chattrum för att skriva med vänner och främlingar av olika anledningar. Förövare berör sexuella ämnen och riktar in sig
medvetet mot barns och ungas känslomässiga svårigheter.
Eftersom internet har blivit en viktig social arena för unga människor, är det av stor vikt att utöka kunskapen och förståelsen kring faror och risker
som unga möter online. För att kunna minimerar risken att grooming sker (Shannon, 2008).
Brottsförebyggande rådet (2007) beskriver några orsaker till varför barn och unga utsätts för grooming. Det handlar om deras sökbeteende, där sökandet och vägen in i vuxenlivet kan vara destruktivt vilket inte alltid är medvetet. Medvetet eller inte, letar barn och ungdomar ibland efter något som inte finns inom familjen, skola, vänner eller i det riktiga livet. Eftersom behovet av att känna sig bekräftad, hörd samt att känna spänning kan vara stort.
Brottsförebyggande rådet (2007) har definierat tre grupper av olika typer av utsatta barn. Den första är de ”grundlurade” som faktiskt tror att de samtalar med en jämnårig och blir rädd när de inser att det är en vuxen.
Den andra är ”gränstestarna” som har goda förutsättningar hemma och en bra grund, men ändå testar och utforskar farliga situationer. Den tredje är de ”självdestruktiva” som lider av missbruk, självskadebeteenden, dålig självbild samt skolproblem. Ungdomar med redan allvarliga problem i deras sociala liv kan vara lättare att manipulera och mer beredda på att fullfölja grooming processen.
Konsekvenser
Oavsett om grooming leder till ett fysiskt övergrepp beskriver Wolak och Finkelhor (2013) att konsekvenserna bli allvarliga och påverkar barnets utveckling negativt. Några av de utmärkande följderna är depression, ångest, självdestruktiva beteende, självskada, självmordstankar- och försök, missbruk, relationsproblem, skev bild av sex och intimitet samt känslor som är nedvärderande och fyllda med hopplöshet. Det är anmärkningsvärt
våld online ger mildare konsekvenser jämfört med ett fysiskt övergrepp.
Det kan grunda sig av att komplexiteten i grooming, där manipuleringen, utpressningen och hoten som våldsutövaren använder sig av, skapar en svårorienterad situation för barnet och ungdomen. Barnet och ungdomen blir uppbunden till utövarens makt när det kommer till exempelvis innehav av intima bilder och konversationer och hamnar i en beroendesituation till utövaren.
Förebyggande insatser
En grundläggande del för att kunna arbeta förebyggande mot grooming är enligt Brown (2017) att upplysa människor i samhället kring företeelsen och öka medvetenheten. Allt fler människor är medvetna om grooming och arbetar för att förebygga grooming och hjälpa barn och unga som blir eller har varit utsatt för våldet. Dombrowski m.fl. (2007) framför att det krävs en förändring av människors attityder gentemot grooming och barns
internetanvändning, och hänvisar till barns omognad och impulsiva ageranden, vilket kräver en restriktiv användning av internet. Den första och viktigaste skyddsfaktorn är enligt Brown (2017) är föräldrakontakten med barnen, dock är det inte alla föräldrar som vet vilka indikationer som de ska vara uppmärksamma på för att ingripa och stötta. Tre viktiga punkter lyfts fram när det handlar om att förebygga uppkomsten av grooming. Den första handlar om att internetplattformar ska innehålla skyddsprogram. Den andra handlar om betydelsen i tydliga och grundfasta regler i hemmet när det kommer till internetanvändning. Den tredje
handlar om utbildning för vuxna, barn och unga, där riskbeteenden och sund internetanvändning diskuteras. Något som samtliga studier uttrycker är behovet av att hjälpa föräldrar med hur man diskuterar ämnet grooming med sina barn och vilka faktorer som är viktigt att uppmärksamma, något
som skolor kan ansvara över (Brown, 2017; Berson, 2003;
Brottsförebyggande rådet, 2007; Wurtele & Kenny, 2010).
Berson, (2003) framför betydelsen av att skolans personal är förankrad i aktuell forskning för att de ska kunna utbilda föräldrar och barn samt unga i bemötandet och hanteringen av grooming. Något som Berson anser är bristfälligt, är samarbeten mellan skola och föräldrar. För att kunna lära ut effektiva förebyggande metoder kräver det utbildad personal som är insatta i ämnet och engagerade att lära ut och ta hjälp av varandra.
Wurtele och Kenny (2010) förklarar att det lätt blir att skolpersonal fokuserar på föräldrarnas behov av kunskap för att kunna förebygga groomingen och därmed glömmer betydelsen av att uppmärksamma barn och ungas tankar samt frågor kring grooming. Siffror visar att barn och unga som diskuterar ämnet och eventuella scenarier frekvent, uppger att de inte väljer att svara på okända människors förfrågningar. Finkelhor och Mitchell (2021) framhäver betydelsen av att skolan lär ut internetvett och färdigheter till barn och unga. Brottsförebyggande rådet (2007) styrker skolans ansvar över att förmedla information kring grooming, det grundas på att skolan har möjlighet att möta upp landets barn och unga utifrån Sveriges skolplikt. Brottsförebyggande rådets uppgifter visar att ca 70 % av ungdomar i en studie i Sverige svarar att de inte fått någon undervisning i internethantering för grooming, där 27 % hade själva letat fram
information. Dock är det en utmaning att lära ut till barn och unga vilka beteenden de ska vara uppmärksamma på, utifrån barn och ungas vilja att vara självständig. Samt att de ungdomar som är extra sårbara på grund av psykologiska och sociala förutsättningar, är svårare att nå ut till. Här förespråkas att andra praktiker som socialarbetare som är i kontakt med
problembelastade barn och ungdomar är uppmärksammade på riskfaktorer och beteenden hos barnen.
Både Berson (2003) och Katz (2013) anser att empowering är en viktig del i det förebyggande arbetet mot grooming. Genom att se och uppskatta barn och ungas autonomitet, deras egna upplevelser och se dem som individer som har makt över sitt eget liv.
