Studien visar att tidsbristen och gemensam planering för lärare är en faktor för att inkludering ska ske. Lärarna uttrycker att de har behov av mer kunskap inom specialpedagogik. Enligt lärarna finns det även ett behov av gemensam planering och att det hade bidragit till en gemensam målbild kring hur de ska arbeta med att inkludera eleverna. Respondenterna i intervjun nämner att samsyn är relevant huruvida när man ska arbeta kring en elev. Lärarna menar även att elever inkluderas mer om det finns en samsyn kring arbetet runt eleven. En viktig faktor som lärarna nämner är det systematiska arbetet, där lärarna ser det som en viktig del i elevens måluppfyllelse. Lärarna uttrycker följande:
Vi behöver en bättre samsyn där den som arbetar närmaste eleven inkluderas när det är möte i elevhälsoteamet och att det är den som har bäst kunskap kan delge den. Och att hemmet också blir kallad på regelbundna möten med elevhälsoteamet där de ser att deras barn görs framsteg eller för att se om det behövs andra åtgärder eller att deras barn behöver remitteras vidare. (L2)
Vi har inte samsyn i de olika klassrum som eleverna möter varje dag. Det finns inte en rödtråd genom elevernas dag. Och detta är ett stort problem för eleverna idag. Och de har sin grund i förflyttning att många lärare flyttar runt och att vi inte hinner fördjupa oss tillsammans. Sen ser vi olika på hur eleven ska inkluderas vissa ser att eleven behöver arbeta ensam vissa ser att
gemenskapen är viktig. Har vi inte samsyn så påverkar det kommunikationen mellan lärarna men även och elev-lärare (L3)
Utifrån lärarnas erfarenhet framkommer det att även att systematiska arbete kring eleven har en påverkan kring inkludering. Lärarna menar på att det finns ingen samverkan mellan lärarna eller specialpedagoger samt att det systematiska arbetet följs inte upp.
Under dom åren jag har jobbat och samarbetare kring eleven, föräldrarna, elevhälsoteamet och lärarna. Alla vill samma sak men dom samarbetar inte kring eleven och det är därför det tar så långt tid och föräldrarna är åsidosatta. (L4)
Eleverna som behöver särskilt stöd borde man ha fått särskilt stöd. Vissa elever hade kunnat få stöd från redan lågstadiet. Men ibland så arbetar specialpedagoger på ett annat sätt och då blir samarbetet mindre bra. Hade vi haft en systematik kring att följa upp eleverna så hade kanske inkludering fungerat för dessa elever. Det räcker inte att specialpedagogerna kommer till oss utifrån en observation. Man måste ha en helhetssyn för att förstå problematiken kring eleven (L1)
33
Specialpedagogerna på båda skolorna betonar även att det är relevant att det finns gemensam bild kring arbetet med inkludering av elever i behov av särskilts stöd. Sp 1 säger att ”ett av hindren på vår skola är att lärarna inte får gemensam planering och vi har försökt att lyfta upp detta med ledningen”. Specialpedagogerna håller med om att det är relevant med gemensam planering. Specialpedagogerna ser att inkludering fungerar mindre när lärarna inte har samsyn. Flera specialpedagoger i intervju anser att det är viktig med att samarbetet fungera mellan lärarna. De ser att samsynen kring eleverna utgör en viktig del för huruvida en elev är inkluderad eller inte.
Att de finns samsyn bland lärarna i de olika klassrum som eleverna möter varje dag. Att det inte finns en rödtråd genom elevernas dag kan påverka inkludering. Och detta är ett stort problem för eleverna idag. Och de har sin grund i förflyttning att många lärare flyttar runt och att vi inte hinner fördjupa oss tillsammans. Lärarna måste också få tid på sig att planera sina lektioner. (Sp2)
Först och främst måste pedagogerna ha mer tid att planera sin undervisning. Så att man kan göra det på ett bra och intressant sätt. Man måste även ta hänsyn till hur elever vill arbeta någon vill sitta kanske någon vill stå. Och att man nivå anpassa material utifrån elevernas kunskaper. (Sp4)
Ibland hinner vi inte få ihop det rent organisatoriskt, lärarna har mycket och vi har mycket. Sen utöver deras mötes tider så ska man få ihop en ytterligare mötestid och lärare är smått trötta på mötestider, och jag förstå dem, vi har för mycket. (Sp3)
Specialpedagogerna nämner att de behövs mer tid för planering. Specialpedagogerna menar även på att det är ett dilemma när lärare slutar och nya börjar och att det tar tid att fördjupa sig tillsammans med arbetslaget. Specialpedagogerna uttrycker att det har för många
34
Analys
Utifrån Bronfebrenners (1979) systemteori har organisatoriska faktorer på exo-nivån en påverkan på individen som är på mikro-nivån. Brist på samplanering och kommunikation påverkar hur undervisande lärare arbetar i arbetslaget, men även med arbete kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Studien visar även på hinder som sker när olika
yrkesfunktioner inte samverkar eller har ett systematiks arbete. Liljegren (2000) lyfter fram att yrkesfunktioner och samverkansprocesser måste fungera tillfredställande om skolans arbete ska utvecklas, men även för omsorgen av elever och personal ska gynnas. Utifrån systemteorin visar intervjuerna av specialpedagogerna att mycket av hindren fokuseras på samarbetet mellan lärarna och specialpedagogerna. Men även att det systematiska arbetet kan påverka inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Mitchell (2007) problematiserar kring strukturerna kring inkludering. Han anser att om en organisation ska nå framgång med inkludering, så ligger det mycket på att organisationen ser sig själv en del i ett större system, men utgångspunkten är i klassrummet. Ahlberg framlyfter att det behövs kunskaper på grupp- , individ- och organisationsnivå för att lärarna ska kunna bemöta sina elever, och att
utgångspunkten borde vara utifrån i hur elever tänker och resonera för att kunna förmedla ett lärande (2013).
Däremot påvisar intervjuerna från lärarna att det efterfrågar mer handledning och gemensamma målbilder kring hur inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Risken med att specialpedagoger enbart fokuserar på hur faktorer på exo-nivån, alltså lärarnas samarbete, kunskaper eller samsyn kring elever, har en påverkan på mikronivå där eleven befinner sig. Detta medför en alltför snäv systemavgränsning och därmed blir ett hinder att se över helhetsperspektivet på verksamheten (Öquist, 2008). Ett av specialpedagogernas uppgift är att arbeta systematiskt på en skola och kunna se helheter (Liljegren,2000).
35