5. OMVÅRDNADSTEAMEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
5.5. Sörmlandsmodellen – en sammanfattning
Det som kännetecknar den psykiatriska vården hemmet i södra och västra Sörmland är fram- för allt att man behöll den psykiatriska organisationen intakt när man införde omvårdnads- teamen. Den akutpsykiatriska verksamheten kunde fortsätta fungera som tidigare, vid sidan av omvårdnadsteamen, utan att egentligen beröras av den nya resursen. Patienter som var akut sjuka och där man övervägde inläggning i slutenvård var inte en målgrupp för omvård- nadsteamen. Omvårdnadsteamens patienter skulle komma från öppenvårdsmottagningarna och kriteriet för att de skulle kunna få vård och stöd i hemmet var att de ”sviktade” och i en snar framtid bedömdes vara i behov av slutenvård.
Till skillnad från de modeller vi beskrivit tidigare, den engelska CRT-modellen och omvård- nadsteamen i Motala och Mjölby, fokuserar alltså omvårdnadsteamen i Sörmland inte på de akut sjuka utan på de som befinner sig i riskzonen för en inläggning. De som arbetar utifrån akutmodellen betraktar den psykiatriska vården i hemmet som ett förstahandsalternativ i så gott som alla situationer då en inläggning i slutenvården aktualiseras. I Sörmlandsmodellen är ambitionen framför allt att fånga upp patienten innan den akuta fasen inträder och förhin- dra behov av inläggning. När en inläggning av en patient blir aktuell är det endast i ett fåtal fall som omvårdnadsteamen ses som ett alternativ.
Som en konsekvens av dessa olika strategier kommer teamen som arbetar med psykiatrisk vård i hemmet att utformas på olika sätt. Omvårdnadsteamen i Sörmland har till exempel inte heldygnsansvar, sju dagar i veckan. De är tillgängliga mellan klockan 07.30-22.00 på vardagarna och mellan 09.00-19.00 på lördagar och söndagar. De är förhållandevis små, en- bart åtta anställda i varje team, mot 14-16 i de team som inkluderar ett akutvårdsuppdrag i Motala-Mjölby och i den engelska CRT-modellen. Omvårdnadsteamen i Sörmland inkluderar endast sjuksköterskor och skötare och vanligtvis ingår i deras uppdrag inte att hantera pati- enternas medicinering.
Ett annat särdrag i den sörmländska modellen är att två stora patientgrupper, patienter med missbruksproblematik och psykospatienter, inte ingår i omvårdnadsteamens målgrupp. För psykospatienterna fanns det redan en väl fungerande organisation som man inte ville rubba på när omvårdnadsteamen startade. Och när det gäller gruppen med missbruk ansågs möj- ligheterna som små att nå framgång med vård i hemmet. Här skiljer man sig alltså från om- vårdnadsteamen i Motala och Mjölby som i princip tar sig an alla patientkategorier och från CRT-modellen som, i den ursprungliga så kallade kärnmodellen, visserligen exkluderade missbrukargruppen och gruppen av äldre, men i övrigt inkluderade alla som hade behov av den psykiatriska specialistsjukvården.
Även när det gäller det som vi här har kallat för anslutningsrutiner, alltså på vilket sätt pati- enterna får tillgång till vården i hemmet, skiljer sig de tre modellerna åt. I Sörmland går vä- gen till omvårdnadsteamen via behandlaren i öppenvården, en princip som man på alla sätt försöker slå vakt om. I Motala och Mjölby ser det annorlunda ut. Här uppmanas patienterna själva kontakta teamen om de mår dåligt och känner att de behöver akut hjälp, även om ini- tiativet också kan komma från behandlaren om denne träffar en patient i behov av mer inten- siva insatser. I den engelska CRT-modellen är vägarna in i teamen många (särskilt när team- en fungerar som gate-keepers och ska bedöma alla som aktualiseras för en inläggning i slu- tenvård) och de tycks ofta mera likna ett remissförfarande än det uppdragsförfarande som kännetecknar anslutningen till omvårdnadsteamen i Sörmland. Det är vanligt att patienterna kommer till ett CRT från husläkaren i primärvården eller från de psykiatriska öppenvårds- mottagningarna.
Sörmlandsmodellen implementerades som ett treårigt utvecklingsprojekt med särskilda pro- jektmedel, vilket kan förklara den försiktighet som funnits när det gäller att förändra den be- fintliga organisationen. Hur modellen kommer att utformas i framtiden är en öppen fråga. Under våren 2017 togs beslut att omvårdnadsteamen ska permanentas och finnas kvar som en del av den psykiatriska organisationen. Beslut har också fattats om att minska antalet slu- tenvårdsplatser med fyra platser. Därmed tycks satsningen på psykiatrisk vård i hemmet ha kommit för att stanna i Sörmland.
Vi avslutar detta kapitel med en översiktlig jämförelse mellan de tre arbetsmodellerna för psykiatrisk hemsjukvård; CRTs i England, omvårdnadsteamen i Motala och Mjölby samt Sörmlandsmodellen. Figur 5.1 fångar förhoppningsvis huvuddragen i de tre arbetsmodel- lerna, men ger med nödvändighet en förenklad bild. Till exempel innehåller dimensionen akut- eller riskinriktat arbetssätt i praktiken en hel del variationer. Även om arbetet i Motala och Mjölby i huvudsak kan beskrivas som akutinriktat ansluter omvårdnadsteamen ofta pa- tienter som inte befinner sig i en akut kris men som behöver insatser som öppenvårdsmottag- ningarna inte kan ge. Och i Sörmland förekommer ibland akutinsatser, både gentemot om- vårdnadsteamens egna patienter och i samarbete med jourteam, även om huvudinriktningen i arbetet kan beskrivas som riskinriktat.
CRT England (enligt kärn- modellen)
Motala-Mjölby Sörmlandsmodellen
Typ av team Specialiserat Specialiserat Specialiserat
Antal medlemmar 14-16 16 resp. 12 8 Teamsamman- sättning Multidisciplinär: Medicinsk, vård-, social-, bet.veten- skaplig kompetens
Sjuksköterska och skötare Sjuksköterska och skötare
Läkare ingår Ja (önskvärt) Nej Nej
Tillgänglighet Dygnet runt, 7 dgr i veckan Dygnet runt, 7 dgr i veckan Vardag: 07.30-22.00 Helg: 09.00-19.00 Akut eller risk-
inriktat
Akut Akut Risk
Patienter som exkluderas
Personer med missbruk Äldre
Inga Personer med missbruk Psykospatienter
Patientanslutning Från många håll, vanligast remiss från GP:s (allmänlä- kare) och öppenvårdspsyk.
Oftast via öppenvården, men patienter kan själva kontakta teamen
Ska ske genom behandlare i öppenvården
Organisatorisk funktion
Gatekeeper till slutenvården
Som en avdelning (men med patienterna i sina hem). Är också akutteam
Stödfunktion till behand- lare inom öppenvården
Anslutningens längd
Tills den akuta krisen är över, max 6 veckor
Tills den akuta krisen är över, 4-6 veckor, med möjligheter till förlängning
4-6 veckor eller så länge som risk för inläggning bedöms föreligga
Stöd till närstående
Ska ingå Ska ingå Ska ingå
Figur 5.1. En jämförelse mellan olika modeller för psykiatrisk hemsjukvård: CRT, Motala-Mjölby och Sörmlandsmodellen.