Rädda Barnen (2021) har tagit fram en artikel med vägledning kring hur föräldrar, familj, skola och barn ska agera när grooming uppstår. Artikeln heter Nätsmart och är framtagen för ett stöd till vuxna att prata med barn om sexuella övergrepp på internet. Grunden är att det ska vara naturligt att prata och fråga om ämnet, där tryggheten att få prata med en vuxen är viktigt. Artikeln är en vägledning som landets elevhälsa kan använda sig av i ett förebyggande arbete mot grooming.
Sammanfattning av tidigare forskning
Den tidigare forskningen som rör förebyggande metoder för grooming mot barn och unga är bristfällig. De fåtaliga studier som finns tillgängliga berör viktiga grunder för att förebygga grooming. Både Berson (2003), Katz (2013) och Brottsförebyggande rådet (2007) nämner betydelsen av att socialarbetare intar stödrollen för barn och unga i skolmiljön, utifrån att alla barn inte har en trygg och säker familjesituation. Likaså behovet att socialarbetare i såväl elevhälsa som socialtjänst är medvetna om de riskfaktorer som finns för att kunna ta åtgärder i förebyggande syfte.
Åtgärderna kan ta i uttryck som behov av empowering i barn och ungas medvetenhet kring internetanvändning och dess risker, men även att lära ut kunskap till vårdnadshavare och professionella. Berson (2003) uttrycker
även ett behov av samarbete mellan socialtjänst, föräldrar och skola där elevhälsan ingår, dock framgår det inte hur det skall gå tillväga.
Den tidigare forskningen visar på att grooming inte har ökat de senaste åren då människor har blivit mer medvetna om problemet, dock pekar samtliga studier att det finns ett stort mörkertal. Därmed finns det ett stort behov av att fortsätta arbetet med att upplysa och att säkerställa tillgången till stöd för barn och unga. Tidigare forskning visar också på att föräldrar är en viktig skyddsfaktor för att förhindra grooming samt att den största riskgruppen är flickor i tonåren. Ungdomar skapar idag sociala band och kontakter via internet vilket kan vara positivt för deras sociala liv och välmående men också någonting som innebär en större risk för att utsättas för grooming. Trots att de tidigare studierna visar på att en upplysning och medvetenhet kring grooming är viktigt samt att den stora riskgruppen befinner sig i en högstadieålder, så finns det väldigt få studier gällande det förebyggande arbetet i skola.
Den tidigare forskningen framför flera intressanta aspekter, behovet av att upplysa barn och unga om grooming, att professionella behöver vara insatt i ämnet och behovet att arbeta aktivt mot grooming. Av dessa aspekter anser vi det vara lämpligt att bygga vidare på den tidigare forskningen för att bidra med hur elevhälsan förbyggande insatser ser ut, därmed utvidga synen på eventuella förändringar.
Teoretiska perspektiv
I följande avsnitt så redovisar vi de två teorierna systemteori samt socialkonstruktionistisk teori som vi har valt att använda oss av för att analysera vårt insamlade empiriska material. Vi redovisar också anledningen till varför vi anser att teorierna är lämpliga i vår studie.
Teorier är generaliserade uppsättningar av idéer som beskriver och förklarar vår kunskap gällande vår värld och gör det möjligt att analysera implicita och underförstådda regler (Larsson & Sohlberg, 2014). Den kan ses som hjälpmedel till att förstå, ifrågasätta och analysera olika idéer samt den värld vi lever i. Teorins uppgift är att förklara en annan aspekt av verkligheten på ett organiserat sätt (Payne, 2015).
Systemteori
Systemteorin hade ett starkt inflytande i det sociala arbetet under 1970 talet och ansågs kunna ge svar på den psykodynamiska teorins problematik gällande hantering av det ”sociala” i det sociala arbetet. Denna teori gav också det sociala arbetet erkännande gällande att vara en tydlig
professionell enhet (Payne, 2015). Denna teori handlar om att undvika fokus på enbart individen och istället fokusera på hur olika system samverkar med varandra. Olika sociala system formas av olika delsystem som utgör en helhet (Larsson & Sohlberg, 2014). Det handlar om hur individer, organisationer påverkar varandra på makro-, meso- samt mikronivå. En individ påverkas av sina närmaste som familj men också kollektivt som av samhället. System är komplexa och systemteori är en bra teori för att analysera, förstå och förklara olika system. Systemteori ger en förståelse för hur det privata och det offentliga samverkar med varandra (Payne, 2015).
Vi kan genom denna teori ta hänsyn till flera olika faktorer som kan påverka en individs liv och tillvaro. Den belyser även att en situation inte är svart eller vit, utan att det finns många faktorer och händelser som påverkar en individs liv. Vi analyserar det hela sammanhanget, där olika faktorer påverkar varandra på flera olika sätt i systemet (Payne, 2015).
Genom att använda systemteori kan vi analysera vårt material för att förstå hur olika nivåer påverkar varandra, utifrån en mikro-, meso- och
makroperspektiv gällande det förebyggande arbetet. Vilket skulle kunna gälla ansvarsbiten när det handlar om det förebyggande arbetet. Vilken nivå ligger ansvaret på? Kan man i de fall där ett förebyggande arbete inte prioriteras anse att det är kuratorernas eller lärarnas ansvar att bidra till en förändring. Eller är det i grunden någonting som vi i samhället behöver prata mer om och lägga upp bättre strategier och rutiner kring? Finns det skillnader i det förebyggande arbetet på grund av klass samt ekonomiska aspekter? Satsas det mer på elevhälsan och arbetet som genomförs i centrala Östersund jämfört med byar utanför staden?
Sådana frågor gör det lämpligt för oss att använda oss av ett
systemteoretiskt perspektiv då det ger oss möjlighet att studera materialet ur ett brett perspektiv och se det hela som ett system med olika delsystem.
