4.2.1 En kontroversiell arbetskraft
Såsom tidigare konstaterats sysselsätts ofta säsongsarbetskraft från tredje land som bärplockare. Just denna bransch har varit föremål för en frekvent medierapportering
134 Vidrigt utnyttjande måste stoppas, Dagens Nyheter av den 17 juli 2011. Debattartikeln är skriven av representanter från sex svenska fackförbund.
135 Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen [2013] LO s. 45.
136 Rekrytering av internationell kompetens – Arbetskraftsinvandringens betydelse för svenska företag [2016] Svenskt Näringsliv s. 33.
137 Utmaningar kring regelverket för arbetskraftsinvandring från tredje land [2013] Svenskt Näringsliv s. 33.
138 Arbetstillstånd till salu – Billström måste agera nu, Lag & Avtal av den 8 november 2010.
139 Ju 2013/6287/L7 Yttrande rörande förslaget om åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) s. 1.
140 Recruiting Immigrant Workers: Sweden 2011, OECD [2011].
141 Recruiting Immigrant Workers: Sweden 2011 s. 17.
genom åren. I en rapport från 2011 av organisationen Swedwatch vittnar författaren om bärplockare som inte fått ut utlovad lön och tvingas lämna Sverige med stora skulder.142 Rapporten framförde uppgifter om bärplockare som tvingats ta stora lån för att bekosta rekryteringsföretags handläggning av tillstånd och flygbiljetter.143 För att betala av sina skulder har plockarna tvingats plocka stora mängder bär och också stått den hela ekonomiska risken för en eventuellt sviktande bärsäsong.144 Bärplockare var under 2015 med på listan av de sämst betalda yrkena på svensk arbetsmarknad.145
Av den omfattande medierapporteringen samt studerade rapporter framkommer bilden av att en stor andel av de utländska säsongsarbetarna arbetar för utländska arbetsgivare.146 Inte sällan är dessa företag bemanningsföretag i arbetstagarnas hemländer.147 Det är då den registrerade filialen i Sverige som ska garantera säsongsarbetarnas anställningsvillkor.148 Vad gäller bärindustrin rekryteras majoriteten av plockarna av bemanningsföretag med säte i Thailand.149
Av Migrationsverkets handbok framkommer att bärplockning är en bransch där det är känt att människohandel förekommer, varför en närmare utredning av förhållandena alltid bör göras.150 I en rapport från Polismyndigheten från 2016 framkommer att förekomsten av utnyttjande inom bärindustrin föranlett att Rikspolisstyrelsen år 2011 inledde ett samarbete med Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket för att motverka utvecklingen. Rapporten vittnar om att många bärplockare skuldsatt sig i hemlandet för att kunna betala resan till Sverige. Många av dessa tjänade inte tillräckligt för att täcka kostnader för resa och logi.151 Det faktum att bärplockare i förekommande fall får avräkna sin lön mot en existerande skuld, tas inte hänsyn till vid bedömningen av om arbetserbjudandet uppfyller utlänningslagens krav.
142 Wingborg, Mors lilla olle; Så exploateras bärplockare i de svenska skogarna [2011] Swedwatch rapport # 41.
143 Wingborg s. 10.
144 Uppror bland thailändska bärplockare i Norrland, Dagens Nyheter av den 26 augusti 2009. Artikeln beskriver 200 bärplockare från Thailand som tvingats avbryta arbetet i Sverige förtid då det inte fanns bär att plocka. Många var skuldsatta och hade inte lyckats betala tillbaka sina skulder.
145 Statistiska Centralbyråns statistik Yrken med lägst genomsnittlig månadslön 2015.
146 Notera att det sedan 2011 uppställts krav på att sådan arbetsgivare ska ha registrerat en filial i Sverige såsom beskrivits ovan.
