Säkerhetspolisens organisation

Registerkontroll ska göras om anställningen eller deltagandet i verk- samheten har placerats i säkerhetsklass. Uppgifter ska löpande hämtas under den tid deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår.

För säkerhetsklass 1 eller 2 får uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas med stöd av lagen (2018:1693) om polisens be- handling av personuppgifter inom brottsdatalagens område hämtas. Motsvarande uppgifter får även hämtas om den kontrollerades make eller sambo.

För säkerhetsklass 3 får sådana uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som

För säkerhetsklass 1 eller 2 får uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas med stöd av lagen (2018:1693) om polisens be- handling av personuppgifter inom brottsdatalagens område eller lagen

(2019:000) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter

hämtas. Motsvarande uppgifter får även hämtas om den kontrollerades make eller sambo.

För säkerhetsklass 3 får sådana uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som

Prop. 2018/19:163 behandlas hos Säkerhetspolisen behandlas hos Säkerhetspolisen med stöd av lagen om polisens med stöd av lagen om polisens behandling av personuppgifter behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område inom brottsdatalagens område eller

hämtas. lagen om Säkerhetspolisens

behandling av personuppgifter

hämtas.

Om det finns synnerliga skäl får även andra uppgifter än sådana som anges i andra och tredje styckena hämtas.

2.7

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693)

om polisens behandling av personuppgifter

inom brottsdatalagens område

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område ska upphöra att gälla vid utgången av december 2019.

Prop. 2018/19:163

₃

_{Ärendet och dess beredning}

Europeiska unionens genomgripande dataskyddsreform omfattar dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av per- sonuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphä- vande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande dataskyddsförordningen, dels Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF, i det följande dataskyddsdirektivet.

Regeringen beslutade den 17 mars 2016 kommittédirektiv om genom- förande av dataskyddsdirektivet (dir. 2016:21). I utredningens uppdrag ingick, förutom att föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt, att bedöma om det fanns anledning att reglera Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling separat från den lagstiftning som gäller för Polismyndigheten och vid behov lämna författningsförslag. Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv redovisade den 5 april 2017 delbetän- kandet Brottsdatalag (SOU 2017:29), i vilket utredningen föreslog att direktivet i huvudsak skulle genomföras genom en ny ramlag, brottsdata- lagen. Regeringen beslutade den 19 april 2018 propositionen Brottsdatalag (prop. 2017/18:232). Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2018.

Utredningen redovisade den 4 oktober 2017 slutbetänkandet Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning (SOU 2017:74). Den 14 juni 2018 beslutades propositionen Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning (prop. 2017/18:269), som behandlar slutbetänkandets förslag till anpassningar och ändringar i de brottsbekämpande myndigheternas registerförfattningar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2019. I denna proposition behandlas slutbetänkandets lagförslag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.

En sammanfattning av betänkandet i den del som gäller Säkerhets- polisens behandling av personuppgifter finns i bilaga 1. Utredningens förslag till en ny lag för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2017/07698/L4).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 maj 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2018/19:163

4

Säkerhetspolisen

4.1

Säkerhetspolisens uppdrag och verksamhet

Enligt 1 § andra stycket polislagen (1984:387) bedrivs polisverksamhet av Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisens huvudsakliga uppgifter och ansvar framgår av 3 §. Säkerhetspolisen ska förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet eller terrorbrott och utreda och beivra sådana brott, fullgöra uppgifter i samband med personskydd av den centrala statsledningen och andra som regeringen eller Säkerhetspolisen bestämmer, fullgöra uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen, leda annan polisverksamhet om regeringen föreskriver det och i övrigt bedriva sådan verksamhet som framgår av lag eller förordning eller som regeringen uppdragit åt Säker- hetspolisen att i särskilda hänseenden ansvara för. I förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen preciseras myndighe- tens uppdrag.

Säkerhetspolisen är också nationell säkerhetstjänst. En säkerhetstjänst arbetar för att höja säkerhetsnivån i den egna staten. Det görs dels genom att avslöja och reducera säkerhetshot som riktas mot staten, dels genom att reducera sårbarheter. I egenskap av säkerhetstjänst bedriver Säker- hetspolisen underrättelse- och säkerhetsarbete. Myndigheten bedriver omfattande säkerhetsunderrättelseverksamhet för att ta fram hot- och sår- barhetsbedömningar. Verksamheten är inriktad på att avslöja om viss brottslighet kan komma att begås. Bedömningarna tjänar som underlag för beslut om vilka åtgärder Säkerhetspolisen ska vidta i sitt förebyggande arbete. De ligger också till grund för beslut om t.ex. personskydd eller säkerhetsskyddsåtgärder. Ett övergripande mål med säkerhetsunder- rättelseverksamheten är att hämta in kunskap som kan omsättas i operativ verksamhet (En tydligare organisation för Säkerhetspolisen, SOU 2012:77, s. 56 f.).

