Upplevda risker är situationer när en användare upplever att de försätts i en situation där det finns en risk för negativa konsekvenser när de delar information på FP. Under arbetets gång identifierades och kategoriserades tre typer av perspektiv; social risk, integritetsrisk och förtroende (se 3.3.2 Kodning med MAXQDA). Social risk är de risker som upplevs gentemot andra användare på plattformarna, ofta genom att man är orolig att en person man inte känner har tillgång till ens information. Integritetsrisk är risker som upplevs gentemot FP, antingen i form av att man inte känner sig bekväm med att de har tillgång till ens personliga information eller att man ifrågasätter deras tillvägagångssätt och ändamål med hanteringen. Förtroende är de situationer då en användare känner tillit till plattformen och FPs hantering av deras personliga information, vilket gör att de accepterar eller inte ser risker med sitt användande.
4.6.1 Social risk
De sociala riskerna som upplevs är främst kopplade till FPs öppenhet, det vill säga att många på plattformen har tillgång till innehållet man laddar upp. Intervjupersonerna gav olika exempel om vad personlig information kunde vara för något, vilket kunde vara allt från personnummer till politisk ståndpunkt. Men oavsett vad de olika intervjupersonerna nämnde som definition av personlig information var majoriteten inställda på att det var information som de inte ville att andra skulle få ta del av.
IP1 förklarar att han är försiktig med att att dela personlig information på FP på grund av att det finns en risk för att framtida arbetsgivare skulle kunna ta del av informationen och tolka den på ett ogynnsamt sätt. IP2 och IP3 var mer inriktade på att okända människor kan se informationen som delas vilket kan leda till att de dömer dem baserat på informationen eller tar kontakt utan att de känner personen. IP5 menar att upplevda risker kring att dela med sig av innehåll eller information till andra användare påverkar hennes användning av FP.
“Jag tror att jag känner mig begränsad i vad jag vill lägga upp. Och jag tror dels att det är lite hur jag är som person, att jag inte tycker att det är jätteintressant att lägga upp allt jag gör eller allt jag tänker. Men sen är det väl också på grund av de följare jag har att det är kopplat till kollegor och barn som jag jobbar med och att jag då tänker på vad jag lägger upp och inte visar vissa personliga saker för några och så vidare.” - IP5
IP10 menar att sättet man uttrycker sig på sociala medier är viktigt och att man ska vara försiktig med hur man interagerar på FP eftersom det är en sådan stor variation på vilka som använder plattformarna. Samtidigt poängterar han att eftertänksamhet är något man strävar efter även i verkligheten och att det bör vara ett exempel man följer även på FP.
4.6.2 Integritetsrisk
De integritetsrisker som främst upplevdes var att FP spred intervjupersonernas data vidare till tredje parter utan deras godkännande samt att data hanterades på ett oönskat sätt.
När intervjupersonerna frågas om hur de vill att deras integritet ska bli behandlad på FP är svaren varierande. IP5 och IP7 är inställda på att integritet innebär att man ska ha möjligheten att vara privat och att kunna välja vad för information man delar och ha kontroll över det som andra delar om en. IP2 och IP3 lyfter också upp en oro över att plattformarna lyssnar av ens telefon för att samla in information som man inte har godkänt att de ska ha tillgång till och att om FP skulle ha utfört avlyssning så är det en integritetskränkning. IP8 är av en mer fatalistisk uppfattning; att användarens integritet nästintill inte existerar på FP.
“Integriteten finns väl inte riktigt där i samma grad.” - IP8
Ett flertal av intervjupersonerna upplever att FP samlar in deras data för att sälja den vidare till olika organisationer som då kan anpassa reklam efter ens användande. Det menar även att de inte visste att FP gjorde det när de registrerade sig på plattformarna men att de på senaste tiden har börjat komma till den lärdomen. IP7 och IP8 upplever att deras personliga information och generella användande registreras genom datapunkter som FP sedan utnyttjar genom att sälja data vidare till andra som vill använda data till skräddarsydda annonser. IP1 tar upp de skräddarsydda annonserna som ett exempel på oförutsägbara saker som man inte visste skulle ske när man registrerade sig. IP3 menar att de skräddarsydda annonserna som är anpassade efter ens data leder till att känslan av att FP ständigt övervakar en, något som även IP2 uttrycker, att det känns otryggt att reklam som kommer upp är väldigt träffsäker.
