Sammanfattande analys

Vi sammanfattar det vi fått fram genom våra intervjuer med att det viktigaste med att arbeta som studievägledare på universitetet är mötet med studenterna, både vad det gäller det personliga mötet och kontakten via mejl. Att få studenten att växa i sig själv och att ge dem verktyg för att kunna fatta självständiga beslut är något alla våra intervjupersoner vill uppnå. Det är viktigt att studenten får svar på sina frågor, att man ger dem korrekt information. Vägledningen har hög prioritet för våra intervjupersoner, dock har vägledning olika innerbörd beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. För att arbeta som studievägledare på universitetet skall man ha en kandidatexamen. Men det råder skilda meningar om vilken kun- skap och utbildning som är mest gångbar, en ämneskunskap inom de program och kurser som de olika institutionerna representerar eller en studie- och yrkesvägle- darexamen. Att ha goda kunskaper inom de program och kurser som de olika in- stitutionerna och fakulteterna representerar har hittills varit mest användbart för att få en anställning som studievägledare på universitet X.

Att ha studie- och yrkesvägledarexamen borde ha en stor konkurrenskraft för att arbeta med vägledning på universitetet då våra intervjupersoner med studie- och yrkesvägledarexamen upplever att de efter genomförd utbildning fått fler verktyg att utföra vägledning på samt att deras självförtroende ökat och att de ut- vecklat sin yrkesidentitet, som studievägledare.

Som utbildad studie- och yrkesvägledare har man genom samtalsmetodiken ett verktyg för att hjälpa studenten till ökad självkännedom och som på sikt kan kopplas till deras nya yrkesidentitet. Det som våra intervjupersoner tycker är mest viktigt i policydokumenten för universitet X är att omfattningen för en anställd studie- och karriärvägledare ska vara minst femtio procent. Det innebär att studie- vägledarna då får möjlighet att utföra en professionell vägledning. Är man som studievägledare anställd på mindre än femtio procent är det endast informations- givning som nås och övrig vägledning får läggas åt sidan.

49

I vår studie har vi utifrån teorierna kunnat analysera att det finns skillnader i ar- betssätt mellan studievägledarna, beroende på vilken utbildningsbakgrund de har. De två studievägledare med studie- och yrkesvägledarexamen, har alltså fått fler verktyg att använda sig av när de arbetar med studievägledning. Hodkinson och Sparkes (1997) teori, med förklaringen att en individs habitus kan utvecklas och förändras när nya situationer inträffar kopplar vi samman med att utbildning på- verkar och utvecklar studievägledarnas syn på vägledningsarbetet. Genom att skaffa sig en utbildning interagerar och formulerar man om sin livsvärld.

50

7. Diskussion

Genom detta examensarbete har vi fått en inblick i hur studie- och yrkesvägled- ning går till på ett universitet i södra Sverige. Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan studie- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund. Vårt fokus har legat på det enskilda samtalet. Vår tanke när vi inledde denna undersökning var att det skulle finnas ett övertag av utbildade studie- och yrkesvägledare på universitetet. Faktum var, att det var det motsatta.

För att få svar på vårt syfte anser vi att intervjupersonernas utbildnings och ar- betslivsbakgrund har varit viktig att undersöka. Det vi kunnat se är att tre av våra intervjupersoner har arbetat med vägledningsfrågor innan de blev titulerade stu- die- och yrkesvägledare. Två av dessa utbildade sig till studie- och yrkesvägledare medan den tredje istället vidareutbildade sig genom universitets kurser i kompe- tensutveckling som coachning samt samtalsmetodik. Om vi går tillbaka ännu längre i tiden och ser på deras tidigare utbildningsbakgrund så finns det där inga kopplingar till att tidigare utbildning har någon relevans till nuvarande yrke gäl- lande kompetens i det enskilda samtalet.

