Hållbarhetsrapporter och aktievärde: Värderas frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporter lika?

Examensarbete, 30 hp Institutionen för företagsekonomi Civilekonomprogrammet, 240 hp

Handledare: Rickard Olsson

Vt 2020

HÅLLBARHETS- RAPPORTER OCH

AKTIEVÄRDE

Värderas frivilliga och

lagstadgade hållbarhetsrapporter lika?

Rasmus Clausson och Linus Sjögren

I [DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]

II

Sammanfattning

En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år.

Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport.

Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete.

Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två.

De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal- agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna.

Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.

III [DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]

IV

Förord

Vi vill först och främst ägna ett stort tack till vår handledare Rickard Olsson för den tid och den kunskap han givit oss under själva studien. Vi tackar också för den feedback han givit oss under handledningstillfällena. Vi vill även tacka Handelshögskolan vid Umeå Universitet för fyra fantastiska år av studier.

Vi vill också passa på att tacka varandra för ett väldigt gott samarbete där ständiga tankar kring ämnet diskuterats. Vi tackar också våra vänner för fina diskussioner och bra umgänge.

Tack!

Rasmus Clausson Linus Sjögren

_____________________ _____________________

Umeå, 1 juli 2020

V

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.INLEDNING ... 1

1.1PROBLEMBAKGRUND ... 1

1.2PROBLEMDISKUSSION ... 3

1.3PROBLEMFORMULERING ... 5

1.4SYFTE ... 5

1.5TEORETISKT OCH PRAKTISKT BIDRAG ... 5

1.6AVGRÄNSNINGAR ... 6

2.METODOLOGI ... 8

2.1FÖRFÖRSTÅELSE ... 8

2.2KUNSKAPSSYN ... 8

2.3VETENSKAPLIGT SYNSÄTT OCH PERSPEKTIV... 9

2.4ANGREPPSSÄTT ... 9

2.5KVANTITATIV METOD ... 9

2.6LITTERATURSÖKNING ... 9

2.7KÄLLKRITIK ... 10

3.TEORETISK REFERENSRAM ... 11

3.1VAL AV TEORIER ... 11

3.2INTRESSENTTEORIN ... 11

3.3PRINCIPAL-AGENTTEORIN OCH INFORMATIONSASYMMETRI ... 13

3.4SIGNALTEORIN ... 13

3.5DISCLOSURE-TEORIN ... 14

3.6EFFEKTIVA MARKNADSHYPOTESEN... 14

3.7SAMMANFATTNING TEORIER ... 15

4.TIDIGARE EMPIRISKA STUDIER ... 17

4.1PRESENTATION AV TIDIGARE STUDIER ... 17

4.2SAMMANFATTNING AV TIDIGARE STUDIER ... 21

5.METOD ... 22

5.1DEFINITION AV FRIVILLIG HÅLLBARHETSREDOVISNING ... 22

5.2HYPOTESER ... 22

5.2.1 Hypotes 1... 23

5.2.2 Hypotes 2... 24

5.2.3 Hypotes 3... 24

5.2.4 Hypotes 4... 25

5.3STATISTIK ... 25

5.3.1 T-test ... 25

5.3.2 Regressionsanalys ... 25

5.3.3 Definition av variabler för aktievärde ... 26

5.3.4 Definition av oberoende variabler ... 27

5.3.5 Typ I- och Typ II-fel ... 28

5.3.6 Paneldata Between estimator... 28

5.4DATA ... 29

VI

5.4.1 Databaser och program ... 29

5.4.2 Datainsamling och bearbetning av företagsdata ... 29

5.4.3 Datainsamling av Hållbarhetsrapporter ... 30

5.4.4 Bearbetning av aktiedata ... 31

5.4.5 Total datamängd ... 31

5.5BESKRIVANDE STATISTIK ... 33

5.5.1 Sammanfattande statistik ... 33

5.5.2 Histogram ... 35

5.5.3 P-P (probability-probability) ... 36

5.5.4 Shapiro–Wilk test ... 36

5.5.5 Antagande om normalfördelad distribution ... 36

5.6MINSTA KVADRATMETODEN ... 37

5.7DATAVALIDITET ... 39

5.8ETIK ... 41

6.RESULTAT ... 42

6.1T-TEST OBEROENDE VARIABLER ... 42

6.2REGRESSIONSANALYS ... 44

6.3REDUCERAD REGRESSIONSANALYS ... 47

6.4T-TEST VARIABLER FÖR AKTIEVÄRDE ... 48

7.ANALYS ... 51

7.1ANALYS T-TEST OBEROENDE VARIABLER:... 51

7.2ANALYS REGRESSIONSMODELL ... 52

7.3ANALYS T-TEST VARIABLER FÖR AKTIEVÄRDE ... 53

7.4SAMLAD ANALYS ... 53

8.SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 55

8.1SLUTSATS ... 55

8.2KVALITETSKRITERIUM ... 56

8.2.1 Reliabilitet ... 56

8.2.2 Replikation ... 57

8.2.3 Validitet ... 57

8.3ETISKA OCH SAMHÄLLELIGA ASPEKTER ... 58

8.4BEGRÄNSNINGAR ... 58

8.5FRAMTIDA FORSKNINGSOMRÅDEN ... 59

8.6TEORETISKT OCH PRAKTISKT BIDRAG ... 60

9. REFERENSLISTA ... 62

10.APPENDIX ... 68

APPENDIX 1:KATEGORISERING AV FRIVILLIG HÅLLBARHETSRAPPORTER... 68

APPENDIX 2:HISTOGRAM RI JULI ... 73

APPENDIX 3:HISTOGRAM RI DECEMBER ... 73

APPENDIX 4:HISTOGRAM P/E DECEMBER ... 74

APPENDIX 5:HISTOGRAM P/B DECEMBER ... 74

APPENDIX 6:P-P PLOT FÖR RI JULI ... 75

APPENDIX 7:P-P PLOT FÖR RI DECEMBER ... 75

VII

APPENDIX 8:P-P PLOT FÖR P/E DECEMBER ... 75

APPENDIX 9:P-P PLOT FÖR P/B DECEMBER ... 76

APPENDIX 10:SHAPIRO-WILKTEST ÖVER VARIABLER FÖR AKTIEVÄRDE ... 76

APPENDIX 11:DO FIL STATA ... 76

TABELLFÖRTECKNING

TABELL 1: ANTAL FÖRETAG MED FRIVILLIGA HÅLLBARHETSRAPPORTER FÖR BÅDE

2015 OCH 2016 FÖRDELAT MELLAN INDUSTRI 32

TABELL 2: SAMMANFATTANDE STATISTIK AV OBEROENDE VARIABLER 34 TABELL 3 SAMMANFATTANDE STATISTIK AV VARIABLERNA FÖR AKTIEVÄRDE 35 TABELL 4: BREUSCH-PAGAN TEST FÖR HETEROSKEDASTICITET 37 TABELL 5: VIF-VÄRDE FÖR DEN URSPRUNGLIGA REGRESSIONSMODELLEN. 38 TABELL 6: VIF-VÄRDE FÖR DEN REDUCERADE REGRESSIONSMODELLEN. 39 TABELL 7: T-TEST MED OLIKA VARIANSER FÖR TILLVÄXT FÖR GRUPP ETT OCH

