Den 31 mars 2010 hade LFV reducerat sitt flygplatsinnehav från 19 till 15. Det via Näringsdepartementet statligt ägda Swedavia AB övertog 14 av dessa flygplatser 1 april 2010. Skellefteå överfördes från LFV till det av kommunen helägda Skellefteå Airport AB vid samma tidpunkt. Swedavia överförde 1 december 2010 Karlstad till det kommunägda Karlstad Airport AB. Ängelholm-Helsingborg och Örnsköldsvik överfördes 1 april 2011 till Ängelholm Airport AB, helägt av byggbolaget Peab, resp. Örnsköldsvik Airport AB som är helägt av kommunen. Sundsvall-Härnösand avvecklades 17 juni 2013 till ett bolag som ägs av Sundsvalls och Timrå kommuner och bytte då namn till Sundsvall-Timrå. I Swedavias regi kvarstår 10 flygplatser som bolaget inte har rätt att sälja. Två av dessa, Luleå och Ronneby, är s.k. flygstationer där Swedavia driver civil verksamhet på militära flygplatser. De tidigare flygstationerna Halmstad, Ängelholm och Östersund blev helt civila flygplatser när flygförbanden (F14, F10 resp. F4) lades ner under LFV-tiden.
6.1.1 Stockholm/Bromma och Stockholm/Arlanda
Bromma invigdes 1936 i stadens regi men övertogs av staten 1946. Arbete med att hitta en ny flygplats inleddes kort därefter och 1962 invigdes Arlanda. LFV tvingade 1983 Linjeflyg att flytta sitt nav från Bromma till Arlanda av bullerskäl, varvid nästan all linjetrafik försvann. Den reguljära inrikestrafiken på Bromma återkom genom inrikesflygets avreglering den 1 juli 1992, efter att i princip ha legat nere 1984-1991. Från 2003 nådde även utrikestrafiken märkbara nivåer. 2012 passerade Bromma den tidigare toppni-vån från 1982.
Under hösten 2015 har Trafikverket gjort prognoser för Arlanda och Bromma samt för den sammanlagda trafiken om Bromma läggs ner. Eftersom TRV nu föreslås välja en snabbare tillväxttakt för utrikestrafiken finns det anledning att frångå dessa. TRV bör använda Swedavias huvudalternativ för Arlanda.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
STOCKHOLM-ARLANDA
Figur 12 Antal passagerare på Stockholm/Arlanda
Swedavia har övergett projektet ”Future Bromma” som i bolagets prognos 2013 bedömdes ge 3,24 miljo-ner passagerare 2030. Trafikverket bedömde samtidigt att nivån inte bör överstiga 2,5 miljomiljo-ner om flyg-platsen ska kunna användas tills markupplåtelsen upphör 2038. Efter 2014 års val och turerna därefter förefaller det troligt att toleransnivån ligger högre än så. Trafikverket antar därför Swedavias huvudalterna-tiv även för Bromma. Detta ger något under tre miljoner passagerare år 2040.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
STOCKHOLM/BROMMA
Figur 13 Antal passagerare på Stockholm/Bromma
I prognosen ska Trafikverket utgå från beslutad politik, och även om det inte finns något beslut att fortsätta driften på Bromma efter 2038 har det efter interna diskussioner beslutats att hänsyn inte ska tas till detta i prognosen. Därmed behövs inte någon diskussion om överflyttningsandelar m.m. För en sådan, se Trafik-verkets underlag till utredningsmannen. Om markarrendet inte förlängs bortom 2038 kan man förvänta en drastisk minskning av trafiken till noll år 2039, men det kan antas att flygbolagen vill utnyttja Brommas lägesfördelar så länge som möjligt. Minskningen kommer då att bli snabb och koncentrerad till de sista åren.
6.1.2 Göteborg/Landvetter
Flygplatsen invigdes 1977 och ersatte då den kapacitetsbegränsade och mer centralt belägna flygplatsen Torslanda. Allmänflyget flyttades till Göteborg/Säve, vars flygflottilj F9 hade lagts ner 1969. Verksamheten på Landvetter har under hela tiden dominerats av utrikes trafik. Inrikestrafiken har sedan 1990 mycket nära följt utvecklingen på riksnivå medan utrikestrafiken har vuxit med få avbrott under hela perioden. På hös-ten 2014 upptäcktes att taxibanor m.m. på Göteborg/Säve inte höll uppgiven bärighet och trafiken flytta-des omkring årsskiftet till Landvetter, vilket gav en engångseffekt 2015.