Två av våra intervjupersoner har, som vi nämnde tidigare, studie- och yrkes- vägledarexamen. Vi tycker att vi kan se en klar skillnad i deras arbetssätt jämfört med de andra två med annan utbildningsbakgrund. Det vi också reflekterat över är att de två intervjupersonerna med annan utbildningsbakgrund inte uppfattade våra intervjufrågor på samma sätt som de andra två. Ibland fick vi känslan av att de inte förstod vad vi var ute efter i vår frågeställning gällande samtalsmetodiken. Detta anser vi bero på att de helt enkelt saknar kunskapen i olika samtalsteorier.

Vi anser att de studie- och yrkesvägledare på de olika institutionerna samt fa- kulteterna följer universitetets riktlinjer så gott som. Alla arbetar mer än femtio procent som vägledare och tre av fyra har en kandidatexamen. Vi anser att två av fyra har goda vägledningskunskaper och att alla fyra har gedigna ämneskunskaper på den institutionen/fakulteten de arbetar på. Däremot anser vi inte att en studie- och yrkesvägledare utan vägledningskunskaper kan, som det står på universitet X hemsida om riktlinjer för studie- och yrkesvägledning, ge den enskilde studenten

51

förutsättningar för att själv inhämta och värdera information i studie- och karriär- valsfrågor. Likaså att självständigt fatta välgrundade beslut i fråga om utbild- ningsvägar, yrken och arbetsmarknad liksom om möjligheterna till fortsatta studi- er inom högre utbildning. Studie- och karriärvägledaren ska även kunna medverka till att den enskilde studenten utvecklar en medvetenhet om egna anlag, intressen och värderingar och deras betydelse för ett självständigt studie- och karriärval (Universitet X hemsida om riktlinjer för studie och karriärvägledare). Här krävs mer av studievägledare än att bara ha ämneskunskapen, som i två av våra intervju- fall.

Resultatet av vår studie visar även den, att det enskilda samtalet har en hög pri- oritet hos studievägledarna. Precis som Gunnel Lindh skriver i sin bok, ”det en- skilda samtalet är den syoverksamhet som vägledarna uppger vara högst priorite- rad i skolan”(Lindh, 2009 s.35). Lind beskriver vägledningssamtalet som en social konstruktion där förutsättningar samt yttre villkor har en avgörande betydelse för hur samtalet skapas. Alla våra intervjupersoner säger sig arbeta mycket med sam- tal, men på olika sätt. De två med studie- och yrkesvägledarexamen har en veten- skaplig kunskap om vägledningsteorier och samtalsmodeller samt metoder som de andra två med annan utbildningsbakgrund hade kunnat förbättra sin kunskap i. En av vägledarna, med annan utbildningsbakgrund, säger att hon är nöjd så länge eleverna är nöjda. ”De frågar och jag ger svaren”, säger hon. Detta tolkar vi mer som ett informationssamtal vilket vi kan koppla till Hägg och Kuoppas samtals- trappa. Kraven på de som ska ge information i olika sammanhang kan sägas vara detsamma som att ge service. Det som sägs ska vara korrekt och lätt att begripa. Renodlad information förmedlas till mottagaren som själv avgör hur hon ska han- tera den. Informatören har inte någon skyldighet att se till att den student som får informationen kommer ihåg informationen eller handlar i enighet med den. Infor- mation förutsätter inte någon personlig relation mellan i detta fall vägledaren och studenten. Vägledning är det samlade begrepp som används för samtal i olika pro- fessionella sammanhang. Med vägledande samtal menas ett samtal som förs mel- lan en professionell person och en eller flera personer (Hägg och Kuoppa, 2007, s. 29-30).

