Flera av intervjupersonerna var medvetna om att det sker ett utbyte mellan deras privata information och tillgången till FP men ansåg samtidigt att de gav mer än vad de fick tillbaka. De förstod att användandet av FP var “gratis” och att deras information fungerade som “betalningsmedel” men ställde sig kritiska till hur de knappt hade någon selektiv kontroll. De intervjupersoner som lyfte upp utbytet som problematiskt ansåg att en bra lösning hade varit att
man hade kunnat bestämma vilka funktioner på FP som man vill använda och dela med sig av data när man använder. Detta menar de skulle vara ett steg för att öka selektiv kontroll över sin privata information. Detta är linje med Simons (1955) beteendeteori i och med att intervjupersonerna vill använda de funktioner som de önskar och därav öka egennyttan samtidigt som de vill begränsa FPs insamling av data ifrån dem och därav minska deras exponering för risk. Att intervjupersonerna säger att de vill minska tillgången till sin personliga information samtidigt som de inte vill förändra sättet de använder FP kan tolkas som att de har accepterat risken som delande av informationen innebär, eftersom att de annars förmodligen hade ändrat sättet de delar data för att minimera risk.
Med hjälp av Koohangs et al. (2018) SMPC-modell (se Fig. 3) som beskriver integritetsrisker på sociala medie-plattformar kan intervjupersonernas svar analyseras gentemot risker och förtroende för att tydliggöra intervjupersonernas syn på integritet. I analysen hittade vi endast samband mellan empirin och Collection, Secondary Usage, Improper Access samt Awareness. På grund att korrelation mellan empirin och Error samt Control saknades kommer dessa aspekter inte utredas vidare.
Avseende Collection hade intervjupersonerna som ovan nämnt synpunkter på att den datainsamling som FP bedriver är väldigt omfattade. Vissa intervjupersoner menade dock att eftersom att FP redan hade samlat in så mycket data om dem så hade de redan släppt kontrollen över data, och kände istället ett förtroende för att FP hanterade deras information på ett gynnsamt sätt.
Secondary Usage går att spåra genom att en större del av intervjupersonerna upplevde att FP genom krav på användares godkännande av slutanvändaravtal har fått tillåtelse till att sälja information vidare till andra företag i syfte att skapa individanpassad annonsering och reklam. Detta var något som de flesta intervjupersoner accepterade som en del av FPs affärsmodell, men samtidigt kunde vissa känna obehag över hur reklam hade blivit för individanpassad och tog som konkret exempel upp att de inte gillade hur annonser tilltalade dem med deras riktiga namn. Vad gäller Improper Access så har intervjupersonerna förtroende för att FP, tack vare deras stora användarbas, hanterar deras uppgifter på tillförlitligt sätt och att de vidtar tillräckliga åtgärder för att säkerställa att informationen inte hamnar i fel händer. Detta uttrycks genom att de inte upplever någon direkt oro över att deras integritet ska komprometteras utan syftar snarare på att det är en risk att andra okända användare ska lyckas komma åt personlig information. Detta menar de innebär en risk för att informationen antingen tolkas på ett ogynnsamt sätt eller att personer man inte känner eller vill ha kontakt med tar kontakt med en iallafall.
Awareness är ett område där FP kanske inte lyckas helt med kommunikationen till sina användare. Intervjupersonerna berättar som tidigare nämnt att de har godkänt avtalen men att de
inte har läst igenom dem, vilket innebär att de inte är speciellt välinformerade om hur deras personliga information hanteras. Att avtalen inte läses igenom menar intervjupersonerna beror främst på tidsbrist och att de är för komplicerat utformade. Detta menar vissa av intervjupersonerna är en strategi där FP avsiktligen försöker göra det så komplicerat som möjligt att läsa igenom avtalen genom att man utformar dem på ett speciellt sätt som gör dem svåra och tidskrävande att läsa. Andra intervjupersoner uttrycker dock förtroende även här, och menar att det inte finns någon anledning att misstro FP eftersom att de är så pass stora och brett använda plattformar.