Huvuddelen av trafiken mellan Stockholm och Göteborg går på väg. Av återstoden går en något större an-del på järnväg än på flyg. Flyglinjen mellan dessa städer utgör ca 90 procent av Landvetters totala inri-kestrafik och är följaktligen mycket konkurrensutsatt. Av tabellen i TRV 2012:222 framgår att X2000-trafikens framväxt 1992-1996 inte hade någon effekt på flygtrafiken, som tvärtom ökade trots höjda pri-ser.29 En bidragande orsak var Brommas återkomst. En lågprissatsning från järnvägens sida skulle med all sannolikhet ha större effekt på flyget, men den dominerande operatören SJ är i vart fall inte inne på någon sådan linje. Bankapaciteten medger inte att någon annan operatör erbjuder ett lågprisalternativ med åtföl-jande hög volym. Blå Tåget som kör Göteborg-Uppsala har betydligt lägre priser, men begränsad kapacitet.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
GÖTEBORG/LANDVETTER
Figur 14 Antal passagerare på Göteborg/Torslanda och /Landvetter
I figuren har även Trafikverkets sammanlagda prognos 2013 för Landvetter och Säve lagts in (GOT+GSE).
Denna ligger över Swedavias nuvarande prognos men hamnar på ungefär samma nivå år 2040, vilket beror på att den var alltför optimistisk för Säve. Mot denna bakgrund förefaller det rimligt att Trafikverket anslu-ter sig till Swedavias prognos. Nivån blir då 8,7 miljoner passagerare 2040.
6.1.3 Kiruna
Flygplatsen invigdes 1960. Utrikestrafiken har hela tiden varit obetydlig och bestått nästan enbart av char-tertrafik. Utrikeslinjer som t.ex. Kiruna-Tromsö har inte gått att driva någon längre tid. Inrikestrafiken do-mineras helt av linjen till Stockholm som under långa perioder varit den enda linjen, i regel med mellan-landning. Få inrikeslinjer är mindre konkurrensutsatta från landtransporter än Kiruna-Arlanda, men trots detta har utvecklingen varit mer instabil än på riksnivå. Linjen till Arlanda flygs av Norwegian och SAS som har betydligt fler avgångar. Därutöver finns linjeliknande charter till Storbritannien.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
KIRUNA
Figur 15 Antal passagerare på Kiruna
29 Tågtypen heter X2 men marknadsförs nu som SJ2000 i stället för X2000. Det finns även SJ3000 (X55) utan korglut-ning.
Swedavias prognos 2013 för den totala trafiken år 2030 var optimistisk: 246 000 passagerare. Trafikverket såg inga skäl att göra en avvikande prognos och utvecklingen 2013-2015 har legat långt över prognosen. I Swedavias nuvarande prognos ökar passagerarantalet till 316 000 år 2040. Trafikverket bör ansluta sig till denna nivå.
6.1.4 Luleå
Swedavia driver den civila verksamheten på flygbasen Kallax där flygförbandet F21 är baserat. Flygplatsen byggdes 1941 åt Flygvapnet. Till följd av det misslyckade projektet Kallax Cargo30 har Luleå Sveriges längsta landningsbana: 3 350 meter plus 120 m s.k. stopway. Passagerarflyget har ingen nytta av en så stor ban-längd. Arlandas huvudbana (01L/19R) är 3 310 meter och Landvetters bana är på 3 299 meter. Inrikestrafi-ken domineras helt av linjen till Stockholm och har sedan 1991 utvecklats bättre än genomsnittet. Viss utri-kes chartertrafik har uppstått under samma period. Konkurrensläget gentemot landtransport är mycket gynnsamt, särskilt som flygavståndet till Stockholm är markant kortare än väg- och järnvägsdistanserna.