Samverkan mellan det offentliga, familjesituation samt individuella aspekter är något att undersöka närmare när det gäller ett förebyggande arbete samt för att ett effektivt arbete ska kunna ske.
Socialkonstruktionistisk teori
Sociala konstruktioner är ett begrepp som ligger till grund för den socialkonstruktionistiska teorin. Sociala konstruktioner innebär att
skapas i samspel med andra människor i samhället. Inom
socialkonstruktionistisk teori ges viktiga aspekter kring hur individens självkonstruktioner är skapade utifrån olika sociala samspel och
interaktioner inom familjen, arbetet, skolan och umgänge. Genom språket, formas olika uppfattningar och begrepp som individen kännetecknar sig själv gentemot andra. Hur en individ uppfattar sig själv är utifrån
socialkonstruktionistiska teorin grundat på vilka sociala interaktioner och narrativa handlingar som individen tar emot och sedan införlivar hos sig själv (Larsson & Sohlberg, 2014).
Johansson och Lalander (2013) förklarar att språket är en aspekt som kan analyseras för att skapa förståelse i bakgrunden till hur människors uppfattningar framhävs. Människor strävar efter att namnge och kategorisera omvärlden för att få kontroll över omgivningen. Det leder därefter till en begränsad mental struktur för kommande generationer som införlivas i samhället, en begräsning till vad som är okej att tycka gällande ett visst sammanhang, exempelvis inom en arbetsgrupp. I och med att organisationer har relativt fasta och stabila strukturer, kan det upplevas svårt att förändra och påverka tillståndet på arbetsplatsen. För att förändra strukturer som har skapats krävs det ett pågående samtal mellan individers subjektiva samt objektiva syn för att skapa förändring.
Payne (2015) förklarar att den socialkonstruktionistiska teorin i grunden är kritisk och skeptisk mot den ”sanna” bild av verkligheten som människor innehar. Den belyser vikten av att vara medveten om att sina idéer och uppfattningar inte är absolut och att det finns andra möjligheter att förstå och uppfatta verkligheten. Med teorin går det att konkret föreställa sig en cirkulär process där individer tillsammans utifrån institutionalisering samt legitimering genom språket, skapas en ram för samhällets sociala struktur
och sociala innebörder. Det finns även en optimistisk aspekt av teorin som handlar om att människor kan rekonstruera sina liv och beteende, att det finns möjlighet till förändring.
Genom att utgå från ett socialkonstruktionistiskt synsätt skapas möjlighet att förstå individers verklighetsuppfattningar samt ha en ifrågasättande utgångspunkt. Utifrån att studera språket som formar sociala omgivningar, sociala samspel och samhälles faktorer, kunna skapa en förståelse till vad som påverkar hur saker upplevs i ett visst sammanhang. Hur elevhälsan upplever gällande ett förebyggande arbete mot grooming, går det att studera om gruppen anser att det är ett relevant ämne som ingår i deras roll inom socialt arbete. Och studera hur elevhälsan i en språklig process skapar sociala innebörder samt strukturer när det kommer till
förhållningssätt mot ett förebyggande arbete mot grooming.
Utifrån att teorin i grunden är kritisk, skapas möjligheten till att spekulera kring varför elevhälsan upplever deras förebyggande roll på ett särskilt sätt. Med en skeptisk ansats uppstår möjligheten att ge olika förslag till vad det beror på och inneha ett kritiskt perspektiv mot orsaker till en
verklighetsuppfattnings uppkomst. Men även vad som kan göras för att skapa förändring.
Genom att det socialkonstruktionistiska synsättet har uppfattningen att sociala omständigheter går att förändra, anser vi att teorin är lämplig på grund av kompatibiliteten till socialt arbete där tron på förändring hos människor är central.
Metod
I det här avsnittet förklaras grundläggande hur vi har gått tillväga i studien, när det handlar om val av metod, kopplat till trovärdighet och etiska överväganden.
Val av metod
Utifrån att studiens syfte var att undersöka hur elevhälsans skolkuratorer i Jämtlands län arbetar förebyggande, valde vi att använda oss av en
kvalitativ metod med intervjuer.
Enligt Starrin och Svensson (1994) är en kvalitativ studie till skillnad mot en kvantitativ studie mer subjektiv, samt att i en kvalitativ studie så tar vi hänsyn till hur personen i exempelvis en intervju uppfattar något,
människans egna specifika upplevelse. I vår studie så använder vi oss av en induktiv ansats vilket innebär att analysen tar sin början i det empiriska materialet i motsats till en deduktiv ansats som innebär att analysen tar sin utgångspunkt i teorier. Genom att använda en induktiv ansats utgår vi från att vårt empiriska material kommer skapa en förståelse kring vårt
forskningsproblem.
Vi har valt att utgå från en hermeneutisk ansats i studien, där vi kommer att tolka händelserna för att förstå vad mänskliga handlingar handlar om, något som kommer vara färgad av våra upplevelser och bakgrund.
Clark (2021) förklarar att i en socialvetenskaplig studie är det viktigt för oss att kunna reflektera över vår medvetenhet och erfarenheter i förhållande till studiens syfte och de material som uppkommer under studiens gång.
Begreppet hermeneutik innebär att alla människor innehar en förkunskap som närvarar under studiens gång, där tolkning, förförståelse, sociala
kontexter, språk och historia formar hur människor ser på olika aspekter.
Därmed är det viktigt att vara medveten om ens förkunskaper och tolkningsgrunder i och med en studie. Insamlad data har tolkats och analyserats för att ge en inblick samt förståelse i hur elevhälsan arbetar förebyggande mot grooming, genom att integrera det empiriska materialet med valda teorier.