“Man tänkte att ingen hade något intresse om vad jag gör på Facebook eller Messenger men uppenbarligen samlar de in all information och utnyttjar den eller säljer den vidare till någon annan som vill utnyttja den.” - IP7
När det kommer till slutanvändaravtalen menar många intervjupersoner att de är utformade på ett sådant sätt att de känner sig utnyttjade genom att avtalen är alltför komplexa och svårläsliga. IP6 och IP10 syftar på att de är skapade på ett systematiskt tillvägagångssätt så att den allmänna användaren inte ska förstå eller reflektera över hur man godkänner FPs datahantering, vilket de menar innebär att användare ingår avtal med FP ovetandes om vad som står i det.
“För uppenbarligen är det viktig information som finns i dem där, men de är utformade som att de är mer eller mindre omöjligt att läsa igenom allt. Det är ju ganska dåligt liksom.” - IP6
IP6 och IP8 resonerar vidare om utbytet, och är ense om att det är orimligt att de byter sin data mot tillgång till plattformarna, men har olika anledningar till varför de tycker det. IP6 menar att FP samlar in överdrivet mycket data om användaren vilket leder till den tycker att “det känns ju
som att man ger mer än vad man får tillbaka” (IP6). IP8 tycker att FP skulle anpassa sin
datainsamling efter vad användarna har för ändamål när de använder plattformarna, för att göra användarupplevelsen mer positiv.
I slutet av intervjuerna ställdes en fråga där intervjupersonerna ombads att se sin personliga information som betalningsmedel för tillgången till plattformarna, och sedan fördes ett resonemang kring huruvida det är ett rimligt utbyte. Samtliga intervjupersoner resonerade att utbytet inte var rimligt, och att FP gick vinnande ur situationen. IP8 pekar på att anledningen till att han använder FP främst är för att kommunicera, och att den stora mängden personlig information som erfordras av plattformarna går över gränsen.
“Nej det tycker jag väl inte. Det känns som de inte ska behöva den informationen för att ge en plattform till den mån som jag vill ha den. Vad drar de för nytta av det där. Jag vill dela med mig om den informationen jag behöver för att skapa den plattformen jag vill ha. Och det är egentligen att jag ska kunna kommunicera med mina vänner och så där. Så det är ju alldeles för mycket information än vad de behöver som jag delar med mig av. Så det tycker jag inte känns som ett fair utbyte.” - IP8
4.6.3 Förtroende
Förtroende handlar om att användarna kan uppleva en risk kopplat till vissa handlingar på FP eller att faktumet att deras data finns tillgänglig utsätter dem för risk, men samtidigt väljer att bortse från risken på grund att de känner förtroende till FP. Flera av intervjupersonerna nämner att FPs storlek, dels i form av företaget men även mängden andra användare, bidrar till att förtroendet och tilliten ökar. IP6 menar att på grund av att de är de största aktörerna på sociala mediemarknaden kan man anta att de har användarnas bästa intresse. Vidare resonerar han att trots att FP tjänar pengar på ens data så upplevs informationen att vara i goda händer och att den hanteras på ett tillförlitligt sätt. IP1 förklarar situationen på ett liknande sätt, att mängden data som samlas in om användarna är problematisk men trots det upplevs inte FP vara ondskefulla. Fortsättningsvis resonerar IP5 och IP10 att förutom att FP är välkända plattformar så påverkas även förtroendet av att alla i ens bekantskapskrets godkänner FPs hantering av användarinformation. Eftersom de upplever att fler gör som de, kan inte FP ha gjort något oroväckande för då skulle inte andra godkänna till exempel slutanvändaravtalen.
