efter att de äldre ska ha. Tidigare forskning av Panke- Kochinke (2015) och Ekelund (2014) som berör ämnet självbestämmande lyfter fram att ett ökat utrymme till självbestämmande har koppling till hälsa och välmående. Vi författare har dock funnit en motsättning till idealet i praktiken till de äldres självbestämmande. Motsättningen grundar sig i att de äldre inte alltid kan hantera ett allt för stort ansvar gällande självbestämmande beroende på deras
hälsotillstånd och de förmågor de har. En intervjuperson berättar om ett exempel där boendehandläggarna har lyssnat och respekterat den äldres vilja och där det inneburit dödliga konsekvenser för den enskilde:
42
Det har hänt att vi har lyssnat på brukaren och sen så har det gått, alltså det har fallerat och så har de kommit till korttid och så har de försämrats jättemycket och så har de avlidit. Just för att vi har lyssnat på dem. Vi har inte velat liksom, du vill inte, du vill inte och det respekterar vi men därför gör man ju inte det misstaget igen. Vi kan ju inte direkt säga du kommer ju gå bort om du, om vi gör på detta här sättet men så vi kan påverka ibland att den enskilde inte bestämmer alltid fullt ut. Alltså vi kan inte köra över men vi kan inte låta den enskilde bestämma fullt ut alltid, det går inte. Vi uppmärksammar utifrån det intervjupersonen berättar ovan hur ett salutogent tänk har vuxit fram i deras arbete. Tidigare var tanken och en självklarhet att de äldre ska ha självbestämmande fullt ut i alla lägen. Baserat på deras erfarenheter av hur detta kan påverka den enskilde negativt har ett annat synsätt vuxit fram. Boendehandläggaren berättar att de inte alltid kan låta den enskilde bestämma fullt ut. Vår tolkning av detta är att det salutogena perspektivet numera utmärker sig i deras arbete genom att de anpassar självbestämmandet utifrån den enskildes förståelse och förmågor. Enligt det salutogena perspektivet ser
boendehandläggarna på det som fungerar och utifrån detta försöker de skapa möjligheter och lösningar. Dessa möjligheter och lösningar anpassas efter den äldres KASAM, det vill säga hur den äldres känsla av sammanhang ser ut. Känsla av sammanhang innebär vad är begripligt för den äldre, vad är hanterbart och vad är meningsfullt. Det kan exempelvis vara så att den äldre är långt gången i sin demens och saknar en av dessa tre grundstenar. Om den äldre inte har
hanterbarhet eller begriplighet på grund av dennes kognitiva tillstånd kan den enskilde eventuellt inte handskas med att ha självbestämmande fullt ut och fatta livsavgörande beslut (Antonovsky 2005, 38–45).
Vid hembesöket försöker boendehandläggarna fråga så öppna frågor som möjligt till den enskilde för att fånga upp vilket hjälpbehov den enskilde har. Syftet är också att fånga upp vilka förmågor den enskilde har för att hjälpa dem bibehålla dessa funktioner. Följande tre citat är från tre olika intervjupersoner, där de uttrycker följande:
/…/så försöker vi ställa så öppna frågor som möjligt och att de får berätta med egna ord/…/ Vi för en dialog med dem också när vi är på hembesöket, hur klarar du detta? Hur vill du att detta ska funka egentligen och då kanske de kanske säger, nej men jag klarar detta med lite tillsyn från personal och det har funkat bra och så vill jag att det ska vara och det får de ju bestämma själva. /…/vi tänker ju alltid att man ska vara delaktig så långt som är möjligt man ska ju bibehålla de funktioner som de har.
43
En boendehandläggare berättar om att de lyssnar på den enskildes ord om vad hen klarar av och inte klarar av. Den enskilde beviljas sedan insatser som antingen är kompenserande eller stödjande/ tränande. Kompenserande innebär att den enskilde får hjälp med alla moment medans den stödjande och tränande innebär att den enskilde får möjlighet att vara delaktig vid varje moment i syfte att
bibehålla de förmågor och funktioner den enskilde har. Vi tolkar detta som att det salutogena tankesättet genomsyrar hela deras arbete då de utgår från att den enskilde ska bibehålla de friska förmågorna de har genom att sätta in stödjande och tränande insatser samt att de ska vara så delaktiga så långt som möjligt under handläggningsprocessen.
