T-test används för att jämföra två medelvärden när standardavvikelsen är okänd (Moore et al., 2011, s. 420). Vi gör t-tester för att undersöka om det finns en skillnad på företag som skapat frivilliga hållbarhetsrapporter och de som inte haft dessa rapporter innan lagkravet. Dubbelsidigt t-test används för att se om det finns någon skillnad mellan grupper, oavsett riktning på skillnaden (Herzog et al., 2019, s. 55). Då vi inte vet om förändringen är högre eller lägre för gruppen med respektive utan frivillig hållbarhetsredovisning används ett dubbelsidigt test. Eftersom vi inte har kännedom om variansen för de båda grupperna görs ett t-test med olika varianser. Värt att notera är att antal observationer i de båda grupperna är olika. Enligt Moore et al. (2011, s. 418) skapar det inget problem då testet tar hänsyn till detta.
För att dra statistiska slutsatser och jämföra medelvärden för två grupper behövs, enligt Moore et al. (2011, s. 419), vetskapen om gruppernas fördelning. Detta med anledning av att medelvärdet för urvalet representerar hela population (Moore et al. (2011, s. 419).
Förutsatt att vår data (RI, P/E samt P/B) för grupperna, det vill säga företag med och utan frivilliga hållbarhetsredovisningar, har ett medelvärde som är normalfördelad kan vi utifrån t-testerna dra slutsatser om hela populationen. Hela populationen i detta fall syftar på samtliga svenska börsbolag med krav på hållbarhetsrapportering.
5.3.2 Regressionsanalys
Multipel regressionsanalys använder en responsvariabel och två eller flera förklarande variabler (Moore et al., 2011, s. 525). Genom den multipla regressionsanalysen kommer vi sedan kunna uttala oss om vad som påverkar de olika grupperna. Den beroende variabeln är en indikatorvariabel för hållbarhetsrapportering och har värdet ett (1) för frivillig rapport och noll om frivillig rapport saknas. De variabler som använts i regressionen beskrivs mer i detalj under 5.3.3 och 5.3.4. Då variabeln för frivillig hållbarhetsredovisning är en indikatorvariabel innebär det att vår regressionsmodell är en
26 så kallad linear probability model (Studenmund, 2016, s. 390-393). En ökning av en enskild förklarande variabel kan ses som att sannolikheten ökar för att företaget skulle ha upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. De oberoende variablerna, studiens företagsfaktorer, som använts är storlek, tillväxt, lönsamhet, hävstång samt indikatorvariablerna som beskriver industri.
Studiens regressionsmodell:
Gruppi = β0 + β1Storleki + β2Tillväxti + β3ROEi + β4Levi + δ5Ind1i + δ6Ind2i … + δ30Ind25i + εi
Notering:
Grupp är den beroende variabeln.
β0 är regressionens konstant.
β1, β2, β3, och β,4 är parametrar.
Storlek, tillväxt, Roe och Lev står för de oberoende variablerna i regressionen δ förklarar våra indikatorvariabler för industrier
ε visar feltermen
5.3.3 Definition av variabler för aktievärde
Nedan förklaras de fem variablerna för aktievärde som används i de statistiska testerna.
Hållbarhetsrapport - Grupp: Detta är den beroende variabeln i regressionsanalysen.
Variabeln kommer användas som en indikatorvariabel för att särskilja grupperna med eller utan frivillig hållbarhetsrapport. Variabeln har värdet ett (1) om företaget i fråga har skapat en hållbarhetsrapport under både 2015 och 2016 och noll (0) om företaget inte har någon hållbarhetsrapport under 2015 och 2016. Under 2017 och 2018 har alla bolag i vårt urval en lagstadgad hållbarhetsrapport vilket innebar att gruppering av företag enbart baseras på åren 2015 och 2016.
Aktiekurser: För att spegla de faktiska Aktiekurserna för de respektive bolagen har variabeln Total Return Index (RI) använts. Den används eftersom bolagens respektive aktiekurs då är justerad för aktieutdelningar, splitar och likande händelser. RI är en teoretisk variabel som förutsätter att varje utdelning återinvesteras i bolaget. Skatter och avgifter för handel ignoreras i uträkningen för variabeln. RI har laddats ner för sista juli och sista december för alla bolagen från åren 2016–2019. Vi har räknat ut förändringen för de två första och de två sista åren för att få en brytpunkt mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar. Juli och december har valts med anledning av att årsredovisningarna måste vara inlämnade till bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut (Bolagsverket, u.å.). Då studien enbart innehåller företag med räkenskapsår från januari till december innebär det att årsredovisningarna för företagen måste vara inskickade till bolagsverket senast den sista juli varje år. Av den anledningen används sista juli för att försäkra oss om att samtliga årsredovisningar blivit fastställda och kommunicerade till intressenter. Skulle en aktiekurs från ett tidigare tillfälle på våren användas hade det medfört en risk att årsredovisningar inte hunnit blivit publicerade. En del bolag, framförallt de större företagen, är dock relativt tidiga med att fastställa årsredovisningen, och en aktiekurs per sista juli är då inte i direkt anslutning till rapportsläppet. Studien ämnar dock förklara om det föreligger en procentuell förändring i den fundamentala värderingen av företagen, varför vi anser att det inte blir problematiskt.
