Intervjupersonerna lyfter fram att FP har hjälpt dem mycket med att upprätthålla sin kontakt med vänner och familj. Att upprätthålla kontakten betyder inte bara att man har möjlighet att kommunicera dagligen utan även att man fortlöpande kan se vad personerna i kontaktnätet gör genom deras närvaro på plattformarna. FP är “i sin natur är skapat av det sociala” (IP6) och att alla i ens kontaktnätverk är sammankopplade på plattformen driver därför användandet. IP6 påstår att den stora delen av användning beror mycket på ens umgänges användande och skulle ens umgänge sluta eller minska sitt användande på FP skulle man gå samma väg till mötes.
“Jag tror definitivt att det hade påverkat att jag skulle använt sociala medier i en mindre
utsträckning än tidigare. Jag tror att mitt användande beror mycket på mitt umgänges användande.” - IP6
Vidare påstår intervjupersonerna att om de inte skulle använda FP så hade kontakten med deras bekantskapskrets minskat och blivit svårare att åstadkomma eftersom många vänner använder FP för sin vardagskommunikation. IP7 förklarar att vänner kommunicerar med hjälp av gruppchattar på FP och använder man inte plattformarna så hamnar man utanför eftersom det är där kommunikationen sker. IP9 håller med och menar att de vänner som har valt att avstå från att använda plattformarna också får räkna med att de riskerar att hamna utanför. Hon fortsätter att förklara att det är inte är önskvärt och att man inte vill att personer ska känna sig utanför men att det är en konsekvens av deras val.
“Jag tror att framförallt dom kompisar som inte har eller har valt att avstå sociala medier, det är svårt att bjuda in dem till grejer. Så jag tror att det är lätt att känna sig utanför fast samtidigt så är det den personens val. Man är ju inte med i gruppchattar och sådana saker. Så man hamnar utanför loopen.” - IP9
Nästintill samtliga intervjupersoner berättar att om deras vänner inte skulle använda FP längre skulle inte de ha någon anledning till att vara kvar, men att ingen själv vill ta steget att sluta använda FP då det resulterar i ett utanförskap och att missar information som man hade velat ta del av.
4.10 Varaktighet
Det tydligaste exemplet på varaktighet bland intervjusvaren är IP10s oro över att uppladdat material ligger kvar på FP, trots att man raderar det, och att det aldrig går att vara säker på att material som tas bort faktiskt är helt raderat.
“Nu har man kanske raderat det men det flyter väl runt där någonstans ändå.”, “För att det alltid ligger kvar och det kan spridas vidare hur långt som helst” - IP10
IP8 resonerar att information som läggs upp kan sparas ned av vem som helst, så länge det ligger uppe. Detta innebär enligt honom att om en bild eller kommentar skulle bli viral så är det redan för sent, då detta skulle kunna spridas snabbare än man har chans att förklara sig.
“Om jag skulle göra ett riktigt dumt uttalande som skulle bli jätte-viralt så kanske det inte alls var meningen så, då är det svårt att få en syl i vädret och säga att det var inte alls så jag hade tänkt.” - IP8
Slutligen finns det intervjupersoner som känner viss uppgivenhet över varaktigheten på det uppladdade materialet. Detta gör att man är extra försiktig med vilken typ av material som laddas upp, för att försäkra sig om att det inte är någonting som kan uppfattas som stötande i framtiden. IP7 menar att om man laddar upp bilder på till exempel en katt idag så kan man känna sig ganska säker på att det inte kommer att anses som stötande i framtiden, och syftar på att information som redan finns på sociala medier “redan är där” och att “det finns inte så mycket jag kan göra åt det”.
5. Analys
I följande avsnitt presenteras vår analys som grundas i en jämförelse mellan tidigare forskning och insamlad empiri bestående av utförda intervjuer. Eftersom att subjektiva normer, frivillighet och image (se 4.2, 4.3, 4.4) är faktorer som menas påverka användarens attityd mot användbarhet i TAM2 (Venkatesh, Davis, 2000) har de lagts som underrubriker till användbarhet i analysen.