GRUPP NOLL 42

TABELL 8: T-TEST MED OLIKA VARIANSER FÖR STORLEK FÖR GRUPP ETT OCH

GRUPP NOLL 43

TABELL 9 T-TEST MED OLIKA VARIANSER FÖR LÖNSAMHET FÖR GRUPP ETT OCH

GRUPP NOLL 43

TABELL 10 T-TEST MED OLIKA VARIANSER FÖR HÄVSTÅNG FÖR GRUPP ETT OCH

GRUPP NOLL 44

TABELL 11:REGRESSIONSANALYS AV INDIKATORVARIABEL GRUPP 45 TABELL 12: REDUCERAD REGRESSIONSANALYS AV GRUPP 47

TABELL 13: T-TEST FÖR RI JULI 48

TABELL 14: T-TEST FÖR RI DECEMBER 49

TABELL 15: T-TEST FÖR PRICE-TO-EARNINGS 50

TABELL 16: T-TEST FÖR PRICE-TO-BOOK 50

1

1.Inledning

Hållbarhet har under de senaste åren fortsatt att öka i popularitet. Detta gör att företag vill publicera information som framhäver deras hållbarhetsarbete och tillgodose intressenternas förväntningar. Sedan 2016 är det lagkrav på att större företag i Sverige är tvingade att redovisa vad de gör för att minska miljöpåverkan, förbättra socialt ansvar och andra hållbarhetsaspekter. Därför kommer denna studie grundligt utforska ämnet och se om lagstadgad hållbarhetsrapportering leder till att aktiekurser och nyckeltal förändras positivt, negativt eller är oberoende av rapporterna. Studien kommer undersöka företag som har lagkrav att upprätta hållbarhetsredovisningar och jämföra företag som, innan kravet, upprättat frivilliga rapporter med de bolag som inte gjort det.

1.1 Problembakgrund

Hållbarhetsrapporten innehåller information över en organisations hållbarhetsarbete. Den kan publiceras antingen som en del av förvaltningsberättelsen eller som en separat publikation (Bolagsverket, 2019). En separat hållbarhetsrapport ska i så fall publiceras i samband med förvaltningsberättelsen. Enligt Bolagsverket (2019) ska rapporten förklara organisations påverkan på områdena miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Det är relativt vaga krav på exakt vad som ska ingå (Ljungdahl, 2016), vilket medför att kvalitén kraftigt varierar.

Varierande kvalité på grund av otydligt krav på innehåll är såklart ett stort problem, då två hållbarhetsrapporter kan se väldigt olika ut och berätta olika mycket om hållbarhetsarbetet. Det kan i sin tur påverka hur intressenterna väljer att värdera företagen.

Rapporter om hållbarhetsarbete ingår i ett bredare begrepp som benämns CSR. Det står för Corporate Social Responsibility och handlar om vilket socialt ansvar företag tar (Nationalencyklopedin, 2020). FN:s Global Compact och OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development) har givit ut principer för CSR-arbetet och exempel på områden som berörs av CSR är mänskliga rättigheter, miljöpåverkan och korruption (Nationalencyklopedin, 2020). För att bedöma kvalitén på organisationers CSR-arbete och de hållbarhetsrapporter som upprättas har olika ESG-betyg (Environmental, Social och Governance) utvecklats (MSCI u.å; Sustainalytics u.å.). På svenska brukar dessa kallas för miljömässig, socialstyrning och företagsstyrning och fokuserar på en kombination av långsiktig avkastning och samhällsekonomisk nytta (Rimmel, 2018, s. 216). Oavsett vilket företag som betygsätter ESG ska de fokusera på de tre ovannämnda områdena för att bli jämförbara. Två exempel på aktörer som betygsätter ESG är Sustainalytics och MSCI. Global Reporting Initivative (GRI) har utvecklat riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som bör ingå (GRI, u.å.). Företag och organisationer som upprättar rapporterna i enlighet med GRI bör därför anses ha någon form av kvalité (Rimmel & Sabelfeld, 2018, s. 148-149).

Större företag i Sverige innefattas numera av en ändring i årsredovisningslagen från 2016.

Företag som, under de två senaste åren, har uppfyllt två av tre villkor måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Villkoren är ett medelantal anställda över 250, en balansomslutning på minst 175 mkr och en nettoomsättning på mer än 350 mkr och dessa villkor anges i 10 §, kap 6 Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Om villkoren är uppfyllda måste alltså företaget publicera en hållbarhetsrapport, antingen som en del i förvaltningsberättelsen eller som en separat rapport (Bolagsverket, 2020). Kravet gäller för företag med räkenskapsår som inleds 2017 och rapporterna som publiceras under 2020

2 (för räkenskapsår 2019) blir tredje året som de har krav. Värt att notera är att innan ändringen i årsredovisningslagen, som baseras på ett EU-direktiv från 2014 (Ljungdahl, 2016), fanns inget lagkrav på hållbarhetsrapportering. Det fanns dock ett upplysningskrav av icke-finansiell information, som inte var lika strikt (Ljungdahl, 2016). I Årsredovisningslagen 14 §, kap 6 (SFS 1995:1554) finns även ett krav på revisorns granskande av hållbarhetsrapporten. Revisorn ska granska att hållbarhetsrapporten har upprättats, men inte innehållet i rapporten.

Innan kravet på hållbarhetsrapportering existerade fanns det flera svenska företag som frivilligt upprättade sådana rapporter. Det finns flera fördelar med att upprätta en hållbarhetsrapport och Gwendolen B. White (2015, s. 26) nämner flera exempel i boken Sustainability Reporting: Getting Started. Genom bättre relationer med intressenter kan den ekonomiska risken minska, transparensen öka och personer i företaget som bryter mot hållbarhetsprinciper kan hållas ansvariga (White, 2015, s. 26). En annan anledning till att frivilligt visa sitt miljöarbete är på grund av social press (Rimmel et al., 2018, s.

