Studien visar att lärarna saknar kompetens samt kunskaper om inkludering av barn som har behov av särskilt stöd. Analysen av intervjuerna visar på att det påverka huruvida elev är inkludering i undervisningen eller inte. Detta poängteras i både internationell forskning och även svensk forskning (Skidmore,2003; Nilholm,2013). Alla lärare i undersökningen efterlyser mer stöd från specialpedagoger. Studien visar på att specialpedagogerna arbetar med extra anpassningar som förebyggande arbete. det framgår ej huruvida orsakerna till varför det specialpedagogiska stödet brister för lärarna som är med i studien. Huruvida det beror på arbetsbelastning är ej möjligt att generalisera i denna studien.
Vidare visar studien att det behövs mer samarbete och kommunikation mellan lärare och specialpedagoger. Studien visade på att lärarna sakande samsyn i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tidsbrist och gemensam planering var en av faktorerna so framkom utifrån intervjuerna från lärarna. Intervjuerna påvisade att det behövs mer samverkan mellan organisationsnivå-gruppnivå samt individnivå. Analysen visade att olika yrkesfunktioner och samverkansprocesser måste fungera om skolans arbete ska utvecklas. Vilket även betonas i forskningen om att skolan måste samarbeta och arbeta utifrån ett systemteoretiskt perspektiv (Öquist,2008)
Intervjuerna av specialpedagoger visar även att olika definitioner på vad inkludering innebär. Vidare visar studien på att detta påverka huruvida lärarna och specialpedagogerna har ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. Det relationella perspektivet syns bland annat att intervjuer från lärare och specialpedagoger där de menar att miljön ör ett problem. Lärarna ser på att relationen är viktig för undervisning i klassrumsmiljö, men utgår även ifrån att bakomliggande problems förbinds till den enskilda elevers svårigheter. Vilket tyder på kategoriskt perspektiv. Vilket framlyfts i analysen där. Slutligen påvisar även studien att det framkommer ett dilemmaperspektiv där lärarna och specialpedagogerna har ett varierade synsätt i studien.
39
Diskussion och slutsats
I detta kapitel kommer jag föra en kritisk diskussion om metodvalet och studien resultat om inkludering av elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Föreliggande kapitel behandlar studiens resultat i förhållande till syfte och forskningsfrågor. En reflektion om studien begräsningar görs.
Metoddiskussion
En kvalitativ forskning präglas av bristande transparens och kan vara svår att replikera och generalisera enligt Bryman (2011). Forskningen bygger på min egen uppfattning av tolkning av de datamaterialet trots försöket att vara objektiv. När en upprepning görs är det sannolikt att forskare fokusera på en annan information och gör egen tolkning, detta kan i sin tur påverka reliabiliteten (ibid). Mätning inom en kvalitativ forskning är inte relevant som inom den kvantitativa men det har varit fokus på intern och extern reliabilitet, genom att beskriva och diskutera tillvägagångsprocessen samt tolkningen av datamaterialet. Detta görs för att läsaren ska kunna få rättvis och konkret bild av undersökningen. Då urvalet är begränsat kan det påverka studiens generaliserbarhet (ibid). Huruvida underlaget är representativt och generaliserbart är svårt och bedöma. Däremot kan de vara generaliserbara för just de skolor där jag har utfört studien. Enligt Bryman (2011) kan kvalitativ forskning ge bristande klarhet och är svår att generalisera och replikera. Upprepning av kvalitativ forskning försvåras av att miljöer som beforskas är föränderliga. Forskare gör även sin egen tolkning beroende på erfarenheter och intresse, därmed kan reliabiliteten påverkas. Inom kvalitativ forskning är mätning inte så relevant som i den kvantitativa. Däremot kan de vara generaliserbara för just de skolor där studien är genomförd. Enligt Kvale, & Brinkman kan en övergripande generalisering som är rimlig vara av en naturalistisk generalisering, som betyder att läsaren identifierar sig utifrån personliga erfarenheter (2009). Respondenterna kan även svara på ett sätt som hon/han tror att forskaren vill höra (ibid). En triangulering genom djupintervjuer hade kunnat bli ytterligare en säkerställning av det kvalitativa datamaterialet (Byrman, 2011). Även forskarens egenskaper kan påverka analysen, vilket är relevant att fundera över när kvalitativa studier genomförs.
40
Resultatdiskussion
I denna studie har jag undersökt och analyserat på vilket sätt specialpedagoger arbetar med inkluderande undervisning samt vilka möjligheter och metoder som specialpedagogen förslår till undervisande lärare för de elever som har behov av extra anpassning och särskilt stöd. Huruvida inkludering är inkluderande eller inte, är viktigt att diskutera. Om alla elever ska få undervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen ska detta ske utan att elever blir stigmatiserade eller utstötta. Detta betyder enligt Haug (1998) att alla ska vara likvärdiga på skolan. Vidare menar han att detta upphäver skillnaden mellan den vanliga undervisningen och specialundervisningen. Därmed blir skillnaden mellan specialpedagogik och den vanliga pedagogiken liten (ibid). För undervisande lärare betyder detta att alla i princip ska ha tillräckliga kunskaper för att undervisa den variation av elever som finns i skolan (ibid). Studien påvisar däremot att lärarna saknar kunskaper och kompetens som behövs för att möta den variation av elevunderlag som finns i skolan och at detta leder till hinder för undervisande lärare när det kommer till inkludering. Detta är inget ovanligt då forskning visar på att lärarna har betydelse för att elever ska få samma möjligheter när de utbildas. Internationella forskningar bland annat av Ainscow och Miles (2008) framlyfter lärarnas attityder, förhållningsättens betydelse för en inkluderad skola. I en annan studie genomförd av Nilholm och Alm (2010) visade resultaten att lärarna var tveksamhet när det kom till hur de skulle förhålla sig i arbete med elever i svårigheter.
Men frågan är om lärarna hade haft den tillräckliga möjligheter för att undervisa elever i svårigheter så hade fokus kanske inte varit på elevernas svårigheter. Forskningen påvisar ju att otillräckliga möjligheter inom skolan riskeras lätt att de klassificeras som kan bero på inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättning (Nilholm,2012). Kanske är det därför lärarna efterfrågar mer stöd från specialpedagogerna. Studien visar att specialpedagogen är en relevant faktor på alla nivåer (individ-grupp- och organisationsnivå) för en inkluderande skola (Bronfenbrenner, 1979; Liljegren, 2000; Öquist, 2008).
Resultaten visade att bristen på ett effektivt specialpedagogiskt stöd påverkar hur lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Begreppet ses vare sig mer eller mindre positivt när det gäller social eller pedagogisk utveckling för elever som inkluderas i jämförelser med segregerade undervisning. Resultaten visar också på att inkludering ofta handlar om placering, alltså var eleven får sin undervisning. Det kan bero på som Göransson och Nilholm (2014) och Nilholm och Karlsson (2011) diskuterar, att inkludering även kan vara segregering. Det råder
41
ju inte full enighet i forskarvärlden om det finns en skillnad mellan integrering eller inkludering. Inkludering i studien ses som ett sätt att införliva elevers i svårigheter inom den ordinarie undervisningen. Därför är riskerna med en sådan syn att det blir en alltför snäv definition av inkludering begreppet Persson & Persson (2012). Därför tid att diskutera den specialpedagogiska verksamhetens plats i en inkluderad skola är det (ibid).