En av de intervjuade berättar att de lyssnar i möjligaste mån på den enskilde och vill inte hen flytta till ett boende trots att behovet finns får boendehandläggarna acceptera detta. I dessa fall får boendehandläggarna istället flytta fokuset till att säkerställa den enskildes trygghet i det egna hemmet genom att motivera till att ansöka om hjälpinsatser. Insatserna kan handla om trygghetslarm så att personen kan påkalla hjälp vid behov. Andra insatser kan bestå av exempelvis dörrlarm så att hemtjänstpersonalen bli underrättade om en äldre med demens tar sig ut på egen hand, vilket kan innebära en risk. Intervjupersonen berättar om detta i två följande:
Det är ju ofta när man har en person som kanske inte klarar sig hemma men som absolut inte vill flytta kanske. Eller som inte vill ta emot hjälp men att vi ser att det hade varit väldigt bra om personen kunde ta emot kanske inte all hjälp som vi erbjuder men kanske vissa saker/…/ /…/då kanske ska motivera inte ge upp utan motivera lite extra i de fallen för att
det inte ska hända någonting/…/
7 AVSLUTANDE DISKUSSION
I detta avsnitt sammanfattar vi de slutsatser vi har kommit fram till. Vi knyter även dessa slutsatser till vårt syfte och frågeställning.
__________________________________________________________________ Syftet med vårt arbete var att undersöka hur boendehandläggarna förhåller sig till självbestämmande och hur det i så fall kommer till uttryck i
handläggningsprocessen. Vi avsåg också att undersöka vilka faktorer som skulle kunna påverka den äldres självbestämmande.
Några slutsatser vi har kommit fram till är att boendehandläggarna har två olika sätt att se på värdegrunden och självbestämmande vilket besvarar frågeställningen gällande handläggarnas kännedom om värdegrunden. Det ena sättet handlar om
44
att vissa av boendehandläggarna ser självbestämmande som något självklart och som ska finnas med i deras arbete. Det andra sättet grundar sig i att några av boendehandläggarna ser manualarbete som en förutsättning för de äldres självbestämmande.
Andra slutsatser vi har kommit fram till är att boendehandläggarna har olika förhållningssätt gällande deras handlingsutrymme. Vissa ser handlingsutrymmet som en möjlighet att agera mellan de riktlinjer och regler som finns i
verksamheten vilket innebär att boendehandläggarna arbetar för att kunna
uppfylla de möjligheter och önskemål de äldre har. Andra ser handlingsutrymmet som något oföränderligt och av denna anledning lutar de sig mot verksamhetens riktlinjer och regelverk. Det synsätt som boendehandläggarna har på
handlingsutrymmet och hur de utnyttjar detta får i sin tur konsekvenser för de äldre i form av vilket utrymme de äldre får i sitt självbestämmande. Dessa resultat har betydelse för att de besvarar två av våra frågeställningar gällande hur den äldres självbestämmande kommer till uttryck och vilket utrymme
självbestämmandet får.