5.1 Användbarhet
Avseende FPs användbarhet var intervjupersonerna eniga om att plattformarna tillgodoser deras behov angående kommunikation, underhållning och möjlighet att få tillgång till information om andra personer i eller i anslutning till deras umgängeskrets. Enligt intervjupersonerna kunde de få snabbare kontakt, med fler personer, på ett enklare sätt, oberoende av tid och rum, än vad de hade kunnat utan FP, vilket talar för att systemets upplevda användbarhet är god. Eftersom FP gör det möjligt att kombinera underhållning med sociala aspekter upplevde intervjupersonerna att plattformarna särskiljdes från andra kommunikationsmedel genom utökade funktioner. Dessutom tillhandahålls information om vänner som intervjupersonerna menar antingen inte finns tillgänglig på andra platser eller är svårare att söka upp på dem, vilket pekar på att plattformarna är användbara även ur den aspekten.
5.1.1 Subjektiva Normer
I studien uttrycks användares upplevelser av subjektiva normer genom att de upplever att man bör använda FP då en stor andel av deras vänner gör det vilket skapar sociala incitament i form av normer. Ett konkret exempel på hur användare följer normer är att flertalet av intervjupersonerna uppger i intervjuerna att en viktig anledning till varför de väljer att använda FP är att alla deras vänner gör det. Detta kan ses som ett uttryck för att subjektiva normer är en viktig aspekt i intervjupersonernas beslutsprocess kring användandet. Ett annat exempel på hur subjektiva normer kan komma att spela roll för användare kan ses i hur intervjupersonerna i vissa fall känner tvång att använda FP för att de annars hade gått miste om saker som händer på plattformarna. Detta kunde vara allt från evenemangsinbjudningar, uppdateringar från vänner eller att man helt enkelt inte är med i gruppchatter som skapas på plattformarna, och att det faktiskt är en norm att dessa funktioner sker på plattformarna är även det ett tecken på att subjektiva normer är en viktig komponent i användares uppfattning kring användbarheten.
5.1.2 Frivillighet
Resultatet har visat att frivillighet är en viktig aspekt att ta hänsyn till när man försöker utreda hur det kommer sig att användare väljer att följa de sociala normer som är förknippade med FP. Det har också visat sig att den sociala normen att man bör vara en användare av plattformarna i vissa fall har upplevts så starka att motreaktioner har uppstått i form av att användare väljer att göra en “social media detox”.
Intervjupersonernas svar visar att efterföljandet av sociala normer påverkar användandet av FP, även om intervjupersonerna inte uttryckligen uppger att deras användande är på grund av normerna. Flera av de intervjuade uppger att det finns risk för negativa påföljder om man väljer att sluta använda FP genom att både vänner och familj kan bli irriterade över att man blir mer svårtillgänglig, eftersom att ens beslut att inte vara en användare innebär att vänner behöver ta flera steg för att upprätta kommunikation. Vissa intervjupersoner menar att ett beslut att inte använda FP hade “skapat frågor” vilket kan tolkas som att de sociala normerna verkställs delvis genom att man ifrågasätter beteenden som avviker från normerna.
5.1.3 Image
Beteenden som intervjupersonerna väljer att utföra eller inte utföra på FP för att öka sin sociala status eller säkerställa att den bibehålls är uttryck för att image och möjligheten att förbättra den är en faktor som driver användandet av FP. Överlag fanns två olika perspektiv; å ena sidan kunde intervjupersoner tycka att FP bidrar till användbarhet eftersom de genom att följa kända personer som kan anses ha en hög social status kan öka sin egen status via association, eller genom att efterlikna de kända personernas beteenden. Å andra sidan uppger intervjupersonerna att de är väldigt medvetna om vad de lägger upp på plattformarna, då informationen sprids till en stor mängd människor med väldigt olika åsikter, vilket gör det extra viktigt att man är försiktig så att man inte gör något som riskerar att försämra ens sociala status.
Överlag så har det andra perspektivet varit vanligare, vilket kan tolkas som att användare är mer medvetna om vilka typer av beteenden som kan leda till negativa påföljder än de som kan leda till positiva. Detta pekar på att användare av FP är mer måna om att bevara sin nuvarande image än att ägna sig åt beteenden som kan leda till att den förbättras.
5.2 Användarvänlighet
Intervjupersonerna var mer eller mindre eniga om att FP är väldigt användarvänliga, dels genom att de förenklar kommunikation på ett sådant sätt att det kräver mindre ansträngning för att upprätthålla den, men också genom att gränssnittet är designat på ett intuitivt och lättförståeligt sätt. Det tydligaste exemplet på ett element som inte var användarvänligt var slutanvändaravtalen som användare godkänner för att använda plattformarna, där i princip alla användare svarade att den främsta anledningen till att de inte läst igenom dem är för att detta upplevs som för ansträngande för att det ska vara värt det.