249). Att göra en hållbarhetsrapport är med andra ord inte helt nytt för flera svenska bolag.

Det är allmänt känt att många investerare och andra intressenter söker information om företag innan investeringsbeslut. Publika företags aktiekurs bestäms av utbud och efterfrågan och kan påverkas av rapportsläpp, rykten och förväntningar för att nämna några anledningar (Avanza, u.å.). En hållbarhetsrapport skulle därför kunna påverka aktiekursen. Det nya lagkravet medför att flera svenska, publika företag måste släppa en hållbarhetsrapport och det skulle kunna påverka företagens aktiekurser. I och med att det svenska lagkravet är relativt nytt har det tidigare varit svårt att se om det finns något samband mellan de lagstadgade rapporterna och svenska bolags aktiekurser. Vi har inte hittat några svenska studier som undersöker det vilket gör denna studie extra intressant.

Efter kravets införande ökade antalet större företag som blev tvingade att rapportera sitt hållbarhetsarbete eftersom storlek är ett krav för hållbarhetsrapporteringen. Av den anledningen är det intressant att ställa sig frågan om storleken har betydelse för om företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapporter. En jämförelse av storleken kan därför öka förståelsen för vilken typ av företag som frivilligt presenterat sitt hållbarhetsarbete.

Då tidigare svenska studier inom detta område saknas, åtminstone till vår vetskap, är det intressant att studera även andra företagsfaktorer som definierar skillnader på företagen, till exempel tillväxt och lönsamhet. Christensen et al. (2019) har skapat ett ramverk kring tidigare forskning på CSR och frivillig CSR-rapportering. Författarna av ramverket beskriver hur olika företagsfaktorer påverkar valet av en eventuell frivillig hållbarhetsrapport (Christensen et al., 2019, s. 24–32). Då svenska företag kan skilja sig från utländska företag anser vi det intressant att även studera frågan om företagsfaktorer och hur de kan definiera företag med frivilliga hållbarhetsrapporter.

Flera teorier kan användas för att förklara relationen mellan företag och intressenter och hur aktiekursen kan påverkas av den relationen. Intressentteorin, eller stakeholder theory som den också heter, beskriver olika intressenters relationer till ett företag och hur de påverkas av varandra (Rimmel & Jonäll, 2018, s. 36–37). Intressenter, som exempelvis kunder eller investerare, kan ställa krav på företags miljöarbeten som i sin tur kan påverka värderingen på företaget (Freeman, 1984). Marknadens värdering på företag kan tänkas sjunka om intressenterna ställer högre krav på hållbarhetsarbete än vad företaget levererar. Principal-agentteori (Rimmel & Jonäll, 2018, s. 35–36), även kallat agentproblemet, menar att det finns informationsasymmetri mellan företaget (agent) och investerare (principal). Själva problemet uppstår när företaget har mer information än

3 investerare och agerar utifrån egenintresse och tar inte investerare i beaktning. Ingen har bättre koll på företagets miljöarbete än företaget själv och agentproblem kan uppstå då företaget utelämnar viss information i rapporter vilket leder till informationasymmetri.

Tvingande hållbarhetsrapportering kan därför vara ett steg i rätt riktning för att minska informationsasymmetrin. Disclosureteorin (Rimmel & Jonäll, 2018, s. 43-45) och signalteorin (Connelly et al., 2011) är två teorier som förklarar vilken information som presenteras av företaget och vilken signal det ger till intressenter. Företag som publicerar en frivillig hållbarhetsrapport kan, i och med att de offentliggör mer information, skicka en positiv signal angående hållbarhet till intressenter, vilket kan ge ökad värdering av företaget (Connelly et al., 2011; Rimmel & Jonäll, 2018, s. 35–36). Den effektiva marknadshypotesen (EMH) skapades ursprungligen av Eugene Fama (1970) och har tre olika grader för att förklara hur effektiv den finansiella marknaden är. Begränsningar i avkastning har att göra med hur stark marknaden anses vara. Den svagaste graden av EMH säger att överavkastning inte kan göras med hjälp av historisk information. I en halvstark marknad kan investerare inte generera överkastning med offentlig information som exempelvis årsredovisningar eller hållbarhetsrapporter. Om marknadens effektivitet är stark menar Fama med sin teori att inte ens insiderinformation har någon betydelse för investerares möjlighet till överavkastning. En marknad som är stark eller halvstark skulle enligt Famas hypotes inte påverkas av hållbarhetsrapporter (Fama, 1970).

1.2 Problemdiskussion

Att företag redovisar sitt hållbarhetsarbete till externa intressenter är inte något nytt.

Ämnet har dock blivit mer och mer aktuellt i takt med att vi människor blir allt mer medvetna och intresserade av hållbarhet, miljö, socialt arbete och så vidare. Att sammanställa och presentera sitt hållbarhetsarbete är ofta både tidskrävande och kostsamt, något som poängteras i Heugens och Dentchev (2007) artikel. Beroende på storlek på företaget och vilken verksamhet som bedrivs kan arbetet med hållbarhet bli komplicerat och svårt att förmedla. Det finns dock flera studier som argumenterar för att hållbarhetsarbete har flera fördelar, och att det kan påverka värdet på företag.

Żychlewicz (2014) hävdar i sin artikel Corporate benefits of CSR activites att CSR-arbete kan ge både fördelar till företaget och samhället. Hon menar att nyttan från strategiskt CSR-arbete ger både direkta och indirekta konsekvenser och båda kan härledas till ekonomisk vinning. Exempel på direkta fördelar som tas upp är högre vinst tack vare socialt hållbara aktivitet och minskade kostnader. Två av de indirekta fördelarna som Zychlewichz lyfter är högre konkurrensfördelar och en positiv bild av företaget. Andra som diskuterar för vilka fördelar hållbarhetsarbete kan medföra är Chojnacka och Wiśniewska (2016). Deras rapport tar avstamp i Polen men de olika fördelarna, så som bättre bild av företaget och starkare relation med intressenter, är inte länkade till polska företag utan är mer universell. De använder sig av generella teorier och analyser för att uttala sig om polska företag. Berthelot et al. (2012, s. 356) tar upp att intressenter kan se företag med frivilliga hållbarhetsrapporter som trovärdiga, vilket är ett motiv för att göra rapporten.