Ett annat viktigt resultat vi kunnat utläsa från våra intervjuer är att det inte bara krävs en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet utan att man har ett genuint intresse för att vilja arbeta med människor och ha ett engagemang för

52

själva samtalet. I beskrivning av vägledarnas arbetsuppgifter svarar alla gemen- samt att allt de gör ska leda till ett mål, vilket är att studenten ska växa i sig själv och att man som vägledare ska kunna ge dem de rätta verktyg de behöver för att fatta självständiga beslut. Detta stämmer även överens med universitetets policy under en studie- och karriärvägledares arbetsuppgifter. Vi anser dock, att det krävs mer än ämneskunskap för att kunna hjälpa en student med detta. I Hägg och Ku- oppas bok Professionell vägledning (2007) beskrivs en samtalsmodell med tre faser med sin grund från Gerard Egan (2010). Att kunna klargöra studentens situa- tion, vidga perspektiv och sätta upp mål samt göra en handlingsplan. Under dessa tre faser ingår diverse färdigheter som en vägledare ska besitta, att till exempel kunna lyssna på vad studenten egentligen säger (läsa mellan raderna), sammanfat- ta, omformulera, respektera (Hägg och Kuoppa 2007, s.55) och kunna återberätta studentens version. Att kunna utmana med frågor, visualisera och kunna formule- ra delmål (Hägg och Kuoppa, 2007, s. 78).

Som vi tidigare skrev så ser vi skillnader i arbetssätt på hur man arbetar som studie- och yrkesvägledare beroende på om man är utbildad studievägledare eller ej.

Under studiens gång har vi fått en större inblick samt kunskap om hur vägled- ningsarbetet går till på universitet X. Vi inser också att vi kommit fram till så mycket mer än det vi efterfrågade i vår frågeställning. Vi har fått en ny insikt i att det man efterfrågar hos studie- och yrkesvägledarna är inte en studie- och yrkes- vägledarexamen utan en gedigen ämneskunskap tillhörande den institution man arbetar på. Detta har varit något helt nytt för oss och det är något vi har diskuterat under uppsatsens gång. Hur kommer det sig att det är så? Genom en intervju med den person som anställer studie- och yrkesvägledare på institution tror vi kunna få mer kunskap om detta. Ett eventuellt förslag för vidare forskning.

Vi tror att det är en gammal tradition på universitet att mer efterfråga ämnes- kunskapen på de olika institutionerna än vägledningskunskapen. Kan vi närma oss en gemensam arbetsplan fast att vi har olika utbildningsbakgrund? Ja, det hoppas och tror vi på. Vi önskar en kombination av båda delar.

Litteratur

Berg, Insoo Kim & De Jong, Peter (2005), Att bygga lösningar, en lösningsfokuserad samtalsmodell. Smedjebacken, ScandBook

Bourdieu, Pierre (1991), Kultur och kritik. Daidalos, Göteborg

Dalen, Monica (2008), Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Egan, Gerard (2010), The Skilled Helper. Belmont, Calif. : Thomson Brooks/Cole, cop. Engdahl, O., Larsson, B (2006), Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. Studentlitteratur, Lund

Engquist, Anders (2009), Om konsten att samtala. Norstedts, Stockholm

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew, C (1997), Careership: a sociological theory of career decision making. I: British Journal of Sociology of Education, Vol 18, No 1, 1997 Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew, C. & Hodkinson, Heather (1996), Triumphs and tears: Young people, markets and the transition from school to work. London: David Fulton Publishers.

Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (1997), Professionell vägledning. Studentlittera- tur, Lund

Lairio, Marjatta & Penttinen, Leena (2006), Students’ career concerns: challenges fac- ing guidance providers in higher education. International Journal Educational & Voca- tional Guidance, pp. 6:143-157

Larsen, Ann Kristin (2009), Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups

Lindh, Gunnel (2007), Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. HLS Förlag, Stockholm

Lindh, Gunnel (1988) (red), Vägledningsboken. Studentlitteratur Lund Lovén, Anders (2000), Kvalet inför valet. Lärarhögskolan i Malmö

Peavy, R, Vance (1998), Konstruktivistisk vägledning teori och metod. Stockholm, Tri- nom Förlag AB