147 Wingborg, Villkoren för utländska bärplockare säsongen 2014 [2014], rapport från Arena Idé.
148 SOU 2011:28 s. 129.
149 Hedberg, Thailändska bärplockare; Hushållsstrategier på en global arbetsmarknad i Arbetskraft från hela världen [2015] s. 127 ff.
150 Migrationsverkets handbok i migrationsärenden; Interna regler vid misstanke om människohandel s.
13.
151 Polismyndigheten Rapport 2015 Människohandel för sexuella och andra ändamål, lägesrapport 16 s.
27.
Den reella lönen kan därmed vara betydligt lägre än vad som framgår vid tillståndsgivningen. Noteras ska att Migrationsverket enligt tidigare avsnitt antagit riktlinjer för att komma åt den prekära bärindustrin.
4.2.2 Kollektivavtal och organisering inom säsongsnäringen
Kommunalarbetareförbundet har organisations- och avtalsrätten för bland annat bärplockning. Kommunal har även slutit kollektivavtal inom verksamheter inom den gröna näringen. De fem avtalen som finns i nuläget är inom jordbruksproduktion, trädgårdsanläggning, trädgårdsodling, golfbanearbete samt djursjukvård som samtliga har Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) som avtalspart.152 Det är således Kommunal som yttrar sig över de erbjudna anställningsvillkoren i enlighet med 5 kap. 7 a § UtlF för bärplockare och andra säsongsarbetare inom den gröna näringen. Förbundet uppger att det alltid kräver att kollektivavtal finns för att ett arbetserbjudande ska tillskrivas.153 Detta skapar inte sällan incitament för berörda arbetsgivare att teckna hängavtal med förbundet.
Svårigheterna förenade med bärplockare är förbundets uppgift betydande, dels i form av svårigheten att organisera arbetstagarna men också det faktum att många arbetsgivare utgörs av utländska bolag som befinner sig tillfälligt i Sverige. För att komma åt problemet har förbundet arbetat i stor utsträckning med att teckna hängavtal anpassade för de särskilda omständigheter som präglar exempelvis bärplockning.154 Hängavtalet som Kommunal tecknar med utländska företag innehåller bland annat en klausul som stadgar att medbestämmandelagen (1976:580, MBL) ska tillämpas i sin helhet även i de fall där förbundet saknar medlemmar på arbetsplatsen. Förbundet har enligt avtalet en rätt att kontrollera arbetstid och övrig arbetsmiljö genom besök på arbetsplatsen, oberoende av om medlemmar finns där eller ej.155 Det stadgas en skyldighet för arbetsgivaren att överlämna avlöningslistor, plocklistor, arbetstidsscheman samt andra handlingar på begäran av lokal arbetstagarorganisation.
Vidare ska lokala arbetstagarorganisationen få del av undertecknade anställningsbevis eller anställningsavtal samt månatliga sammanställningar av antalet arbetstagare och
152 Intervju med Jörgen Gustavsson på Kommunalarbetareförbundet, den 18 oktober 2016.
153 Ibid.
154 Ibid.
155 Utländska företag, häng, kollektivavtalsmall från Kommunal. Avtalsmallen gäller utländska företag med tillfällig verksamhet i Sverige.
utbetald lön.
Trots många framsteg inom branschen kvarstår många problem med säsongsarbetskraften från tredje land. Kommunal har för att höja organisationsgraden hos säsongsarbetarna skapat ett särskilt typ av medlemskap som gäller under en kortare period samt utökat informationsinsatserna hos dessa arbetstagare.156 Trots detta kvarstår problematiken med en låg organisationsgrad. Arbetstagarna kommer inte sällan från länder utan traditioner av facklig organisering och i vissa fall finns på arbetsplatsen en rädsla för att ett fackligt medlemskap kan innebära repressalier.157 Förbundet har enligt egen utsago sett exempel på när repressalier av detta slag skett mot hela familjer av arbetstagare där fackligt medlemskap är förenat med en risk för utvisning.