Säkerhetspolisens verksamhet är indelad i fem huvudområden. Kontra- spionageverksamheten ska förebygga och avslöja spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet som kan rikta sig mot Sverige och sven- ska intressen utomlands, mot utländska intressen i Sverige och mot flyk- tingar. Kontraterrorismverksamheten syftar till att förebygga och avslöja bl.a. terrorism som riktas mot Sverige, svenska intressen utomlands och utländska intressen i Sverige, internationella terroristnätverks förgreningar i Sverige och stöd och finansiering av terroristverksamhet. Den författningsskyddande verksamheten har till uppgift att motverka verk- samhet som genom trakasserier, hot, våld, tvång eller korruption syftar till att påverka det demokratiska statsskickets funktioner. Säkerhetspolisen ansvarar även för personskyddet av den centrala statsledningen och främmande statsbeskickningsmedlemmar och vid statsbesök och liknande händelser. Säkerhetspolisen bedriver också säkerhetsskyddsverksamhet, som syftar till att höja säkerhetsnivån i samhället genom analyser, registerkontroller, tillsyn och rekommendationer till myndigheter vilkas verksamhet har betydelse för Sveriges säkerhet.

Säkerhetspolisen har också vissa uppgifter enligt utlännings- och med- borgarskapslagstiftningen. Enligt 1 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) är

Prop. 2018/19:163 säkerhetsärenden ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar att vissa beslut ska meddelas, exempelvis att en utlänning ska avvisas eller utvisas eller att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd ska avslås. Säkerhetspolisen har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut i sådana ärenden. Säkerhetspolisen är också verkställande myndighet i säkerhets- ärenden, vilket ger myndigheten rätt att fatta beslut i frågor om förvar och uppsikt. Säkerhetspolisen har även uppgifter enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Med stöd av den lagen kan myndigheten ansöka om att en utlänning ska utvisas ur landet. Säkerhetspolisen ansvarar för att beslut om utvisning enligt lagen verkställs. Enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap kan Säkerhetspolisen förorda att en ansökan om svenskt medborgarskap ska avslås av skäl som rör rikets säkerhet eller allmän säkerhet. Myndigheten har även rätt att överklaga sådana beslut.

Säkerhetspolisen arbetar även med frågor som rör ickespridning. Den verksamheten syftar till att förhindra spridning och anskaffning av pro- dukter som kan användas för att producera massförstörelsevapen. Arbetet går främst ut på att förhindra att kunskaper, produkter, ämnen eller mikroorganismer förs från eller via Sverige till aktörer som har ambitioner att anskaffa eller vidareutveckla massförstörelsevapen.

Säkerhetspolisen samverkar med Polismyndigheten inom vissa områ- den, exempelvis verkställighet av hemlig rumsavlyssning och hemliga tvångsmedel på teleområdet.

4.2

Säkerhetspolisens organisation

Säkerhetspolisen blev den 1 januari 2015 en fristående myndighet. Myn- digheten leds av en säkerhetspolischef, som är generaldirektör, och en biträdande säkerhetspolischef. De biträds av generaldirektörens stab.

Sedan den 1 oktober 2016 är Säkerhetspolisens kärnverksamhet upp- delad i två avdelningar; säkerhetsunderrättelseavdelningen och säkerhets- avdelningen. Den förstnämnda ansvarar för myndighetens säkerhets- underrättelseverksamhet, dvs. arbetet med att bedöma och reducera hot- aktörers avsikt och förmåga att bedriva säkerhetshotande verksamhet. Avdelningen ansvarar även för brottsutredningar och ärenden enligt ut- lännings- och medborgarskapslagstiftningen. Där bedrivs också underrät- telsearbete med främsta syfte att förse myndigheten med beslutsunderlag för säkerhetsåtgärder. Säkerhetsavdelningen ansvarar för verksamhet inom områdena säkerhetsskydd och personskydd och för det interna säkerhetsarbetet och den interna riskhanteringen.

Det finns också en inhämtningsavdelning, en informations- och utveck- lingsavdelning och en avdelning för verksamhetsstöd. Inhämtningsavdel- ningen utför på uppdrag av säkerhets- eller säkerhetsunderrättelseav- delningen inhämtnings- eller åtgärdsuppdrag. Avdelningen ansvarar för operativ stödverksamhet avseende bl.a. hemliga tvångsmedel. Vid avdel- ningen finns också myndighetens funktion för finansiella underrättelser och Säkerhetspolisens ledningscentral. Informations- och ut- vecklingsavdelningen ansvarar för myndighetens samlade informations- försörjning genom att registrera och grundbearbeta den information som

kommer in till myndigheten och göra den tillgänglig för övriga delar av Prop. 2018/19:163 myndigheten. Avdelningen samordnar utvecklingsarbetet avseende bl.a.

systemförvaltning. Avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för Säker- hetspolisens administrativa verksamhet som rör bl.a. personal och eko- nomi.

5

Dagens reglering av behandling av