Thurén, Torsten (2007), Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber Utvärdering av Studievägledning på Malmö Högskola 2008

Fällgren, M & Lindström, S.(2009), Vägledarens nödvändigheter. En undersökning om studie- och yrkesvägledares kunskaper i vägledning. Institutionen för barn och ung- domspedagogik, specialpedagogik och vägledning. Umeå universitet

Internet:

Etisk deklaration och etiska riktlinjer, Sveriges vägledarförbund

http://www.vagledarforeningen.org/foreningen/LR_SYV_etiskariktlinjer.pdf.Hämtad 2011-11-15. Uppdaterad 2011-11-14

Skolverket. Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172. Hämtad 11-10-12

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsveten- skaplig forskning

Bilaga 1

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning på universitet X

Vi har tagit ut följande delar av universitet X:s policydokument som vi anser som rele- vant till vår studie. För att universitetet ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska alla studen- ter ges förutsättningar att framgångsrikt slutföra sina studier. Detta innebär ett samlat ansvar för studenterna från rekrytering till arbetsmarknad. Studenten ska sättas i cent- rum före, under och efter studierna. Universitetet ska, i enlighet med detta synsätt, också verka för att utveckla stödsystem för arbetet med studentuppföljning. Denna policy syf- tar till att skapa goda förutsättningar för att studenter ska få kvalificerad, och för alla delar av universitetet kvalitativt likvärdig, studie- och karriärvägledning före och under studietiden och som en del i ett livslångt lärande. Med studenter avses presumtiva stu- denter samt studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inklusive interna- tionella studenter. Vidare ska policyn ge fakulteter och institutioner underlag för beslut avseende organisation och omfattning av studie- och karriärvägledning.

Så här anser universitet X om vägledningens etik:

Studie- och karriärvägledningen vid universitetet ska utgå från studenters olika förut- sättningar, sätta studenten i centrum och stå fri från särintressen. Studie- och karriärväg- ledare ska ha förmåga att uppmärksamma och se potential hos varje enskild student. I enlighet med sekretesslagen ska studie- och karriärvägledare iaktta tystnadsplikt i alla frågor som rör den enskilda studentens personliga förhållanden. Vidare ska studie- och karriärvägledningen främja studentens fria studie- och karriärval oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Nedan följer en beskrivning om studie- och karriärvägledares kompetens:

Anställning som studie- och karriärvägledare fordrar högskoleutbildning minst motsva- rande kandidatexamensnivå och ha goda väglednings- och ämneskunskaper. Studie- och karriärvägledare ska inom ramen för sin anställning ges tid och möjlighet till och delta i kompetensutvecklande fortbildning

Studie - och karriärvägledningens arbetsuppgifter ska enligt universitetet bl.a. innehål- la följande:

 medverka till att den enskilde studenten utvecklar en medvetenhet om egna anlag, intressen och värderingar och deras betydelse för ett självständigt studie- och kar- riärval

 medverka till att den enskilde studenten ges förutsättningar för och därmed för- bättrar sin förmåga att själv inhämta och värdera information i studie- och karri- ärvalsfrågor och att självständigt fatta välgrundade beslut i fråga om utbildnings- vägar, yrken och arbetsmarknad liksom om möjligheterna till fortsatta studier inom högre utbildning.

 verka för att den enskilde studenten får kunskap om arbetsmarknaden samt ges verktyg för att stärka sin möjlighet att kommunicera sin kompetens till presumti- va arbetsgivare

 sprida information och kännedom om universitetets utbildningar till det omgi- vande samhället samt medverka i olika former för samverkan

 följa studenterna under utbildningens gång och, om de möter svårigheter i studi- erna, erbjuda stöd genom uppsökande verksamhet och andra stödåtgärder. Studie- och karriärvägledningen ska bistå studenter med särskilda behov av stödåtgärder samt så långt som möjligt medverka i andra former av studentstöd.