Många forskare, yrkesaktiva och intressenter är överens om att CSR-arbete medför fördelar för företag men det finns även nackdelar. Tidigare forskning visar olika resultat på hur CSR påverkar företags värde, något som poängteras av Margolis och Walsh (2001, 2003, refererad i Chen & Lee 2017, s. 3425). CSR-aktiviteter medför även flera risker som kan ge stora nackdelar för företaget (Heugens & Dentchev, 2007). Vi har hittat ännu

4 färre studier som jämför lagstadgade hållbarhetsredovisningar med frivilliga. Med anledning av detta ser vi det intressant att studera om marknaden värderar frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar lika. Jeong et al. (2018) kommer fram till att redogörelse av CSR-arbete har en positiv inverkan på försäljning och aktiekurs.

Greenwashing är ett begrepp som växt i samband med att konsumenter och andra intressenter har blivit mer miljömedvetna. Det innebär kortfattat att företaget genom marknadskommunikation försöker framstå som mer hållbar än vad de faktiskt är (Kotler et al., 2017, s. 435). Begreppet bör kunna användas i samband med hållbarhetsrapporter då kraven på innehåll är svaga och det finns incitament för att manipulera rapporten för att framstå som mer hållbar. Wang och Bansal (2012, s. 1148) påvisar att CSR information från företag som inte har stöd i faktiska aktiviteter är att anse som reklam eller greenwashing. Rapporten kommer inte återkoppla något mer till begreppet greenwashing utan användas enbart för att påvisa att det finns problem med hur och vilken information företag redovisar. Om intressenter får veta att ett företag presenterat påhittad eller glorifierad information om deras miljöarbete är det stor sannolikhet att det skadar varumärket och i sin tur marknadsvärdet.

Både PWC (Ljungdahl, 2019) och KPMG (Westman & Sandahl, 2019) har gjort studier som påvisar brister i hållbarhetsredovisningar. Ljungdahl (2019) skriver i ett debattinlägg i tidningen Balans att det kan vara så mycket som 20 procent av alla bolag som ska skapa en hållbarhetsrapport som inte gör det. Undersökningen är baserad på 105 bolag från 2018 som uppfyller kraven för hållbarhetsrapportering. En viktig faktor som beskrivs är att runt hälften av de som skapat en hållbarhetsrapport enligt lag inte har fått något yttrande huruvida den är godkänd eller inte av en revisor (Ljungdahl, 2019). Rapporten från KPMG menar att 9 procent av företagen inte har en hållbarhetsrapport och att 76 procent saknar något. Vi anser att det är viktigt att poängtera att en hållbarhetsredovisning nödvändigtvis inte behöver vara bra enbart för att den finns. Undersökningarna från PWC och KPMG stöder teorin att företag kan vinkla innehåller för att attrahera investerare.

Ljungdahl beskriver att runt hälften av alla de hållbarhetsrapporter som PWC granskat har missat riskbeskrivningen av de bolag som PWC har granskat.

Det finns flera studier som undersökt sambandet mellan hållbarhet och marknadsvärde med olika resultat. Lo och Sheu (2007) har undersökt amerikanska bolag listade på S&P 500 mellan 1999 och 2002. De kom fram till att företag som tog med sociala- och miljöaspekter i sina företagsstrategier hade bättre försäljning och därmed ökade värdet på företaget. Kuzey och Uyar (2017) studerade hållbarhetsrapportering inom den turkiska marknaden. De kom fram till att hållbarhetsrapporter har en positiv påverkan för värdet av företaget. Forskning gjord av Wang och Bansal (2012) har ett annat resultat. Enligt Wang och Bansal har nystartade bolag initialt en negativ effekt från att göra CSR-arbeten.

De menar att det fortfarande finns positiva aspekter men de negativa aspekterna är övervägande. I och med att de är få länder som har lagkrav på hållbarhetsrapporter och dessa krav är relativt nya finns det relativt lite forskning om lagstadgade rapporters påverkan på företagets aktievärde. Guidry and Patten (2010) har studerat om den första gången ett företag publicerar en hållbarhetsrapport och om det har någon inverkan på aktiemarknaden. De finner inget stöd att marknaden generellt påverkas av rapporterna.

Studien undersöker även om kvalitén på hållbarhetsrapporterna har någon betydelse.

Guidry och Pattens (2010) resultat visar att de med högre kvalité på hållbarhetrapporter fick en bättre ökning av marknadsvärdet gentemot företag med lågkvalitativa rapporter. I en artikel från Kanada (Berthelot et al., 2012) återfinns liknande resultat. De kommer fram till att en separat publicerad hållbarhetsrapport har positiva effekter för företaget.

5 Det är omkring 1 600 svenska bolag som omfattas av kravet för hållbarhetsrapportering (Westman, 2019). Tidigare upprättades rapporterna frivilligt där social press, förstärkt varumärke eller bra CSR-arbete kunde vara möjliga motiv, vilket diskuterats tidigare. Vi har inte lyckats hitta någon studie som jämför frivilliga hållbarhetsrapporter mot lagstadgade och dess effekt på marknadsvärde. Det är svårt att veta hur många svenska bolag som tidigare upprättade rapporterna, men det går att anta att det nu är fler bolag som nu måste göra det. Enligt en studie av Slater (2008, s. 4) på KPMG har nästan 80 % av företagen på Global Fortune 250 en frivillig hållbarhetsrapport. Berthelot et al. (2012, s. 355) refererar till studien av Slater och tydliggör att andelen är betydligt lägre för mindre företag. Eftersom det nu är fler bolag som måste göra dessa rapporter är det intressesant att studera om det har någon påverkan företagens värde. Det går att anta företag med bättre hållbarhetsarbete i större utsträckning upprättat frivilliga hållbarhetsredovisningar. Av den anledning är det intressant att studera om aktiemarknaden gör någon skillnad på frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporter.

Studien kommer också att undersöka om det finns specifika företagsfaktorer som ligger bakom varför ett företag väljer att publicera en frivillig alternativt en senare lagstadgad hållbarhetsrapport. Vi anser det nödvändigt att diskutera företagsfaktorer för att kunna uttala som skillnader mellan företagen i studien. Utan tydliga skillnader av företagsfaktorer saknar jämförelsen av aktievärde en stabil grund. Det finns tidigare forskning som sammanfattats av Christensen et al. (2019) som säger att så är fallet och att framförallt storlek spelar roll. De studier som beskriver företagsfaktorer undersöker inte huruvida det finns skillnader i aktievärden mellan vare sig frivillig eller lagstadgad hållbarhetsrapportering.