“Nej men för då är jag ju inte medveten om vad jag har rätt till. Varför jag litar på Facebook eller Instagram mer än andra appar det vet jag faktiskt inte. Det är väl för att de är välkända och att jag då tänker att det här har alla andra godkänt och laddat ner, då kan väl jag skippa
det. Men i många andra situationer skulle jag vilja veta vad min information används till och vad jag har för rätt, därav dumt.” - IP5
“Man tänker sig att det som står där är väldigt rimligt eftersom nästan alla i ens närhet också går med på det och att det då inte kan vara något farligt.” - IP10
Det finns även ett ytterligare perspektiv; några intervjupersoner redogör för hur de känner att de inte har något annat val än att ge FP deras förtroende. De beskriver att de inte upplever en sådan stor oro eftersom informationen om dem redan har samlats in över en längre tidsperiod. De fortsätter resonemanget genom att reflektera över hur de inte kan åstadkomma något retroaktivt gällande deras integritet eftersom att det redan har samlats in så mycket information om dem och att de inte har något annat val än att lita på att den inte behandlas ogynnsamt. Detta har resulterat i att IP4 och IP7 upplever att det redan gått för långt och det inte är någon idé att bry sig om sin data längre.
“Sen så gick åren och sen kom det fram allt det här med hur information om en själv används. Och då kände man väl att det hade gått för långt och att man inte orkade bry sig.” - IP4
4.7 Anonymitet
Intervjupersonerna upplever och förklarar att det både finns fördelar och nackdelar med att kunna vara anonym på plattformarna. IP3 menar att man kan vara anonym gentemot andra användare dels genom att använda sig av ett alias, men också genom att använda ett påhittat namn, men att när man registrerar sig ändå måste fylla i information om sig själv vilket minskar graden av anonymitet. Att använda alias är något som IP7 tycker är bra då intervjupersonen menar att alla användare ska ha möjligheten till att vara anonyma. Samtidigt understryker hon att det kan minska trovärdigheten hos den som väljer anonymitet eftersom man inte kan lita på en person som man inte vet vem det är till samma grad i viktiga diskussioner eller frågor.
Vidare berättar intervjupersonerna om fler fördelar gällande anonymitet på FP. IP3 anspelar på att anonymitet hör ihop med integritet, då användare själva ska kunna bestämma om vilken information som man vill dela. Hon menar att om användare ser sitt namn som personlig information ska de ha rätten att dölja det så länge anonymiteten används i syfte att inte skapa negativa konsekvenser för andra.
“Man ska inte behöva delge den informationen om man inte vill.” - IP3
IP6 och IP9 lyfter anonymitet som en fördel då det ger en möjlighet att vara sig själv, uttrycka sig hur man vill och visa sin riktiga identitet utan risk för att dömas. IP7 utvecklar resonemanget och lyfter anonymitet som något som kan skydda din integritet då risken för att ditt namn används i fel syften minskar.
Att dölja sitt namn eller annan information är något som IP5 kategoriserar både som positivt och negativt baserat på motiven bakom beslutet. Att vilja att andra användare inte ska se ens fullständiga namn på grund av att man känner en oro över att namnet kan leda till att mer av ens personliga information avslöjas är något som kan förhindras genom anonymitet. Men samtidigt menar hon att anonymitet är något som bidrar till att användare blir mobbade och trakasserade på FP eftersom att anonyma användare kan skriva elaka saker utan att behöva möta några konsekvenser. IP10 tycker att anonymitet på FP endast skapar problem och påverkar användarvänligheten negativt eftersom att man inte kan leta upp någons namn och kontakta dem på ett enkelt sätt.
“Och sen är det ju definitivt att ha andra namn en nackdel med tanke på hur mycket som händer på internet med nätmobbning och trakasserier att folk gömmer sig bakom användarnamn.”
-IP5