Resultaten och analysen visade att skolan inte är så inkluderade som den påstår sig vara. Handledning i form av hur lärare planerar lektioner visade sig vara en viktig faktor när det kommer till inkludering i undervisning. Liljegren (2000) betonar att om specialpedagogen ska kunna påverka riktningen i en verksamhet, men även befrämja alla elevers lärande krävs en medveten strategi från skolledningen. Nilholm (2006) betonar att faktorer för en inkluderade skola är motivation och kunskap bland politiker, men även skolledning i alla nivåer och stöd från regeringen gällande en inkluderad utbildning. Specialpedagogens roll är även relevant vid handledning av planering av lektioner. Det behövs mer metodhandledning för lärare som undervisar barn i behov av särskilt stöd att extra anpassningar. Lärarna såg att metoderna inte alltid var goda för eleverna eller inte räckte till för deras utveckling. Det krävs för att vi ska tala om en inkluderad skola enligt Nilholm (2013) att den ska utgå från alla på individ-, grupp- och organisationsnivå för att kunna fungera i helhet. Specialpedagogens roll är att utvidga synen på undervisningen men även skapa förståelse för den skolproblematik skolan möter (Vernersson, 2007). Den specialpedagogiska implikationen skulle kunna vara här att specialpedagogenen har ett ökat samarbete inom hela organisationen på alla nivåer. Därmed ett ökat samarbete som betyder ett arbete utifrån ett systemteoretiskt perspektiv (Öquist,2008). Ett inkluderade system försöker undvika kategorisering av barn. En organisation som utgår ifrån relationellt förhållningsätt när det kommer till hur skolans organisation organiseras skulle kunna ur ett systemteoretiskt perspektiv bidra med samarbetet på de olika nivåerna (Bronfenbenner, 1979). Att specialpedagogerna fungerar som en spindel i nätet är det inte en fråga om. Specialpedagogen ska vara med och bidra med att skapa en skola för alla.
42
Förslag på fortsatt forskning
Förslag på fortsatt forskning är hur organisationen påverkar inkludering av barn i behov av särskilt stöd. I min studie framkom det att mycket av lärarnas och specialpedagogers arbete påverkats av organisatoriska faktorer. Det specialpedagogiska arbetet har en avgörande roll huruvida skolan formar undervisningsformer är ett förslag på fortsatt forskning och om specialpedagogens roll i ett skolutvecklingsperspektiv.
43
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – Att bygga broar. Stockholm: Liber
Ainscow, M., & Miles. S. (2008). Making Education for ALL inclusive: where next? Procpects,
38(1), 15−34.
Ainscow, Mel, Booth, Tony & Dyson, Alan (2006). Improving Schools, Developing Inclusion. London and New York: Routledge. Taylor & Francis Group.
Amr, M., Al-Natour, M., Al-Abdallat, B., & Alkhamra, H. (2016). Primary School Teacher´s Knowledge, Attitudes and Views on Barriers to Inclusion in Jordan. International Journal of
Special Education, 31(1), 67-77
Black-Hawkins, Kristine (2012) Developing inclusive classroom practices: what guidance do
commercially published texts offer teachers?, European Journal of Special Needs Education,
Vol. 27, No. 4, November 2012, 499–516 (Hämtad 190615)
Booth, Tony & Ainscow, Mel (2003). Inklusion : handbok för ökad delaktighet och gemenskap
i skolan. Göteborg: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Bronfenbrenner, Uri (1979). The Ecology of human development. Experiments by nature and
design. Harvard: University press
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cameron, D. L., & G. Lindqvist (2013). School District administrators’ Perspectives on the Professional Activities and Influence of Special Educators in Norway and Sweden.
International Journal of Inclusive Education.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2014). Handbok i kvalitativ analys. red Stockholm: Liber Gustavsson, Anders (2001). Inifrån utanförskapet – om att vara annorlunda och delaktig. Lund: Studentlitteratur
Göransson, Kerstin & Nilhom, Claes (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska
avhandlingar. Pedagogiska forskning i Sverige 14(2), 136-142
Göransson, Kerstin och Nilholm, Claes (2014). Conceptual Diversities and Empirical Shortcomings - A Critical Analysis of Research on Inclusive Education. European. Journal of
Special Needs Education , 29:3, 265-280.
Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), (s.541–555
44
Keith, Ballard (1999). Inclusive Education. International Voices on Disability and Justice. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, Bodil (2000). Elever i svårigheter. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk forskning i Sverige (2), ss. 124-138.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" – Vad betyder
det och vad vet vi? Forskning i Fokus
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning - vad kan
man lära sig av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children’s experiences. European Journal of Special Needs
Education. Vol 25, No. 3, 239-252
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Mitchell, D. (2007). What Really Works in Special and Inclusive Education. Stockholm: Natur & Kultur.
Persson, Bengt (2011). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: Att nå framgång
med alla elever. Stockholm: Liber.
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Stockholm: Liber.
Rosenqvist, Jerry (2003). Forskningstrender inom det specialpedagogiska fältet [elektronisk version]. Tillgänglig: http://www.lund.se/upload/55729/Jerry%20Rosenqvist.pdf (2013-08-29)
Skolverket (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader
mellan skolor En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. RAPPORT
467. www.skolverket.se
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Styrdokument, 3. www.skolverket.se
45
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådet. Hämtat från http://www.unesco.se/wpcontent/uploads/2013/08/Salamanca- deklarationen1.pdf
Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ, Mötet i skolan mellan utanförskap och
innanförskap. Lund: Studentlitteratur
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2018). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten
SFS 2010:800. Skollag (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet SFS 2011:185 Skolförordningen. Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. www.skolverket.se (hämtat 190404).
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd. www.skolverket.se (hämtat 190404).
Skidmore, David. Inclusion : The Dynamic of School Development. McGraw-Hill Education, 2004.
Stukát, S (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. www.vr.se
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Författaren och Gothia Fortbildning AB
46 Bilaga 1