Studie och karriärvägledningens omfattning:

 För att säkerställa studie- och karriärvägledningens kvalitet ska uppgiften som studie- och karriärvägledare omfatta minst femtio procent av en heltidsanställ- ning. Dessutom ska riktmärket på lokal nivå vara en heltids studievägledare per 150 heltidsstudenter, beroende på vilket kurs-/programutbud man har att svara för.



Och tillgänglighet:

 Studie- och karriärvägledare ska ha fasta telefon- och mottagningstider anpassade efter studenternas behov.

Studie- och karriärvägledning ska finnas på central och lokal nivå. På lokal nivå skri- ver universitetet så här:

 Den lokala studie- och karriärvägledningen på institutions- och/eller fakultetsnivå ska svara för studie- och karriärvägledning rörande det egna utbildningsområdet. (Hämtad 2011-10-19).

Bilaga 2

Informationsbrev.

Hej!

Vi är två studenter på studie- och yrkesvägledareprogrammet vid Malmö Högskola, som nu under hösten kommer att skriva vårt examensarbete.

Syftet med vår uppsats är att undersöka eventuella skillnader i arbetssätt mellan stu- die- och yrkesvägledare och vägledare med annan utbildningsbakgrund på universitetet XXXX, med särskilt fokus på det enskilda samtalet.

I och med detta informationsbrev vill vi tillfråga dig om deltagande i studien, där vi då vill göra en djupintervju. Deltagandet är frivilligt och du har när som helts rätt att avbryta deltagandet i studien. All information från deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, dvs. du kommer att vara helt anonym och den information som vi får fram kommer inte att kunna kopplas till dig, så att du inte kommer att kunna identifie- ras.

Har du några frågor angående studien önskar vi att du kontaktar oss.

Med vänliga hälsningar Margareta Andersson och Anna Jonsson Kontaktuppgifter:

Margareta Andersson xxxx-xxxxxx Anna Jonsson xxxx-xxxxxx

Bilaga 3

Intervjuguide till examensarbetet, vägledning på universitet

Bakgrund

1. Vad har du för utbildningsbakgrund/arbetslivsbakgrund?

2. Hur många år har du arbetat som studie- och yrkesvägledare, dels på nuvarande arbetsplats och dels totalt?

3. Vad har du för tjänstetitel och ansvarsområde?

4. Hur kommer det sig att du arbetar som studie- och yrkesvägledare? Hur väcktes ditt intresse för yrket?

5. Vad var det som fick dig att söka din tjänst?

Arbetsuppgifter

1. På vilket sätt anser du att din bakgrund har relevans för ditt arbete som studie- och yrkesvägledare?

2. Arbetar du heltid eller deltid? I sådana fall, vad gör du mer? 3. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

4. Vilka är dina vanligaste arbetsuppgifter?

5. Vilken arbetsuppgift skulle du bedöma som den viktigaste? 6. Vad är vägledning för dig?

7. Hur arbetar du med vägledning?

8. Finns det något område som du känner att du skulle vilja ha mer kompetens inom, i sådana fall vilket?

9. Anser du att det finns olikheter i arbetssätt mellan vägledare med studie- och yr- kesvägledarbakgrund och vägledare med annan utbildningsbakgrund?

Målsättning

1. På vilket sätt följer du den målsättning som finns för studievägledning på uni- versitet X?

2. Vad tror ni är orsaken till att många väljer att anställa obehöriga studie- och yr- kesvägledare?

Samtalsmetodik

1. Vilka teorier, modeller och metoder känner du till inom samtalsmetodik? 2. Vilken modell använder du i vägledningssamtal?

3. Vilka färdigheter använder du?

4. Vilken prioritet har vägledningssamtalet för dig? 5. Vad vill du uppnå med det enskilda samtalet? 6. Vad är viktigt i innehållet?