Swedavias prognos 2013 var trots detta förvånansvärt försiktig med endast en 13-procentig ökning från 2011 till 2030 och 1,23 miljoner passagerare detta år. Trafikverket ansåg i sin prognos samma år att 1,3 miljoner borde kunna nås, eftersom förutsättningarna för inrikestrafik är betydligt bättre än genomsnittligt.
Därutöver finns säkert utvecklingsmöjligheter för chartertrafiken och kanske förutsättningar för någon re-guljär utrikeslinje.
Linjeutbudet vintern 2016 består av Arlanda dit SAS och Norwegian flyger; Göteborg med SAS; Pajala med Jonair samt Uleåborg med Nextjet.
Figur 16 Antal passagerare på Luleå
Swedavias prognos för 2040 är 1,41 miljoner passagerare, vilket ligger i linje med Trafikverkets tidigare prognos. Swedavias prognos bör därför antas.
6.1.5 Malmö/Sturup
I slutet av 1960-talet blev situationen ohållbar för Malmö/Bulltofta flygplats som var belägen ungefär där bostadsområdet Rosengård ligger nu. Expansionsmöjligheterna var obefintliga och bullerstörningarna svåra. Malmö/Sturup flygplats invigdes 1972 med väl tilltagen rullbane- och terminalkapacitet. SJ:s trafik med X2000 nådde fram till Malmö i januari 1995, men hade ingen effekt. Flygplatsens minskning detta år följde det nationella genomsnittet och därefter har utvecklingen varit betydligt bättre än detta. Öresunds-bron invigdes sommaren 2000 men fick – som LFV hade förutspått i en framtidsbedömning 199831 – inte heller någon effekt. Den extremt korta flyglinjen Köpenhamn-Malmö hade upphört långt innan. De båda helikopterlinjerna Malmö hamn-Kastrup och Helsingborg-Kastrup klarade däremot inte konkurrensen från
30 Bolaget avvecklades 2011. Under verksamhetsperioden 1999-2011 hanterades, enligt årsredovisningar och Trans-portstyrelsens statistik, sammanlagt 1 495 ton utrikes frakt med ett genomsnittligt underskott av 26 700 kr per ton.
31 Luftfartsverket (1998).
bron någon längre tid. Det gjorde inte heller båttrafiken Malmö-Köpenhamn och färjetrafiken Limhamn-Dragör.
Linjerna till Stockholm med SAS, BRA och Norwegian utgör ca 98 procent av inrikestrafiken medan återsto-den är bl.a. sommartrafik till Visby. På hemsidan marknadsförs Umeå och Östersund som direkttrafikerade destinationer, men så är inte fallet då byte krävs på Arlanda (SAS, Norwegian) eller Bromma (BRA). Trots att Kastrup-Arlanda i och med bron blev ett realistiskt alternativ för resor med startpunkt eller mål nära Malmö-sidan av bron ökade Sturups inrikestrafik kraftigt år 2000. Utrikestrafiken består till större delen av charter som inte alls berörs. För utrikes reguljärtrafik kan situationen närmast beskrivas som att linjer som inte kunde etableras före bron pga. Kastrups närhet nu blev ännu mer orealistiska. Trots detta har antalet reguljära utrikesdestinationer ökat något, särskilt sedan Wizz Air tillkom med ett antal linjer till östra Europa.
Swedavias prognos 2013 för 2030 var 3,25 miljoner passagerare, förutsatt en fortsatt expansion för lågpris-flyget (man tog inte ställning i denna fråga men hade ingen alternativ prognos). Trafikverket ansåg att nå-gon större expansion av lågprisflyget inte var trolig och bedömde att passagerarantalet knappast skulle bli över 2,8 miljoner år 2030. I Swedavias prognos 2015 ökar antalet passagerare till 3,67 miljoner år 2040. Det är oklart vad en så stor ökning skulle komma ifrån och någon förklaring ges inte. Antagligen anser Swedavia fortfarande att en stor expansion av s.k. lågprisflyg är möjlig. Trafikverket bör inte heller nu dela denna bedömning. 3,2 miljoner kan vara en trolig nivå 2040.