1.3 Problemformulering

Reagerar aktiemarknaden annorlunda på lagstadgade hållbarhetsrapporter än frivilliga?

Vilka företagsfaktorer påverkar sannolikheten för att frivilligt upprätta hållbarhetsrapporter?

1.4 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om lagstadgade hållbarhetsrapporter för svenska bolag påverkar aktiekursen och finansiella nyckeltal mer eller mindre än frivilliga hållbarhetsrapporter. Studien kommer jämföra förändring i aktiekurser och finansiella nyckeltal i samband med att företagen upprättat hållbarhetsrapporter. Ett delsyfte med studien är att undersöka vilka företagsfaktorer som påverkar sannolikheteten att företagen upprättat en frivillig hållbarhetsredovisning.

1.5 Teoretiskt och praktiskt bidrag

Denna studies teoretiska bidrag är främst att bidra till ökad förståelse om hållbarhetsrapporter har någon påverkan på aktievärden och finansiella nyckeltal och i så fall vilken. Tidigare studier har blandade resultat huruvida CSR-arbete har en inverkan på bland annat aktievärdet, eget kapital. Majoriteten är överens om att det är positivt.

Eftersom det finns få studier som fokuserar på hållbarhetsrapportens inverkan på företagets värde kommer denna förhoppningsvis hjälpa till att öka förståelsen. Vi har

6 hittat väldigt få studier som undersöker tvingande hållbarhetsredovisning och om det skiljer sig mot frivillig rapportering. Det här arbetet kommer förhoppningsvis att bidra till mer information inom forskningen för hållbarhetsredovisning, redovisningsmetod, CSR- arbete och företagsvärdering och understödja andra forskares framtida studier. Studien kommer också att kasta ett ljus över motiven för frivillig hållbarhetsredovisning. Då det finns väldigt lite forskning inom EU kring skillnader på frivillig och lagstadgad hållbarhetsrapportering kan denna studie eventuellt bidra med kunskap till andra länder i EU. Studiens delsyfte ämnar undersöka företagsfaktorer för de börsnoterade bolagen för att se om det finns något samband mellan de som frivilligt publicerat alternativt bara publicerat en lagstadgad hållbarhetsrapportering. Då det finns tidigare forskning inom ämnet som indikerar på att så är fallet kommer denna studie bygga vidare på de tidigare studierna.

Det praktiska bidraget består av två delar. Den första delen är att investerare kan använda sig av resultatet från denna studie i sina investeringsbeslut. Om det visar sig att bolag med hållbarhetsredovisning generellt sett har en bättre aktieutveckling är det intressesant att ta med det i sin strategi. Det är också intressesant för investerare att veta om aktiekursen inte påverkas, eller påverkas negativt, av rapporterna. Det skulle kunna indikera att lagstadgade rapporter inte tillför något mer än frivilliga för investerare. Om aktiekursen påverkas negativt kan det bero på att företag med sämre hållbarhetsarbete blir mer transparenta samt att kostnader ökar i samband med rapportering. Ett eventuellt samband skulle kunna appliceras på företag utanför Sverige, vilket kan ge ökad förståelse för investerare i allmänhet.

Det andra praktiska bidraget är att börsnoterade företag får mer kunskap om hur frivilliga hållbarhetsredovisningar skiljer sig från lagstadgade. Ett resultat som visar att frivilliga rapporter ger mer positiva effekter än lagstadgade är intressant för företag som är nära på att uppfylla kriterierna för lagstadgad hållbarhetsredovisning. Det skulle innebära att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkravet. Det är även möjligt att tänka sig att det kan bidra till standardisering av hållbarhetsrapporter om det visar sig att rapporteringen kan ha inverkan på aktiekurser.

1.6 Avgränsningar

I studien jämförs frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporteringars effekter på aktievärdet för räkenskapsåren 2015 - 2018. Dessa år valdes då EU-direktivet införlivades i svensk lag från och med räkenskapsår som inleds 2017. Det ger en tidsperiod på två år innan samt två år efter kravet. En anledning till att inte undersöka 2019 är på grund av att flera företag inte har offentliggjort eller fastställt års- och hållbarhetsredovisningar när denna studie genomförts. Två anledningar finns till varför år tidigare än 2015 inte undersöks. Den första är att vi vill undersöka så aktuella år som möjligt. Den andra anledningen är ökad omfattning av det manuella arbetet att granska förvaltningsberättelser och hållbarhetsredovisningar.

Denna studie omfattar endast svenska börsnoterade företag. Att företagen måste vara börsnoterade är naturligt för att undersöka hur investerare påverkas av rapportsläppen, något som i princip skulle vara omöjligt att undersöka i privata företag. Valet av land är delvis av bekvämlighetsskäl. Tidigare kunskap om svenska företag och svenska redovisningsregler tillsammans med sämre tillgänglighet av internationella företagets årsredovisningar och hållbarhetsrapporter gjorde det enklare att fokusera på Sverige. EU- direktivet appliceras olika i olika länder, även om införlivandet bör se relativt lika ut. Det

7 medför en svårare jämförelse av företag i flera länder och dessutom skulle en mer omfattande manuell granskning av hållbarhetsredovisningar behöva göras. Ytterligare en anledning till valet av svenska börsnoterade företag är på grund av få tidigare studier.

Då studiens syfte är att undersöka om upprättandet av en hållbarhetsredovisning påverkar marknadsvärdet på företag kommer kvalitén utelämnas. Det finns separata studier som undersöker kvalitén i rapporterna och andra fördjupar sig i hållbarhetsarbete oavsett om det finns en upprättad hållbarhetsrapport eller inte. Eftersom det enbart är hållbarhetsrapportens existens, till följd av kravet av upprätta sådana rapporter, som undersökts kommer inte studien att ta hänsyn till kvalitén.

8

2.Metodologi

I detta kapitel ges en inblick i vår syn på kunskap och vilka tidigare erfarenheter som ligger till grund för denna uppsats. Det kommer också beskrivas om hur källor används, hur litteratursökningen gjorts och vilken typ av metod som är vald för denna studie. I slutet på kapitlet diskuteras källkritik.

2.1 Förförståelse

Arbnor och Bjerke (1994, s. 182) beskriver förståelse i två olika delar. Den första är den diagnostiska förståelsen och den utvecklas inom ett specifikt område där studien tar plats.

Den andra delen är den allmänna och den beskriver hur den historiska och samlade kunskapen kan knytas an till särskilda undersökningar.