Vi har även kommit fram till slutsatser som fångar in hur verksamhetens riktlinjer och rutiner ser ut och vilka konsekvenser det kan ha på de äldres inflytande och delaktighet. Boendehandläggarna jobbar efter bland annat riktlinjer och rutiner som berör hur de ska förhålla sig till äldre med diagnoser, vilket boende den äldre har möjlighet att flytta till. När det kommer till de äldre med demensdiagnoser är vissa av boendehandläggarna styrda av riktlinjer som avser att personer med demensdiagnos enbart får flytta in på ett gruppboende. På så sätt påverkar riktlinjer den äldres möjlighet till inflytande och delaktighet. Den äldres
inflytande och delaktighet kan även begränsas om personen är långt gången i sin demens. Där flyttar boendehandläggarna fokuset för delaktighet och inflytande från den enskilde till anhöriga. Anhöriga framkommer som en begränsande faktor för de äldres självbestämmande i vissa situationer. Beroende på hur mycket anhöriga är involverade i sina äldre påverkar detta i sin tur vilka motsättningar boendehandläggarna ställs inför när de jobbar för de äldres självbestämmande Vi har uppmärksammat att ett salutogent perspektiv utmärker sig i
boendehandläggarnas arbete då de anpassar självbestämmandet utifrån den enskildes förståelse och förmågor. Vi kan se mönster som påvisar att utifrån det salutogena perspektivet ser boendehandläggarna på det som fungerar och utifrån detta försöker de skapa möjligheter och lösningar. Dessa möjligheter och
lösningar anpassas efter den äldres KASAM, det vill säga hur den äldres känsla av sammanhang ser ut.
Några intressanta frågor som har växt fram hos oss författare är hur de äldre själva ser på självbestämmande under handläggningsprocessen. Anhörigas perspektiv skulle också eventuellt kunna bidra till en djupare förståelse för hur de ser på sin egen delaktighet och inflytande på sina äldre. Det vore intressant att se om
slutsatserna skulle vara detsamma och om inte på vilka sätt skulle de då skilja sig. Det vore även intressant att studera alla tre perspektiv i en och samma studie, det vill säga de äldre, anhöriga och boendehandläggare.
45
8 REFERENSER
Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Aspers P, (2011) Etnografiska metoder. Stockholm: Liber.
Berner B, (1989) Kunskapens vägar: Teknik och lärande i skola och arbetsliv. Lund: Arkiv, s188-212.
Breitholtz A, Snellman I, Fagerberg I, (2013) Older people's dependence on caregivers' help in their own homes and their lived experiences of their
opportunity to make independent decisions. International Journal of Older People Nursing, 2013, 139–48.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Ekelund C, (2014) Att vara agent i sitt eget liv. Hur självbestämmande kan förstår, uppfattas och utvärderas i en kontext av hemmaboende sköra äldre personer. Göteborg: Göteborgs universitet.
>https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34830/1/gupea_2077_34830_1.pdf< PDF (2017-12-03)
Handler J F, (1992) Dependency and discretion. I: Hasenfeld, Yeheskel (red.) Human services as complex organizations. Newbury Park: Sage Publications. Harnett T, (2010) Trivial Matters – Everyday power in Swedish elder care. Jönköping: School of Health Sciences Jönköping University >http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:300847/FULLTEXT01.pdf< PDF (2017-12-01) Hasenfeld H, (1992) The attributes of human service organizations. I: Hasenfeld, Yeheskel (red.) Human services as complex organizations. Newbury Park: Sage Publications.
Jormfeldt M, (2016) Tid, rum och självbestämmande. Möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på
gruppboende. Jönköping: Jönköping University School of Health and Welfare>https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1045873/FULLTEXT01.pdf< PDF (2017-12-02)
Lipsky M, (1980) Street- level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation.
46
Malmö Stad, (2017) Vårdboende. >http://malmo.se/Omsorg-vard--stod/Boende-for-
aldre/Vardboende.html< HTML (2017-11-15)
O´Connor B P & Vallerand R J, (1994) The Relative Effects of Actual
Experienced Autonomy on Motivation in Nursing Home Residents. University of Quebec at Montreal.
>http://selfdeterminationtheory.org/SDT/documents/1994_O'ConnorVallerand_CJ OA.pdf< PDF (2017-12-01)
Ottenvall Hammar I, (2015) Navigating Towards a Selfdetermined Daily Life in Old Age. Experiences, Instrument Evaluation and Explanatory Factors. Göteborg: Göteborgs universitet.