För att dem intervjuade ska kunna få möjligheten att fördjupa sig i sina svar och reflektioner valde vi att använda en semistrukturerad
intervjudesign. Eliasson (2018) benämner att kvalitativa semistrukturerade intervjuers främsta egenskap är att det finns utrymme för flexibilitet utifrån hur intervjun fortgår. Genom att använda en semistrukturerad intervju fick vi användbar information för att kunna svara våra frågeställningar. Något som hade varit svårt om vi hade använt en strukturerad intervjudesign, eftersom utrymmet för reflektioner och tilläggsfrågor i en strukturerad intervjudesign är restriktiv. Starrin och Svensson (1994) förklarar även att vid situationer som berör oförutsägbara ämnen är en kvalitativ ansats ett bättre val jämfört med kvantitativa.
Urval
I studien tillämpade vi ett strategiskt urvalsförfarande i vår kvalitativa ansats. Enligt Creswell och Creswell (2018) är det strategiska urvalet det vanligaste när det handlar om kvalitativa studier, för att kunna välja de medverkande som ger bäst information för att bidra till förståelse och svar på studiens forskningsfrågor.
Eftersom att syftet med studien var att undersöka hur elevhälsans skolkuratorer arbetar förebyggande mot grooming hos barn och unga,
län för att kunna täcka länets vidd. Vi hade inget krav på hur länge skolkuratorerna hade arbetat som skolkurator. Intervjudeltagarna har alla arbetat inom socialt arbete under minst 5 år, varav 4 av 5 informanter har en socionomutbildning. Elevhälsorna som blev kontaktade inkluderade grundskolan och gymnasiet.
Avgränsningar
I varje elevhälsoteam ingår professioner som psykolog, skolssjuksköterskor och skolkuratorer. För att inkludera socialarbetets betydelse i studien valde vi att avgränsa oss endast till skolkuratorerna i elevhälsoteamen i
Jämtlands län. Utifrån det ringar vi in det sociala arbetet, dock är vi medvetna över risken att missa värdefull information från andra aktörer, exempelvis skolsjuksköterskor. Dock vet vi att elevhälsoteam samarbetar mycket och har viss kunskap från andra aktörer, därför anser vi att endast material från skolkuratorer bör vara tillräckligt. Vår ambition var alla årskurser från lågstadiet till gymnasiet. Utifrån de elevhälsor som kunde delta kunde vi täcka lågstadiet till högstadiet, vilket innebar barn och unga mellan åldrarna 6–16.
Vi valde att avgränsa oss till Jämtlands län, för att lättare kunna analysera datan och relatera den till ett bestämt område jämfört med olika delar av Sverige. Det finns andra verksamheter där aktörer arbetar förebyggande mot grooming hos barn och unga som polisen och barn och-
ungdomspsykiatrin. Vi valde däremot att inte intervjua andra aktörer än elevhälsan, utifrån argumentet att alla barn i Sverige har skolplikt och måste gå i skolan. Därav har skolkuratorer en stor chans att kunna bemöta alla barn i Sverige oavsett vilken situation de befinner sig i. Jämförelse med barn och- ungdomspsykiatrin, där endast en begränsad målgrupp av barn befinner sig. Likaså med polisen.
Tillvägagångsätt
Inledningsvis kontaktades sju elevhälsoteam i Jämtlands län som arbetade inom grundskolan eller gymnasiet, och blev tilldelade informationsbrev om studien. Kontakten skedde via mail men på grund av utebliven
återkoppling från vissa av kommunerna, kontaktade vi utöver mail via telefon. En kommun valde att inte medverka i studien på grund av deras bristande kunskap om ämnet. En annan kommun har inte varit kontaktbar.
Slutligen fick vi fem skolkuratorer som arbetar från lågstadiet upp till högstadiet, och gav samtycke till att medverka i studien och delta i intervjun. Processen från att vi kontaktade elevhälsoteamen till att vi genomförde intervjuerna tog ungefär två veckor.
Informationsbrevet innehöll information om oss författare, sekretess och samtycke, exempel på frågor och studien i sin helhet (se bilaga 1). Tre av intervjuerna skedde på plats i deras egna kontor, medan två intervjuer skedde via zoom på grund av distans. Innan intervjuerna påbörjades, utformades en intervjuguide utifrån vårt val av en semistrukturerad intervju. Clark (2021) beskriver att i en semistrukturerad intervju skapar forskaren ett manus med frågor som berör förhållandevis specifika teman som har utgångspunkt i studiens frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer är flexibla vilket innebär att följdfrågor kan ställas trots att de inte finns med i intervjuguiden. De frågor som finns med i intervjuguiden behöver inte nödvändigtvis ställas i följordning utan kan anpassas utifrån intervjuns gång. Den intervjuade har också stor frihet att inflika med andra spekulationer och åsikter. Vår intervjuguide utgick från fyra olika teman.
Teman följdes med frågor av dels öppen karaktär, vilket gav utrymme för informanternas upplevelser och åsikter, dels stängda frågor med
skolan, Attityder och inställningar, Förebyggande arbete och Stöd. Sammanlagt blev det 25 frågor i intervjuguiden, med utrymme att kunna ställa
ytterligare frågor utifrån hur svaren utvecklades. Både informationsbrevet och intervjuguiden godkändes av vår handledare innan vi använde materialen.
Alla intervjuer spelades in som ljudfiler med Iphones
applikation ”Röstmemon”, förutom zoomintervjuerna som också spelades in som video, för att säkerställa att intervjun spelades in om det skulle uppstå tekniska problem. Vid användandet av Röstmemon är det viktigt att se till att andra notiser är avstängda för att inte bli avbruten under intervjun. Vi ansvarade för varsitt stycke i intervjuguiden under samtliga intervjuer, därefter delade vi upp det insamlade materialet i hälften för transkribering. Vi transkriberade intervjun samma dag som den genomfördes för att kunna ta tillvara på upplevelsen av samtalet när
minnet fortfarande var färskt. Samtliga intervjuinspelningar bedömde vi att ljudkvalitén var god. En av två videoinspelningar på zoom blev stundvis hackig men ljudfilen påverkades inte av det. Efter att ha dubbelkollat transkriberingen raderade vi samtliga ljudfiler och videoinspelningar.