Vi har skapat oss en allmän förståelse inom ekonomi genom civilekonomutbildningen på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Författarna har skaffat sig kunskaper inom företagsekonomi där sista terminen specialiserades inom redovisning och revision på avancerad nivå. Vi har ett gemensamt intresse för redovisning, revision, finans och aktier.

Tillsammans med utbildningen skapar det vår allmänna förförståelse. För att den diagnostiska förståelsen skulle bli enklare och mer intressant valdes ett ämne som båda författarna är intresserade av då den mesta diagnostiska utvecklingen sker under uppsatsens skrivande. Utöver den akademiska kunskapen saknar vi tidigare erfarenhet av forskning. Båda har arbetat med redovisning i olika utsträckningar. Tack vare att vi beskrivit vad vi har för tidigare akademiska- och arbetslivserfarenheter bör detta inte skapa något hinder i förståelsen för själva arbetet med denna studie.

2.2 Kunskapssyn

Epistemologi brukar användas för att förklara vad som är giltig kunskap (Collis &

Hussey, 2014, s. 48). Epistemologi består av två delar, det positivistiska synsättet och det hermeneutiska synsättet (Patel & Davidson, 2019, s. 30–32). Det positivistiska synsättet är associerat med naturvetenskapen men kan också tolkas och användas i andra områden (Bryman & Bell, 2007, s. 16). Forskare med ett positivistiskt synsätt anser att det enbart finns en tolkning av verkligheten och att den är objektiv (Collis & Hussey, 2014, s. 46).

En positivistisk studie förutsätter att resultatet blir lika oavsett vem som genomför undersökningen och att verkligheten är något som vi observerar snarare än påverkar (Collis & Hussey, 2014, s. 44). Hermeneutik är det andra synsättet och detta ses ofta som en motsats till det positivistiska (Patel & Davidson, 2019, s. 32). Den hermeneutiska uppfattningen är att naturlagar inte kan användas för att studera den sociala världen eftersom den sociala vetenskapen har en annan grund än den naturvetenskapliga (Bryman

& Bell, 2007, s. 16). Inom hermeneutiken menar forskare att det finns flera verkligheter (Collis & Hussey, 2014, s. 46). Hermeneutik växte fram under 1600–1700-talet för att tolka bibeltexter. Under 1800-talet vidareutvecklades det till att omfatta en metod för hela den humanistiska vetenskapen (Patel & Davidson, 2019, s. 32). Skillnaden mellan synsätten är att det positivistiska fokuserar på förståelsen för mänskligt beteende medan det hermeneutiska fokuserar på förståelsen om människans handlande (Bryman & Bell, 2007, s. 18).

9

2.3 Vetenskapligt synsätt och perspektiv

Ontologi är antagandet om naturens verklighet. Ontologi med ett positivistiskt synsätt kallas för realism medan ett hermeneutistiskt synsätt benämns idealism (Collis & Hussey, 2014, s. 46). Ontologi avser att tydliggöra de sociala enheter som existerar. Det essentiella med ontologi är huruvida de sociala enheterna som objektiva enheter eller konstruktioner (Bryman & Bell, 2007, s. 22), det vill säga realism eller idealism (Patel & Davidson, 2019, s. 18). Skillnaden mellan de två synsätten är att objektiva enheter kan leva externt från de sociala aktörerna medan de i konstruktioner istället är de sociala aktörerna som bygger upp enheten.

2.4 Angreppssätt

En induktiv ansats utgår från fakta och empiri för att sedan skapa en teori. En deduktiv ansats använder sig av teorier för att uttala sig om observationer eller fakta (Arbnor &

Bjerke, 1994, s. 107). Den induktiva ansatsen innebär därmed att man försöker bygga en teori utifrån vad som har studerat och den deduktiva ansatsen används för att svara på vad som undersökt med hjälp av tidigare teorier.

Denna studie har epistemologiskt positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats då studiens resultat tolkas med hjälp av tidigare teorier och vi tror att det finns en verklighet.

Ontologisk realism används därför att företagen och använd data finns externt från oss.

Med hjälp av tidigare forskning och deras slutsatser har egna hypoteser skapats. Efter att hypoteserna blivit formulerade har databasen Orbis Europé och Eikon Datastream använts för att hämta data. Denna data har senare exporteras till Microsoft Excel för sortering, bortfallshantering och liknande. Data har analyserats i statistikprogrammet Stata och slutsatserna har tolkats med hjälp av teorierna.

2.5 Kvantitativ metod

En kvantitativ metod avser att med hjälp av statistiska modeller mäta data. Insamlade data kan sedan användas för att svara på mätbara frågor som exempelvis frekvens och samband mellan variabler (Patel & Davidson, 2019, s. 51–57). Den valda metoden för datainsamling är kvantitativ med anledning av att den data som analyseras är objektiv och mätbar. En kvalitativ metod, som ofta används för intervjuer och enkäter, används inte i denna studie eftersom det är lättare att utfallet blir subjektivt.

2.6 Litteratursökning

Författarna började studien med en grundlig litteratursökning på databaser för litteratur.

Exempel på databaser är Universitetsbiblioteket vid Umeå universitet, Business Source Premier och Google Scholar. Några av sökorden som inledningsvis användes var: CSR Disclosure value, CSR reporting, Mandatory Sustainability reporting, Sustainability reporting value, Corporate social responsibility.

Andra sökfraser som författarna använt är: Sustainability disclosure, Sustainability reporting, Stakeholder theory, EMH, Efficient market hypothesis, Disclosure theory, Signaling theory, Principal-agent theory, Information asymmetry, Intressentteori, Effektiva marknadshypotesen, Principal-agent teori, Informationsasymmetri, Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsrapportering, CSR-värde, Hållbarhetsrapportering krav EU, Hållbarhetsrapportering krav Sverige, Hållbarhetsrapportering krav

10 marknadsvärde, Hållbarhetsrapportering rapportering aktiepris, Hållbarhetsrapportering marknadsvärde, Hållbarhetsredovisning krav värde företag.

Sökningarna gav oss en stor mängd artiklar, rapporter, böcker och annan information som sedan granskats och analyserats för att se om de är lämpliga att använda för denna studie.

En del källor har hittats genom att de referats i artiklar eller böcker som vi har läst.

Händelsevis kan vissa specifika delar ur litteraturen ha använts utan att använda hela dess slutsats. Författarna har även använt tidigare studenters uppsatser inom de relevanta sökorden för att finna inspiration och annan relevant information. Studentuppsatser har inte använts som källor för påståenden eller teorier.