27 Anledningen till att varför vi inte använder oss av aktiekurser i samband med rapportsläpp för specifika företag är av praktiska skäl. Hämtade data innehåller inte dagen för offentliggörande av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter och vi saknar möjlighet att undersöka aktiekurserna vid dagen för rapportsläpp för varje enskilt företag. Aktiekurser för sista december används som ytterligare ett medel för att förklara om den långsiktiga värderingen av ett företag förändras med anledningar av lagstadgad hållbarhetsrapportering. Vi har räknat fram den procentuella förändringen genom formeln ((RI2019/RI2018)-1)-((RI2017/RI2016)-1) för både december och juli mellan tidsperioderna 2016-2019.
Price to Book ratio: Denna variabel kommer användas som en förklarande variabel för att ta reda hur bolagens aktiepris och dess bokförda tillgångsvärde ser ut (Bodie et al., 2011, s. 608). Om ett bolag har ett lågt P/B-tal kan bolaget vara en säkrare investering gentemot ett bolag med ett högt P/B-tal (Bodie et al., 2011, s. 640). P/B-talet används eftersom det är jämförbart mellan företag oavsett bransch, storlek och hållbarhetsarbete.
Ett P/B-tal räknas ut genom att aktiepriset divideras med bolagets tillgångar per aktie. Vi har skapat vår P/B-variabel genom att ta genomsnittet mellan åren 2016–2017 och sedan subtraherat genomsnittet med 2018 års P/B-tal. Uträkningen gjordes med formeln (P/B2018-((P/B2016+P/B2017)/2). På så sätt får vi fram förändringen av P/B vid införandet av lagkrav på hållbarhetsrapporter. Viktigt att komma ihåg är att P/B-talet för 2016 reflekterars av företagets räkenskapsår 2015, och så vidare.
Price to Earnings ratio: Variabeln P/E kommer användas på samma sätt som variabeln P/B. P/E-talet kompletterar RI och P/B används för att kunna jämföra förändringen i marknadsvärde. P/E-tal räknas ut genom att aktiepriset divideras med avkastning per aktie (Bodie et al., 2011, s. 601). P/E-talet är ett av de finansiella nyckeltal som ofta används för att jämföra om värderingen av ett bolag är högt eller lågt i jämförelse med andra bolag (SEC, u.å.). Bodie et al. (2011, s. 604) menar att aktier med högre risk har lägre P/E-tal.
Vi har skapat vår P/E-variabel genom att ta genomsnittet för åren 2016–2017 och sedan subtrahera genomsnittet med 2018 års P/E-tal. Uträkningen gjordes med formeln (P/E2018-((P/E2016+P/E2017)/2). På så sätt får vi förändringen av P/E vid införandet av lagkrav på hållbarhetsrapporter. Viktigt att komma ihåg är att P/E-talet för 2016 reflekterar av företagets räkenskapsår 2015, och så vidare.
5.3.4 Definition av oberoende variabler
Nedan förklaras de fem företagsfaktorerna som används i de statistiska testerna.
Storlek: Variabeln storlek beräknades genom att ta logaritmen av de genomsnittliga totala tillgångarna för åren 2015 - 2018. Det gjordes för att få ett mer lätthanterligt tal och enklare se vilken roll storleken spelar in på våra statistiska tester. Tidigare forskning har, bland annat, använt storlek för att undersöka hållbarhetsredovisningar (Guidry & Patten, 2010; Lopatta et al., 2017; Sun et al., 2018). Sun et al. (2018) beskriver också att större bolag får en större press från fler aktieägargrupper än mindre bolag. Det är en av förklaringarna till att större bolag oftare skapar hållbarhetsrapporter för att minska den sociala pressen.