Clark (2021) förklarar att inspelning och transkribering av intervjuer är grundläggande för att kunna analysera innehållet, utifrån att det skapar en övergripande syn på vad som har sagts och därmed möjliggör att analysera texterna. Vår vision var att intervjuerna skulle ske mellan 40–60 minuter efter vi studerat tidigare intervjuer och dess tidsomfång. När vi utförde intervjuerna låg tre intervjuer på ca 30 minuter och två på ca 20 minuter.
Anledningen till att intervjuerna blev kortare kan bero på att
intervjupersonerna utvecklade svaren på olika sätt, vissa svarade kort och andra mer utförligt. Men även att vår uppfattning kring tidsåtgång inte stämde.
Analysmetod
I denna studie så har vi valt att använda oss av en kvalitativ
innehållsanalys vilket innebär att vi tolkar innehållet i texten genom en systematisk kategorisering av teman och mönster (Creswell & Creswell, 2018). Innehållsanalys är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser gällande innehållet i tex intervjuer. En kvalitativ
innehållsanalys innebär att använda sig av ett induktivt tillvägagångssätt (Clark, 2021). Enligt Graneheim och Lundman (2004) går innehållsanalysen i linje med ett hermeneutiskt synsätt.
När vi använde oss av tolkning i den kvalitativa innehållsanalysen så såg vi inte sanningen som något absolut och ”objektivt” som vid ett positivistiskt synsätt. Eftersom en text inte har någon självklar mening, kan den tolkas och betraktas olika (Klingberg & Hallberg, 2021). Vår verklighet kan tolkas på flera olika sätt och förståelse är beroende av en subjektiv tolkning. En text innefattar alltid flera olika betydelser vilket är viktigt vid diskussionen av resultatet i en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).
Vid en analys av en text eller en intervju i en kvalitativ innehållsanalys studeras först innehållet samt försöker beskriva de synliga och uppenbara komponenterna, vilket är det manifesta innehållet (Graneheim &
Lundman, 2004). Sedan studeras det latenta innehållet vilket innebär att tolka textens underliggande betydelse. Det latenta innehållet är ”det som sägs” mellan raderna (Klingberg & Hallberg, 2021).
Först läste vi enskilt varje text för att sedan jämföra med varandra vad vi ansåg var det manifesta samt det latenta. Utifrån att vi var två fick vi möjligheten att komplettera varandra med olika åsikter. För att visa vad
samtliga texter. Sammanlagt blev det nitton citat. Citaten vi valde definieras, enligt Klingberg och Hallberg (2021), som meningsenheter, vilket är meningar eller fraser som innehåller information som är relevant för studiens frågeställningar. Det kan vara meningar, ord eller stycken av en text som bildar ett sammanhang. En meningsfras vi använde var: Svårt att hitta tid ibland. Bryta i ett schema. Det kan krocka med praktik, nationella prov och liknande. Ur denna kondenserade vi meningen och fick fram: Det är svårt att skapa utrymme för ett förebyggande arbete. Därefter namngav vi den med koden: resursbrist. Klingberg och Hallberg (2021) förklarar att en kod är en etikett som man sätter på meningsenheterna som kort beskriver innehållet av dem. Det gjorde vi med samtliga nitton meningsenheter, därefter skapade vi kategorier varav en kategori blev: Samarbete och prioritering.
Klingberg och Hallberg (2021) förklarar att kategorier är en grupp av flera koder med innehåll och uttryck som liknar varandra och bildar en enhet.
När vi skapade kategorier undersökte vi likheter samt skillnader i materialet. Till sist gjorde vi teman vilket innebar att vi reflekterade över kategorierna samt att vi sökte efter en underliggande mening (Klingberg &
Hallberg, 2021). Varav temat där kategorin samarbete och prioritering ingick namngavs: Utmaningar. Att skapa ett tema i innehållsanalysen är ett sätt att länka samman de underliggande betydelserna i kategorier. Ett tema
används för att uttrycka textens latenta innehåll (Graneheim & Lundman, 2004). Vi fick fram tre olika teman: Rutiner och Struktur, Roll och Ansvar, och det tredje Utmaningar. Vi har utgått från tre teman i vår analys och tolkning av materialet.
Trovärdighet
Clark (2021) förklarar att en del för att få trovärdighet i en studie, behövs studien uppfattas som ”rätt” av de parter som deltagit i den sociala
kontexten under studien. Istället för att använda begreppet validitet, som betyder giltigt, används istället trovärdighet. För att vi skulle uppnå trovärdighet i studien använde vi oss av vetenskapligt granskade artiklar som berörde ämnet. Dock fanns det få artiklar som enbart hade syftet kring förebyggande insatser mot grooming. Upptäckten gav oss en inblick i att området är outforskat och gav oss realistiska förväntningar på målgruppen skolkuratorers utsträckning av förebyggande arbete.
Creswell och Creswell (2018) tar upp några punkter som kan bidra med att säkerställa trovärdighet i en studie. Det är att ge insyn till intervju
deltagande av intervjumaterial, rikliga beskrivningar kring processen, medvetenhet om bias/ tolkningsgrunder, tidigare forskning samt tillgång till handledare. I och med slutet på intervjuerna fick deltagarna möjligheten att tycka till på det som tagits upp och sagts. De kommer även få tillgång av studien när den är färdig, dock inte under processen. Vilket kan resultera att trovärdigheten är mindre för studien. Men utifrån alla
deltagares reflektioner att de uppskattar att vi undersöker ämnet och bidrar med upplysning anser vi att trovärdigheten av intervjumaterialen är goda.
En viktig reflektion när det kommer till trovärdighet är hur vi som författare har uppfört oss under varje intervju som pågick. Vi har
reflekterat att efter tre intervjuer ansåg vi att det hade varit bra om vi hade förklarat begreppet grooming i början av varje intervju för att bidra med förståelse av begreppet. Dock gjorde vi inte det utifrån strävan att det skulle bli likadant för varje intervjudeltagare. Vi höll oss till varsitt stycke av intervjuguiden i alla intervjuer. Metoden vi använde, semistrukturerad intervju är en beprövad metod inom kvalitativa studier som ger en
trygghet i användandet som även bidrar till en god trovärdighet. Efter
efter att den blev färdig för att säkerställa att inget har uteblivit. Längsmed processen har vi tacksamt fått möjligheten till en handledare, Sofia Smolle.