2.7 Källkritik

Ejvegård (2009) beskriver fyra krav som är essentiella för källkritik. Första kravet är om äkthet. Det andra kravet handlar om oberoende och det tredje om färskhet. Sista kravet handlar om samtidighet. Äkthetskravet ifrågasätter om materialet som används är äkta eller förfalskat. Oberoendekravet behandlar primär- och sekundärkällor. Ejvegård betonar att primärkällor är bättre än sekundärkällor eftersom i de sekundära källorna kan författaren av sekundärkällan tolka primärkällan fel. Som forskare och läsare är det även viktigt att vara uppmärksam för propaganda, vara kritisk för eventuellt ovetenskapligt material och bedöma varje enskild källa som pålitlig eller inte. Färskhetskravet utgår från att en nyare källa är mer relevanta än en äldre. Samtidighetskravet beskriver att böcker, artiklar och källor kan vara bättre om de är upprättade nära i tiden till det som ska studeras eftersom det är mindre chans att tankar faller i glömska (Ejvegård, 2009, s. 71–74).

För att skapa en användbar teoretisk referensram har författarna använt primärkällor i största möjliga utsträckning. Vi har valt att göra detta eftersom det minskar risken för feltolkning. Alla vetenskapliga artiklar som använts i denna uppsats har blivit granskade på ett vetenskapligt sätt genom det så kallade Peer-Review systemet och är hämtade från erkända databaser. Vi är medvetna om att det förekommer någon enstaka andrahandsreferens. Andrahandsreferenser har enbart använts då vi inte haft tillgång till originalkällan av olika anledningar. Spridningen av COVID-19 har medfört svårigheter att låna fysiska material, som exempelvis böcker, och är en orsak till varför andrahandsreferenser använts. Vi är även medveten om att Rimmel et al. (2018) har använts som källa vid flertalet tillfällen. Vi anser dock att det är en tillförlitlig källa som är tydlig och trovärdig.

När artiklar och tidigare forskning samlades in insåg vi att de flesta artiklarna inte var gjorda i Sverige. Därför används artiklar från hela värden, dock enbart artiklar skrivna på svenska eller engelska. Majoriteten av artiklarna och böckerna är gjorda under 2000-talet och framåt. Även äldre har använts för att beskriva teorier.

11

3.Teoretisk referensram

Undersökningens grundidé är att se hur lagkrav på hållbarhetsrapportering påverkar svenska börsbolags aktiekurser och finansiella nyckeltal. Det finns en stor mängd teorier kring aktier och finansmarknaden i stort och författarna har därför valt att använda ett urval av teorier som passar bra in på det som ska undersökas. De valda teorierna är Effektiva marknadshypotesen, intressent-, signal-, disclosure- och principal-agentteorin.

3.1 Val av teorier

De teorier som kommer användas för att förklara studiens syfte är valda med ett företagsekonomiskt synsätt. Majoriteten av teorierna är välkända, välbeprövade och förekommer i tidigare forskning inom liknande forskningsområde. Signal-teorin och disclosure-teorin tillhör, i sammanhanget, de teorier som inte används lika frekvent.

Intresseteorin, den effektiva marknadshypotesen och principal-agentteorin förekommer desto oftare. De valda teorierna är tänka att tillsammans kunna användas som en grund för hur hållbarhetsredovisning kan påverka finansiell avkastning. Det är inte troligt att teorierna på egen hand kan förklara studiens resultat med säkerhet. Tillsammans kan teorierna användas för att kunna tolka studiens resultat. Teorierna är med andra ord valda därför att vi tror att de tillsammans har en styrka att förklara resultatet från analysen.

3.2 Intressentteorin

Intressentteorin skapades av R. Edward Freeman (1984) och heter på engelska Stakeholder Theory. Det är en modell som bygger på att individer och grupper är beroende av de beslut som företaget tar och samtidigt aktivt försöker få företaget att ta beslut som gynnar dem. Intressenterna är både enskilda individer och grupper och exempel på dessa kan vara långivare, banker, leverantörer, anställda, kunder, investerare eller offentliga verksamheter. Gemensamt för alla intressenter är att de har en stor påverkan på företaget.

Om organisationen lyssnar på vad intressenterna har för åsikter kan de skapa sig konkurrensfördelar gentemot företag som inte lyssnar på intressenter (Rimmel & Jonäll, 2018, s. 36–37). En annan synvinkel av teorin är att om organisationen inte lyssnar på vad intressenterna vill kan intressenterna sluta handla av eller med företaget - en slags bojkott som skulle resultera i att företaget förlorar intäkter och på längre sikt kan bli insolvent (Anthony et al., 2014, s. 75). Kunder vill att produkterna ska motsvara det värde de betalar extra för bättre service eller en exklusivare produkt. Anställda efterfrågar anställningsskydd, fast lön och extra förmåner. Leverantörerna vill ha en bra relation till organisationen eftersom det skapar fördelar och tillit. Leverantörerna kräver även betalning för de varorna eller tjänster de levererar. Långivare och investerare kräver avkastning på sitt kapital. Samhällets intresse i organisationen kretsar till stor del kring det legala. Om organisationen gör något olagligt kan det resultera i olika slags problem.

Samtidigt som de följer lagarna behöver de också agera etiskt och moraliskt korrekt (Anthony et al., 2014, s. 80).

Intressentteorin kan kopplas till denna studie då det är tydligt att intressenter kan ha stor påverkan på företaget. I en artikel från Sun et al. (2018) förklaras det att det finns en negativ koppling mellan investerarnas intresse för miljön och företagens benägenhet att upprätta hållbarhetsrapporter. Lägre intresse hos investerare medför, enligt författarna, färre hållbarhetsrapporter. Författarna visar även på en negativ korrelation mellan kvalitén på rapporterna och investerarnas intresse. I perioder, sammanhang eller

12 industrier då miljön anses vara mindre viktig kommer färre hållbarhetsrapporter att publiceras och kvalitén blir sämre (Sun et al., 2018).

Flammer (2015) visar på ett exempel hur intressentteorin kan sammankopplas till hållbarhetsrapporter. Han undersöker hur förslag från investerare gällande hållbarhetsrelaterade frågor generellt sett genererar en positiv finansiell effekt på företaget. Fokus är på att jämföra förslag som röstas igenom med liten marginal med förslag som är på gränsen till att bli godkända. De förslag som röstats igenom visar en positiv effekt för företagets finansiella ståndpunkt, något som stärker teorin att intressenter påverkar företaget.