Tillväxt: Tillväxtvariabeln används därför att det kan vara intressant att veta hur företagets tillväxt påverkar sannolikheten att de upprättat en frivillig hållbarhetsredovisning. Flera tidigare forskningsstudier (Lo & Sheu, 2007; Sun et al., 2018) använder tillväxt som en förklarande variabeln vid undersökning av hållbarhetsrapportering och därför är det intressant även i denna studie. Tillväxtvariabeln beräknas som ett genomsnitt av årssluten under 2015–2018. Sun et al (2018) poängterar att bolag som är i ett tillväxtstadie har
28 mindre pengar att spendera på att hållbarhetsrapportera i motsats till större bolag som har ett stabilt kassaflöde och mer pengar att lägga på skapandet av en hållbarhetsrapport.
Finansiell Lönsamhet (ROE): Avkastning på det egna kapitalet, ROE, är en vanlig variabel att använda i analyser eftersom de mäter lönsamheten för ett företag. ROE används för att förstå hur bolagets finansiella välmående ser ut (Bodie et al., 2011, s. 463).
Vår ROE beräknas på ett genomsnitt under åren 2015–2018. Xu och Liu (2018) använder ROE för att utöver deras andra variabler, storlek och industri, beskriva lönsamheten i deras modell. Även Flammer (2015) och Lys et al. (2015) använder ROE i sina studier.
Att variabeln använts i tidigare studier indikerar att det är en bra variabel att ha med i de statistiska testerna för att få ett så korrekt resultat som möjligt. Variabeln ROE anges i procent.
Finansiell Hävstång (LEV): Hävstångsvariabeln, LEV, är beräknad på ett bolags totala skulder dividerat med bolagets totala tillgångar. Summan är multiplicerad med 100 för att få en angivelse i procent. Vår hävstångsvariabel är ett genomsnitt av hävstång per årsslut under 2015–2018. Tidigare forskning (Chatjuthamard et al., 2016; Sun et al., 2018) har använt hävstångsvariabeln i sina tester och de stödjer vårt val av denna variabel.
Viktigt är också att poängtera att den finansiella hävstången också förklarar hur riskfyllt ett företag är.
Industrier: Industri har använts som en indikatorvariabel. Variabeln har valts därför att det kan vara intressant att undersöka om vissa specifika sektorer har en eventuell fördel av att publicera hållbarhetsrapportering vare sig det är frivillig eller enligt krav. Bachoo et al. (2013) förklarar i sin artikel att olika branscher har olika påverkan på aktiekurser för respektive bolag. Detta visar att det är viktigt för oss att använda denna variabel i våra beräkningar. Vår data innehåller företag i 25 industrier.
5.3.5 Typ I- och Typ II-fel
Typ I fel inträffar då nollhypotesen förkastas på felaktiga grunder. Det innebär att vi utesluter nollhypotesen fast än den inte borde förkastas. Typ II är det motsatta, att nollhypotesen inte förkastas fast än den borde göra det. Risken för att göra typ I- och typ II-fel minskar med en lägre signifikansnivå (Moore et al., 2011, s. 382–385). Moore et al.
(2011, s. 378) poängterar också att det är större sannolikhet att man förkastar nollhypotesen vid fem procents signifikansnivå än vid en procent. Detta finns i åtanke när hypoteserna senare testas och undersöka om nollhypotes ska förkastas eller inte. Vi har valt en signifikansnivå på 5 procent, som innebär att vi med 95 procent inte begår ett typ I- eller typ II-fel. Studien undersöker förändringen av aktievärdet genom flera variabler för att minska risken för felaktiga resultat.
5.3.6 Paneldata Between estimator
Variablerna storlek, finansiella prestation (ROE) och hävstång beräknas som between estimator (Baum, 2006, s. 226-227; Wooldridge, 2012, s. 485) och är genomsnittet av värdet för den enskilda variabeln för samtliga fyra år. Detta görs därför att det är en enkel lösning för att behandla data och att förändringen mellan de enskilda åren inte är speciellt intressant för denna studie. Vi studerar endast två räkenskapsår där möjligheten för frivillig hållbarhetsredovisning finns. Att ta hänsyn till den specifika förändringen i storlek, ROE och hävstång mellan 2017 och 2018 är inte intressesant för om företagen upprättat en frivillig rapport för 2015 och 2016. Att använda en generell storleksvariabel för samtliga år anser vi är mer rättvist då många företag i viss mån kan prediktera deras utveckling för kommande år. Det samma gäller för variablerna hävstång och ROE.
Företag kan med andra ord påverkas av valet av frivillig hållbarhetsrapport om de
29 förutspår en viss förändring för variablerna för framtiden. Vi är dock medvetna om att det finns kritik med att använda between estimator, speciellt för företag som har kraftig förändring i storlek mellan år. Det är dock viktigt att komma ihåg att variablerna storlek, hävstång och ROE används för att förklara valet av frivillig hållbarhetsredovisning, det vill säga variabeln grupp, och används inte för att jämföra skillnaderna i avkastning, P/E och P/B för grupperna.