Jag/vi motsätter mig/oss byggandet av ett, eller flera, bostadshus i grönområdet öster om Fiskgjusegatan ”10-16 (Önskemålet 5 och 6:1). Vi som bor i närheten använder ofta grönområdet som en park. Utefter och mellan cykel och gångvägarna växer ett 20-tal vuxna träd, bland annat tallar och björkar. Dessa träd, tillsammans med annan lägre vegetation bildar en naturlig avgränsning mellan gräsytan och Barnarpsgatan. Vi är väldigt nöjda med hur parken/
grönområdet är utformad och med hur Vätterhem sköter det. Det skulle innebära en stor försämring i min/vår boendemiljö om de stora fina träden försvann och gräsytan blev mindre, det skulle inte kännas som en park längre. Det finns enligt min/vår mening bättre alternativ för bostadsbyggande både söder och nordväst om nuvarande bebyggelse på Råslätt.
Kommentar
På platsen för den gröna bostadsgården har, sedan 1967, legat en outnyttjad byggrätt för bostäder med en maximal höjd av +137,0 över nollplanet (vilket mostvarar sex våningars höjd). Området används idag som ett parkområde, men juridiskt sett är marken avsedd för byggnation och har så varit sedan 1967.
Med anledning av inkomna synpunkter kommer detaljplaneförslaget att justeras så att den yta för bostäder som ligger söder om vändplanen, tas bort.
Detta innebär att det inte görs någon justering av gällande detaljplan för detta
Kommunen äger förhållandevis lite byggbar mark på Råslätt. I Digital översiktsplan 2016 pekas ett område i söder och två områden i norr ut som förtätnings- och omvandlingsområden. På det södra området finns en detaljplan för centrumverksamhet från 2009 på den skogsdunge som avgränsar den södra kolonin från Hällstorpsvägen. Intentionerna med denna detaljplan är att en kyrkobyggnad ska förläggas här. Kommunen har således gjort avvägningen att inte förlägga bostäder på det här omvandlingsområdet, utan att avsätta marken för en annan samhällsfunktion. Det finns ett pågående detaljplanearbete för de utpekade områdena i norr. På dessa områden har stadsbyggnadskontoret gjort bedömningen att platsen är bäst lämpad för idrottsverksamhet.
26. Länsstyrelsen
Länsstyrelsens samlade bedömning
Det är positivt att planen möjliggör utbyggnad av både bostäder och andra viktiga funktioner för stadsdelen i ett kollektivtrafiknära läge. Detaljplanen bidrar till en hållbar samhällsutveckling, förutsatt att trafikbuller, dagvatten och gestaltning kan lösas på ett bra sätt.
Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Hälsa och säkerhet
Trafikbuller
Avsteg från riktvärdet 55 dB bör motiveras. Det behöver finnas planbestämmelser om tillgång till ljuddämpad sida eller andra åtgärder som krävs för att möjliggöra bostadsbyggnation på platsen. Befintlig bullerkartering är från 2012. Trafikbullerutredning saknas.
Råd enligt 2 kap. PBL Kulturmiljö och gestaltning
Råslätts gård uppfördes 1966-72 och är ett exempel på bebyggelse kopplat till det så kallade miljonprogrammet. Det svenska miljonprogrammet utgör idag en historisk period ur ett kulturhistoriskt och arkitekturhistoriskt perspektiv.
Området ritades av arkitekten Stalin och tog bland annat utgångspunkt i en ambition att skapa ett bilfritt område, vilket kunde åstadkommas genom att placera parkeringsplatser i parkeringsdäck belägna i bebyggelsens utkant.
Då de föreslagna huskropparna placeras i utkanten av bebyggelsen och på obebyggd mark kommer förändringarna inte få större effekter på områdets kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Grönytorna inom området har generellt sett spelat en viktig roll för området som helhet men då i första hand ytorna mellan husen och de ytor som ligger mot omgivande större grönområden.
Planen saknar i nuläget en beskrivning av de bebyggelsehistoriska värden som är knutna till bostadsområdet Råslätts gård och redogör heller inte för eventuella konsekvenser för områdets kulturmiljövärden. Planen bör därför ge en kortfattad men tydlig beskrivning av bebyggelsens och områdets kulturmiljövärden. En sådan beskrivning skulle också ge förutsättningar för att precisera gestaltningsbehov för tillkommande bebyggelse.