Relationen mellan företag och intressenter är ömsesidig. Företaget behöver kunder, leverantörer och investerare som tillhandahåller material, tjänster och likvida medel.

Intressenterna behöver även företags slutprodukter och pengar för att nämna några exempel. Företag är med andra ord en integrerad del av samhället, och samhället har stor påverkan på företaget. Intressenterna ställer krav på företag, och exempel på sådant kan vara krav på upprättandet av hållbarhetsrapport.

Den här studien kommer att använda intressentteorin som ett sätt att förklara vilken effekt upprättandet av hållbarhetsrapporter har på företagets marknadsvärde. Teorin säger att det finns en relation mellan intressenterna och företaget och intressenternas förväntningar på miljöarbete och miljörapportering kan påverka värdet på företaget. Hardiningsih et al.

(2020) kommer fram till att rapportering av hållbarhetsarbete medför ökat värde för företaget och poängterar att intressenternas tillit ökat med god rapportering. Vår studie kommer använda relationen mellan intressenter och företag som grund för att undersöka om marknadsvärdet förändrats i och med företag blir mer transparanta. En utgångspunkt i många studier är att hållbarhetsrapporter, framförallt frivilliga, medför ökat värde för företag. Det går att tänka sig att företag som inte publicerar frivilliga rapporter har sämre hållbarhetsarbete alternativt att kostnaderna överstiger fördelarna. Vänder man på Hardiningsihs et al. (2020) argument om ökat värde tack vare god rapportering skulle tvingande rapporter av sämre kvalité kunna medföra en minskad värdering av företagen.

Den här studien ämnar tolka insamlade data från båda synvinklarna.

Även delsyftet kan besvaras med hjälp av intressentteorin. Genom att undersöka de företagsfaktorer som påverkar upprättandet av frivillig hållbarhetsredovisning kan man sedan dra slutsatser om vilken typ av företag som intressenter sätter större social press på att redovisa sitt miljöarbete. Då större företag av naturliga skäl ofta har mer uppmärksamhet hos intressenter är det rimligt att anta att den sociala pressen gör företagen mer benägna att upprätta frivilliga hållbarhetsredovisningar. Ett rimligt antagande är därmed att större företag mer sannolikt upprättat frivilliga hållbarhetsredovisningar. Intressenter kan även tänkas sätta olika mycket press på företagen beroende på industri. Ett miljöintensivt företag, till exempel inom transportsektorn, kan tänka sig ha en större miljöpåverkan ett mindre miljöintensivt företag, till exempel en bank. Andra företagsfaktorer kan också tänkas förklara hur intressenterna påverkar företagen. Intressentteorin kan därmed hjälpa till att förklara varför vissa typer av företag är med benägna att presentera sitt miljöarbete än andra företag.

13

3.3 Principal-agentteorin och informationsasymmetri

En teori som är viktig att ta upp vid diskussioner av finansiella- och icke-finansiella rapporter är principal-agentteorin, eller agentproblemet som det ibland kallas. Grunden i teorin är att uppdragsgivaren (principal) har mer information än uppdragstagaren (agenten) och det finns därför en informationsasymmetri mellan parterna.

Uppdragsgivaren har, enligt teorin, två metoder för att försöka styra agenten till det valda utfallet. Antingen styrs agenten med belöning eller genom kontroll och en kombination av båda är vanligt. Teorin utgår från att individen vill sitt eget bästa och problemet uppstår i och med att den ena parten besitter mer kunskap och information än den andra (Rimmel

& Jonäll, 2018, s. 35–36). Inom redovisning kopplas ofta principal-agentteorin till vilken information företaget delger sina intressenter. Genom att delge mer information om både finansiella och icke-finansiella angelägenheter till intressenter kan ett förtag minska informationsasymmetrin. Det medför således att principal-agentproblemet blir mindre.

Fredrik Ljungdahl (1999, refererad i Rimmel & Jonäll 2018, s. 36) menar att företag gärna visar upp positiv information och en frivillig hållbarhetsredovisning är då ett bra forum.

Med rapporten kan företaget berätta om vilket miljöarbete man arbetar med idag och vilka mål man har för framtiden. Sådan information kan bidra med att öka värdet på företaget (Berthelot et al., 2012; Flammer, 2015; Hardiningsih et al., 2020; Kuzey & Uyar, 2017).

Denna studie använder principal-agentteorin i tolkningen av resultatet. Utgångspunkten är att färre agentproblem och mindre informationsasymmetri som en följd av mer publik information kan förändra företagets värdering. Då informationsasymmetrin minskar, ökar intressenternas förståelse för företaget. Den informationen kan användas av intressenter för att ge en mer korrekt värdering av företaget Här används principal-agentteorin tillsammans med intressentteorin för att förklara hur intressenterna kan påverka företagets marknadsvärde och vilken inverkan företagsfaktorerna, såsom tillväxt och lönsamhet, har på informationsasymmetrin. Med mer tillgänglig information minskar investerarnas risker. Minskad informationsasymmetri i samband med mer upplysningar kan leda till en högre värdering. Principal-agentteorin kan därmed förklara varför hållbarhetsrapporter kan leda till förändrat marknadsvärde och hur företagsfaktorerna kan påverka hållbarhetsrapporter. En högre aktievärdering i med minskad informationsasymmetri kan göra det lättare för företaget att vinna investerarnas kapital och tack vare detta skapa tillväxt. Det finns flera motiv till att minska, eller inte minska, informationsasymmetrin.

Genom att undersöka vilken typ av företag som mer generellt tenderar att upprätta frivilliga hållbarhetsredovisningar kommer kunskapen om företagsfaktorernas påverkan att öka.

3.4 Signalteorin

Signalteorin beskriver hur två olika parter har olika mycket information och vad som händer när information fördelas. De två parterna kan vara antingen organisationer eller individer. (Connelly et al., 2011, s. 39) Grundtanken med teorin är att förklara vilken information som företaget delger, hur den förmedlas och sedan hur mottagaren tolkar den (Connelly et al., 2011, s. 39). Signalteorin är i grunden lik principal-agentteorin då den bygger på att två parter har olika information och i signalteorin ska den som har mest information kommunicera det till den med mindre information. Företagen visar upp frivillig information för att locka fler investerare vilket ledet till ökad status (Rimmel &

Jonäll, 2018, s. 45–46). Då det är frivilligt bestämmer organisationen fritt vad innehållet ska vara och vad som speglar organisationen bäst. Genom att frivilligt lämna upplysningar