>https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38466/4/gupea_2077_38466_4.pdf< PDF (2017-12-01)
Panke-Kochinke B, (2015) What is good for me? Improving the Self- Determination Capacity of People with Dementia. GeroPsych, 2015, 31-42. Robson C, (2011) Real world research: a resource for users of social research methods in applied settings. Chichester: Wiley.
Sandman L, (2005) Att få bestämma själv – autonomi inom äldreomsorgen. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Etik.>http://hb.diva-
portal.org/smash/get/diva2:871056/FULLTEXT01.pdf< PDF (2017-11-16) Socialstyrelsen, (2012) Dialog Självbestämmande.
>https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-3-3/Documents/sid35- 49_Sjalvbestammande.pdf< PDF (2017-11-15).
Socialstyrelsen, (2012), Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18615/2012-3- 3.pdf <PDF (2017-11-15)
Socialstyrelsen, (2016) Din rätt till vård och omsorg. En vägvisare för äldre. >http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20182/2016-5- 5.pdf< PDF (2017-11-15).
47
Sosin R M, (1992) Discretion in human service organizations- Traditional and institutional perspectives. I: Hasenfeld, Yeheskel (red.) Human services as complex organizations. Newbury Park: Sage Publications.
Söderberg M, (2014) Hänsynstagandet paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende. Lund: Lunds universitet. >https://lucris.lub.lu.se/ws/files/5814889/4387505.pdf< PDF (2017-11-27) Thornéus E, (2017) Jenny, 82, fånge i sin lägenhet i månader – får inte flytta.
>https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article27139848.ab< HTML (2017- 12-05)
Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. Stockholm.
>https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/< PDF (2017-11-14) Westlund P & Clow M, (1996) Biståndsboken lärobok för äldreomsorgen. Stockholm: Liber.
48
9 BILAGOR
9.1 Bilaga 1
Huvudteman Underteman
Kännedom om värdegrunden och synen på
självbestämmande Värdegrunden Självbestämmande
Handlingsutrymme till att möta den äldres behov
Handläggningsprocessen Kännedom om sina rättigheter Riktlinjer
Boende och insatser Faktorer som påverkar självbestämmandet Möjligheter och utrymme
Begränsningar och dilemman Diagnoser
Anhöriga
Tabell 1. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 1.
9.2 Bilaga 2
Huvudteman Underteman
Kännedom om värdegrund och
självbestämmande Värdegrund Självbestämmande
Konsekvenser av självbestämmande Vems ord väger tyngst? Den enskildes eller
anhörigas? Demens Långt gången demens
Bifall trots ett nej Anhöriga
Dotterns ord vann
Handläggningsprocessen Ansökan
Information om kriterier Interna riktlinjer Delaktighet
Möjlighet att välja boende Önskemål
Riktlinjer som begränsning Två typer av boende – dilemma? Handlingsutrymme
Inflytande över insatser Bibehålla funktioner
Skälig levnadsnivå
Tabell 2. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 2.
49 9.3 Bilaga 3
Huvudteman Underteman
Handläggarens kännedom om värdegrunden
och självbestämmande Värdegrunden och självbestämmande
Handläggningsprocess Ansökan och hembesök
Utrymme för delaktighet
Information om den enskildes rättigheter Kommunens resurser gällande att välja boende Demensinriktat
Önskemål
Kommunens resurser Faktorer som kan begränsa självbestämmande Diagnoser
Inflytande över insatser Riktlinjer
Tabell 3. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 3.
9.4 Bilaga 4
Huvudteman Underteman
Handläggares syn på självbestämmande Manualbaserat arbete
Kontakta anhöriga eller den enskilde? Motivera den enskilde
Handläggningsprocess Information
Delaktighet Hindrade faktorer i självbestämmandet Demensdiagnos
Anhöriga
Boende Önskemål
Korttidsboende Byteskö
Inflytande över insatser
Tabell 4. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 4.