5.4 Anonymitet
Intervjupersonerna menar att anonymitet är något som både kan ses som en fördel och nackdel beroende på det bakomliggande syftet. Fördelen menas vara att personer som kanske inte hade vågat uttrycka sig som de egentligen vill får möjlighet att göra det, medan nackdelen är att anonymitet också skyddar exempelvis nätmobbare. Intervjupersonerna ansåg att anonymitet förekom på FP genom möjligheter att använda alias som användarnamn mot andra användare. De var dock mer fundersamma till vilken grad användare kan vara anonyma mot själva plattformarna i sig. En intervjuperson belyste att FP kräver att man fyller i en viss typ av information för att använda plattformarna vilket trotsar Qian och Scotts (2017) antydande att man ska kunna bestämma om vad som ska undanhållas för att anonymitet ska uppfyllas. Anonymitetens roll på FP ifrågasätts vidare av intervjupersoner som ansåg att anonymitet endast skulle vara möjligt i förbehåll mot att den som är anonym inte har några negativa syften eller motiv.
5.5 Förmåga att ändra
Majoriteten av intervjupersonerna är nöjda med sin förmåga att ändra sin kommunikation mot andra användare på FP. De anser att det är de själva som bestämmer om vad som ska visas upp mot andra användare. Vidare så förklarar de att förmågan att ändra också kan gå några steg för långt genom att man ändrar så pass mycket att ens användarprofil på FP inte reflekterar den verkliga personen bakom användaren eller användarens innehåll. Genom FP kan du alltså enligt intervjupersonerna inte bara bestämma vilka användare som kan se dina bilder och meddelanden, utan även försköna eller ge en mer ytlig bild av vem du i verkligheten är.
Trepte (2020) belyser att sociala medier ger sina användare en hög grad av förmåga att redigera, anpassa och ändra i material som läggs upp på plattformarna, vilket intervjupersonerna överlag håller med om. Anledningen till detta uppges främst vara att man själv bestämmer vad man lägger upp och att man sedan kan plocka ner det, vilket gör att man känner att man har möjlighet att kontrollera vilken bild som visas upp av en. På så sätt anser vissa av intervjupersonerna att FP till och med i högre grad än verkligheten erbjuder möjligheten att kontrollera vilken bild som visas upp till andra.
5.6 Samhörighet
Intervjupersonerna berättar att de främst använder FP för att upprätthålla kontakten med sin bekantskapskrets men nämner egentligen ingenting som tyder på att de skapar relationer genom sitt användande på FP. Detta verkar snarare vara något som sker i verkligheten, och kontakten på FP upprättas i intervjupersonernas fall först efter att man redan har kommunicerat i verkligheten eller via andra kommunikationsformer. Att skapa kontakter är en av två faktorer som hjälper existensen av samhörighet (Ellison, Boyd, 2013; Treem, Leonardi, 2012) vilket innebär att samhörigheten hade varit ännu högre om FP användes för att skapa nya kontakter. Många av intervjupersonerna förklarar även att deras användande av FP hade minskat om många av deras vänner hade slutat använda plattformarna, vilket pekar på att samhörighet är en viktig faktor för FPs attraktivitet som kommunikationsform.
5.7 Varaktighet
Vissa intervjupersoner känner en oro för att material som en gång laddats upp och sedan raderats fortfarande ligger kvar “någonstans” på FP och menar att det inte går att veta helt säkert att det man plockar ner faktiskt försvinner från plattformens databaser. Att information inte går att helt ta bort är något som intervjupersonerna uppger att de redan accepterat under tiden de använt FP, dels för att det är en förutsättning för FPs funktion men även för att uppladdad information i och med att den finns tillgänglig kan delas (reproduceras) av andra användare. Intervjupersonernas inställning till varaktighet är överlag att man hanterar den genom att acceptera att uppladdad information är uppladdad, och att man på grund av detta ser till att vara försiktig med vad man laddar upp för att vara säker på att inte bli missuppfattad i framtiden.