Som har kunnat läst igenom vår process och gett oss kritik.
I analysen har vi utgått från systemteori samt den socialkonstruktionistiska teorin som är två lämpliga valida teorier att analysera vårt resultat med. Vi har analyserat informanternas svar utifrån frågeställningarna samt valda teorier för att uppnå en god trovärdighet och verkligen analysera det som var tanken att vi skulle analysera, vilket Eliasson (2018) anser öka
trovärdigheten för analysen. Längsmed analysprocessen har vi reflekterat över vår subjektiva grund något Creswell och Creswell (2018) anser är en viktig del för att öka trovärdigheten i analysen. Det har vi kunnat göra utifrån att omgående diskutera och påmint varandra kring funderingar som dykt upp under analysens genomförande.
Vår bedömning är att vår studie har en god trovärdighet utifrån väl utförda metoddelar och användandet av beprövade metoder och instrument.
Förförståelse
Vi båda kommer från Jämtlands län, något som kan medföra engagemang att undersöka hur elevhälsor i Jämtland arbetar. Vi båda har erfarenheter av att jobba med barn i tidigare yrken, men även under tidigare praktiker.
Där Ida har gjort sin praktik inom elevhälsan och Alice på Barn och- Ungdomspsykiatrin, där båda har stött på förekomsten av grooming hos barn och unga. Vilket medför även en viss förkunskap angående de behandlande insatser som ges men även bemötandet att de har förekommit. Något som skapat en nyfikenhet men även en kritisk inställning över Jämtlands elevhälsors förebyggande arbete. Vi båda är överens om att grooming är ett problem som aldrig ska behöva
uppkomma, vilket kan resultera att vi blir bekymrade när material påvisar att det inte förekommer förebyggande arbete mot grooming.
Klingberg och Hallberg (2021) förklarar att allt fler kvalitativa studier belyser behovet att beskriva ens förförståelse i samband med en studie.
Förförståelsen innebär att man som författare är medveten om ens
subjektiva grund, som alltid finns med oss vid nya situationer som bidrar med ny information. Att vara medveten om ens fördomar och
tolkningsgrunder är viktigt när en studie skall genomföras.
I och med att vi har läst till oss kunskap om ämnet när det kommer till riskfaktorer, skyddsfaktorer och forskning när det kommer till
förebyggande metoder, är det lätt att känna en frustration när deltagare uppger att de inte har något material. För oss är det självklart att föräldrar ska och tar sitt ansvar över sina barn. Men när det kommer fram att så inte är fallet är det viktigt av oss att vara medvetna om vår subjektiva sida, innan tolkningen av informationen görs. Klingberg och Hallberg, (2021) belyser även behovet inom en förförståelse att lyfta fram ens fördomar gentemot studiens ämne. I och med att studien inriktades mot Jämtlands läns olika kommuner, fanns fördomen att dem mest centrala kommunerna, d.v.s. nära Östersund, var de som hade mest förebyggande insatser i jämförelse med kommuner längre bort.
Etiska överväganden
Kvalitativ forskning måste som all annan forskning följa etiska krav. Det är viktigt att en vetenskaplig studie visar på en god etik. Enligt det
humanistiska- samhällsvetenskapliga rådets föreskrifter, ska intresset över att erhålla ny kunskap i forskningen vägas mot kravet angående att skydda
Creswell och Creswell (2018) tydliggör vikten av att respektera deltagarnas integritet och anonymitet. Etiska aspekter och bedömningar bör vara ständigt närvarande i varje fas av en studie och i alla de val och beslut som tas inom studien. Man bör fråga sig själv om någon kan fara illa genom att ingå i studien samt vilka konsekvenser ett deltagande i studien kan
medföra (Meeuwisse m.fl., 2008).
Deltagarna i denna studie intervjuades utifrån samtyckesprincipen vilket innebär att de har blivit informerade om vad undersökningen handlar om, syftet med studien, hur lång tid intervjuerna beräknas ta samt att
uppgifterna och den information som vi samlat in inte används i något annat syfte än till just denna studie. Samtycket är någonting som vi också påminde deltagarna om i samband med intervjutillfället.
När vi skickade en förfrågan till de personer vi ville intervjua till studien så bifogade vi via mail ett informationsbrev om studien där det också fanns information gällande samtycke. Informationsbrevet innehöll information gällande studiens syfte, deltagarnas anonymitet samt att intervjun kommer att transkriberas. Vilket är en viktig aspekt gällande samtycke (Clark, 2021).
Deltagarna i studien var också noga med att inte nämna några namn på de barn och unga som blivit utsatta för grooming utan talade endast om grooming som problem och fallen i sig. Det här är också viktigt ur ett etiskt perspektiv då det är extra känsligt att utföra en studie där barn är
inkluderade. Därför så var vi noga med att studien handlade om just elevhälsans förebyggande arbete och inte barnen i sig som blivit utsatta.
För att inte riskera att något barn ska komma till skada.
Arbetsfördelning
Under arbetets gång har vi tillsammans medverkat i studiens alla delar. Vi har kunnat träffats på plats och skrivit arbetet ihop i ett gemensamt
dokument som båda har kunnat tagit del av. Båda har tagit ansvar för att färdigställa arbetet. Vi har på varsitt håll sökt efter vetenskapligt granskade artiklar för att sedan tillsammans skriva ned introduktion, syfte och
frågeställningar samt tidigare forskning. Vi delade upp teorierna, varav Ida skrev om systemteori och Alice om socialkonstruktionistisk teori. Metoden har vi gemensamt skrivit. Vi både medverkade på intervjuerna för att sedan dela upp inspelningarna och transkribera varsin del. Först läste vi enskilt varje intervju för att sedan göra innehållsanalysen tillsammans och sedan analysera texten med hjälp av teorier. Till viss del skrev Ida
analyserna med inriktning systemteori och Alice analyserna med socialkonstruktionistisk teori, men både har medverkat i varje analys.