Krav på att belysa gestaltningsfrågor med utgångspunkt i områdets kulturhistoriska värden bör finnas med i markanvisningstävlingens
förutsättningar. Det är dock oklart varför takutformningen ska skilja sig åt från de befintliga byggnaderna, exempelvis genom sadeltak. Det finns flera sätt att förhålla sig till områdets karaktär.
Klimatanpassning
Vid framtagande av dagvattenutredning och dispositionen av planområdet, bör kommunen väga in lågpunktens funktion med tanke på höga vattenflöden orsakade av klimatförändringar.
Synpunkter enligt annan lagstiftning
Trädraden av lindar klassas som biotopskyddade enligt miljöbalken och om en ny detaljplan upprättas, ska biotopskyddsdispens sökas om man vill ta ner träd eller göra något annat som kan skada dem. Om man inte behöver ta ner några träd behöver man planera bostäderna med hänsyn till träden. Det framgår inte av planhandlingarna hur träden kommer att påverkas.
Behovsbedömning
Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön.
Länsstyrelsen delar kommunens åsikt.
Kommentar
Hälsa och säkerhet
Under markanvisningstävlingen har snarlika förslag kommit in avseende volymer. En trafikbullerutredning har därför gjorts utifrån en sammanvägning av förslagen. Trafikbullerutredningen visar att riktvärden överskrids mot Fiskgjusegatan, men att det är möjligt att skapa en ljuddämpad sida för bostäderna.
Detaljplanen har kompletterats med planbestämmelser som reglerar bebyggelsen i enlighet med trafikbullerförordningen (2015:216).
Kulturmiljö och gestaltning
Med anledning av inkomna synpunkter kommer detaljplaneförslaget att justeras så att den yta för bostäder som ligger söder om vändplanen, tas bort.
Detta innebär att det inte görs någon justering av gällande detaljplan för detta område utan att detaljplanen Förslag till ändring av stadsplanen för del av Råslättsområdet (Råslätts gård) ligger kvar som den gjort tidigare.
Planbeskrivningen har uppdaterats med en beskrivning av de bebyggelsehistoriska värdena för bostadsområdet Råslätt och den föreslagna bebyggelsens eventuella konsekvenser för områdets kulturmiljövärden.
I markanvisningen har kommunen ställt krav på att gestaltningsfrågor ska belysas i förhållande till Råslätts befintliga bebyggelse. Det har inte funnits något krav på att taken ska skilja sig från övrig bebyggelse eller ha sadeltaksutformning. Däremot har stadsbyggnadskontoret gjort valet att inte kräva samma takutformning som befintlig bebyggelse.
Klimatanpassning
Planbeskrivningen har kompletterats med ett avsnitt om dagvattenhantering,
Dagvattenutredningen kom fram till att förändringen av markanvändningen inom planområdet kommer att medföra minskade dagvattenflöden med 1 % och minskade årsmedelflöden med 1 % för ett dimensionerande 30-års regn.
Förändringen av markanvändning medför vidare minskad dagvattenbildning och därigenom ett lägre dagvattenflöde jämfört med den befintliga situationen.
Ingen fördröjning krävs för att hålla dagvattenflödet på samma nivå som för den befintliga situationen.
Utredningen föreslår ett antal åtgärder på kommunens mark för att hantera dagvattenflöden på gator. Eftersom Region Jönköpings län har justerat utformningen, från att ha varuintag, ambulansintag m.m. i källarplan till att ha de funktionerna i markplan, kommer inte de åtgärder som dagvattenutredningen föreslår inom kvartersmark att vara nödvändiga. Skulle funktionerna ändå förläggas i källarplan har dagvattenutredningen kommit fram till att det är möjligt att lösa dagvattenproblematiken med de åtgärder som föreslås i utredningen.
Synpunkter enligt annan lagstiftning
Planbeskrivningen har kompletterats med uppgift om att trädraden av lindar klassas som biotopskydd och att dispens måste sökas om träd behöver tas ned eller om träd kan skadas. Planbeskrivningen har även kompletterats med en beskrivning av eventuella konsekvenser för träden vid ett genomförande av detaljplanen.