0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 4 000 000
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
MALMÖ-STURUP
UTRIKES INRIKES SWEDAVIA 2013 TRV 2013 SWEDAVIA 2015 TRV 2016
INVIGD 1972, 70-71 BULLTOFTA
Figur 17 Antal passagerare på Malmö
6.1.6 Ronneby
Ronneby är en flygstation där Swedavia driver flygplatsen ihop med flygflottiljen F17 som etablerades på den då nybyggda flygplatsen 1944. Trafiken domineras helt av linjer till Arlanda och Bromma med SAS resp.
BRA. Därutöver finns enstaka charter till Turkiet. Frånsett en märklig svacka kring 1995 har trafiken utveck-lats ungefär som riksgenomsnittet 1991-2015. Fram till Öresundsbrons öppnande år 2000 fanns en linje till Kastrup i varierande samarbeten med Kalmar och Kristianstad. Utrikestrafiken är nu obetydlig. Swedavias prognos 2013 var ganska försiktig med 15 procents tillväxt 2013-2030 och 252 000 passagerare detta år.
Trafikverket gjorde samma bedömning.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
RONNEBY
UTRIKES INRIKES
SWEDAVIA/TRV 2013 TRV/SWEDAVIA 2016
Figur 18 Antal passagerare på Ronneby
I Swedavias nuvarande prognos ökar passagerarantalet till 251 000 år 2040. Trafikverket bör göra samma bedömning.
6.1.7 Umeå
Flygplatsen invigdes 1962 och ligger bara fyra kilometer från stadens centrum. Umeå befinner sig i ett mycket gott konkurrensläge gentemot marktransport till Arlanda och Stockholm. Det går inte att ta sig till morgonanslutning på Arlanda eller morgonmöte i Stockholm med landtransport samma dag. Flygsträckan är dessutom markant kortare än landvägen. Dessa faktorer avspeglas i trafikutvecklingen som har varit trendmässigt ökande i 45 år med få och ganska små svackor. Utrikestrafiken består av charter. Utrikes linje-trafik har visat sig svår att upprätthålla. Umeå-Vasa är ännu en av de linjer som på kartan verkar välmotive-rad men i praktiken inte går att flyga. Att det nu går att ta dagtåg till Stockholm igen sedan Botniabanans invigning spelar ingen större roll för flygtrafiken. I februari 2016 är tidigaste ankomst till Stockholm 11:38 och kortaste restid 6:21. Biljettpriserna i riktning Stockholm varierar mellan 598 och 2 034 kr enkel resa.
Linjeutbudet består av Arlanda med SAS och Norwegian samt Bromma med BRA som även flyger direkt Göteborg. Till Kiruna finns glesa förbindelser med SAS.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
UMEÅ
Figur 19 Antal passagerare på Umeå
Swedavias prognos 2013 var tämligen blygsam: 1,17 miljoner passagerare år 2030. Trafikverket gjorde be-dömningen att nivån snarare hamnar kring 1,25 miljoner. Swedavias bedömning är nu 1,28 miljoner passa-gerare 2040. Trafikverket bör göra samma bedömning och eftersom volymen 2015 ligger på Swedavias prognos sammanfaller denna med Trafikverkets.
6.1.8 Visby
Situationen på Visby är naturligtvis speciell såtillvida att konkurrens förekommer enbart från färjetrafik.
Denna är numera upphandlad av Trafikverket på sträckorna till Nynäshamn och Oskarshamn. Den samman-lagda passagerarvolymen på färjorna 2014 var 1,63 miljoner; mer än fyra gånger antalet inrikes
flygpassa-gerare till och från Visby. Sjötrafiken har dock stagnerat på 2010 års nivå medan flygtrafiken har ökat snabbt.
Tabell 10 Färjetrafik fastlandet-Visby
Inrikes passagerartrafik, 1 000-tal 2010 2011 2012 2013 2014
Nynäshamn–Visby 605 589 589 587 601
Oskarshamn–Visby 215 210 206 203 213
Grankullavik–Visby 5 - - -
-Visby–Nynäshamn 605 587 590 589 603
Visby–Oskarshamn 217 212 206 202 213
Visby–Grankullavik 6 - - -
-Totalt antal inrikes passagerare 1 653 1 598 1 590 1 582 1 630
Personkilometer, 1 000-tal 238 968 227 017 230 301 229 412 236 038
Källa: SOS Sjötrafik 2012 och 2014, något redigerad.