Diskussionen skrevs tillsammans. Vi båda har läst igenom den färdiga uppsatsen och gjort samtliga ändringar.
Resultat och Analys
I följande avsnitt kommer vi att presentera resultatet av det empiriska material som vi har samlat genom intervjuer med kuratorer ifrån olika delar av Jämtlands län. Vi kommer att presentera vårat resultat utifrån de tre teman som uppkom i vår innehållsanalys. Det första rutiner och struktur, det andra roll och ansvar, och det tredje utmaningar. Därefter analysera resultatet utifrån valda teorier och koppla till tidigare forskning.
Rutiner och Struktur
Det första temat blev rutiner och struktur i det förebyggande arbetet, som rör på vilka grunder elevhälsan kan arbeta förebyggande, och grunder som motsätter sig till ett förebyggande arbete.
Informant 4 uttalade sig kring deras arbetsrutiner mot grooming samt vilka som är till grund för den enligt följande:
” Rutiner skulle jag inte säga att det finns på det sättet utan tyvärr så är det upp
till varje person och i viss del varje skola.Jag och min kollega här, har gjort ett årshjul där vi pratar med 6orna, 7orna för att prata om detta…men det är något som vi har satt ihop för att underlätta för oss själva”- Informant 4
Hen förklarar att det inte finns några fasta rutiner inom elevhälsan kring hur kuratorer ska gå tillväga när det handlar om ett förebyggande arbete.
Intresset att arbeta förebyggande från skolor är bristfälligt och hen framhäver att det är upp till varje person och skola att vara engagerad i frågan. Trots att hen benämner problematiken i det egna ansvaret så framhäver hen istället möjligheter till att skapa egna rutiner för att arbeta förebyggande. Hen benämner ett årshjul som inkluderar årskurserna fem, sex och sju där de pratar delvis om grooming med eleverna men inkluderar också föräldrarna vid ett tillfälle. Men även ett samarbete med andra
professioner inom elevhälsan. Trots lågt engagemang och brist på struktur har kuratorn och sin kollega påbörjat vissa rutiner kring grooming och dess förebyggande insatser. Hen förklarar att ofta krävs det att något har
uppstått för att det ska bli ett aktuellt problem.
Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är tankeställare det som förändrar folks synsätt och värderingar kring förbestämda konstruktioner (Payne, 2015). I och med kuratorers kritiska förhållningsätt mot vems
ansvar det ligger hos att förbygga grooming påbörjas en process där de diskuterar vad de själva anser behövs göras utifrån sin yrkesprofession.
Vilket styrks av Payne (2015) som tar upp betydelsen av att vara medveten om sin uppfattning av verkligheten och inneha en kritisk utgångspunkt.
Det kritiska synsättet ledde till att de startade ett årshjul som rutin, men utifrån deras egna initiativ. Dock innebär det inte att resten av elevhälsan inom kommunen arbetar med samma engagemang kring ämnet. För att det ska inbegripa hela elevhälsan krävs ett deltagande av alla kuratorer för att inspirera och upplysa, något Johansson och Lalander (2013) förklarar kräver ett aktivt samtal som berör både människors subjektiva och objektiva syn. Men det kan vara problematiskt utifrån vilken
verklighetsuppfattning personer har av grooming. Utifrån att Berson (2003) förklarar samarbete som en av de viktigaste grunderna för att kunna
förebygga grooming, är vår tolkning att arbeta aktivt med frågan inom hela elevhälsan är något som behöver göras.
Informant 1 förklarar utförligt hur ett årshjul för deras elevhälsa ser ut som berör förebyggande insatser mot grooming inriktade mot särskilda
årskurser. De börjar det förebyggande arbetet tidigt i lågstadiet upp till högstadiet. Det används material som filmer, artiklar och diskussioner eleverna sinsemellan. De områden som berörs är integritet, trygghet och samarbete. Där inkluderas även trygghet på internet och risken för grooming. Hen tar upp att ämnen som diskuteras varje år tar annan form utifrån åldern på eleverna och framhäver att ju äldre de är och desto mer fördjupade blir diskussionerna som hålls, se följande citat:
”Sen pratar vi igen om integritet, men på en annan nivå jämfört med 1,2 an. Dom är större, och har lite andra sätt att prata på ett annat vis. Sen har vi års. 5
kropp, samtycke, ja nej signaler, vad som är okej och inte, och de blir också kopplat till nätet”. Sen har vi också års. 7 lagt till att vi jobbar med nätet, och det här blir en del av att bli trygg i nätet”- Informant 1
Diskussionerna blir djupare dels på grund av mognad och ålder men också dels för att eleverna börjar uppfatta saker på andra sätt. Årshjulet roterar på fyra teman som berör de beskrivna områdena.
Utifrån deras aktiva rutiner som berör ett flertal årskurser utmanas
elevernas inställning och upplevelse av förekomsten av grooming. Genom att diskussionen är återkommande finns det utrymme för förändring, särskilt i beaktande av elevernas utveckling och mognad (se även Payne 2015). Att uppmärksamma grooming för barn är en viktig del av att
förebygga grooming enligt Wurtele och Kenny (2010). Utifrån att arbetet är återkommande ges även möjligheten till förändring av attityder vilket stärks av Dombrowski m.fl. (2007), något som är viktigt för barnen men även för skolpersonalen. Vår tolkning av att aktivt arbeta mot grooming ger möjligheten för elevhälsan att observera och se över hur rutinerna fungerar och om det bidrar till en ökad medvetenhet och kunskap. Enligt Larsson och Sohlberg (2014) sker förändringar kring hur människor uppfattar saker via språket och hur individer tar emot det som sägs. Det innebär att elevhälsan kan reflektera kring hur de värderar olika sociala konstruktioner och se över vilka uppfattningar de har som ligger till grund till deras förhållningssätt. Dels hur de själva uppfattar internetanvändning och dels hur det i relation till barn och ungas påverkar deras uppfattning om ämnet.