50 9.5 Bilaga 5
Huvudteman Underteman
Självbestämmande utifrån manualbaserat
arbete Värdegrunden och självbestämmande Handläggningsprocess
Önskemål Uppfattning gällande ansvarsområde för
självbestämmande Stöd och hjälp
Begränsningar i självbestämmandet Diagnos
Riktlinjer
Kännedom om rättigheter
De äldre eller anhöriga, vem kommer i första hand?
Tabell 5. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 5.
9.6 Bilaga 6
Huvudteman Underteman
Begränsande faktorer gällande
självbestämmande Demensdiagnos Dilemman
Anhöriga
Självbestämmande Motivationsarbete
Möjlighet till inflytande
Boende Önskemål
Begränsningar Anhörigas roll
Inflytande över insatser
Rättssäkerhet Uttrycka sin vilja
Kännedom om rättigheter
Tabell 6. I tabellen visas teman och underteman som framkom genom transkribering av intervju 6.
51 9.7 Bilaga 7
Informationsbrev
Projektets ämne: äldres självbestämmande ur handläggarens perspektiv Examensarbete (c-uppsats) Datum: 2017-11-08 Studieansvariga: (studenter) Alisa Begovic Anette Hanzén Kontaktuppgifter alisabegovic@hotmail.com 070-868 93 43 anette.rasmusson@tele2.se 070- 9296027Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö Handledare Maria Norstedt E-post Maria.Norstedt@mah.se Utbildning: Socionomprogrammet Nivå: Termin 6
52 Information
Vi är två socionomstudenter som läser på Malmö högskola och skriver vårt examensarbete om äldres självbestämmande ur handläggares perspektiv. Syfte
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur handläggare förhåller sig till självbestämmande och hur det i så fall kommer till uttryck i
handläggningsprocessen. Vi vill också undersöka vilka faktorer som skulle kunna påverka den äldres självbestämmande.
Tillvägagångssätt
Den kvalitativa metoden har valts då vi har inriktat oss på att ta del av handläggares perspektiv och erfarenheter kring äldres självbestämmande. Utgångspunkten blir det deltagarna uppfattar som viktigt och betydelsefullt. I undersökningen är deltagarnas perspektiv utgångspunkten för analysen. För att diskutera och ställa följdfrågor vill vi träffa handläggare och göra intervjuerna. Vi kommer att genomföra sex intervjuer med handläggare från tre områden i Malmö. Dessa intervjuer kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Enbart vi
forskare kommer att ha tillgång till inspelningsmaterialet och detta kommer att raderas efter transkribering.
Konfidentialitet
Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att enbart vi forskare tar del av intervjumaterialet. De transkriberade intervjuerna kommer att sparas fram till att uppsatsen är godkänd och förstörs sedan. Examensarbetet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss, studenter i vår klass, handledare och examinatorer. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö högskola eller i en annan form av publicering är informanterna avidentifierade så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Anonymitet
För de medverkande i intervjuerna eftersträvas anonymitet. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
53 9.8 Bilaga 8
Intervjuguide
Bakgrundsfakta - Kön?
- Antal år som yrkesverksam med målgruppen äldre? - Position i verksamheten?
- Hur länge har du haft denna position?
1. Vad har du i din roll som handläggare för kännedom om värdegrunden? 2. Hur ser du på självbestämmande?
3. Har ni riktlinjer som berör självbestämmande? 4. Hur ser handläggningsprocessen ut?
5. Vilka möjligheter och vilket utrymme har de äldre att vara delaktiga i handläggningsprocessen?
6. Kan de äldres självbestämmande påverkas av diagnoser, som exempelvis demens?
7. Vilka möjligheter har de äldre, vid ett bifall för särskilt boende, att välja boende?
8. Vilka möjligheter har de äldre att kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges och frekvensen?
9. Kan du ge exempel på situationer då du som handläggare önskat agera annorlunda men inte kunnat på grund av olika faktorer?
10. Kan du ge exempel på situationer du känt varit tillfredställande?
11. Upplever du att det finns faktorer som kan begränsa självbestämmandet? 12. Upplever du att de äldre känner till sina rättigheter vad gäller exempelvis