Villkoren för sjötrafiken i form av tider, priser och inte minst miljökrav har följaktligen stor betydelse för flygtrafiken. Fram till 1991 upphandlades även viss flygtrafik men denna upphandling upphörde, delvis till följd av förmenta miljöskäl. Sedan dess har sjötrafiken introducerat dieseldrivna höghastighetsfärjor vars energiåtgång per stolkilometer, och därmed koldioxidutsläpp, är fyra gånger så stora som flygtrafikens.32 Dessutom släpper färjornas motorer ut stora mängder sot. Flyglinjerna till Visby skulle därmed närmast gynnas av generellt skärpta miljökrav. Ibland framförs förslaget att upphandla viss flygtrafik i stället för den del av sjötrafiken som bedrivs med höghastighetsfärjor33. Flyglinjer finns året runt till Arlanda och Bromma med SAS resp. BRA. Sommartid uppstår ”turistlinjer” från flera andra fastlandsorter.
Swedavias prognos 2013 var en långsam ökning till 370 000 passagerare år 2030. Trafikverket bedömde att nivån borde nå 400 000, vilket ändå bara var en återgång till 1987 års nivå.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
VISBY
Figur 20 Antal passagerare på Visby
Redan 2014 överskreds emellertid 400 000 passagerare, delvis till följd av att SAS har återkommit på linjen till Arlanda. I Swedavias nya prognos ökar nivån till 456 000 år 2040. Trafikverket bör lägga nivån på åt-minstone 500 000 år 2040, motsvarande 1990 års nivå. Om höghastighetsfärjorna tas bort kommer en del av deras resenärer att övergå till flyg snarare än till de något långsammare standardfärjorna, vilket ökar nivån ytterligare.
32 Uppgifter om energiåtgång saknas i Rederi AB Gotlands årsredovisningar, men kan beräknas bakvägen med hjälp av uppgifter om motoreffekt, toppfart och överfartstid samt antaganden om verkningsgrad och valt bränsle. Färjorna har dock betydligt större fraktkapacitet per passagerare, men behovet av fraktkapacitet täcks av standardfärjorna.
33 Se Nordenbrink (2007).
6.1.9 Åre-Östersund
Östersunds flygplats, belägen på Frösön som har goda bro- och färjeförbindelser åt flera håll, var tidigare en flygstation där LFV drev den civila verksamheten på flygflottiljen F4:s bas. Flygvapnets fjärde flygkår påbörjade sin verksamhet redan 1926 och civil trafik påbörjades 1958. Trafikutvecklingen följer i stort sett den nationella, men är mer instabil än på Luleå och Umeå. En kostsam banförlängning på 1990-talet, moti-verad som ”nödvändig” för utrikes chartertrafik, hade obetydlig effekt. Inkommande charter nådde som mest 3 000 passagerare och upphörde helt för några år sedan. Namnbytet till Åre-Östersund kan inte heller förväntas ha någon effekt. Turistområdet Åre-Duved har goda tågförbindelser och det är trafikpolitiskt inte önskvärt att överföra dessa resenärer till flyg, vilket däremot är fallet med bilresenärer. Områdets besö-kare, särskilt skidturister, tenderar dock att medföra stora mängder bagage som är svåra att hantera med flyg. Linjeutbudet består nu av Arlanda med SAS; Bromma med BRA samt upphandlade linjen till Umeå med holländska AIS.
Swedavias prognos 2013 var att trafiken ökar till 447 000 år 2030. Trafikverket gjorde samma bedömning.
0
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 2024 2027 2030 2033 2036 2039
ÅRE-ÖSTERSUND
Figur 21 Antal passagerare på Åre-Östersund
En kraftig uppgång 2014 gjorde att nivån nådde 460 000 och 2015 nåddes 482 000. I Swedavias nya pro-gnos förutspås 511 000 passagerare 2040, men ökningstakten från 2015 blir då förvånansvärt låg. 600 000 är en mer trolig nivå 2040.