Grunden till det välplanerade arbetet mot grooming ansåg informanten låg i deras upplevelse av betydelsen av att arbeta förebyggande inom
elevhälsan, enligt följande:
”Jag tänker att vårt viktigaste uppdrag ändå är det förebyggande arbetet. Men sen så har vi ändå lite grundkunskaper och vana att vara med om barn som är med om svåra saker. Sen så har vi ingen spetskunskap om detta men stöter man på det så tar vi stöd av varandra vi kollegor eller av andra enheter som BUP t.ex. Det kan bli mer ett lotsande och att det tas om hand av specialister”- Informant 1
Informant 1 menar att deras viktigaste arbete gällande grooming är just att förebygga. Trots att informanten anser att de har bristfällig kompetens när det gäller specifikt mot grooming, så anser de att deras grundkunskaper är tillräckliga för att kunna hjälpa och stötta barn som är med om svåra saker på plats och på individnivå. Om ett barn är behov av hjälp och stöd på ett sätt som kuratorn inte är behjälplig, kan hen be om hjälp av andra kollegor eller andra enheter så som BUP och liknande. Vid svårare problem så kan elevhälsan be om hjälp ifrån andra insatser i samhället.
Hur det arbetas med det förebyggande arbetet samt vilken sorts hjälp barnen och de unga får, beror inte endast på hur det arbetas inom elevhälsan på just den skolan utan även hur andra insatser spelar in.
Samarbetet mellan elevhälsa, lärare och föräldrar är något som Berson (2003) framhäver är av stor betydelse, men Brottsförebyggande rådet (2007) styrker även på samarbete mellan andra aktörer inom samhället som socialtjänst. Samhällets syn på grooming har också betydelse då det är de högre instanserna som bestämmer hur skolplan och liknande ska se ut.
Men för att det ska ske menar Dombrowski m.fl. (2007) att det kräver en förändring hos människors attityder gentemot grooming. Payne (2015) förklarar att en individ påverkas av sin familj men även andra nivåer i samhället. Vår tolkning är att för att det förebyggande arbetet ska lyckas krävs ett samarbete mellan skolan och andra instanser i samhället.
I det här fallet har informanten grundkunskaper inom ämnet och det verkar finnas kunskap som är till användning för att kunna hjälpa de barn och unga som behöver det.
Informant 3 uttalade sig om hur hen ser på ett förebyggande arbetet med grooming och hur det ser ut, enligt följande:
”Jo men det är ju viktigt självklart. Man jobbar ju med barn. Jag har kört handledning med lärare och mentorer, jag vet inte om ni har sett aktiv skola en film dom har. Den är beskrivande, brutal. Den visar sanningen, det är så det funkar.
Jag har visat den för lärare men inte elever. Jag börjar alltid i lågstadiet med att visa rädda barnens material när det gäller internetanvändning och liknande. Vi börjar tidigt att arbeta förebyggande gällande att vara trygg på nätet. Vi skickar ut detta till föräldrar och vårdnadshavare”- Informant 3
Informanten ser sin roll kring ett förebyggande arbete som betydelsefull.
Hen engagerar sig och arbetar aktivt gällande att informera och samarbeta med lärare på skolan. Hen använder sig av material för att informera och bidra med kunskap gällande arbetet. Att lärare bör ha kunskap om grooming är en återkommande åsikt i flera intervjuer, eftersom det är de som träffar eleverna varje dag vilket inte alltid en kurator som ofta arbetar på flera skolor gör. Hen skickar också ut material till vårdnadshavare så att de får mer kunskap gällande problemet.
Berson (2003) nämner att vårdnadshavarnas delaktighet inom
förebyggandet mot grooming är en betydelsefull skyddsfaktor. Genom att elevhälsan inkluderar vårdnadshavare med information och material skapas möjligheten för vårdnadshavare att vara inkluderande i
upplysningen av grooming även i hemmet. Att arbeta med material och att skicka ut det till vårdnadshavare är ur ett bredare perspektiv någonting
positivt, att inte endast arbeta utifrån ett mikroperspektiv gällande arbetet mot grooming (se även Payne 2015). Vilket även styrks av Larsson och Sohlberg (2014) som belyser vikten av förståelsen att flera delsystem utgör en helhet
Av det ovanstående framkommer det att det är upp till var och en att lägga ned tid för att skapa rutiner, vilket kan leda till att rutiner inom ett
förebyggande arbetet blir bristfällig. Informant 2 uttalade sig kring deras avsaknad av rutiner kring ett förebyggande arbete, där otydligheten mellan olika ansvarsområden försvårar tillvägagångsättet, enligt nedan:
”Det finns inga rutiner, men jag tänker att läraren, när det händer saker så är dom duktiga att ta upp och prata om problematiken i klass när det har hänt saker, så det är väl det, men det finns inget uttalat kring det, vilket är synd”- Informant 2
Informant 2 menar på att det inte finns några rutiner inom de skolor som hen arbetar på när det gäller förebyggande arbete mot grooming. Uppstår det problem eller händelser gällande grooming så är det vanligtvis läraren som tar upp problemet och arbetar med det ute i klasserna, vilket hen anser att lärarna gör bra. Det finns inga uttalade rutiner om hur man ska arbeta med grooming vilket informanten anser är synd, då hen anser att behovet finns. Hen nämner att på en av skolorna har en tredjeklass börjat prata om grooming, dock är det inget som har lett till att fler skolor eller årskurser har anammat idén. Kuratorn anser att det är synd att det inte finns några rutiner kring ett förebyggande arbete, men hen har inte gjort någon aktiv förändring att ändra på situationen.
Det ovanstående indikerar på att kuratorn har en viss förståelse att det vore bra om ett aktivt arbete finns, men att hens grundvärderingar kring
